Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 14

1870-02-14 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:14, Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 14

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 14.

Reservation af

Herrar Wcern, C. F., HÖrnfeldt, F. O. och Bjerkander, G., hvilka, då ingen

tvekan om Riksdagens mening bör ega rum, ansågo alt Utskottet bort hemställa,

att Riksdagen ville genom underdånig skrifvelse anhålla, att

Kongl. Maj:t täcktes endast i de fall, der särskilda skäl bestämdt

påkalla löners utgående efter markegång, bibehålla rättigheten

lör tjensteman att efter denna grund uppbära sin lön, men att,

i alla andra fall, tjensteman, som hädanefter utnämnes, skall åtnöjas

med viss lön, bestämd i penningar, enligt den grund som

vid sistlidne riksdag för omsättning af grundräntorna antogs.

ST:o 14.

Ank. till Riksdh Kansli d. 14 Febr. 1870, kl. 1 e. m,

Utlåtande, i anledning af vädd motion angående befrielse för s. k. hästhemman

från utgörande af dagsverken till boställsinnehafvare vid

Skånska dragonregementet.

CL A.)

Vid sistlidet års riksdag väcktes af Herr Per Nilsson från Christianstads län

inom Andra Kammaren motion derom, att alla de så kallade hästhemman, som erlägga

löningsränta till Skånska dragonregementet, måtte befrias från skyldigheten

alt derjemte utgöra dagsverken till boställsinnehafvarne.

Uti sitt hänledning häraf afgifna Utlåtande (N:o 27) anförde dåvarande Statsutskott,

bland annat, att, enligt hvad Utskottet inhemta!, ifrågavarande dagsverksskyldighet

grundade sig på ”Kongl. Maj:ls Reglement och Förordning, hvarefter Officerarne

och Rustnings-Hållarne samt Allmogen i Skåne, vid de Milicen anslagne

Hemmans Häfd och nyttjande sig skola reglera och rätta” af den 7 November 1695,

uti hvars 5:te punkt bland annat förekom följande stadgande: “Och skola alla bönder

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 14.

så Skatte som Chrono, livilka någon Officerare äro anslagne och intet boo öfver två

inijl från des Boställe, vara skyldige, enär Officeraren det hegiär värdeligen åt utgöra

Dagsvärcken till berörda Boställen, Hemlig af hvart hell hemman 6 öke- och

12 drängedagsvärcken åhrligen och så proportionaliter af de mindre, hvaremot Bonden

uti des ullager skall blifva af Officeraren godtgiordt och kortadl för hvart Öke
Dagsvärcke

8 öre och för hvart Dränge Dagsvärcke 4 öre Silfvermvnl. Men om

Officeraren icke behöfver Bondens Dagsvärcken sielf, så må han icke försällia dem

till någon annan11. Redan vid 1809 och 1810 årens riksdag fattades af Rikets Ständer

det beslut, att allmogens dagsverksskyldigheter till de kronan behållna kungsgårdar

och kronolägeuheter skulle upphöra att in natura utgöras, när dåvarande arrendekontrakt

löpte till ända, emot del att i stället lösen för dessa dagsverksskyldigheter

efter markegång till statsverket erlades, och detta beslut blef genom Kongl. Biafvel

den o December 1812 till verkställighet befordradt. Vid tillämpningen häraf uppstod

emellertid skiljaktighet emellan sådana hemman som voro dagsverksskyldig^ till

kronans nyssnämnde egendomar, och dem Indika till boställen och indelningshafvare

voro anslagna. Staten hade sedermera vid flera tillfällen trädt emellan för afskaffande

af horeri- eller den något obestämda arbetsskyldighelen till åtskilliga såsom

boställen anslagne kungsgårdar i Christianstads och Malmöhus län, och Rikets Ständer

hade ofta uttalat den åsigt, att bofven- eller dagsverksskyldighet in natura borde

upphöra. I öfverensstämmelse med denna åsigt fann äfven dåvarande Stats-Ulskottet

billigheten kräfva, att de så kallade hästhemmanen från ifrågavarande dagsverksskyldighet

in natura befriades, på det deras innehafvare måtte beredas likställighet med

dem, som varit dagsverksskyldig^ till kronan behållna kungsgårdar och kronolägenheter,

eller genom Statens mellankomst eljest vunnit befrielse från bofven- eller arbelsskyldighet.

Då emellertid Riksdagen, i sammanhang med antagande af förändrade grunder

lör försvarsverkets ordnande, för sin del beslutat (jse Riksdagens underdåniga

skrifvelse den lo Maj 1867), att alla till aflöning åt den indelta arméens befäl och

tjensteman anslagna boställen och räntor in. m. skulle ingå till statsverket, i den

mån sådant författningsenligt kunde ske, samt, derest detta beslut kom nu att träda

i verkställighet, hästhemmanens befriande från arbetsskyldighet, utan någon sådan

åtgärd, som under nuvarande förhållande erfordrades, blefve eu följd af de beslut,

som redan vid 1809 och 1810 årens riksdagar i ämnet fattades, hemställde Utskottet,

att motionärens framställning icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Detta Utlåtande blef af Riksdagens Första Kammare bifallet, hvaremot Andra

Kammaren i frågan fattade beslut i öfverensstämmelse med en vid Utlåtandet fogad

reservation, hvaruti hemställdes, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:l behagade vidtaga sådana åtgärder, att Rikets Ständers beslut om

dagsverksskyldighetens allmänna upphörande måtte komma till tillämpning, äfven beträffande

innehafvarue af de s. k. hästhemmanen i Skåne, och att Kongl. Maj:l täcktes

låta uppgöra och till Riksdagen afgifva förslag om den ersättning, som för sådant

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 14. 9

fall kunde vara erforderligt, derest icke rättigheten att disponera de ifrågavarande

dagsveiken funnes kunna upphöra vid ombyten åt boställsinnehafvare. Till följd af

de olika beslut, hvari Kamrarne sålunda stadnade, förföll frågan vid nästlidne

riksdag.

Nu har samme motionär gjort förnyad framställning i ämnet (se motion N:o

2473 och dervid såsom sitt förslag upptagit ofvanberörda reservation.

I öfverensstämmelse med den åsigt, som af näst lidet års Stats-Utskoll i frågan

uttalades, anser äfven nuvarande Stats-Utskoll, att de s. k. hästhemmanen, för all

uti ifrågavarande hänseende beredas likställighet med de hemman, som varit dagsverksskyldige

till kronan behållna kungsgårdar m. 11. lägenheter, höra befrias från

dagsveiksskyldighet in natura, eu åtgärd som uti billighet och rättvisa finna så kraftiga

stöd, att något vidare derom icke torde vara erforderligt att anföra. Och då,

genom den utgång frågan om förändrade grunder för försvarsväsendets ordnande vid

näst lidet års riksdag erhållit, förevarande fråga i så måtto kommit i eu förändrad

ställning, att anledning för närvarande saknas, att dagsverksskyldigheten skulle, på sätt

nästlidet års Stals-Utskott föreställt sig, komma alt i den närmaste framtiden upphöra,

hemställer Utskottet,

att, med bifall till motionärens framställning, Riksdagen ville

uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kong!. Maj:t behagade

vidtaga sådana åtgärder, all Rikets Ständers beslut om dagsverksskyldighetens

allmänna upphörande målte komma till

tillämpning äfven beträffande innehafvarne af de s. k. hästhemmanen

i Skåne, och att Kongl. Maj it täcktes låta uppgöra

och till Riksdagen afgifva förslag om den ersättning, som för

sådant fall må vara erforderlig, derest icke rättigheten att disponera

de ifrågavarande dagsverkena finnes kunna upphöra vid

ombyten af boställsinnehafvare.

Stockholm den 14 Februari 1870.

På Slats-Ulskoftets vägnar:

Arvid Frrson Posse.

Reservationer af

Herr af Klint, E. M., och Herr Grefve af Ugglas, L.

Bih. till Riksd. Prof. 4 Samt. 1 Afd. 5 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1870:13 Skrifvelse, angående befrielse för s. k. hästhemman från utgörande af dagsverken till boställsinnehafvare vid Skånska Dragonregementet. a1 i texten