Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande stadganden i fråga om skyldighet att hyggai och underhålla vägar och broar samt färjor.

1870-02-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1870:7, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande stadganden i fråga om skyldighet att hyggai och underhålla vägar och broar samt färjor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

La g-Utskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. Kansli d. 10 Febr. 1870, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande stadganden

i fråga om skyldighet att hyggai och underhålla vägar

och broar samt färjor.

Genom särskilda inom Andra Kammaren Täckta motioner, Indika blifvit

till Lag-Utskottet remitterade, hafva Herrar B. Bengtsson från Wermlands län och

Johannes Andersson från Jönköpings län föreslagit,

den förre (motionen N:o 161): “att hvarje hemmans taxeringsvärde eller

annan benämning på jorden lägges till grund för väg-, bro- och fä,^byggnader samt

deras underhåll, så val vinter- som sommartiden, äfvensom för indelningen; och att

grufvor, hyttor, jern- och sågverk samt <] värn ar, hvilka mera än hemman begagna

sig af vägar och dylikt, åläggas att deruti deltaga efter samma grunder, eller deras

taxeringsvärde samt

Johannes Andersson (motionen JN:o 121): “att Kong!. Förordningen den 13

September 1790 måtte så förändras, att hvarje kommun må ega rätt uppgöra förslag

till ploglag för vintervägarnes underhåll, hvilket förslag må af Konungens

Befallningshafvande pröfvas och fastställas, samt att ersättningen för vägarnes underhåll

skall debiteras, uppbäras och till ploglagen redovisas af kommunalnämnden

inom hvarje socken14.

Genom underdånig skrifvelse den 7 April 1866 hafva Rikets Ständer, under

uttalande af den åsigt, att skyldigheten att deltaga i väghållningsbesväret bordo

med vissa modifikationer utsträckas ej allenast till fastigheter af alla slag, utan äfven

till eu hvar till deltagande i kommunalutskylder förpligtad person och utgöras efter

samma grund som nämnda utskylder, hos Kongl. Maj:t anhållit, att Kong!. Maj:t

täcktes, i öfverensstämmelse härmed, låta utarbeta och till Riksdagen framlägga

nådig Proposition i ämnet.

I anledning häraf och sedan Kongl. Kammar-kollegium afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande i frågan, aflat Kongl. Maj:t till 1868 års riksdag nådig Proposition,

hvari förklaras, att hvad anginge frågan huruvida vägrödjnings- och brobyggBih.

till Riksd. Prot. 1870. 7 Sand. 4 Håft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7.

nadsskyldigiicten inom kommunerna å landet borde utsträckas till alla skattskyldig^,

vare sig, på sätt Rikets Ständer förutsatt, med eller oek utan iakttagande af undantag

för tjensteman löner och pensioner samt andra med dessa jemförliga inkomsttitlar,

ansåge Kongl. Maj:t att, derest ett besvär, kvilket — om det till någon större del

skulle utgöras emot lega —• blefvo än mera tryckande, må kunna öfverflyttas på

samhällsklasser, hvilka förut varit derifrån befriade, sådant likväl icke skäligen i sin

helhet kunde på cn gång bringas till utförande; att, om en så genomgripande förändring

som ifrågavarande besvärs fördelning på alla skattskyldige skulle kunna komma

till stånd, utan att väcka billig klagan, måste den endast småningom genomföras

och en dylik fördelning företrädesvis ske i sådana fall, der en allmän delaktighet

kunde med mindre praktiska svårigheter åstadkommas; att härtill lämpade sig företrädesvis

det åliggande, som af de väghållningsskyldige redan nu bestredes genom

kontanta tillskott, nemligen vägarnes hållande i fargildt stånd vintertiden vid snöfall

; att det icke borde lemnas utan uppmärksamhet, att måhända den största ojemnheten

vid väghållnings- och brobyggnadsbesvärets fördelning, likasom i fördelningen

af kostnaderna för vinterväghållningen, der ploglag äro inrättade, icke läge så

mycket deri, att besvär och kostnader drabbade jordbruket allena, som fast heldre

— åtminstone inom flera orter — deruti att desamma vore på jorden ytterst ojemnt

fördelade, enär fördelningsgrunden varit och ännu Arore hemmanens mantal, oberoende

af deras högre eller lägre värde; att en öfverflyttning på andra samhällsklasser

af större eller mindre del af detta besvär derföre icke borde ega ruin, utan att

samtidigt dermed jemväl ändrades den fördelningsgrund emellan hemmanen, som hittills

varit gällande; att det möjligen kunde ifrågasättas, huruvida den frihet från

deltagande i kostnaden för vinterväghållningen, som i följd af frihet från deltagande

i väg- och brohållningsbesväret, på grund af särskilda Kongl. Resolutioner, hitintills

varit bruk, qvarnar, skattlägga utjordar och lotshemman beviljad, likasom den

frihet, som i detta hänseende tillkommer frälsesätoricrna i Skåne, Halland, Blekinge

och Bohuslän, bordo fortfarande gälla, äfven om en förändring i ifrågasatta

syftningen komma till stånd; men att, då berörda frihet måste anses meddelad endast

med afseende å de förhållanden, som egde rum, då densamma beviljades, eller

att väg- och brohållningen var ett jorden uteslutande åliggande besvär, torde deraf

ock höra följa, att tillämpningen af denna frihet förfölle för den del af ifrågavarande

besvär, som genom statsmakternas beslut, efter en helt och hållet ny grund,

gjordes gemensamt för alla skattskyldiga; att rättvisa och billighet dock fordrade,

att vid en sådan öfverflyttning jorden fortfarande droge samma andel, som i kommunalförfattningame

vore i afseende å fyrktalsberäkningen iakttaget; men att det

syntes icke böra ifrågakomma att befria vissa slag af inkomst från all delaktighet

härutinnan; och fann Kongl. Maj:t, på grund häraf, skäligt föreslå Riksdagen att,

med ändring af föreskriften i Kongl. Förordningen af den 13 September 1790, § 5,

må stadgas att, när i öfverensstämmelse med nämnda författning till vägarnes hållande

i fargildt stånd under vintertiden vid snöfall s. 1c. ploglag äro eller blifva

inrättade, den för alla ploglagen uti socknen eller häradet belöpande ersättning

sammanslås och inom socknen eller häradet fördelas efter den allmänna grund, som

gäller för uttagande af kommunalutskylder på landet.

Donna nådiga Proposition vann dock icke Riksdagens godkännande. Men

enahanda förslag blef genom enskilda motioner ånyo väckt vid nästlidna års riksdag,

som i anledning deraf till Kongl. Maj:t aflat underdånig skrifvelse med anhållan,

att Kongl. Maj:t täcktes låta tillvägabringa den utredning, som erfordrades för ■

bedömande af den föreslagna förändringens verkningar inom de särskilda orterna,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 8.

samt derefter till Riksdagen göra den förnyade framställning i ämnet, hvartill omständigheterna

.kunde föranleda.

Såsom bekant är, har Kongl. Maj:t infordrat länsstyrelsernas och landstingens

yttranden i fråga om förändrad lagstiftning angående skyldigheten att hygga

och underhålla större broar och färjor, i syftning att utsträcka detta besvär till alla

dem, som erlägga kommunalutskylder, och att, för åstadkommande af en jern nära

och billigare fördelning af kostnaden, antaga landstingsområdet i stället för häradet

till gemensamhet.

Frågan i hela dess omfattning är således beroende på åtgärd af Kongl.

Maj:t; och får Utskottet fördenskull vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motioner ej må till någon vidare åtgärd å Riksdagens

sida föranleda.

Stockholm den 10 Februari 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre,

Herr Bergström har begärt att få antecknadt, det han ej deltagit i ärendets

behandling hos Utskottet.

N:o 8.

Ank. till Riksd. Kansli d. 10 Febr. 1870, kl, 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om ändring i 6 Kap. 3 §

Byggninga-balken, rörande dikning grannar emellan.

Omförmälda lagrum är af denna lydelse:

“Nu ligga grannars åkrar vid hvarandra; hafve då hälft dike hvardera.

Mota bys dike annan bys diken; gräfve hvar upp för sig genom sina egor, eller

böto två daler, och fylle skadan. Lägger man dike genom sitt gärde eller äng,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.