Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillerkännande af presterlig tjensteårsb er åkning åt lärare vid högre folkskolor. Herr P. Engman har uti en inom Andra Kammaren väckt motion

1870-03-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1870:26, Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillerkännande af presterlig tjensteårsb er åkning åt lärare vid högre folkskolor. Herr P. Engman har uti en inom Andra Kammaren väckt motion

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

om upphäfvande af omförmälda stadgande sannolikt ej skulle leda till åsyftad t resultat;

och då Herr Statsrådets berörda yttrande gifver anledning till det antagande,

att Regeringen är betänkt uppå att till näst sammanträdande Kyrkomöte

göra framställning i ämnet, får Utskottet vördsamt hemställa,

att det nu väckta förslaget ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N:o 26.

Ank. till Riksd. Kansli den 28 Mars 1870, kl. 5 e. m._

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillerkännande af presterlig

tjensteårsb er åkning åt lärare vid högre folkskolor.

Herr P. Engman har uti en inom Andra Kammaren väckt motion (X:o 70),

som till Lag-Utskottets handläggning hänvisats, anfört, hurusom, då lärarne vid

åtskilliga lägre folkskolor samt vid elementar-] är o verken äfven i de lägsta klasserna

åtnjuta förmånen af presterlig tjensteårsberäkning, en förmån, som äfven tillkomme

lärarne vid rikets seminarier, det måste anses såsom en brist i lagstiftningen,

att icke lärarne vid de högre folkskolorna, derest de äro prestman, finge åtnjuta

presterlig tjensteårsberäkning för sina innehafvande lärarebefattningar, äfven

om de icke förrätta presterlig tjenstgöring. Lärarnes vid de högre folkskolorna

tjenstgöring vore i allmänhet lika om ej mera ansträngande än lärarnes vid elementarläroverken

och seminarierna; och nära nog samma qvalifikationer erfordrades

för kompetens till den ena som den andra lärarebefattningen. Den högre folkskolans

eget väl fordrade, att de vid densamma anställde ordinerade lärare tillförsäkrades

presterlig tjensteårsberäkning, emedan de eljest, för vinnande af befordran på

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lay- Utskottets Utlåtande N:o 26.

ilen prcsterliga banan, skulle firma sig föranlåtna att mod befattningen vid skolan

förena presterlig tjenstgöring, hvithet måste verka hämmande på deras nit och

verksamhet såsom skollärare. På dessa skäl har motionären föreslagit, “att Riksdagen

beslutar och uti underdånig skrifvelse hos Kong]. Maj:t anhåller, att presterlig

tjensteårsberäkning måtte tillerkännas lärarne vid högre folkskolorna i alla

de fall, då de äro prestman, utan afseende på om de tillika tjenstgöra såsom

prester. “

I fråga om högre folkskolor är i Kong]. Kungörelsen den 23 April 1858

stadgadt, att derest ett stigande nit för folkbildningens befrämjande, utöfver hvad

i folkskolestadgan i allmänhet är afsedt, skulle föranleda dertill, att, för en eller

gemensamt för flera församlingar på landet, inrättas sådan högre folkskola, som

för de arbetsklassen tillhörande barn, hvilka blifvit hegåfvade med bättre fattningsförmåga

och lifligare håg att lära, lexnnar tillfälle att, under handledning af lärare,

hvilken blifvit för studier, idkade vid universitet, väl vitsordad, vinna något högre

mått af bildning och inhemta gagneligt kunskaper, utan att dragas från vanliga

lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet och härdighet vid kroppsarbete;

så kommer understöd att, uppå anmälan hos Kong! Maj:t, tilldelas sådan skola till

högst dubbla beloppet af hvad dertill i distriktet sammanskjutits, dock för hvarje

skola ej öfverstigande 1,000 R:dr R:mt årligen; varande, enligt hvad motionären

uppgifvit, tio dylika skolor för närvarande inrättade inom raket.

Genom Kongl. Cirkuläret den 21 Mars 1862 har Kong!. Maj:t, med förklarande

att föreståndare vid de för bildande af folkskolelärare inrättade seminarier

fortfarande ega åtnjuta presterlig tjensteårsberäkning, tillerkänt enahanda rättighet

åt öfrig© vid dessa seminarier anställde hufvudlärare, för så vidt de antingen äro

prester eller ock aflagt godkändt prof för adjunkts- eller kollega-befattningar vid

elementar-läroverkcn och uppnått 23 års ålder.

Enär lärarnes vid de högre folkskolorna verksamhet är nära jemförlig med

serninarii-lärarnes, synes likställighet dem emellan uti ifrågavarande hänseende böra

ega rum, till uppmuntran för skicklige män att låta anställa sig såsom lärare vid

de högre folkskolorna; och Utskottet får derföre, i anledning af ifrågavarande motion,

vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville, genom underdånig skrifvelse, hos Kongl. Mäj:t anhålla,

att presterlig tjensteårsberäkning måtte blifva tillerkänd lärarne

vid de högre folkskolorna, såvidt desse lärare antingen äro prester eller

ock aflagt godkändt prof för adjunkts- eller kollega-befattningar vid

elementar-läroverken och uppnått 23 års ålder.

Stockholm den 28 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Iauj- Utskottets Utlåtande N:o 26.

Reservationer:

af Herr Beckman: “Då frågan huruvida skäligt kan vara, att här omhandlade

tjenster under vissa vilkor skola medföra presterlig tjensteårsberåkning, icke

synes kunna afgöras oberoende af frågan om rättighet till presterlig årsberäkning

i allmänhet och dennas utsträckning eller inskränkning äfvensom om samma årsberäknings

betydelse i befordringsväg; så finner jag icke lämpligt, att Riksdagen

under nuvarande förhållande, då frågan om presterlig befordringsrätt i allmänhet

år öfverlemnad åt behandling af särskild för ändamålet förordnad komité, uttalar

det bestämda omdöme, som den af Utskottet föreslagna anhållan innebär.“

af Herr Ribbing: “Mot Utskottets beslut att tillstyrka bifall till Herr Engmans

motion får jag anmäla min reservation. Utskottet har i allmänhet följt den,

efter min åsigt, vigtiga regel, att ej tillstyrka bifall till motioner beträffande sådana

ärenden, som redan för det närvarande äro föremål för behandling af Kongl. Maj:t,

äfven om Utskottet i öfrigt gillat innehållet eller syftet med sådana motioner; och

i enlighet med denna regel synes mig skäl hafva varit förhanden att redan af formela

grunder hafva afstyrka bifall till Herr Engmans förevarande motion, då bekant

är, att en komité är tillsatt och i verksamhet för revision af kyrkolagen

och dervid specielt och i första hand af hvad till presterlig befordran hörer. Men

äfven från en annan synpunkt synes mig afseendet på nyssnämnda komité och

det angifna första föremålet för dess verksamhet innebära skäl att ej i närvarande

ögonblick tillstyrka bifall till förslag af det innehåll som Herr Engmans motion.

Presterliga tjensteår, såsom meriter till förslagsrum till 3:dje klassens pastorater och

till sacellanier, beräknade och hopadderade på sätt, som Kongl. Brefvet af den 21

Augusti 1786 samt Kongl. Brefvet af den 24 Januari 1811 otvetydigt föreskrifva,

synas mig vara bland de aldra sämsta och med största skäl öfverklagade befordringsgrunder;

och denna egendomliga och afgörande betydelse vid presterlig befordran,

som tillerkännes tjensteår och som är ganska väsendtligt skild från det

afseende, som vid befordran till andra tjenster må kunna fästas vid tjenstetid, är

ingalunda upphäfd genom Kongl. Maj:ts cirkulärskrifvelse till Consistoriel Ecclesiastica

af den 31 Maj 1867, då samma skrifvelse endast innehåller den “förklaring14,

att genom de i Kongl. författningar gifna föreskrifter om afseende vid förslags

upprättande till kyrkoherdebeställningar, vid lärdom och tjensteålder den föreskrift

om afseende derjemte på sökandes ådagalagda nit, kännedom och försigtighet, hvilket

tillika i 1786 års Bref föreskrifves, “icke må anses hafva undergått förändring"

samt att samma, sistnämnda, afseende skall åligga konsistorierna vid upprättande

af förslag till sacellanier, eller att föreslå eller besluta en ännu vidare tillämpning

och utsträckning än för det närvarande af en olämplig befordringsgrund, på en tid

då komiterade äro sysselsatta med revision af hela det presterliga befordringsväsendet

och man ej vet om och i hvilken omfattning tjensteår såsom merit kommer

att bibehållas, eller möjligen afskaffas: detta synes mig ej välbetänkt.“

af Herrar von Gegerfelt och Asplund, hvilka instämt med Herr Ribbiug; —•

samt

af Herr Bergström.

Derjemte hafva Herr Faxe och Herr Grefve Mörner begärt att få antecknad

t, det de oj öfvervarit ärendets behandling hos Utskottet.

Stockholm, tryckt hos C. Willi. Hagman, 1870.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.