Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 14
1870-02-14 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1870:14, Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 14
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 14.
Reservation af
Herrar Wcern, C. F., HÖrnfeldt, F. O. och Bjerkander, G., hvilka, då ingen
tvekan om Riksdagens mening bör ega rum, ansågo alt Utskottet bort hemställa,
att Riksdagen ville genom underdånig skrifvelse anhålla, att
Kongl. Maj:t täcktes endast i de fall, der särskilda skäl bestämdt
påkalla löners utgående efter markegång, bibehålla rättigheten
lör tjensteman att efter denna grund uppbära sin lön, men att,
i alla andra fall, tjensteman, som hädanefter utnämnes, skall åtnöjas
med viss lön, bestämd i penningar, enligt den grund som
vid sistlidne riksdag för omsättning af grundräntorna antogs.
ST:o 14.
Ank. till Riksdh Kansli d. 14 Febr. 1870, kl. 1 e. m,
Utlåtande, i anledning af vädd motion angående befrielse för s. k. hästhemman
från utgörande af dagsverken till boställsinnehafvare vid
Skånska dragonregementet.
CL A.)
Vid sistlidet års riksdag väcktes af Herr Per Nilsson från Christianstads län
inom Andra Kammaren motion derom, att alla de så kallade hästhemman, som erlägga
löningsränta till Skånska dragonregementet, måtte befrias från skyldigheten
alt derjemte utgöra dagsverken till boställsinnehafvarne.
Uti sitt hänledning häraf afgifna Utlåtande (N:o 27) anförde dåvarande Statsutskott,
bland annat, att, enligt hvad Utskottet inhemta!, ifrågavarande dagsverksskyldighet
grundade sig på ”Kongl. Maj:ls Reglement och Förordning, hvarefter Officerarne
och Rustnings-Hållarne samt Allmogen i Skåne, vid de Milicen anslagne
Hemmans Häfd och nyttjande sig skola reglera och rätta” af den 7 November 1695,
uti hvars 5:te punkt bland annat förekom följande stadgande: “Och skola alla bönder
8
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 14.
så Skatte som Chrono, livilka någon Officerare äro anslagne och intet boo öfver två
inijl från des Boställe, vara skyldige, enär Officeraren det hegiär värdeligen åt utgöra
Dagsvärcken till berörda Boställen, Hemlig af hvart hell hemman 6 öke- och
12 drängedagsvärcken åhrligen och så proportionaliter af de mindre, hvaremot Bonden
uti des ullager skall blifva af Officeraren godtgiordt och kortadl för hvart Öke
Dagsvärcke
8 öre och för hvart Dränge Dagsvärcke 4 öre Silfvermvnl. Men om
Officeraren icke behöfver Bondens Dagsvärcken sielf, så må han icke försällia dem
till någon annan11. Redan vid 1809 och 1810 årens riksdag fattades af Rikets Ständer
det beslut, att allmogens dagsverksskyldigheter till de kronan behållna kungsgårdar
och kronolägeuheter skulle upphöra att in natura utgöras, när dåvarande arrendekontrakt
löpte till ända, emot del att i stället lösen för dessa dagsverksskyldigheter
efter markegång till statsverket erlades, och detta beslut blef genom Kongl. Biafvel
den o December 1812 till verkställighet befordradt. Vid tillämpningen häraf uppstod
emellertid skiljaktighet emellan sådana hemman som voro dagsverksskyldig^ till
kronans nyssnämnde egendomar, och dem Indika till boställen och indelningshafvare
voro anslagna. Staten hade sedermera vid flera tillfällen trädt emellan för afskaffande
af horeri- eller den något obestämda arbetsskyldighelen till åtskilliga såsom
boställen anslagne kungsgårdar i Christianstads och Malmöhus län, och Rikets Ständer
hade ofta uttalat den åsigt, att bofven- eller dagsverksskyldighet in natura borde
upphöra. I öfverensstämmelse med denna åsigt fann äfven dåvarande Stats-Ulskottet
billigheten kräfva, att de så kallade hästhemmanen från ifrågavarande dagsverksskyldighet
in natura befriades, på det deras innehafvare måtte beredas likställighet med
dem, som varit dagsverksskyldig^ till kronan behållna kungsgårdar och kronolägenheter,
eller genom Statens mellankomst eljest vunnit befrielse från bofven- eller arbelsskyldighet.
Då emellertid Riksdagen, i sammanhang med antagande af förändrade grunder
lör försvarsverkets ordnande, för sin del beslutat (jse Riksdagens underdåniga
skrifvelse den lo Maj 1867), att alla till aflöning åt den indelta arméens befäl och
tjensteman anslagna boställen och räntor in. m. skulle ingå till statsverket, i den
mån sådant författningsenligt kunde ske, samt, derest detta beslut kom nu att träda
i verkställighet, hästhemmanens befriande från arbetsskyldighet, utan någon sådan
åtgärd, som under nuvarande förhållande erfordrades, blefve eu följd af de beslut,
som redan vid 1809 och 1810 årens riksdagar i ämnet fattades, hemställde Utskottet,
att motionärens framställning icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Detta Utlåtande blef af Riksdagens Första Kammare bifallet, hvaremot Andra
Kammaren i frågan fattade beslut i öfverensstämmelse med en vid Utlåtandet fogad
reservation, hvaruti hemställdes, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:l behagade vidtaga sådana åtgärder, att Rikets Ständers beslut om
dagsverksskyldighetens allmänna upphörande måtte komma till tillämpning, äfven beträffande
innehafvarue af de s. k. hästhemmanen i Skåne, och att Kongl. Maj:l täcktes
låta uppgöra och till Riksdagen afgifva förslag om den ersättning, som för sådant
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 14. 9
fall kunde vara erforderligt, derest icke rättigheten att disponera de ifrågavarande
dagsveiken funnes kunna upphöra vid ombyten åt boställsinnehafvare. Till följd af
de olika beslut, hvari Kamrarne sålunda stadnade, förföll frågan vid nästlidne
riksdag.
Nu har samme motionär gjort förnyad framställning i ämnet (se motion N:o
2473 och dervid såsom sitt förslag upptagit ofvanberörda reservation.
I öfverensstämmelse med den åsigt, som af näst lidet års Stats-Utskoll i frågan
uttalades, anser äfven nuvarande Stats-Utskoll, att de s. k. hästhemmanen, för all
uti ifrågavarande hänseende beredas likställighet med de hemman, som varit dagsverksskyldige
till kronan behållna kungsgårdar m. 11. lägenheter, höra befrias från
dagsveiksskyldighet in natura, eu åtgärd som uti billighet och rättvisa finna så kraftiga
stöd, att något vidare derom icke torde vara erforderligt att anföra. Och då,
genom den utgång frågan om förändrade grunder för försvarsväsendets ordnande vid
näst lidet års riksdag erhållit, förevarande fråga i så måtto kommit i eu förändrad
ställning, att anledning för närvarande saknas, att dagsverksskyldigheten skulle, på sätt
nästlidet års Stals-Utskott föreställt sig, komma alt i den närmaste framtiden upphöra,
hemställer Utskottet,
att, med bifall till motionärens framställning, Riksdagen ville
uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kong!. Maj:t behagade
vidtaga sådana åtgärder, all Rikets Ständers beslut om dagsverksskyldighetens
allmänna upphörande målte komma till
tillämpning äfven beträffande innehafvarne af de s. k. hästhemmanen
i Skåne, och att Kongl. Maj it täcktes låta uppgöra
och till Riksdagen afgifva förslag om den ersättning, som för
sådant fall må vara erforderlig, derest icke rättigheten att disponera
de ifrågavarande dagsverkena finnes kunna upphöra vid
ombyten af boställsinnehafvare.
Stockholm den 14 Februari 1870.
På Slats-Ulskoftets vägnar:
Arvid Frrson Posse.
Reservationer af
Herr af Klint, E. M., och Herr Grefve af Ugglas, L.
Bih. till Riksd. Prof. 4 Samt. 1 Afd. 5 Haft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1870:13 Skrifvelse, angående befrielse för s. k. hästhemman från utgörande af dagsverken till boställsinnehafvare vid Skånska Dragonregementet. a1 i texten