Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af förliknings-lcomitéer.

1870-02-07 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1870:6, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af förliknings-lcomitéer.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Isig- Utskottets Utlåt ande N:o ti.

<

N:o 6.

Ank. till Riksd. Kansli d. 7 Febr. 1870, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af förliknings-lcomitéer.

I detta ämne hafva särskilda förslag blifvit framställda inom Andra Kammaren

af Herrar 0. B. Olsson (motionen N:o 9) och Gustaf Jonsson (motionen N:o

98), den förres så lydande:

“l:o. Inom hvarje kommun på landet hör finnas en förliknings-komité;

ledamöternas antal och komitéens stadgar bestämmas å kommunalstämma eller genom

kommunal-ombud inför domstolen. Tilja flera kommuner förena sig om en

komité, vare sådant dem ohetaget.

2:o. Stämning, som delgifvits svarande part, hör inom åtta dagar före

häradstings början uppvisas för komitéens ordförande, och vare parterna skyldiga

inställa sig för komitéen inom det komité-område hufvudkäranden tillhör, å dag

som komitéen genom kungörelse i sockenkyrkan för sitt sammanträde bestämmer.

3:o. De förlikningar i tvistemål komitéen lyckas åstadkomma höra skriftligen

uppsättas och, der någondera parten det önskar, i Häradsrättens protokoll intagas

till laga kraft och verkan."

Farande Herr Gustaf Jonssons förslag af detta innehåll:

“A) I hvarje kommun på landet och i stad, som under landsrätt lyder,

väljes årligen vid den ordinarie kommunalstämma, som hålles i December månad,

en förliknings-komité, bestående af tre aktade och för redbarhet kända personer

inom kommunen, som tillsammans med kommunalstämmans ordförande och den

prest i församlingen, som sköter de pastorala göromålen, hvilka hafva att, på sätt

bär nedan stadgas, söka åstadkomma förlikning emellan parter i tvistemål.

B) Innan part. som i civil-mål kära vill, eger att stämning till vederbörlig

domstol uttaga, skall han hafva gjort anmälan derom hos förliknings-komitéens ordförande

i den kommun, der svarandeparten har sitt bo och hemvist, så tidigt, att

komitéen har tid att kalla parterna och till behandling företaga ärendet inom en

månad före i orten infallande ordinarie ting.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 6.

C) Uppå kallelse af vederbörande förliknings-komité åligger det parterna

att sig på tid ock ställe, som af komitéen i kallelsen bestämts, inställa, vid vite,

som för uteblifvande vid annan Rätt stadgadt är.

D) Kärandepart åligger bevisligen tillställa motparten förliknings-komitécns

kallelse till inställelse och bevis derom till komitéens ordförande aflemna sednast

trenne dagar före det utsatta sammanträdet.

E) Komitéen väljer inom sig ordförande, som har att i protokoll, Indika

vid sammanträdena föras, anteckna målens handläggning och de beslut, hvartill

komitéen kommit, samt utfärda intyg till kärandeparten, om han sådant önskar,

att målet varit i komitéen under handläggning, hvilket intyg måste åt käranden

uppvisas för utfående af laga stämning å motparten hos vederbörande stämningsmän.

“

Denna fråga är icke ny. Hon har mer än en gång tillförene vant föremål

för Representationens ompröfning till följd af de upprepade framställningar i ämnet,

som vid flera föregående riksdagar blifvit gjorda. Men dessa framställningar hafva

aldrig lyckats tillvinna sig Riksdagens bifall. De skäl, livilka föranledt en sådan

utgång, synas fortfarande gälla. Vid 1868 års riksdag, då frågan sednast behandlades

af Lag-Utskottet, inskränkte Utskottet sig till ett blott åberopande af förut

anförda skäl till afslag. Det torde måhända varit nog, om Utskottet äfven nu gått

till väga på enahanda sätt; men då motionärerne synas hafva förbisett antydda

skälen, hvilka de icke ens försökt att vederlägga, har Utskottet ansett sig böra ur

Lag-Utskottets vid 1867 års riksdag afgifna Utlåtande N:o 56 här återgifva följande:

“Förslaget innebär i sjelfva verket skapandet af eu fly instans, enligt Utskottets

omdöme ledande till alla de olägenheter ett större antal Sådana medför, men icke

egande motsvarande fördelar. I andra länder, der enligt regeln alla tvister utföras

genom advokater, torde dylika förlikningsdomstolar hafva medfört det g''agn, man

dermed åsyftat. I vårt land åter, der, enligt bruk ej mindre än enligt andan i

gällande rättegångsordning, parterna merendels sjelfva utföra sin talan inför Rätta

och således personligen mötas derstädes, gifves, utan att förut tvinga dem till ett

möte annorstädes, det lämpligaste tillfälle att dem emellan åvägabringa förlikning

under bemedling af personer, som, med tillräcklig insigt att kunna bedöma sjelfva

rättfrågan och skyldighet att noga undersöka de faktiska omständigheterna, ingifva

förtroende, att ej någondera partens verkliga rätt åsidosättes. Tår nu gällande lag

har också, i 20 Kap. Rättegångs-balken, ålagt domaren att söka förmå parterna, till

förlikning och åt denne ansvarige embetsman lemnat tillsyn dels. derå, att icke

tredje mans rätt genom förlikningen förnärmas, dels derå, att förlikningen ingås

på ett sätt, som icke lemnar rum för tvekan om begge parternas frivilliga samtveke

till föreningen, eller om hvad som blifvit samtyckt eller icke. Då sålunda

är åt domaren anförtrodt att, så långt det efter hans urskiljning är med billighet

förenligt, öfvertala en part att ingå på de vilkor, motparten kan erbjuda, synes

det allmänna, i hvars intresse det iclte kan ligga att på .bekostnad af rättvisan

förmå en part att afstå från fullföljandet af sin talan, vare sig såsom kärande eller

svarande, hafva uti nu gällande bestämmelser bättre garanti, att don fogliga partens

fördel icke åsidosättes och den trätolystna icke uppmuntras, än om, utan afseende

derå, huruvida i en kommun fullt lämpliga förlikningsmän finnas eller icke,

det öfver allt vore regel, att en tvist måste underställas kommunens förlikningskomité,

hvars uppgift mången gång måhända blefve att, utan hänsyn till lagskipningens

högsta ändamål att göra lag och rätt gällande medborgare emellan, kunna

uppvisa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 6.

9

uppvisa eu hög siffra å antalet förakta mål, der det gällt mera att öfvertala än

att öfvertyga, ...

På grund häraf och då förlikningens frivillighet icke står väl tillsammans

med den tvångsmakt, som enligt motionärernes förslag skulle tilläggas den nva institutionen

med hänseende till parternas skyldighet att inställa sig inför förlikningskomitéen,

samt åtgärder till främjande af förlikningar tvistande parter emellan

lämpligen torde kunna på frivillighetens väg vidtagas utan anlitande af en sådan

tvångsmakt, såsom ook lärer skett på en och annan ort, får Utskottet vördsamt

hemställa,

att ifrågavarande motioner må af Riksdagen lemnas utan vidare afseende.

Stockholm den 7 Februari 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Bill. till Iiiksd. Prot. 1870. 7 Sami. 3 Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.