Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta'' motioner, åsyftande ändring i gällande föreskrifter angående dels utfärdande och delgifning af stämning, dels kommunicering af bevakadt testamente och dels vilkoren för fullföljd af talan emot underrätts dom. Ifrågavarande, till Lag-Utskottet remitterade motioner äro väckta inom Andra kammaren af Herrar A. Johansson

1870-05-02 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1870:45, Utlåtande, i anledning af väckta'' motioner, åsyftande ändring i gällande föreskrifter angående dels utfärdande och delgifning af stämning, dels kommunicering af bevakadt testamente och dels vilkoren för fullföljd af talan emot underrätts dom. Ifrågavarande, till Lag-Utskottet remitterade motioner äro väckta inom Andra kammaren af Herrar A. Johansson

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 45.

1

]V:o 45.

Ank. till Eiksd. Kansli den 3 Maj 1870, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckta'' motioner, åsyftande ändring i gällande

föreskrifter angående dels utfärdande och delgifning af stämning,

dels kommunicering af bevakadt testamente och dels vilkoren för

fullföljd af talan emot underrätts dom.

Ifrågavarande, till Lag-Utskottet remitterade motioner äro väckta inom Andra

kammaren af Herrar A. Johansson (motionen N:o 76), Sven Andreasson (motionen

N:o 77) och J. Borg (motionen N:o 245); Och hafva dessa motionärer föreslagit,

Herr A. Johansson, ”det Riksdagen ville för sin del besluta samt hos Kong!.

Maj:t anhålla:

t:o) att, med upphäfvande af Kong!. Resolutionen den 17 September 1823,

\\ Kap. \ och 4 §§ Rättegångs-balken måtte så förändras, att stämning till

häradsrätt må af domare, eller den han i sitt ställe förordnar, jemväl till annan

rättegångsdag af tinget än den första utfärdas och före • den uti stämningen bestämda

rättegångsdag delgilva svaranden inom häiflen af den tid 4 § nu bestämmer, samt

att för det fall alt svarandepart är vid rätten tillstädes, dä mål med anledning af

å honom utverkad stämning skal! handläggas, denne då skall vara skyldig att svara

å stämningen, utan afseende på om lian åtnjutit kortare stämningslid;

2:o) att 26 Kap. 1 § Rättegångs-balken så förändras, alt den, som från

underrätt vädjar, icke allenast skall ställa borgen för kostnad och skada, utan jemväl

för det belopp, som underrätt dömt den vädjande alt betala, derest fattigdomsbevis

ifrån vederbörande kronobetjening eller kommunalnämnd ej kan företes, vid

påföljd att hafva sitt vad och talan emot underrätts dom förlorat.”

Bill. till Riksd. Prot. 1870. 7 Sami. 20 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 45.

Herr Sven Andreasson, att följande tillägg måtte göras dels i it Kap. 7 §

Rättegångs-baiken: “År den, som stämmas skall, ur riket faren, eller är ej veterligt,

hvar ban inom riket sig uppehåller, varder stämningen, sedan han i sitt hemvist

sökt blifvit, anslagen å Rättens dörr och i allmänna tidningarne tre gånger

kungjord";

dels i 4 § af nämnda Hålk: “Om stämning å den, som är ur riket faren,

eller ej velerdigt är, hvar han inom riket sig uppehåller, förfares såsom sägs i 7

§ af delta kapitel";

dels ock i 18 Kapitlet 1 § Ärfda-halken efter orden “arfvingarne tillställas

skall", på sätt som om stämning sägs i 11 Kap. 7 § Rättegångs-baiken"; samt

Herr J. Borg, att sistnämnda lagrum måtte erhålla ett så lydande tillägg:

“Nu vet den som testamente lått häfver de inländska arfvingarne, men ej hvar de

finnas; läte då genom domaren i allmänna tidningarne tre gånger, minst en månad

emellan hvarje gäng, och första gången sist inom tre månader eller det testamentet

inför domaren uppvisadt blifvit, kungöra att testamente till honom gjordt är.“

Hvad nu först angår herr A. Johanssons motion i hvad den afser ändring af

hvad stadgadt är, all alla stämningar till häradsrätt skola ställas å första rältegångsdagen

af tinget, så må erinras, att denna fråga står i samband med den om förändrad

organisation af allmänna underdomslolarne på landet och att vederbörande

komiterade, livilka till Kongl. Majli redan afgifvit förslag till stadga angående en

sådan omorganisation, i sammanhang dermed föreslagit ett tillägg till 11 Kap.

1 § Rättegångs-baiken i enahanda sylte, som motionärens förslag innehåller; och då

förevarande frågas lösning således är beroende på åtgärd af Kongl. Maj:t, får Utskottet

vördsamt hemställa,

l:o) att Herr A. Johanssons motion i denna del ej må till

någon vidare åtgärd föranleda.

Vidkommande dernäst Herr A. Johanssons förslag om inskränkning af tiden,

inom hvilken stämning bör svarande part delgifvas, så synes motionären hafva uteslutande

haft kärandens intresse för ögonen. Men lagstiftningen har till uppgift alt

tillgodose äfven svarandens billiga anspråk i ifrågavarande hänseende. Gällande föreskrifter

om stämningstid afse icke blott den lid, som svaranden behöfver för att

inställa sig vid tinget, utan äfven beholvet af tillräckligt rådrum för honom att bereda

sig till svaromåls afgifvande, att anskaffa de handlingar, som för sådant ändamål

kunna erfordras, att instämma vittnen o. s. v.

I betraktande häraf synes den stämningstid, som i nuvarande lag blifvit svarande

part tillförsäkrad, ej vara rymligare än skäligt är; hvarföre Utskottet hemställer,

2:o) att Herr A. Johanssons nyssberörda förslag ej må af

Riksdagen bifallas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 45.

3

Vidare har samma mationär föreslagit en ändring i 26 Kap. 1 § Rättegångs-balken,

hvarigenom den, som från underrätt vädjar, skulle tillförbindas, att ställa

borgen icke blott, för kostnad och skada, såsom redan är föreskrifvet, men äfven för

det honom i underrätten ådömda belopp, såvida han ej kunde förete fattigdomsbevis.

Att sålunda göra eu i första instansen lappande parts rätt all få sin sak i hofrätt

pröfvad ovillkorligen beroende al hans förmåga alt för det dömda ställa borgen, då

han ej kan förete fattigdomsbevis, synes föga lämpligt; ty äfven om han egen tillgång

till domens fullgörande, så kan det ändock vara omöjligt för honom att ställa

sådan borgen. Dessutom torde lagen hafva tillräckligt sörjt för den vinnande partens

säkerhet i detta afseende, då, enligt 2 § i 26 Kap. Rättegångs-balken, sådan

den lyder i Kong!. Förordningen den -18 April 1849, underrätts dom, deremot

vädjadt är, skall gå i verkställighet efter ty, som i 5 Kap. 5 § Utsökniugs-balken

sägs, der den, som vunnit, det äskar och vadet ej derigenom onyttigt blefve.

Utskottet hemställer derföre,

3:o) att Herr A. Johanssons motion ej heller i denna del

må till någon åtgärd å Riksdagens sida föranleda.

Beträffande Herr Sven Andreassons motion i hvad den afser förändrade föreskrifter

om sättet huru stämning skall delgifvas den, som är utrikes faren eller

eljest ej kan träffas i sitt hemvist, så kan ej förnekas, att gällande lag härutinnan

är otillfredsställande. Enligt 11 Kap. 7 § Rättegångs-balken skall stämningen svaranden

i händer ställas. Undantag från delta allmänna stadgande göres endast i

det fall, att ingen håller sig undan, förty att han stämningen väntar, och veterligt

är alt han i häradet eller staden vistas, i hvilket fall stämningen anses lagligen

delgifven derigenom att den fästes å svarandens husdörr. Den bevisning, som här

förutsälles derom, att svaranden håller sig undan af den orsak att han väntar stämning,

är i de flesta fall omöjlig att åstadkomma, och han kan dessutom fria sig

från stämningen blott dermed, att han begifvcr sig öfver häradsgränsen eller ur

staden, då likasom när han är utrikes faren lagens allmänna stadgande, att stämningen

skall svaranden i händer ställas, länder till efterrättelse. Det är dock icke

möjligt att iakttaga denna föreskrift, när svarandens vistelseort är okänd, och förhållandet

blir nära nog detsamma, då han rest ur landet, äfven om upplysning kan

erhållas om den ort, dit han begilvit sig.

1 dessa fall är genom gällande lag föga sörjdl för kärandens rätt, och beholvet

af en förändring i den af motionären föreslagna syftning har under sednare

lider, särdeles med afseende å den betydliga emigrationen från vårt land till Amerika,

framträdt såsom en befallande nödvändighet.

Bruket att delgifva stämning genom dess kungörande i tidningarne är icke

alldeles främmande för vår lagstiftning. Sålunda medgifver konkurslagen dylikt

stämningssält för vissa fall, och enligt 8 Kap. 14 § Utsöknings-balken kan, under

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 45.

de i detta lagrum stadgade förutsättningar, lagsökning på enahanda sätt delgifvas

den lagsökte. Utskottet finner derföre ej betänkligt att tillstyrka införande af detta

slämningssätt för ifrågavarande händelser, i hvilka någon tjenligare utväg att få stämning

kungjord ej lärer gifvas. Till förebyggande af missbruk torde det höra ankomma

på domstolen alt i hvarje särskilt fall på förhand pröfva, huruvida sådana

omständigheter äro för hand, som betinga rättigheten att begagna nämnda utväg.

Men att tillika, såsom motionären föreslagit, föreskrifva, att stämningen skal! anslås

å rättens dörr, anser Utskottet föga ändamålsenligt.

Förmånen af ifrågavarande slämningssätt synes dock ej lämpligen kunna käranden

medgifvas i händelse svaranden vistas utrikes i Konungens eller rikets ärende.

På grund af hvad anfördt blifvit får Utskottet, i anledning af förevarande

förslag, hemställa,

4:o) alt Riksdagen må för sin del besluta ett tillägg till 11

Kap. 7 § Rättegångs-balken *j) af följande innehåll:

Är det ej kunnigt, hvar han sig uppehåller, eller vistas han utrikes

utan att vara stadd i Konungens och rikets ärende, och

finnes ej för honom ombud, som stämningen tillställas kan, då

må rätten förordna att stämningen genom allmänna tidningarne

honom kungöras skall, och läte käranden den kungörelse i tidningarne

införas tre gånger, minst fjorton dagar emellan hvarje

gång och sista gången minst sex månader före den tid, som i

stämningen svaranden förelagd är.

Slutligen har Utskottet att besvara sista punkten i Herr Sven Andreassons

motion, angående sättet för delgifning af testamente, äfvensom Herr Rorgs gjorda

framställning i samma ämne. Begge dessa förslag gå i hufvudsakligen enahanda

riktning, såsom åsyftande utväg för testamentstagare att laggildt gifva testalors arfvinge

del af testamentet medelst införande af kungörelse derom i allmänna tidningarne,

i fall, såsom begge motionärerne förutsatt, arfvingens vistelseort är okänd,

eller, såsom Sven Andreassons förslag tillika afser, arfvingen är utrikes faren.

Enligt gällande lag, 18 Kap. 1 § Ärfda-balken, åligger det testamentstagare

att, sedan testamentet blifvit vid vederbörlig domstol bevakadt, tillställa arfvingarne

en afskrift deraf, hvarefter desse, likmätigt 5 §, ega att inom natt och år

detsamma klandra. 1 fall detta försummas, vinner testamentet laga kraft, äfven om

detsamma icke är med lag öfverensstämmande. Testamentets delgifvande är följakt
*)

Enligt Kong! Kungörelsen den 7 Januari 1830 är detta lagrum så lydande: ”Skriftlig

stämning bör svaranden i händer ställas af två trovärdiga män, eller af en, der han svarandens

skriftliga bevis derå få kan. År den som stämmas skall, ej hemma i sitt hus; då må

han stämmas ehvar han finnes. I kyrka må man ej stämmas, men väl å kyrkovali. Håller

någon sig undan, för ty att han väntar stämning, och är det Ytterligt, att han i häradet

eller staden vistas; varde då stämning fästad å husdörr hans”.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 45.

5

ligen eu akt af synnerlig betydelse med hänseende till sina rätlsföljder. Det vore

derföre föga välbetänkt att, på sätt motionärerne ifrågasatt, till förmån för en testamentstagare,

hvars anspråk möjligen grundar sig på en olaglig handling, göra arfvinges

lagbestämda rätt väsendtligen beroende derpå, om han tillfälligtvis får kännedom

om ett i allmänna tidningarne införd! kungörande. Obilligheten häraf blir

ännu större, då man lagar i betraktande, dels att lagen icke föreskrifver någon viss

tid, inom hvilken testamentet skall arfvingen delgifvas, och dels att testamentstagare

emellertid eget’ alt sälta sig i besittning af den testamenterade egendomen. Testamentstagare

är alltid den lyckligare lottade. Han bör derföre utan missnöje underkasta

sig de olägenheter, som kunna föranledas af svårigheten att gifva arfvingen

'' del af testamentet.

Det må bemärkas, att här eger ett helt annat förhållande rum, än då fråga

är om stämnings delgifvande. I allmänhet ligger det i svarandepartens intresse att

undersöka stämningen, dä deremot eu arfvinges egen fördel fordrar, att lian gifver

sig tillkänna för att göra sin arfsrätt gällande; och han inlager dervid ställningen

af kärandepart gentemot testamentstagare!! såsom svarande.

På dessa skäl hemställer Utskottet,

5:o) att Herrar Sven Andreassons och J. Borgs nu omhandlade

förslag ej må till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 Maj 18 70.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

ST:o 46.

Ank. till ttiksd. Kansli den 3 Maj 1870, kl. 12 Budd.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om rättighet för husbonde att i

sparbank insätta en del af tjenstehjons lön.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 209, som hlifvit till Lagutskottet

remitterad, har Herr Åke Andersson, i afsigt alt befordra sparsamhet hos

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1870:55 Skrifvelse, om ett tillägg till 11 Kapitlet 7 § Rättegång s-kalken rörande delgifning af stämning. s. 1 i texten