Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, i fråga om bestämmande i penningar af arrendeafgifterna för Statens egendomar.

1870-02-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:12, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, i fråga om bestämmande i penningar af arrendeafgifterna för Statens egendomar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 12.

1

\:o 13.

Ank. till Riksii. Kansli d. 14 Febr. 1870, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, i fråga om

bestämmande i penningar af arrendeafgifterna för Statens

egendomar.

(I. A.)

Sedan Kongl. Maj:t, ut i nådig förordning den 25 Juli d 869, angående förändring

af grundräntor och kronotionde, föreskrifvit, att dessa utskylder för liden

från och med år 1871 och derefter framgent skola i penningar, efter beräkning

af stadgadt medelpris, af de skattskyldige utgöras, hade, på sätt af ofvannämnda, under

den 21 näsllidne Januari till Riksdagen aflåtna och i första samlingen af bihanget

till dess protokoll under N:o 14 intagna nådiga proposition inhemta», Kongl. Majits

Befallningshafvande i Södermanlands län, i memorial den 15 sistlidne Oktober, underdänigst

fästat Kongl. Majits uppmärksamhet derå, hurusom de skäl, hvilka legal till

grund för bemälda nådiga föreskrift, syntes ega full tillämpning äfven å arrenden

af sådana statens egendomar, som varda för kronans räkning utarrenderade; hvadan

och då det ålåge Kongl. Majits Befallningshafvande all afgifva förslag till blifvande

minimi- och maximi-arrendebelopp för åtskilliga sådana egendomar, hvarå nu gällande

arrenden ett eller annat år härefter löpte till ända, Kongl. Majits Befallningshafvande

i underdånighet hemställt, huruvida det ej täcktes Kongl. Majil i nåder föreskrifva,

alt dylika arrenden, hvarom förslag till arrendebelopp hädanefter upprättas, skola i

penningar utgöras, helst derigenom både arrendator^ och staten skulle, enligt Kongl.

Majits Befallningshafvandes åsigt, komma alt tillskyndas båtnad.

Uti det utlåtande, som Kongl. Kammar-kollegium och Kongl. Statskontoret

den 12 sistlidne November häröfver på nådig befallning i underdånighet afgifvil,

Bih. till Riksd. Prof. 1870. 4 Samt. 1 Afd. 5 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 12.

hade nämnda Kollegier förmält, hurusom uti en af dem, på grund af Kong!. Brefvet

den 11 Maj 1855, utfärdad kungörelse af den 29 Juni samma år stadgades, att,

der icke särskilda omständigheter erfordrade leverering af natura-persedel, alla arrenden

af statens egendomar dädanefter skulle bestämmas antingen i spanmål eller i

penningar eller i bägge delarne, med iakttagande dervid att spanmålen alltid skulle

efter stadgadt medelpris lösas med penningar, dock att i öfrigt dittills gällande föreskrifter

rörande utarrendering af kronans egendomar fortfarande borde tjena till efterrättelse.

Och ansågo Kong!. Kollegierna, att det obestridligen skulle leda till ytterligare

förenkling af uppbörds- och redogörelseverket, om, i likhet med hvad genom

ofvanberörda nådiga förordning af den 23 Juli 1869 blifvit stadgadt i afseende

på grundräntor och kronotionde, det bestämdes, alt äfven arrendena af kronans egendomar

skulle utgöras med visst belopp i penningar, i stället alt, såsom nu, vexla i

värde efter olika markegångspris, samt att eu slik förändring kunde utan någon olägenhet

ega rum, dock måhända med bibehållande af nuvarande inskränkning, att

arrendet bestämmes i natura-persedlar, när sådant i något särskild! fall funnes ändamålsenligt,

såsom, enligt Kongl. Brefven af den 9 December 1812 och den 18 Oktober

1814 till Kongl. Kammar-kollegium, torde vara förhållandet med vissa Kongl.

hofstallet till utfodring anslagna kronoängar.

Med afseende på hvad af Kongl. Kammar-kollegium och Kongl. Statskontoret

sålunda blifvit anfördt, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Biksdagen, att alla arrenden

af statens egendomar må, der icke Kongl. Maj:t funne särskilda omständigheter erfordra

leverering af natura-persedel, bestämmas i penningar, dock alt i öfrigt hittills

gällande föreskrifter rörande utarrendering af kronans egendomar fortfarande borde

tjena till efterrättelse.

Stals-Utskottet, till hvars behandling ofvannämnda nådiga framställning blifvit

remitterad, har, efter erhållen kännedom af ärendet rörande handlingar, tagit detsamma

i öfvervägande; och enär Utskottet funnit leverering in natura af arrendepersedel

i allmänhet olämplig, har Utskottet sökt utreda, huruvida några sådana förhållanden

förefinnas, som betinga nödvändigheten af undantag i särskilda fall. Ett

sådant förhållande hafva Kollegierna visserligen ansett vara för handen i afseende å

vissa, hofstallet till utfodring anslagna kronoängar, af hvilka arrendet utgår i bo,

som till hofstallet levereras enligt särskilda kontrakter, hvilka, enligt hvad uti en

Kollegiernas utlåtande vidfogad reservation upplyses, tilländagå med åren 1877, 1 885,

1887 och 1888. Det hö, som enligt dessa kontrakter bör till hofstallet levereras,

uppgår dock endast till 4,525 centner, en qvantitet, som för behofvet icke lärer

vara tillräcklig. Då upphandling således under alla förhållanden måste ske af det

bo, som derutöfver är erforderligt, och, när arrendatorerne brista i sin levereringsskvldighel,

jemväl af det bo, som af dem bort aflemnas, samt dylik upphandling å

en ort sådan som hufvudstaden, der tillförseln al hö är ganska stor, desto mindre

kan antagas vara förenad med någon svårighet, som det vida större höbehofvet för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 12.

3

till eu del i landsorterna förlagde artilleri- och kavalleri-regementen lätteligen kunnat

afhjelpas medelst upphandling, har det synts Utskottet, som skulle ifrågavarande höleverans

till hofstallet kunna för framtiden, i den mån nu gällande arrendekontrakt

tilländagå, utan olägenhet upphöra. En dylik åtgärd synes Utskottet vara särdeles

önskvärd i afseende å eu sådan arrendepersedel som hö, om hvars beskaffenhet att vara

levereringsgild eller ej olika tankar så lätt kunna uppstå. Med afseende härå och då

priset å hö vanligen är mycket omvexlande, samt högst de år då arrendator!! i följd

af felslagen skörd har svårighet alt in natura fullgöra den åtagna leveransen, synes

arrendepersedeln hö vara bland de minst lämpliga, såsom medförande eu sådan höjning

af arrendeafgiften i svåra och en minskning deri under goda år, som med penningearrenden

ej eger rum; och enär vid arrendets bestämmande sådant utan tvifvel måste

af arrendatorn tagas i betraktande, kan, enligt Utskottets tanke, denna omständighet

ej undgå alt ofördelaktigt inverka på arrendeafgiftens belopp.

På grund häraf och då'' för det föreslagna undantagsstadgandet, hvilket vid

tillämpningen kunde, utan strid mot ordalydelsen, längre än hittills utsträckas, någon

särskild omständighet för öfrigt icke blifvit anförd, får Utskottet hemställa,''

att Kong!. Maj:ts förevarande nådiga framställning måtte på det

sätt bifallas, att Riksdagen ville besluta, att alla arrenden af

statens egendomar må bestämmas i penningar; dock att i öfrigt

hittills gällande föreskrifter rörande utarrendering af kronans

egendomar fortfarande böra tjena till efterrättelse.

Stockholm den 14 Februari 1870.

På Stats-Utskoltels vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1870:12 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 12 a1 i texten