Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottet* Utlåtande N:o 37

2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1870:37, Lag-Utskottet* Utlåtande N:o 37

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottet* Utlåtande N:o 37.

N:o 37.

Ank. till Riksd. Kansli den 14 April 1870, kl. 5 e. m,

Utlåtande, i anledning af väckta motioner åsyftande ändring i gällande

bestämmelser om klockares aflöning.

Angående församlingarnes skyldighet att aflöna klockare innehåller 6:te

punkten i Kong!, förordningen den 8 Februari 1681 följande stadgande: “Klockares

rättighet skall vara att bekomma af hvar bonde årligen till lön och underhåll, råg

en kappe, korn en kappe, hafre en kappe, sedan när vigning sker två öre, för

barndop ett öre, för kyrkotagning efter barn två öre, efter ett lik två öre, allt i

silfvermynt“; hvarjemte för vissa orter särskilda bestämmelser i detta afseende

blifvit tid efter annan meddelade.

Med anmärkning hurusom grunden för utgörande af bidrag till klockares

aflöning vore obillig, då innehafvare af en mindre hemmanslott måste betala lika

mycket som den större jordegaren, samt att missförhållande egde rum jemväl derutinnan,

att spanmålslönen ökades i samma mån som hemmansklyfningen fortgingp,

och detta oaktadt klockames tjensteåligganden minskats, synnerligen derigenom att

de blifvit befriade från skyldigheten att meddela barnaundervisning, hafva Herrar

Magnus Svensson från Skaraborgs län och Sven Nilsson i Efveröd uti särskilda,

inom Andra Kammaren väckta motioner, Indika blifvit till Lag-Utskottet remitterade,

föreslagit:

Magnus Svensson (motionen N:o 53), “att Riksdagen måtte till Kong! Maj:t

ingå med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t efter vederbörandes hörande ville

taga denna fråga i öfvervägande och till nästkommande Riksdag aflåta förslag om

allmän omreglering af klockares löneinkomster på landet, eller i öfrigt vidtaga till

ändamålet ledande åtgärder11: samt

Sven Nilsson (motionen N:o 139), “att Riksdagen för sin del ville hos Kongl.

Maj:t i underdånighet anhålla, att med upphäfvande af 6 § i Kongl. förordningen

den 8 Februari 1681 och dermed sammanhängande, under olika tider och för olika

orter gällande lagbud och bestämmelser stadgas:

a) att de nu till församlingarnes klockare utgående löneförmåner, med undantag

af boställen, måtte få återgå till lönegifvarne; och

b) att församlingarne sjelfva må ega rätt att, på sätt lagen om kyrkostämma

stadgar, bestämma lönen till de klockare, som hädanefter antagas och efter fyrktal

af kommunerna utgå".

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Denna fråga förevar jemväl vid nästlidna års riksdag, då Utskottet, med

erinran att åberopade G § i Kong], förordningen den 8 Februari 1081, såsom hänförlig

under prcsterskapcts privilegier, ej kunde ändras eller upphäfvas i annan

ordning än den, som föreskrifves i 114 § Regeringsformen, uttalade den åsigt att

utväg bordo beredas församlingarne att få ifrågavarande angelägenhet ordnad genom

konventioner, på sätt i Kong!, kungörelsen den 3 April 1816 varit stadgadt i fråga

om presträttigheter, samt i öfverensstämmelse härmed hemställde, att Riksdagen

villo i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder meddela erforderliga

föreskrifter om sättet och ordningen för tillvägabringande af konventioner

angående klockares och orgelnisters löneförmåner; men donna hemställan blef

af begge Kamrarne afslagen.

Yid sådant förhållande anser Utskottet cj lämpligt att nu förnya berörda

hemställan.

Äfven om det måste medgifvas att do af motionärerno anmärkta missförhållanden

i afseende på klockares aflöning flerestädes förefinnas, så torde dock

olägenheterna häraf ej vara af den betydenhet, att desamma må föranleda en allmän

omreglering af lönerna, såsom Herr Magnus Svensson föreslagit. Fn sådan

reglering torde nemligen ej kunna till vägabringas annorledes än i hufvudsaklig

likhet med de för presterskapet enligt Kongl. förordningen den 11 Juli 1862 verkställda

löneregleringar. Men i anseende till de dryga kostnader, som dermed blefve

förknippade, lärer en dylik anordning för ifrågavarande ändamål ej vara lämplig.

Beträffande åter Herr Sven Nilssons förslag, enligt kvilket de till klockare

nu utgående löneförmåner, med undantag af boställen, skulle “återgå till lönegifvarne“,

samt församlingarne tillerkännas rätt att sjelfva bestämma löner till de

klockare, som hädanefter antagas, så kan Utskottet för sin del icke understödja ett

sådant förslag, enär det ej lärer vara lämpligt ätt sålunda göra församlingarnes

skyldighet i ifrågavarande hänseende beroende af deras eget godtycke.

Till stöd för sin framställning har sistbemälde motionär anfört, bland annat,

att den i kyrkolagen klockare ålagda skyldighet att i församlingen meddela barnaundervisning

skulle genom gällande stadga angående folkundervisningen hafva upphört.

Detta är likväl icke förhållandet; ty åberopade stadgan innehåller tvärtom,

under § 6, sådan den lyder i Kongl. kungörelsen den 29 September 1853, uttrycklig

föreskrift derom, att klockare, som icke tillika blifvit till skollärare antagen, skall

vara underkastad nyssberörda skyldighet, angående sättet och ordningen för hvars

utöfvande församlingen eger att å kyrkostämma besluta.

På grund af hvad anfördt blifvit får Utskottet vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motioner ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm don 14 April 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.