Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta, motioner om ändring af gällande stadganden angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och här adsfängelse Ifrågavarande, till Lag-Utskottet remitterade motioner äro väckta inom Andra Kammaren af Herrar O. B Olsson

1870-02-14 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1870:9, Utlåtande, i anledning af väckta, motioner om ändring af gällande stadganden angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och här adsfängelse Ifrågavarande, till Lag-Utskottet remitterade motioner äro väckta inom Andra Kammaren af Herrar O. B Olsson

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 9.

^:o 9.

Ank. till Riksd. Kansli d. 15 Februari 1870, kl. I e. in.

Utlåtande, i anledning af väckta, motioner om ändring af gällande

stadganden angående skyldighet att deltaga i byggnad och

underhåll af tingshus och här adsfängelse
Ifrågavarande,

till Lag-Utskottet remitterade motioner äro väckta

inom Andra Kammaren af Herrar O. B Olsson (motionen N:o 7), Sven

Nilsson i Efveröd (motionen N:o 20) och Magnus Svensson (motionen N:o

52), hvilka alla tre yrkat, att 26 kapitlet 4 § byggninga-balken måtte så

ändras, att alla inom härad eller tingslag må blifva skyldige att efter fyrktal

deltaga i byggande och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Berörda lagrum lyder sålunda: »Tingsbyggning skall hvart härad

bygga, efter gårdatalet, å vanlig tingstad, eller der Konungens Befallningshafvande

pröfvar det för allmogen lägligast, sedan Rätten deröfver hörd

är. Der skall vara en stufva så stor, som tarfvas, och två kamrar; och

vare häradet skyldigt den byggning uppehålla. Vid hvart tingställe skall

ock ett fängelse vara, der missgerningsman må i förvar hållas. För denna

byggnad vare ingen fri, utan sätes- och ladugårdar, afhyste rå- och rörshemman,

så ock preste- och klockarebol» Varande, enligt Kongl. Förordningen

den 17 September 1783, lotshemman befriade från skyldighet

att i tingshusbyggnad deltaga.

Det kan icke förnekas, att eu jemnare och mera tidsenlig fördelning

af ifrågavarande besvär är af rättvisa och billighet påkallad. På sätt FagBih.

till Riksd. Prof. 1870. 7 Sami. 5 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 9.

Utskottet vid nästlidna års riksdag i detta ämne erinrade, härleder sig

åberopade lagstadgandet från en tid, då man icke visste af någon annan

till deltagande i allmänna onera på landet förpligtad befolkning, än jordbrukaren,

och då man ej kände någon annan grund för dennes beskattning,

än det hemmantal han innehade. Men förhållandet är numera helt annat.

Öfverallt har vid sidan af den egentlige jordbrukaren uppstått en befolkning

af bruksidkare, fabrikanter, handlande och handtverkare in. fl., hvilka lika

väl som jordbrukaren hafva intresse af rättsskipningens behöriga handhafvande.

De böra derföre ock i sin mån, efter lämpliga grunder, bidraga till

uppehållande af de för detta ändamål nödiga inrättningar, synnerligast som

med den nyare tidens framåtskridande och folkmängdens tillväxt fordringarne

i afseende på beskaffenheten af ifrågavarande byggnader betydligt

stegrats
Någon

giltig anledning, hvarför innehafvare af preste- och klockarebol

skulle i förevarande hänseende åtnjuta en förmån, som ej tillkommer

andra boställsinnehafvare, lärer svårligen kunna anföras; och de skäl, som

må hafva föranledt 1734 års lagstiftare att frikalla sätes- och ladugårdar

samt afhysta rå- och rörshemman från allt deltagande i tingshus- och häradsfängelse-byggnad,

synas numera ej vara för hand. A andra sidan har

det ej undgått Utskottets uppmärksamhet att ifrågasättas kan, huruvida

förevarande fråga, då befrielse från deltagande, åtminstone i byggande af

tingshus, finnes vederbörande tillförsäkrad i adliga privilegierna den 16 Oktober

1723, § 8, må kunna anses antaga egenskapen af privilegiefråga och

förty böra behandlas i den ordning 114 § Regeringsformen föreskrifver.

Ehuru Utskottet i öfverensstämmelse med ofvan uttalade åsigter anser,

att ifrågaställda byggnadsskyldigheten bör blifva ett gemensamt onus,

som drabbar icke blott egare af alla slags fastigheter, men äfven eu hvar

vid kommunalstämma röstberättigad, tilltror Utskottet sig likväl icke att

obetingadt förorda den af motionärerne i sådant afseende föreslagna grund,

likasom Utskottet i saknad af erforderliga upplysningar till ledning för bedömandet

ej heller är i tillfälle att härutinnan framställa något annat förslag.

Den varsamhet, hvarmed lagstiftaren i allmänhet bör gå till väga

vid öfvergången ifrån en princip till en annan, måste han fran^för allt iakttaga

i ett fall sådant som det förevarande, då frågan gäller att till en del

öfverflytta en börda från en samhällsklass på andra, hvilka förut varit derifrån

befriade. Om derföre den af motionärerne föreslagna fördelningsgrund,

fvrktalet, funnes i det hela taget lämplig, torde likväl vissa modifikationer

böra ega rum för de klasser, som i allt fall finge en ökad

tunga, och hvilkas intresse i kommunen kunde anses mindre varaktigt än

fastighetsegarens.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 9.

3

Då emedlertid, såsom redan är antydt, för uppgörande af detaljerade

bestämmelser i ifrågavarande hänseende erfordras en noggrannare utredning

af frågan, än som hos Riksdagen lärer kunna åstadkommas, får Utskottet

vördsamt hemställa:

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till sådana förändrade stadganden angående deltagande

i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse,

att dessa åligganden blifva för medlemmarne af tingslagen, efter

billiga grunder, gemensamma.

Stockholm den 14 Februari 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservationer:

af Herrar Grefve Mörner, von Möller och Bergström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.