Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Fjerde Hufvudtitd.

1870-03-04 · 34 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 29 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:24, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Fjerde Hufvudtitd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

1

N:o 24.

Ank. till Eiksd. Kansli d. 4 Mars 1870, kl. 7 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens

Fjerde Hufvudtitd.

Uti nu gällande Riks-stat äro för Fjerde. Hufvudtiteln, hvilken innefattar

anslagen till Landtförsvaret, uppförda: penningar 6,935,242 R:dr 8 öre,

indelta räntor, enligt markegång förslagsvis beräknade till 2,097,695 Rall’

93 öre, indelt spanmål, efter ett värde af 2 R:dr 10 öre kubikfoten, upptagen

till 264,507 R:dr 39 öre, samt oindelt spanmål, efter samma värde, till

270,954 R:dr 60 öre, tillsammans 9,568,400 R:dr.

Sedan Utskottet till behandling förehaft ej mindre de uti Kongl. Maj:ts

nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar

rörande Fjerde Hufvudtiteln, än ock de till samma Hufvudtitel

hörande motioner, som blifvit till Utskottet remitterade, får Utskottet här

nedan meddela yttrande öfver sålunda föreslagna eller inom Utskottet ifrågaställa

förändringar uti Hufvudtitelns nuvarande anslag, dervid iakttagande

den ordning, hvaruti dessa finnas uti Riksstaten upptagna, sedan Utskottet

dock först utlåtit sig i anledning af de så väl i den nådiga Propositionen

som af enskilde motionärer framställda förslag till öfverflyttning af eu del af

båtsmanshållet från sjö- till landtförsvaret och uppsättande af stamtrupp inom

vissa delar af landet, der sådan nu saknas.

l:o. Kongl. Maj:t — som i anledning af Chefens för Landtförsvars- Angående sfdepartementet

underdåniga anmälan om ett af honom utarbetadt fullständigt till

torsiag till reglering af indelta armeens afiömngsväsende, under den 31 sist- afen del båtslidne

December förklarat, att berörda förslag, i anseende till de med dess manjfu,nmer

genomförande förknippade betydliga kostnader, icke borde för innevarande års

Riksdag till antagande framläggas — har deremot, enligt hvad den nådiga

Propositionen innehåller, funnit angeläget, att redan nu sådana anordningar

blefvo vidtagna, hvarigenom, medelst bildande af stamtrupp inom de delar af

Bill. till Biksd. Prof. 1870. å Sand. 1 Afd. 11 Raft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

landet, der saknaden deraf vore mest kännbar, på samma gång åstadkommes

ett lämpligare förhållande än det nuvarande emellan stammens och beväringens

styrka i de särskilda delarne af landet, utan att nya anslag derför behöfde

hos Riksdagen begäras; och bär Kong! Maj:t i sådant hänseende, med

åberopande af hvad det den nådiga Propositionen bilagda utdrag af Statsrådsprotokollet

angående landtförsvarsärenden för den 7 Januari innevarande år

(Bil. N:o 3 a pag. 1 till och med 17) derom innehåller, i nåder föreslagit

Riksdagen:

att utaf båtsman shållet måtte med år 1871 från sjö- till landtförsvaret

öfverflyttas :

båtsman sk o m p an i er

dito

dito

dito

dito

härads dito

4 Norrlands

2 Hallands

1 Wester götlands

1 Östergötlands

åt 1 Bohusläns

af 3 Södra Möre

..... 662

..... 364

..... 87

..... 194

..... 100

..... 490

tillhopa 1,897

man

och

man

under förutsättning dervid, att anslaget till sjövapnets öfningar finge till sitt

nuvarande belopp fortfarande utgå, på det att medel måtte vara att tillgå till

förhyrande af det privata sjöfolk, som, i följd af minskningen i båtsmännens

antal, behöfde för sjötjenstens bestridande förhyras;

att en mot nämnda antal båtsmansnummer svarande andel af Femte

Hufvudtitelns anslag till båtsmäns beklädnad måtte med ett belopp af

44,659 R:dr 42 öre, hvartill berörda andel enligt uppgjord uträkning uppginge,

få till Fjerde Hufvudtiteln öfverföras;

att, i den mån ofvanberörda öfverflyttning ginge i verkställighet, rustoch

rotehållare för de öfverflyttade numren måtte, komma i åtnjutande af

enahanda frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som

soldatrotehållare numera åtnjöte;

att de i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar

af Örebro län belägna 1017/s mantal, hvilka blifvit från dem förut mot

frihet från ordinarie rotering åliggande tjenstbarheter till Dylta svafvelbruk

befriade, måtte få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra;

att, till kompletterande af Norrbottens och Westerbottens fältjägarekorpser

samt Norra och Södra Skånska infanteriregementenas nummerstyrka,

en kontant aflönad truppstyrka af tillhopa 164 man måtte för Kronans räkning

få uppsättas;

att ett stamregemente under benämning: Wester-Norrlands regemente,

måtte i Wester-Norrland bildas genom 550 äldre båtsmansrotar utaf de fyra

Norrlandskompanierna, livilka här ofvan föreslagits att till landtförsvaret öf
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 24.

3

verflyttas, samt i (ifrigt genom öfverflyttning från Helsinge regemente till

det nya regementet af 450 rotar, hvarigenom sistnämnda regemente alltså

kommer att bestå af 1,000 rotar;

att i Halland måtte bildas eu korps med benämning: Hallands fältjägarekorps,

medelst de till öfverflyttning från sjö- till landtförsvaret föreslagna

två i Halland förlagda båtsmanskoinpanier om tillhopa 364 man,

samt i öfrigt genom uppsättning af kontant aflönade 136 man;

att inom Södra Möre härad af Calmar län måtte uppsättas eu ny

korps, under benämning: Calmar fältjägarekorps, genom öfverflyttande från

Calmar regemente af 10 utaf nämnda regementes i Norra Möre härad

förlagda nummer och för öfrigt medelst de till öfverflyttning från sjö- till

landtförsvaret föreslagna 490 nummer utaf båtsmanshållet i Södra Möre

härad af Calmar län;

att reglering af samtliga indelta infanteriregementens och korpsers

styrka och områden måtte ega rum i öfverensstämmelse med den vid förenämnda

Statsråds-protokoll fogade bilaga N:o 1;

att 1,007 indelta rotenummer, inberäknadt de vid Norrbottens fältjägarekorps

redan vakanta 99 nummer, måtte, enligt den plan som i nyssnämnda.

bilaga angifves, få, i mån af inträffande ledighet, tills vidare hållas

otillsatta emot vakansafgifter och dessa afgifters inleverering till Arméförvaltningen,

för att användas till aflöning, i öfverensstämmelse med de vid

Statsråds-protokollet fogade stater, åt befäl och underbefäl med vederlikar

vid ofvannämnda nya regemente och korpser samt till aflönande af det manskap,

som ofvan blifvit föreslaget att med kontant aflöning uppsättas; dock

under vilkor att ofvan föreslagna öfverflyttning till landtförsvaret af 1,897

nummer af båtsmanshållet samt reglering af regementens och korpsers styrka

och områden komme att ega rum, och att, derest, genom möjligen förändrad

organisation af rusthållsinfanteriet eller på annat sätt, de afsutna rusthållsregementenas

eller korpsernas effektiva numerär skulle komma att förminskas,

Kongl. Maj:t då skulle ega att af de till vakans nu föreslagna nummer

låta uppsätta ett emot minskningen svarande antal;

att det i Carlskrona förlagda Marinregementet måtte med år 1871

från sjö- till landtförsvaret öfverföras och under benämning: Blekinge värfrade

skarpskyttekorps organiseras på en bataljon af fyra kompanier med

tillsammans 500 man;

att de för Marinregementet under Femte Hufvudtiteln nu utgående

anslagsmedel, tillhopa omkring 273,000 R:dr, måtte till Fjerde Hufvudtiteln

öfverföras;

att Wcrmlands fält) äga re regemente måtte från och med år 1871 förändras

till korps, formerad på en bataljon af fyra kompanier med tillsammans

500 man;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

att befäl och underbefäl med vederlikar, som till följd af Marinregementets

och Wermlands fältjägareregementes förändring till korpser blifva

öfvertalige, måtte uppföras på indragningsstat, med rättighet att, intilldess

de kunde varda till andra allmänna befattningar förflyttade, sina nu innehafvande

lönefömåner fortfarande uppbära emot skyldighet: för regementschef

att, efter innehafvande grad, fullgöra den tjenstgöring, Kongl. Maj:t

kunde finna skäl honom i nåder anbefalla, och för öfrige officerare äfvensom

för underofficerare att, der så erfordrades, vid sina regementen tjenstgöra

under de årliga vapenöfningarne, äfvensom, i händelse af mobilisering,

hvarhelst inom arméen deras tjenst påkallades, samt, efter uppnådd full

pensionsålder, för samtlig^ officerare och underofficerare, att endast vara

underkastade tjenstgöring i likhet med hvad för dem af deras vederlikar, som

erhållit afsked med fyllnadspension, finnes föreskrifvet; samt

att hvad särskild t angår de öfvertalige bland civilstaterna, desse måtte

blifva förbundne till fortfarande tjenstgöring vid vederbörande korps, så länge

de vore af der innehafvande lön i åtnjutande.

I öfrigt har Kongl. Maj:t vid det framställda förslaget om Marinregemente

is och Wermlands fältjägareregementes förminskande fästat det vilkor,

att den jemväl föreslagna öfverflyttningen af båtsmansnummer samt regleringen

af indelta infanteriregementenas och korpsernas nummerstyrka och områden

blefve af Riksdagen bifallen.

I anledning af den i Statsråds-protokollet förekommande beräkning

dels öfver kostnaderna för det nya regementets och de nya korpsernas aflöning

samt för uppsättandet af kontant aflönadt manskap, dels ock öfver

de till dessa kostnaders bestridande afsedda tillgångar, har Kongl. Maj:t

gifvit Riksdagen tillkänna, att derest icke tillgångarne kunde, genom nedsättning

i de beräknade kostnaderna, blifva för dessas bestridande tillräckliga,

uppsättning af kontant aflönadt manskap komme att ske endast i den

mån berörda tillgångar sådant medgåfve.

Hvad särskildt anginge de i följd af förändringen med Marinregementet

uppkommande kostnader för en gång, beräknade till 21,000 Rall’, har Kongl.

Maj:t föreslagit, att desamma måtte bestridas af de till aflöning åt de nya

korpserna beräknade medel, enär dessa endast småningom, i den mån befälet

vid korpserna hunne antagas, behöfde för nämnda aflöning användas.

Beträffande den kostnad, som, utöfver de här förut angifna, uppstode för

första uppsättningen af beklädnads-, remtygs-, utrednings- och trosspersedlar

åt det manskap 1,383 man, hvarmed, till följd af den föreslagna regleringen

af indelta infanteriregementens och korpsers styrka, den effektivt tjenstgörande

nummerstyrkan vid arméen komme att ökas, och hvilken kostnad beräknats

till omkring 200,000 R:dr, bär Kongl. Maj:t begärt Riksdagens medgifvande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

att nödiga medel till bestridande deraf måtte, till högst nämnda summa, anvisas

å allmänna beväringsfonden.

Vidkommande i öfrigt dels de medel, hvilka till följd af de föreslagna

anordningarne voro afsedda att från Femte till Fjerde Hufvud titeln öfverföras,

nemligen:

af anslaget till båtsmännens beklädnad......... 44,6 5 9:42.

för Marinregemente! nu utgående tillhopa omkring . . 2 7 3,000: 3 1 7,6 5 9:42,

dels de inflytande vakansafgifterna för 1,004 indelta nummer, hvilka utgifter

beräknades till 109,857 R:dr 68 öre, dels ock de besparingar, som genom

minskningen af Marinregementet och Wermlands fältjägareregemente uppstode

med tillhopa 65,593 R:dr 15 öre, eller sammanlagdt 493,110 R:dr 25 öre,

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att dessa sålunda beräknade medel

måtte för år 1871 få såsom extra anslag under Fjerde Hufvudtiteln för de

uppgillra ändamålen utgå och användas samt först vid uppgörandet af förslag

till statsregleringen för år 1872 å ordinarie stat under behöriga titlar uppföras.

Uti ämnen, som med Kongl. Maj ds nu omförmälda nådiga förslag ega

gemenskap, hafva jemväl enskilde motionärer inom begge Kamrarne framlagt

särskilda förslag, nemligen inom Första Kammaren Herr N. S. von Kock

samt inom Andra Kammaren Herr C. A. Mannershantz, Herr Jonas Jonasson

och Herr O. F. Brunberg.

Herr von Kock har (i motion N:o 38), under uttryckande af den åsigt,

att det i militäriskt, ekonomiskt och sedligt hänseende vore nödvändigt att

annorledes ordna försvaret i Blekinge, samt att han funnit det otillfredsställande

i detta hänseende att allenast öfverlemna Marinregementet till det s. k.

landtförsvaret, föreslagit, att Riksdagen skulle bevilja anslag till och för sin

del besluta upprättandet af en stamtrupp af omkring 500 man, förlagd och

spridd d landet i Blekinge län, samt att Marinregementet alldeles indroges.

Herr C. A. Mannershantz åter har (i motion N:o 192) hemställt, att

Riksdagen för sin del såsom vilkor för det nu inom Södra Möre härad befintliga

båtsmanshållets förvandling, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, till soldathåll,

måtte bestämma:

a) att samtliga rotar eller rusthåll inom hvarje socken af Södra Möre

härad skulle vara skyldiga att, i stället för den rustning eller rotering af

båtsmän, som de nu genom olika slags prestationer måste utgöra, hädanefter

för det af Kongl. Maj:t föreslagna soldathållets besörjande betala en årlig

afgift, som en gång för alla borde bestämmas, antingen endast i penningar,

eller i penningar och spanmål;

b) att denna afgifts storlek skulle för hvarje rusthåll eller rote så bestämmas,

att den icke öfverstege medelvärdet af den kostnad, hvartill under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande Nio 24.

hållet af eu båtsman, enligt de uppgifter, som derom blifvit insamlade af den

för beredande af lindring i båtsmanshållet af Kongl. Maj:t tillsatta komité,

skäligen kunde beräknas att hittills hafva uppgått; men med afdrag dock från

detta medelvärde för beloppet af de beklädnadsbidrag, från rusthåll och rotar,

som deri hafva ingått;

c) att denna afgift från så väl stamrote som tillskottsgifvande hemman

skulle utgå i förhållande till den andel, hvarmed hvardera hittills i båtsmannens

underhåll deltagit;

d) att samtliga öfva nnämtida afgifter antingen skulle debiteras och uppbäras

i sammanhang med den öfriga kronouppbörden, eller ock omedelbart

redovisas och aflemnas till vederbörande korpsbefäl;

e) att, med användandet af dessa ifrån i båtsmanshållet deltagande

hemman ingående afgifter, genom korpsbefälets försorg skulle antagas och

allönas ett så stort antal soldater inom hvarje socken, att det motsvarade

cirka fem åttondelelar af det antal båtsmän, som hittills inom socknen underhållits

;

f) att soldatens aflöning företrädesvis borde bestämmas att utgöras,

antingen endast i penningar eller i penningar och spån mål, med skyldighet för

honom att, på sätt förut i allmänhet för båtsmännen varit vanligt, sjelf skaffa

tåg bostad. Och skulle äfven, om så mera fördelaktigt ansåges, hvarje soldat

kunna aflöna» genom afgifterna från dertill särskild! indelade hemman eller

hemmansdelar samt, om nödvändigt erfordra,des att soldaten skulle förses med

boningshus och kåltäppa, särskild t aftal derom träffas socknevis, vid båtsmanshållets

förvandling till soldathåll;

g) att det öfverskott, som vid soldathållets uppsättning uppstode, skulle

användas antingen till vidare utveckling och ordnande af de lefvande förBvarskrafterna

inom orten, eller för andra la luftförsvarets behof1 eller ock till

sjöförsvaret öfverlemnas;

h) att rättighet skulle lemnas och tillfälle beredas för rust- och rotehållarne

i Södra Möre att yttra sig huruvida de för sin del ville ingå på

nu föreslagna vilkor för båtsmanshållets förvandling till soldathåll, samt att,

om de vägrade samtycka härtill, frågan om sådan förvandling då ånyo borde

hänskjutas till Riksdagens pröfning;

i) att i händelse framdeles någon allmännare lindring i rustnings- och

roteringsbördan af Konungen och Riksdagen gemensamt medgåfves, densamma

då, i lika förhållande som för öfriga rusthåll eller rotar då bestämdes,

skulle få åtnjutas af de rustnings- eller roteringsskyldige inom Södra Möre.

Och har motionären tillika hemställt, att Riksdagen vid aflåtande

af sin underdåniga skrifvelse i ämnet, jemte framställandet af nu anförda

vilkor, ville uttala följande önskningar i afseende å den blifvande nya försvarsorganisationen

inom Södra Möre:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

a) att af det antal sold åtel'', hvaraf den tillämnade jägarekorpsen skulle

bildas, högst två tredjedelar måtte antagas för längre tjenstgöringstid samt

erhålla den fullständiga krigsbildning, som för en verklig stamsoldat måste

anses erforderlig, men fyllnaden i det beräknade antalet beredas derigenom,

att aftal träffades med i beväringsåldern varande ynglingar, att de emot någon

årlig aflöning frivilligt underkastade sig dels en fullständigare rekrytbildning,

dels fortsatta öfningar under beväringsåren och dels att, efter beväringstidens

slut, under ett par år qvarstadna i krigsreserven;

b) att det blifvande öfver- och underbefälet vid den korps, som skulle

uppsättas, i förhållande till der befintliga soldatantal måtte fördelas inom häradets

samtliga socknar samt så väl inöfvas och inläras vid dertill inrättade

befälsskolor, att de icke allenast kunde användas såsom fullt duglige, nitiske

lärare för den uppväxande manliga ungdomen, både i vapnens bruk och i

andra kroppsliga öfningar, utan ock blifva skicklige nog att kunna biträda

åtminstone inom några grenar af den egentliga skolundervisningen inom

kommunerna; och

c) att en del af de disponibla tillgångarne måtte användas till aflöning

åt ett reservbefäl af mera bildade ynglingar, som, ehuru ej tillhörande stamhären,

utan qvarstående i andra yrken, dock forvärfvat skicklighet nog att

vid stammens och beväringens sammandragning kunna tjenstgöra såsom

underbefäl.

Af Herr Jonas Jonasson, hvilken ansett det icke vara behöfligt att

uppsätta indelta trupper i Calmar län, som har ett indelt infanteriregemente,

är (i motion N:o 60) föreslaget, ”att de af trenne Södre Möre båtsmanskompanier

till 490 rotar, såsom af Kongl. Maj:t förklarade obehöfliga för

sjöförsvaret, måtte tills vidare ställas på vakans, samt de härigenom inflytande

vakansafgifterna användas till aflöning för det nya befäl och underbefäl,

som vid indelta arméen kunde ifrågakomma”-

Slutligen har Herr O. F. Brunberg (i motion N:o 243) anhållit, att

Riksdagen ville besluta Marinregementets upplösning och en framställning till

Kongl. Maj:t om nådigt bifall dertill.

Äfven om, i följd af den nyligen vidtagna förändringen i sjöförsvarets

organisation, de båtsmansnummer, om hvilkas öfverförande till landtförsvafet

Kongl. Maj: t nu framlagt förslag, äro för sjövapnet helt och hållet öfverflödiga

och således utan olägenhet kunna derifrån skiljas, skulle det likväl,

enligt Utskottets åsigt, under nuvarande förhållanden, då, enligt hvad erfarenheten

nogsamt ådagalagt, meningarne angående lämpligaste sättet för landtförsvarets

ändamålsenliga ordnande ännu ej låta sig förenas, icke kunna anses

med nödig försigtighet öfverensstämmande att till uppsättning af indelta

soldater använda nämnda båtsmansnummer och i öfrig! inom landt-försvaret

vidtaga de partiela förändringar, som blifvit af Kongl. Maj:t ifrågasatta och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottats Utlåtande S:o 24

hvilka möjligen kunna försvåra genomförande af den organisationsplan, som

framdeles kan varda af Statsmakterna antagen. Redan uti det till sist församlade

Riksdags pröfning framlagda förslag angående, bland annat, ökande af

indelta stamtruppens styrka ifrågasattes användande för landtförsvarets ordnande

af 1,667 båtsmansnummer, men Riksdagen ansåg sig icke böra detta

nådiga förslag bifalla, utan anhöll i underdånig skrifvelse den 1 i Maj nästlidet

år, att i mån af inträffande afgång omförmälda 1,667 rotar af båtsmanshåll

måtte tills vidare ställas på vakans. Uti sistnämnda antal båtsmansnummer

ingingo 260 nummer från tvänne Gotlands kompanier, hvilka

icke äro i det nu föreliggande förslaget inbegripna, och det vill deraf synas,

som om ett ännu större antal båtsmän än det nu ifrågasatta, eller 1,897, af

Kong!. Maj:t ansetts kunna för sjöförsvaret undvaras. Uti en inom Andra

Kammaren af Herr F. Palander väckt motion angående reorganisation af

rikets sjöförsvar, hvilken blifvit af Riksdagen till förberedande behandling af

ett särskildt Utskott remitterad, är, bland annat, föreslaget, att båtsmanshåll

skulle upphöra att utgöra eu del af sjöförsvarets personal och i sin

helhet tills vidare ställas på vakans. Frågan härom kommer således inom

kort att blifva föremål för Riksdagens pröfning, och Utskottet har i dessa

förhållanden funnit ett ökad t stöd för den åsigt, att förslaget om användande

för landtförsvaret af större eller mindre del af båtsmanshållet är af allt för

stor vigt att lämpligen kunna annorlunda än i sammanhang med frågan om

ett fullständigt ordnande af landtförsvaret företagas. Då emellertid hvarje

förberedande åtgärd, som kali underlätta ett sådant ordnande, otvifvelaktigt

är gagnelig, delar Utskottet sistlidne Riksdags åsigt om lämpligheten af det

öfverflödiga båtsmanshållets ställande på vakans.

I öfverensstämmelse härmed har Utskottet icke heller ansett sig kunna

understödja Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att de i Axbergs med Hem socknar

af Örebro län belägna 1017/8 mantal, hvilka blifvit från dem förut mot frihet

från ordinarie rotering åligande tjenstbarheter till Bylta svafvelbruk befriade,

skulle få sig ålagdt. att effektiv rotering utgöra.

Öfriga ofvanomförmälda af Kongl. Maj:t framställda förslag, såsom om

Marinregementets öfverförande till landtförsvaret och organiserande på eu

bataljon, Wermlands fältjägareregementes förminskande, uppsättande af kontant

aflönade soldater för kompletterande af vissa regementen, utbrytande af

rotar från Helsinge och Calmar regementen, anvisande af medel från allmänna

beväringsfonden in. m., äro antingen af Kongl. Maj:t gjorda beroende åt

Riksdagens bifall till öfverflyttningen af båtsmansnumren, eller ock ega de

med denna ötverfiyttning så* nära sammanhang, att de icke lämpligen böra

särskildt för sig behandlas, och dessa förslag torde alltså, i händele af Riksdagens

bifall till de åsigter Utskottet här ofvan uttalat, nu icke böra till

något

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24,

9

något yttrande från Riksdagens sida föranleda; likasom de af Herrar von

K och, Mannerskantz och Jonas Jonasson väckta motioner lära finnas icke för

närvarande påkalla någon särskild Riksdagens åtgärd.

I afseende å Herr Brunbergs förslag om indragning af Marinregementet,

bör Utskottet erinra, att de af motionären vid de två sistförfluten riksmötena

i enahanda syfte väckta förslag blifvit af Riksdagen lemnade utan

afseende; vid hvilket förhållande och då landtförsvarets behof af stamtrupp

inom Blekinge oförminskadt qvarstår, jemväl den nu gjorda framställningen

lärer befinnas icke förtjena afseende.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrker Utskottet:

a) att Kong! Maj:ts nådiga förslag om öfverflyttning

till landtförsvaret af vissa för sjöförsvaret numera obehöflig

båtmansnummer icke må af Riksdagen bifallas;

b) att Kongl. Maj:ts nådiga förslag derom, att de i Axbergs

in. fl. socknar af Örebro län belägna 1017/8 mantal,

hvilka blifvit från dem förut mot frihet från ordinarie

rotering åliggande tjenstbarheter till Dyka svafvelbruk befriade,

skulle få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra,

icke heller må af Riksdagen bifallas;

c) att i sammanhang härmed, Riksdagen må i underdånighet

förklara, att vid sådant förhållande och då öfriga

hithörande, af Kongl. Magt framställda förslag antingen

blifvit af Kongl. Maj:t gjorda beroende af Riksdagens bifall

till båtsmansnumrens öfverflyttning på landtförsvaret

eller ock ega med denna öfverflyttning så nära sammanhang,

att de synts icke lämpligen böra särskild! för sig behandlas,

Riksdagen ansett ifrågavarande förslag nu icke

böra till något yttrande från Riksdagens sida föranleda;

d) atl omförmälda, utaf Herrar von Koch, Mannerskantz

och Jonas Jonasson väckta motioner icke må till någon

särskild Riksdagens åtgärd föranleda ; och

e) att Herr Brunbergs ifrågavarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Landtförsyars-departementet.

Departementets kom man do-expedition och Generalitet sstat ev.

2:o. På grund af hvad Btataråds-protokollet (Bil. N:o 3 a pag. 17 och

i 8) innehåller angående behofvet af tillökning i den vid kommando-expeditionen

med aflöning anställda personal samt om minskning af personalen vid

Bill. till Biksd. Prut. 18/0. 4 Sand. 1 Af it. 11 Höft. 2

Angående

ar fvo den för

generalstabsofficerare.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

Angående aflöningen

för

kommendanterna

å Carls - borgs och

Car Istens fästningar

in. m.

militärdistriktens, lifgardesbrigadens och kavalleri-inspektionens staber, bar

Kongl Maj:t föreslagit, att från och med År 1871 arfvode vid berörda staber

måtte utgå endast för stabschef vid hvarje stab, samt att de till arfvode» åt

stabs- eller andre adjutanter derstädes under anslaget till Generalitets-staten nu

beräknade tillhopa 3,750 R:dr måtte från nämnda anslag till anslaget för

Landtförsvars-departementets kommando-expedition öfverföras, för att till arfvoden

åt derstädes tjenstgörande generalstabs-officerare, enligt Kongl. Maj:ts

disposition, användas, hvarigenom alltså sistberörda anslag skulle komma att

från 12,700 Rall* höjas till 16,450 R:dr samt anslaget till Generalitets-staten

deremot minskas från 76,100 R:dr till 72,350 R:dr; och får Utskottet, i anledning

häraf och med hänvisande till de skäl för flen ifrågasatta öfverföringen,

som blifvit i åberopade Statsråds-protokoll anförda, tillstyrka,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga

förslag, från anslaget till Generalitets-staten till anslaget

för Landtförsvars-departementets kommando-expedition öfverföra

ett belopp af 3,750 R:dr.

Kommendants-staten.

3:o. I fråga härom har Kongl. Maj:t föreslagit, dels att arfvodet för

kommendanten å CarJsborgs fästning måtte från och med år 1871 få med

300 R:dr förhöjas från nu utgående 1,500 R:dr till 1,800 R:dr, och att tillgång

till denna förhöjning måtte beredas genom nedsättning med lika belopp,

eller 300 R:dr i kommendantens å Carlsten nu till 1,800 R:dr bestämda

arfvode, dels ock att, sedan kommendantsbefattningen i Grisslehamn, enligt

Kongl. Maj:ts beslut, blifvit indragen, hvarigenom ett belopp af tillhopa 547

R:dr 50 öre blifvit å kommendantsstatsanslaget disponibelt, nämnda belopp

måtte till aflöning åt eu å Carlsborgs fästning, till biträde åt kommendanten

vid de honom åliggande flerfaldiga bestyr, behöflig fästningsväbel användas.

På sätt i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a pag. 19) anföres, hafva åtskilliga

förändrade förhållanden inträdt, hvilka ej mindre påkalla den föreslagna

förändringen i aflöningsbelopp för kommendanterna å Carlsborgs och

Carlstens fästningar, än äfven göra anställandet af biträde åt den förstnämnde

af nöden. De kommendanten å Carlshorg åliggande göromål hafva nemligen

både till omfattning och vigt ökats och ökas i den mån, som befästningsarbetet

framskrider, hvarförutom nya åligganden för honom uppstått i följd af

Infanteri-underbefälsskolans förläggande å fästningen; de med kommendantsbefattningen

å Carlstens fästning förenade göromål hafva deremot minskats,

sedan ej allenast befästningsarbetena derstädes upphört, utan äfven den der

förlagda garnisonskommendering med korporalskola ur indelta arméen numera,

till följd af Kongl. Maj:ts den 22 Juni nästlidet år fattade beslut, indragits.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

11

Något hinder för en nedsättning i kommendantsarfvodet å Gnidsten förefinnes,

enligt hvad i Statsråds-protokollet är meddeladt, icke heller i det för nuvarande

kommendanten utfärdade förordnande. Med anledning häraf, och då

genom de al Kongl. Maj:t föreslagna anordningar någon förändring i anslagets

till kommendantsstaten slutsumma icke föranledes, tillstyrker Utskottet,

a) att arfvodet för kommendanten å Carlborgs fästning må

från och med år 1871 få med 300 R:dr förhöjas från nu

utgående 1,500 R:dr till 1,800 R:dr, och att tillgång till

denna förhöjning må beredas genom nedsättning med lika

belopp, eller 300 R:dr, i kommendantens å Oarlsten nu

till 1,800 R:dr bestämda arfvode; samt

b) att det belopp af 547 R:dr 50 öre, som genom kommendantsbefattningens

i Grisslehamn indragning blifvit disponibelt,

måtte få användas till aflöning åt en å Carlsborg

behöflig ästningsväbel.

Indelta arméen.

Kavalleri- och infanteri-regementena.

4:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 25) har Herr Angående

J. Mankell under anförande hurusom vid åtskilliga kavalleriregementen an- vac}<tJraw

talet högre omcerare syntes vara större än som, vid jemförelse med andra af öfverstekavalleri-regementen,

till deras ledande och skötande vore behöfligt, äfvensom

att inom adjutantkorpsen vid åtskilliga regementen öfverflöd skulle ega ruin, vid vissa uföreslagit,

att Riksdagen hos Kongl. Maj:t måtte anhålla, det öfverstelöjtnantsbefattningen

vid husarregementet Konung Carl XV, förste majorsbefattningarne

vid Lifgardet till häst, Lifregementets dragonkorps, Lilregementets

husarkorps och Smålands husar-regemente, äfvensom andre adjutantsbefattningarne

vid Lifregementets dragonkorps, Lifregementets husarkorps och

Smålands husarregemente, i mån af skeende afgång, måtte indragas; samt de

härigenom vunna besparingarne användas för landtförsvarets behof.

Då emellertid Utskottet anser frågan angående det behöfliga antalet

högre och lägre officerare vid de särskilda kavalleriregementena lämpligen

böra till pröfning förekomma endast i sammanhang med frågan om den fullständiga

reorganisationen af rikets försvarsväsende, hemställer Utskottet,

att Herr J. Mankells förevarande motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

Löneförbättringar vid indelta arméen.

Angående an- 5:o. Kongl. Mai:t hav äskat, att det för nämnda ändamål under flera

'' förbättring ar föregående år och äfven för år 1870 anvisade anslag af 100,000 R:dr måtte

vid indelta ar- jemväl för år 1871 få med oförändradt belopp utgå och enligt förut meddelade

föreskrifter användas; hvaremot Herr Jöns Pehr sson uti en inom Andra

Kammaren väckt motion (N:o 64) yrkat, att berörda anslag måtte indragas;

man enär de förhållanden, som påkallat uppförandet af detta anslag, ännu

fortfara, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må, med afslag å Herr Jöns Pehrssons berörda

yrkande, äfven för år 1871 anvisa ett belopp af

100,000 Riksdaler, att för nämnda ändamål användas i

enlighet med förut meddelade föreskrifter.

■■ingåendeför- 6:o. Vidare har uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 19)

''der ÄT*! Herr B. ron Gei jer anfört, att de hufvudsak liga och mest öfverklagade oläreglering

inom genheter, som vidlåda det nuvarande aflöningssättet för indelta arméens befäl,

m etta armeen. gjm]jp utan svårighet kunna afhjelpas genom en författning, som bestämde:

att indelt regementes alla effektiva boställen skola utarrenderas på 20 år;

att hvarje sådant boställes arrendeafkomst hålles den regementets tjensteoch

lönegrad till godo,, hvartill bostället nu hörer, men att samma arrendeafkomst,

likasom ock alla öfriga till tjenstegradens aflöning nu anordnade tillgångar

delas lika emellan de beställningar, som finnas i den graden; och

har motionären föreslagit, att Riksdagen skulle ingå till Kongl. Maj:t. med

underdånig hemställan, det Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande,

huruvida icke en lönereglering på sådana grunder kunde vara nyttig och

lämplig.

På sätt det vid den Kongl. Propositionen, angående Statsverkets tillstånd

och behof, fogade utdrag af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a. pag. 2.)

gifver vid handen, har Kongl. Magt under den 31 sistlidne December anbefallt

Chefen för Landtförsvarsdepartementet att uppgöra och till Kongl. Maj:ts

pröfning anmäla förslag till allmänna grunder, hvarefter, med användande af

de för indelta arméens aflöning nu anvisade tillgångar af boställen, indelta

räntor, kronotionde, kontanta medel m. m., aflöningen för indelta arméens

befäl, underbefäl och öfrige tjenstemän komme för framtiden att i sin helhet

utgå i kontant efter en jemnare och billigare fördelning, än som nu vore

gällande, hvarjemte Kongl. Maja föreskrifvit, att berörda förslag, derest det

af Kongl. Maj:t gillades,, skulle till Riksdagen framställas. Vid sådant förhållande

och då förslag till en allmän lönereglering för indelta arméen således

inom kort torde vara att emotse, samt Utskottet ingalunda kan såsom

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 24.

13

nyttiga eller lämpliga för en lönereglering förorda de af motionären föreslagna

grunder, med hvilkas tillämpning ojemnheten i nuvarande aflöningar, om än

i fråga om tjänster inom samma grad vid ett och samma regemente i någon

mån afhjelpt, dock skulle komma att qvarstå vid en jemförelse de olika

regementena emellan, hemställer Utskottet,

att Herr von Geijers förevarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Indelta arméens och Wermlands fältjägare-regementes vapenofningar.

7:o. Enär det i anledning af Kongl Maj:ts förslag vid 1869 års Angående«»- riksdag anvisade och under anslaget till indelta arméens och Wermlands fjaJet ,in

fält]agare-regementes vapenöfnmgar upptagna belopp 40,061 R:dr 60 öre till mpnbestridande

åt de ökade kostnader för indelta arméens underbefälsskolor, som

åt det vid samma riksdag antagna förslaget om förändrad organisation af

berörda skolor föranleddes, blifvit endast för år 1870 beviljadt, men detsamma

fortfarande bletve för nämnda ändamål oundgängligen behöfligt. bär Kongl.

Maj:t af Riksdagen begärt, att berörda belopp, 40,061 Rall- 60 öre, måtte

på ordinarie stat under omförmälda anslag varda uppfördt, för att allt framgent

vara för det afsedda ändamålet att tillgå, och hvarigenom anslaget till

indelta arméens och Wermlands fältjägare-regementes vapenöfningar nu

komme att bibehållas vid sitt i 1870 års riksstat upptagna belopp 924,062

R:dr 8 öre.

Inom Andra Kammaren har dels Ilerr Jöns Pehrsson i sin förenämnda

motion (N:o 64) yrkat indragning till hälften af anslaget till arméens vapenöfningar

för år 1871 med 462,031 R:dr 4 öre, dels ock Herr O. B. Olsson,

med hvilken Herrar Per Nilsson i Östra Kölbult, Sven Nilsson, O. Nilsson,

Ola Månsson, S. Johnsson, Jöns Andersson och J. IV. Sundgvist sig förenat,

uti motion (N:o 99) på anförda skäl föreslagit, att Riksdagen ville till Kongl.

Maj:t ingå med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t, med afseende å landets

bekymmersamma ställning i finansielt hänseende, täcktes anbefalla inställande

af indelta arméens och Wermlands fältjägare-regementes samt andra

klassens beväringsmanskaps vapenöfningar för innevarande år, eller, om Kongl.

Maja skulle finna allvarliga hinder härför möta under innevarande år, att detta

då måtte ske under det nästkommande.

Hvad angår Kongl. Maj:ts framställning derom, att de till bestridande

af ökade kostnader för indelta arméens underbefälsskolor under ifrågavarande

anslag upptagna 40,061 R:dr 60 öre, såsom fortfarande för nämnda ändamål

behöfliga, måtte varda på ordinarie stat uppförda, torde det kunna antagas,

att sist församlade Riksdag, vid godkännande af förslaget om inrättande af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats- Utskotte s Utlåtande N:o 24.

underbefälsskolor, afsett, att det derför erforderliga anslag skulle framgent

utgå; och Utskottet har således icke haft något att vid det nådiga förslaget

. erinra.

Deremot och då det synes Utskottet vara af synnerlig vigt, att den

stående arméens vapenöfningar, af hvilka dess utbildning till krigsduglighet

måste vara företrädesvis beroende, icke utan den mest trängande nödvändighet

inskränkas, helst dessa vapenöfningar, efter sakkunniges påståenden,

ingalunda lära vara mera omfattande än behofvet oundgängligen krafvel'', har

Utskottet icke kunnat förenämnde motionärers förslag till bifall förorda;

tillstyrkande alltså Utskottet,

a) att Herr Jöns Pehrssons och Herr O. B. Olssons

ifrågavarande framställningar må af Riksdagen lemnas

utan afseende; och

b) att, med bifall till Kongl Maj ds nådiga förslag, om

uppförande på ordinarie stat af anslaget för underofficersskolor,

reservationsanslaget till indelta arméens och Wermlands

fältjägare-regementes vapenöfningar må till oförändradt

belopp 924,062 R:dr 8 öre bibehållas.

..ingående 8:o. Herr Ola Lasson har inom Ändra Kammaren (i motion N:o 94),

olTförenande P& anförda skål, föreslagit, att Riksdagen skulle ingå till Kongl. Maja med

af i>e,fais- och. eu underdånig skrifvelse om förenande af befäls- och regementsmötena vid

wö/ena”vid indelta kavalleri-regementena, på det Statsverket måtte vinna eu betydlig

indelta kanal- besparing.

kn-regemeit- Genom den af motionären föreslagna anordning skulle emellertid, enligt

fena.

Utskottets åsigt, snarare ökad kostnad än besparing för Statsverket uppstå,

enär de ifrågavarande regementenas samtliga nummerhästar skulle vid mötesplatsen

utfodras äfven under fotmötet, och då härtill kommer att, med

tillämpning af motionärens förslag, de till regementsmötet inryckande trupperna

skulle under marschen dit vara i saknad af allt befäl, anser sig Utskottet

i dessa förhållanden ega tillräcklig anledning hemställa,

att Herr Ola Lassons förevarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Yärfvade arméen.

Angående 9:o. Uti sin förenämnda motion (N:o 64) har Herr Jöns Pehrsson

’Husar"e l" föreslagit indragning åt husarregementet Konung Carl XV; men enär,

merit.et Konung enligt hvad af Chefen för Kongl. Landtförsvars-departementet uti det under

Öar! xv. Gåtiiga Memorial angående lan dtförs varets organisation, som åtföljde den till

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o $4.

15

sednast© Riksdag aflåtna nådiga Proposition i detta ämne, är vordet upplyst

och utred t, att kavalleriets nuvarande effektiva styrka ingalunda motsvarar arméens

behof i detta hänseende, hvarföre ock fråga tillförene varit väckt om

återuppsättande af afsutna kavalleri-regementen, hemställer Utskottet,

att Herr Jöns Pehrssons förslag i förenämnda hänseende

må af Riksdagen lernnas utan afseende.

I0:o. Samme motionär har i ofta berörda motion (N:o 64) jemväl

framställt förslag, att Konungens Andra Lifgarde måtte indragas, men, med

afseende på den erkända otillräckligheten af nuvarande stamtrupper, hemställer

Utskottet,

att äfven denna Herr Jöns Pehrssons framställning må

af Riksdagen lemnas utan afseende.

Fortifikation en.

ll:o. I afseende å läkarebefattningen vid Pontonierbataljonen, med

hvilken befattning för närvarande är förenad förste bataljonsläkares grad

och aflöning, har Kongl. Maj:t, som ansett läkarebefattningen vid Pontonierbataljonen

böra vara regementsläkarebeställning, föreslagit, att det till fyllnad

i regementsläkareaflöning erforderliga belopp 800 R:dr måtte af Riksdagen

anvisas, att tilläggas det under rubrik ”penningar” i Fortifikationens

anslag ingående belopp, 168,620 R:dr 11 öre, hvarigenom penningebeloppet

under detta anslag skulle komma att höjas till 169,420 R:dr 11 öre samt

anslagets slutsumma att utgöra 176,103 R:dr 78 öre.

Åt Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a pag. 21 och 22) inhemtas, att

den nu ifrågavarande framställningen närmast blifvit föranledd af en utaf

innehafvaren af läkarebefattningen Doktor H. W. Htllphers gjord framställning

om löneförhöjning, såsom skäl hvarför anförts, ap bataljonen på sednare

åren genom tillkomsten af två kompanier vuxit från den ursprungliga

numerären, 120 man, till 360 man, hvarigenom läkarens göromål ökats,

utan att han erhållit motsvarande tillökning i aflöning, då han under tiden

endast blifvit från andre till förste bataljonsläkare uppflyttad.

Då det, enligt Utskottets åsigt, icke kan anses vara af verkligt behof

påkalladt, att för en så ringa truppstyrka som den ifrågavarande inrätta en

regementsläkarebeställning, hvaraf utan tvifvel snart nog skulle härledas

anspråk på anställande jemväl af bataljonsläkare, har Utskottet icke kunnat

den nådiga framställningen till bifall förorda, utan hemställer,

att det af Kongl. Maj:t till fyllnad i regementsläkareaflöning

vid Pontonierbataljonen äskade belopp af 800

R.dr icke må af Riksdagen beviljas.

Angående

indragn ing af

Andra Lifgardet.

Angående

löneförhöjning

å'' läkaren vid

Portfotiie)''- bataljonen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Amf åen de. förhöjning

af anslaget

till garmsonsrege■

nen ten as mathållning.

Angående anslaget

till beväringsmanskapets

vapenöfning

ar.

ld

Stats-Utskottets Utlåtande \;o 24,

Mathdllmng för manskapet vid garnisons-regementena.

12:o. På grund af de i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a pag. 22

och 23) i afseende å detta anslag anförda förhållanden och då anslaget under

loppet af flera år visat sig vara för afsedt ändamål otillräckligt, samt

angeläget vore att icke, genom fortvaron af berörda missförhållanden och ett

ytterligare ökande af den uppkomna bristen, alltför stora svårigheter må vid

besörjandet af garnisonsregementenas mathållning uppstå, bär Kongl. Maj:t

af Riksdagen äskat, att anslaget må från sitt nuvarande belopp 320,000

Rall- varda med 100,000 R:dr förhöjde till 420,000 R:dr.

Äfven Riksdagens sednast församlade Revisorer hafva i sin berättelse

(se sid. 20) fästat Riksdagens uppmärksamhet å de betydliga belopp, hvarmed

förevarande anslag de sednare åren blifvit af utgifterna öfverskridet;

och får, med hänvisning till den i Statsråds-protokollet lemnade utredning

och då den begärda anslagsförhöjningen är oundgängligen behöflig, Utskottet

tillstyrka,

att anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena

må från sitt nuvarande belopp 320,000 Rall''

varda med 100,000 Rall'' förhöjdt till 420,000 R:dr.

13:o. I anslaget til! beväringsmanskapets vapenöfning ar, nu utgörande

500,000 Rall'', har Kongl. Maj:t äskat, en förhöjning af 100,000 Rall’,

hvarigenom anslaget således för framtiden skulle komma att utgöra 600,000

R:dr; varande i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a sid. 24) meddeladt, att för

år 1868 anslaget öfverskridits med mer än 230,000 R:dr, men att minskning

i utgifterna ansetts för framtiden kunna i någon mån beredas.

Inom Riksdagens Andra Kammare hafva uti särskilda motioner (Ras

128 och 64) dels Herr Pehr Tj/rvlund, med hvilken Herr P. Ostman sig

förenat, föreslagit aflåtande till Kongl. Maj:t af en underdånig skrifvelse med

anhållan, att andra klassens beväringsmöten för innevarande år måtte inställas,

dels ock Herr Jons Petersson yrkat, att antingen beväringens vapenöfningar

under år 1871 skulle helt och hållet inställas, och således hela anslaget indragas,

eller åtminstone ett belopp af 200,000 Rall'', beräknade för den ena

klassens öfningar, besparas.

Enligt hvad Riksdagen tätt sig meddeladt, har Kongl. Maj: t redan under

den 7 nästlidne Februari beslutat inställande af andra klassens beväringsmöten

för innevarande år, och förstbemälde motionärs förslag om aflåtande till

Kongl. Maj:t af en underdånig skrifvelse med hemställan om vidtagande af

nämnda åtgärd, torde alltså få anses

a) hafva förfallit.

Den

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

17

Don omständigheten att Kong!. Maja., på grund af särskilda förhållanden,

ansett sig kunna medgifva inställande af andra klassens beväringsrnöten

under innevarande år, torde göra desto mera angeläget, att icke, på

sätt Jöns Pehrsson ifrågasatt, göra någon inskränkning i 1871 års öfningar.

Att såsom utgift anvisa den betydliga summa, som derför erfordras, vore

likväl helt och hållet oförenligt med ernåendet af det mål, hvarefter Utskottet,

med hänseende till allmänna ställningen i landet, ansett sig böra sträfva, att

nemligen kunna framlägga ett förslag till statsregleringens ordnande utan

beräkning af ökad beskattning; och Utskottet har derföre ansett sig böra

tillse, om icke ifrågavarande utgift skulle kunna åtminstone till någon de!

bestridas med någon redan befintlig tillgång. I sådant hänseende förekommer,

att den, jemlikt Kongl. Kungörelse^ den 13 November 1860, af friköpsafgifter

bildade Allmänna Beväringsfonden vid 1869 års utgång funnits

ega eu behållning af 852,929 R:dr 39 öre. Denna fond, som är ställd till

Kongl. Maj:ts nådiga disposition för beväringsinrättningens ytterligare utbildning,

torde hufvudsakligen varit afsedd till aflöning åt beväringseliter, men

då denna utväg att inom sjelfva beväringen söka erhålla ett tillräckligt antal

reservbefäl i tillämpningen icke visat sig motsvara de förhoppningar, som

dervid varit fastade, hafva utgifterna från fonden varit så obetydliga, att de

utgjort för år 1866 5,615 R:dr 84 öre, för år 1867 15,545 R:dr 66 öre,

för år 1868 11,847 R:dr It öre och för år 1869 12,564 R:dr 81 öre. Uti

den nådiga Propositionen, angående statsverkets tillstånd och behof, har Kongl.

Magt utaf nämnda fond afsett ett belopp af 200,000 R:dr för första uppsättningen

af beklädnads-, remtygs-, utrednings- och trosspersedlar åt det manskap,

hvarmed, till följd af föreslagen reglering af indelta infanteriregementens

och korpsers styrka, den effektivt tjenstgörande nummerstyrkan vid arv

rnéen skulle komma att ökas. 1 händelse af Riksdagens bifall till hvad Utskottet

under punkten l:o här ofvan föreslagit, skulle emellertid någon utbetalning

af nämnda medel icke ifrågakomma och Utskottet anser derföre nämnda

fond utan olägenhet kunna åtminstone för bestridande af kostnaderna för ena

klassens öfningar anlitas, utan att derigenom skulle föranledas någon så väsendtlig

minskning af fonden, att dymedelst svårighet skulle möta för Kongl.

Maj:t att disponera nödiga medel till de ändamål, för hvilka fonden ursprungligen

är afsedd. Uti nådig Proposition till sistförsamlade Riksdag af den 19

Januari 1869 har Kongl. Magt jemväl ifrågaställa att omförmälda fond skulle

för bestridande af en del af kostnaderna för beväringsmanskapets öfvande under

år 1870 användas.

I följd häraf och då Utskottet, som inhemtat, att provianteringsprisen

redan för innevarande år nedgått, ansett sig kunna antaga, att utgifterna till

beväringsmanskapets vapenöfningar för 1871 skola kunna inskränkas inom

den slutsumma, som hittills varit för ändamålet afsedd, tillstyrker Utskottet

Bill. till Biksd. Prof. 1870. 4 Sand. 1 Afcl. 11 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stots-Utskottets Utlåtande N:o 24.

b) att, med afslag å Herr Jöns Pehrssons motion, Riksdagen,

jemte anvisande för år 1871 af ett förslagsanslag

å 250,000 R:dr till vapenöfning af första klassens beväringsmanskap,

må i underdånighet anhålla, att, om Kongl.

Maj:t finner nödigt, att under nämnda år äfven andra

klassens beväringsmanskap undergår öfning, Kongl. Maja

då täcktes från Allmänna Beväringsfonden anslå de för

ändamålet erforderliga medel.

Diverse anslag.

^gående an- 14:o. Med afseende å uppkommen minskning i utgifterna från det

durchmarche- till durchmarckelcostnaeler anvisade anslag har Kongl. Maj:t föreslagit, att

kostnader, detsamma måtte från sitt nuvarande belopp 12,000 R:dr nedsättas med 4.000

R:dr, eller till 8,000 R:dr; tillstyrkande Utskottet,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga förslag, anslaget

till durchmarche-kostnader må till 8,000 R:dr nedsättas.

Angående sf- 15:o. Derjemte och på det att de å nämnda anslag, hvithet är af

reserv atio ner reservation s-a n slags natur, under förflutna åren uppkomna besparingar måtte

å anslaget till kunna tagas i anspråk för att, bland andra tillgångar, användas till betäc"kJnn^der.

'' kande af bristen å anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena,

har Kongl. Majrt föreslagit, att omförmälda besparingar, hvilka

vid 1868 års utgång utgjorde 43,485 R:dr 63 öre, måtte för nämnda ändamål

få till fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar öfverföras. Utskottet

tillstyrker,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må vinna Riksdagens

bifall.

Angående an- 16:o. Beträffande det till rese- och traktamentspenningar anvisade an
^och

trakta-'' 58,000 R:dr, tiar Kongl. Maj:t föreslagit att detsamma måtte med 12,000

menUpennin- R:dr förhöjas till 70,000 R:dr; och då den sålunda äskade förhöjningen är

gar’ beräknad efter de belopp, hvartill utgifterna å nämnda anslag under sednare

åren uppgått, tillstyrker Utskottet,

att förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar må

till 70,000 R:dr förhöjas.

öfrig»anslag. i7;o. 1 afseende å öfriga under denna hufvudtitel upptagna ordinarie

anslag, deri förändring icke ifrågakommit, tillstyrker Utskottet,

att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp, som

vid nästlidne riksdag bestämdes.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N;o 24.

19

Kommande, i händelse af bifall till Utskottets förslag, hufvudtitelns slutsumma

att uppgå till 9,426,400 R;c]r.

18:o. Uti Armé-förvaltningens räkenskaper balanseras sedan flera år

tillbaka under rubrik ”Ackordsförskott och ersättningar” ett belopp af 1,640

R:dr 12 öre.

Ett under nämnda rubrik sedan äldre tider tillbaka uppfördt anslag å

10.000 R:dr blef vid 1823 års riksdag nedsatt till 6,000 R.dr, hvarefter de

ä detta anslag, hvilket år 1848 erhöll benämning af reservationsanslag, uppkomna

behållningar, jeralikt beslut vid 1851 års riksdag, minskades med

20.000 R:dr, så att reservationen vid sistnämnda års utgång utgjorde 6,745

R:dr 24 sk. b:co. Skilnaden emellan detta belopp och den ännu i räkenskaperna

q välmående reservationen är utbetald under åren 1854 och 1856;

och då någon utgift af förevarande beskaffenhet hvarken sedermera ifrågakomma

eller, enligt hvad Utskottet inhemtat, framgent lärer kunna förväntas,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen må i underdånighet anhålla, att ifrågavarande

reservation måtte, derest den finnes icke vadare vara för

ändamålet behöflig, till statsverket indragas.

Beträffande de landtförsvarets behof, som äro af mera tillfällig beskaffenhet,

har Kongl. Maj:t gjort framställning om anvisande af de extra anslag}

som här nedan omförmälas.

År tiller (behof.

19:o. Utaf det den nådigaPropositionen bilagda Statsråd s-protokoll (Bil.

N:o 3 a pag. 25 och 26) inhemtas, att årliga medelsbehofvet för tillverkning af/d7/- artilleri-materiel antagits till 50,000 Rall-; att utaf de vid nästlidne riksdag

för ändamålet anvisade medel beräknats vid 1871 års ingång återstå ett belopp

af 28,000 Ralr; att öfverskott till ett sammanlagdt belopp af 3 5,259

R:dr 80 öre förefunnes å de vid föregående riksdagar beviljade extra anslag

till nedannämnda, numera till fullo verkställda anskaffningar, nemligen å

1861 — 1863 års anslag till refflade kanoner med dertill afpassade lavetter

samt öfriga fordon till tre fältbatterier, å 1864—1866 års anslag till 12

stycken refflade gröfre kanoner samt lavetter med släpor jemte projektiler, å

1867 års anslag till refflade kanoner, ammunitionsvagnars inredning m. m.

och å 1868 års anslag till tross- och expeditionsvagnar; samt att t. f, General-fålttygmästaren,

för den händelse berörda öfverskott finge för anskaffning

af fåltartillerimateriel användas, ansett den möjligen uppkommande bristen i

medelsbehofvet för år 1871 kunna med inflytande försäljningsraedel fyllas; —

och får i följd häraf Utskottet tillstyrka,

Angående

indragning af

en under

rubrik

Ackords förskott

och

ersättningar“

balanserad

reservation.

Fält
artilleriet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Jnfanterigevär

och patroner.

Ca risborg 8

fästning.

20 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

att Riksdagen måtte, med bifall till Kongl. Maj:ts i den

nådiga Propositionen derom gjorda framställning, medgifva,

att de öfverskott till sammanlagdt belopp af 15,259 R:dr

80 öre, hvilka, på sätt ofvan är omförmäldt, å åtskilliga

vid föregående riksdagar beviljade anslag uppstått, må

till extra anslaget för anskaffning af fältartilleriraateriel

öfverföras.

20:o. Vidare har Kongl. Maj:t äskat för tillverkning af nya och förändring

af äldre infanterigevär 200,000 R:dr och för tillverkning af kopparpatroner

80,000 R:dr.

Den i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a pag 26—30) rörande dessa

anslagsfrågor lemnade utredning gifver vid handen, att det för gevärstillverkningen

äskade anslag beräknats, med tillägg af behållningar å innevarande

års anslag, motsvara hvad som kan för sådan tillverkning inom landet användas.

I afseende å tillverkningen af kopparpatroner är meddeladt, att tillgången

å sådan ammunition beräknats vid utgången af innevarande år utgöra

7,610,000 stycken, samt att det nu begärda anslaget ansetts erforderligt

för att, jemte enahanda belopp för år 1872, öka tillgången i förråden till

10 millioner, hvilket belopp ständigt borde finnas att tillgå.

Med hänseende till den sålunda redan befintliga tillgång af kopparpatroner

synes det Utskottet, som om denna tillverkning utan våda skulle

kunna inskränkas och således clet derför äskade anslag till besparing i statsutgifterna

nedsättas, helst om, på sätt tillförene egt rum, anslagen för tillverkning

af gevär och kopparpatroner sammanföras, så att Kongl. Maj:t kan

fritt disponera medlen för den tillverkning, som efter omständigheternas föranledande

anses vara af största vigt; tillstyrkande på grund häraf Utskottet,

att Riksdagen må för tillverkning af nya och förändring

af äldre infanterigevär samt tillverkning af kopparpatroner

anvisa för år 1871 ett extra anslag af 240,000 R:dr.

Utskottet anser sig härigenom hafva besvarat Herr Jöns Pehrssons (i

motion N:o 64) framställda yrkande, att det af Kongl Maj:t för gevärs tillverkning

äskade anslag borde förhöjas, derest större anslag kunde vid inhemska

verkstäder för ändamålet användas.

Fortijikationsbehof.

21:o. För fortsättning af byggnadsarbetena vid Carlsborgs fästning har

Kongl. Maj:t äskat ett belopp af 100,000 R:dr, deraf 25,000 R:dr afsetts för

slutvärnets inredning, 60,000 R:dr för per sedel förrådsbyggnaden och 15,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

21

R:dr för

nast fastställda förenklade arbetsplanen benämnes, fästningens hufvudvaU mot

landsidan.

Enligt de beräkningar, som blefvo sist församlade Riksdag meddelade,

kunde, med hänseende till det stora antal kronoarbetskarlar, som vid Carlsborg

sysselsättas, arbetena icke utan stor ekonomisk förlust bedrifvas med

mindre årsanslag än 100,000 R:dr, hvilket jemväl är för innevarande år anvisadt;

och Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må till fortsättande af arbetena vid Carlsborgs

fästning anvisa för år 1871 på extra stat ett anslag

af 100,000 R:dr.

22:o. För befästningsarbetena i Stockholms skärgård har Kongl. *Maj:t

äskat dels till skansarbetet vid Fredriksborgssundet 87,400 Rall- och dels

till försänkningarne uti de dertill bestämda sunden i nämnda skärgård hela

den derför beräknade kostnadssumma 282,630 R:dr, deraf dock blott en tredjedel,

eller i jemnt tal, 94,200 R:dr, att för 1871 utgå.

Då nödvändigheten att, i den mån tillgångarne medgifva, fortsätta befästningsarbetena

i Stockholms skärgård är af Riksdagen medgifven, samt de

i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a pag. 32) anförda skäl för beviljande redan

nu af hela den för försänkningsarbetena beräknade kostnadssumma synts Utskottet

fullt giltiga, tillstyrker Utskottet,

a) att till skansarbetet vid Fredriksborgssundet må för

år 1871 på extra stat anvisas 87,400 R:dr; och

b) att Riksdagen må till försänkningar i Stockholms

skärgård bevilja hela den derför beräknade kostnadssumma

282,630 R:dr samt deraf anvisa på extra stat för år 1871

ett belopp af 94,200 R:dr.

Beklädnadsbehof.

23:o. Då det extra anslag af 189,000 R:dr årligen, hvilket, i följd af

den med år 1859 vidtagna förlängningen i beväringsmanskapets vapenöfning

gar, sedermera utgått för vidmakthållande af nämnde manskaps beklädnad,

fortfarande vore för berörda ändamål erforderligt, har Kongl. Maj:t äskat anvisande

jemväl för år 1871 af enahanda belopp; och får i anledning häraf

Utskottet tillstyrka,

att Riksdagen må till underhåll af beväringsmanskapets

beklädnad anvisa för år 1871 ett extra anslag af 189,000

R:dr.

Befästningsarbetena

i

Stockholms

skärgård.

Beväringsmanskap

ef ^

beklädnad.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Topografiska

korps em «r*

beten.

Officerares

anställande i

utländsk

krig stjern i.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

Topografiska korpsens arbeten.

‘24:o. Till fortsättande af dessa arbeten har Kongl. Maj:t föreslagit beviljande

för år 1871 af ett lika belopp, som för innevarande år är anvisadt,

eller 60,000 R:dr; hvarförutan uti en inom Första Kammaren väckt motion

(K:o 14) Herr L. Norden felt af anförda skäl föreslagit, att till Topografiska

korpsens arbeten för år 1871 måtte beviljas ett anslag af 75,000 R:dr och,

i sammanhang dermed, Riksdagen hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t

behagade tillse, huruvida aftryck af plåtarne till de topografiska kartorna genom

öfvertryck eller på galvanoplastik väg må kunna begagnas såsom stomkartor

för de ekonomiska och geologiska karteverken.

Ehuru Utskottet ingalunda underkänner vigten deraf, att Topografiska

korpsens arbeten, så vidt ske kan, fortskyndas, har Utskottet dock icke ansett

sig kunna tillstyrka anvisande derför af högre anslag än det af Kongl. Maj:t

begärda; hvaremot Utskottet föreställt sig att, om de Topografiska, Ekonomiska

och Geologiska karteverken blefve ställda i närmare saraband med hvarandra,

så att arbetena, i den mån sådant låter sig göra, gemensamt anordnades,

någon minskning i kostnaderna skulle kunna, äfven med de särskilda

karteverkens raskare fortskridande, statsverket beredas; och Utskottet hemställer

alltså,

a) att till fortsättande af Topografiska korpsens arbeten

må för år 1871 anvisas ett extra anslag af 60,000 R:dr;

och

b) att Riksdagen må, vid anmälan af detta beslut, i underdånighet

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga under

ompröfning, i hvad mån de Topografiska, Ekonomiska och

Geologiska karteverken kunna med hvarandra ställas i närmare

samverkan, efter hvilken plan i afseende på skalor,

omfattning och utgifning dessa karteverk framgent må böra

fortgå, samt i hvad mån kostnaderna derför må kunna

inskränkas.

Officerares anställande i utländsk krigstjenst.

25:o, För detta ändamål har Kongl. Maj:t äskat anvisande af enahanda

anslag, som sedan flera år tillbaka derför utgått eller 9,000 R:dr, men

då det stundom kunde för krigsstvrelsen vara af vigt att kunna bereda

officer anställning vid någon viss makts armé, utan afseende på, huruvida

den ens till någon del vore ställd på krigsfot eller ej, men hinder derför

mött i den vid anslaget hittills fastade bestämmelse, att den makt, i hvars

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

23

krigstjenst officer med understöd af berörda anslag inträdde, skulle hafva sin

dime till större eller mindre del ställd på krigsfot, har Kong! Makt ansett

namnda bestämmelse böra för framtiden från vildren för aLagets använ

dande uteslutas; hemställande i enlighet härmed Utskottet 8

ai?ibDdfD må för år 1871 anvisa extra anslag af

;>,000 R:dr att, enligt Kongl. Majrts disposition, användas

till understöd åt officerare af arméens särskilda hufvudvapen,

som kunna vara hugade att ingå i aktiv militärtjenst

hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige

stående makt och med rättighet såsom hittills för Kongl.

Maj:t att hvad af anslaget kan inom året komma att besparas

fa under ett följande år disponera.

De frivilliga SkårpsJcytteföreningar

ne.

för år26i«7|P^ har Kongl. Maj:t äskat

8 af? bil enahanda belopp, som för innevarande år är f6renin9arn*- bo vilja dt, eller 70000 Rall-, att, efter Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas

dels till priser vid större skjuttäflingsfester, dels till utdelning åt skarpskyttefoi

emngarne, dels ock for andra ändamål såsom skjutbanors inrättande m. m.

Vidare tiar uti eu inom Andra Kammaren väckt motion (N:o i 03)

Herr J. Mankell som ansett anslaget till skarpskyttarnes målskjutningspris

bola okas, men taflingsskjutmngarne så anordnas, att äfven icke skarpskyttar

finge deri deltaga, föreslagit, att för nästkommande statsreglering måtte beviljas

ett belopp af 30,000 R:dr, åt t utgå till målskjutningspris och till anordnande

af taflingsskjutningar på sätt och på ställen, som af Regeringen när,

,, F^kottet, lika med bemälde motionär, anser en allmännare ut
biedd

skj ofärdighet vara ett kraftigt värn för ett folks sjelfständighet och

således hora pa allt satt beframjas, har Utskottet likväl, med hänseende till

statsverkets nuvarande ställning, ansett sig icke kunna för frivilliga vanenoch

skjutöfning^ tillstyrka större anslag, än Kongl. Maj:t derför äskat, helst

sednaste Riksdag funnit skäligt nedsätta det då af Kongl. Makt för ändamålet

begarda högre belopp. Utskottet tillstyrker alltså,

a) att till skarpskytteväsendets befrämjande må för år

1871 anvisas ett belopp af 70,000 R:dr, för att på det

af Kongl. Magt föreslagna sätt användas; och

b) att Herr Mankells omförmälda motion icke må af

Riksdagen bifallas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

Angående de

till Skarpstkytteföreningnrne

vtlemudde

exercisgevär.

27:o. Herr H. B. A. Hansson har uti en inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 216) föreslagit, att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t gorå

framställning'' derom, att de gamla till krigsbruk odugliga gevär, som från

arméens förråder blifvit till de frivilliga skarpskytteföreningarne utlemnade,

icke må blifva återfordrade och att icke heller den för dessa gevär stadgade

lösen hädanefter må utkräfvas.

Att utan alla vilkor utlemna gevär åt skarpskytteföreningar, hvilkas fortvaro

är helt och hållet obestämd, torde icke kunna anses lämpligt; och då

Kongl. Maj:t ej lärer underlåta tillse, att de vilkor, på hvilka exercisgevär

från Kronans förråd utlemnas, icke blifva för skarpskytteföreningarne betungande,

hemställer Utskottet,

att Herr H. B. A. Hanssons förevarande motion må af

Riksdagen lenmas utan afseende.

Stockholm den 4 Mars 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Reservationer:

Vid forsta punkten (angående öfverflyttning till landtförsvaret af vissa

båtsmansnummer m. m.)

af Herr E. af Klint, som yttrade:

”Då jag anser af högsta vigt att stamtrupp för beväringsmanskapet

bildas i de orter, som ännu ej ega sådan, föreslås vördsamt att Riksdagen,

med utslag å Utskottets förslag, behagade i nära öfverensstämmelse med Kongl.

Mäjt:s nådiga Proposition besluta:

1 :o. att öfverflyttandet till landtförsvaret af den del af båtsmanshållet,

som för flottan kan finnas obehöflig^ medgifves; ;

2:o. att, i den mån båtsmansnumren öfverflyttas, en deremot svarande

andel af 5:te hufvudtitelns anslag till båtsmäns beklädnad till den fåle

hufvudtiteln öfverföres samt att rust- och rotehållare för de Överflyttad©

numren må komma i åtnjutande af enahanda frihet från deltagande i underhållet

af soldatbeklädnaden, som soldatrotehållare numera åtnjuta;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

25

o:o. Att inom Wester-Norrland, Halland och Södra Möre upprättas särskilda

korpser, hvilka afses till stamtrupp för beväringsmanskapet inom nämnda

orter, men

4:o. att hvad Ivongl. Maj:t föreslagit med afseende på såväl organisationen

af dessa korpser och deras aflöningsstater, som ock fördelningen af

rotenumren inom redan befintliga regementen och korpser uppskjutes, för att

pröfvas i sammanhang med Kong!. Maj:ts afgifvande förslag till indelta arméens

lönereglering.”

Häruti instämde Herrar Friherre F. A. FuneJc, F. W. E. Leijonanclcer,

It. N. G. Montgomery-Ceder Mehn, C. F. Waern, Friherre C. BeckFriis,

F. Brusewitz, A. O. Wallenberg, Grefve L. af Ugglas och L. M.

Nordenfelt.

vid tolfte punkten (angående anslaget till mathållning vid Garnisonsregementena).

af Herr E. af Klint, som ansåg ett förslagsanslag af 400,000 R:dr

böra för ändamålet anvisas.

af Fterrar E. Key och M. Ahlgren.

vid trettonde punkten mom. b. (angående anslag för beväringsmanskapets

vapenöfningar).

af Herr E. af Klint, som yttrade: Då jag, efter den bestämda förkla
ring,

som Cheferne för Landtförsvars- och Finans-departementen, i anledning

af Grefve Posses interpellation, uti Riksdagens Andra Kammare afgifvit, icke

anser Riksdagen ega rätt att på något sätt — vore detta än indirekt —

disponera öfver beväringsfondens tillgångar, men deremot fullkomligt instämmei

uti hvad Stats-Utskottet yttrat om angelägenheten af att icke göra någon

inskränkning i 1871 års vapenöfningar med beväringsmanskapet, får jag

vördsamt föreslå,

att förslagsanslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar må till

oförändradt belopp, 500,000 R:dr, bibehållas”.

Häruti instämde Herrar Friherre F. A. Funck, F. W. E. Leijonancker,

G. F. Waern, Friherre C. Beck-Friis, F. Brusewitz, Grefve L. af Ugglas,

A. O. Wallenberg, C. E. Gasparsson och L. M. Nordenfelt.

af Herrar Grefve A. Förse, Jan Andersson, P. O. Hörnfeldt, L. J.

Hierta, E. Key och Grefve Gh. E. Piper, hvilka förenade sig om ett förslagtill

utlåtande, så lydande:

”Utskottet, som ansett någon inskränking i 1871 års beväringsmöten icke

böra ifrågakomma, har deremot å andra sidan insett svårigheten att bereda

Bih. till Riksd. Prof. 1870. 4 Sand. 1 Afd. 11 Käft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

tillgång för bestridande af de med dessa möten förenade stora kostnader,

helst Kongl. Maj:t nu föreslagit eu förhöjning af 100,000 R:dr i det anslag

af 500,000 R:dr, som förut varit för ändamålet uppfördt. Då emellertid meningarne

om sättet för och omfattningen af beväringsmanskapets öfningar ännu

icke torde kunna förenas, kan, med ledning af sednare årens erfarenhet, det

under nuvarande förhållanden icke förväntas att utgifterna skulle kunna inskränkas

under det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp af 600,000 R:dr. Att

såsom utgift anvisa denna betydliga summa vore helt och hållet oförenligt

med ernåendet af det mål, hvarefter Utskottet, med hänseende till allmänna

ställningen inom landet, ansett sig böra sträfva, att nemligen kunna

framlägga ett förslag till statsregleringens ordnande utan beräknande af

ökad beskattning; och Utskottet har derföre ansett sig böra tillse, om

icke ifrågavarande utgift skulle kunna bestridas med någon redan befintlig

tillgång. I sådant hänseende förekommer, att den, jemlikt Kongl.

Kungörelsen den 13 November 1860, af friköpsafgifter bildade Allmänna Beväringsfonden

vid 1869 års utgång funnits ega en behållning af 852,929

R:dr 39 öre. Denna fond, som är ställd till Kongl. Maj:ts nådiga disposition

för beväringsinrättningens ytterligare utbildning, torde hufvudsakligen

varit afsedd till aflöning åt beväringseliter, men då denna utväg att inom

sjelfva beväringen söka erhålla ett tillräckligt antal reservbefäl i tillämpningen

icke visat sig motsvara de förhoppningar, som dervid varit fästade, hafva

utgifterna från fonden varit så obetydliga, att de utgjort för år 1866 5,615

R:dr 84 öre, för år 1867 15,555 R:dr 66 öre, för år 1868 11,847 R:dr

11 öre och för år 1869 12,564 R:dr 81 öre. Uti den nådiga Propositionen,

angående Statsverkets tillstånd och behof, har Kongl. Maj:t utaf nämnda fond

afsett ett belopp af 200,000 R:dr för första uppsättningen af beklädnads-,

remtygs-, utrednings- och trosspersedlar åt det manskap, hvarmed, till följd

af föreslagen reglering af indelta infanteriregementens och korpsers styrka,

den effektivt tjenstgörande nummerstyrkan vid annéen skulle komma att ökas.

I händelse af Riksdagens bifall till hvad Utskottet under punkten Do här

ofvan föreslagit, skulle emellertid någon utbetalning af nämnda medel under

år 1871 icke ifrågakomma, och äfven om de skulle anses framdeles för berörda

ändamål erforderliga, lemnar dock fonden, särdeles med inberäknande

af dess inkomster för åren 1870 och 1871, full tillgång till bestridande af

kostnaderna för beväringsmanskapets vapenöfningar. Visserligen har Herr

Statsrådet och Chefen för Kongl. Finans-departementet inom Andra Kammaren

meddelat, att fondens tillgångar voro af Kongl. Maj:t afsedda till vissa uppgifna

föremål, som åsyftade beväringsinrättningens utveckling'', såsom uppförande

af baracker, anskaffande af klädesbyxor m. m., och Utskottet underskattar

ingalunda Kongl. Maj:ts nådiga omtanka om beväringsmanskapet och

dess utbildande; men då med de sålunda ifrågasatta anskaffningarne utan

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

27

synnerlig olägenhet torde kunna ännu någon tid anstå, samt Kong! Maj:t

uti sin den 19 Januari 1869 till sist församlade Riksdag aflåtna nådiga Proposition,

angående landtförsvarets ordnande, ifrågasatt Beväringsfondens användande

för beväringsmanskapets möteskostnader under år 1870, föreställer

sig Utskottet, att Kongl. Maj:t, med hänseende till Statsverkets betryckta

ställning, skulle anse sig kunna tillmötesgå en af Riksdagen framställd begäran,

att fondens tillgångar finge för beväringsmanskapets öfningar under

år 1871 anlitas; och Utskottet anser sig derföre böra tillstyrka,

c) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om höjande af förslagsanslaget

för beväringsmanskapets vapenöfning^- till 600,000 R:dr

måtte af Riksdagen bifallas, under vilkor att Kongl. Maj:t täcktes

för ändamålet disponera nödiga medel från Allmänna Beväringsfonden,

samt att således anslaget måtte i statsregleringen för år

1871 föras inom linien.”

Herr Kallstenius har begärt få antecknadt, att han hos Utskottet icke

deltagit i behandlingen af Fjerde Hufvudtiteln.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tab

Riks-statens Fjerde

1870 års Riks-stat anslår:

Spanmål.

Penningar.

Indelta Rän- tor, enligt

markegång

på förslag.

Indelt

o

pa

förslag.

Oindelt.

Summa.

Riksmynt.

Mått.

Värde ä 2

Ridr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

It: dr.

Ö.

R:dr.

Ö. 1

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

17,000

17,000

39,000

—

—

39,000

—

12,700

—

—

—

—

—

’

—

12,700

123,700

123,700

76,100

—

—

-- . —

—

__

76,100

6,500

__

6,500

34,250

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

34,250

—

6,400

—

—

—

—

--

—

—

—

—

——

—

6,400

—

6,015

—

----

—

—

—

—

—

—

—

--

—

6,015

—

11,717

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

11,717

—

79,888

25

—

—

—

—

—

—

—

—

—

79,888

25

62.650

—

—

—

-..-

—

—

—

—

—

—

62,650

—

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

S:gr

477,920

25

—

—

477,920

''2iO

410,163

25

2,097,695

93

125,955

9

264,507

39

16,792

3

35,263

83

2,807,630

40

Tpt

888,083

50

2,097,695

93

125,955

1 9

264,507

39

16,792

3

35,263 83

3,285,550

65

Landtförsvars
Departements-chefen

. .

Departementets kansliDepartementets

kommanNuvarande

beloppet. .

Tillkommer: Från anstaten

omförda . .

Arméförvaltningen . . .

Generalitets-stat en:

Nuvarande beloppet.

Afgå, till Departepedition

omförda .

Generalstabs-officerares

Topografiska korpsen .

Artilleristaben.....

Ofverkommendants-expe

Kommendants-staten . .

Krigsskolan.......

Allmänna garnisons-sjukResestipendium

för mili
-

Indelta

Kavalleri- och InfanteriPenningar,

såsom i 1870

Bibehållna indelningar

indragna sådana:

Oindelt spanmål, såstat.

.........

s. 29 Kontrollera mot PDF

Litt. A.

29

Hufvudtitel.

Departementet.

expedition...............

do-expedition:

.............. 12,700: —

alaget till Generalitets.

............. 3,750: —

.......... 76,100: —

mentets kommando-ex
.

............. 3,750: -

bildande................

ditionen i Stockholm........

huset..................

tärläkare...............

Slgr

Arméen.

regementena:

års Riks-stat .... 410,163: 25.

samt ersättning'' för

Ränta........ 2,097,695: 93.

Tionde........ 264,507: 39.

som i 1870 års Riks.

........... _ 35,263: 83.

Transport

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

It: dr.

17.000

39.000

16,450

123,700

72,350

6,500

34,250

6,400

6,015

11,717

79,888

62,650

2,000

För slags-anslag:

O O

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde för- slagsvis ä

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr.

R:dr.

ö. Kub.-lot. k.

25!

477,920:25;

Summa.

Riksmynt.

R:dr.

R:dr.

17.000

39.000

16,450

123,700

72,350

6,500

34,250

6,400

6,015

11,717

79,888

62,650

2,000

25

477,920125

410,163|25

2,097,6951931 264,507|39| 16,792j 3; 35,263j83

2,807,630|40

888,083!50|2,097,695193! 264,507|39| 16,792| 3] 35,263|83|3,285,550j65

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

1870 års Riks-stat anslår:

S p

a n m å 1.

Indelta Rån-

tor, enligt

Indel t

pa

förslag.

Oindelt.

Summa.

Penninga

r.

markegång

Värde för-

på förslag.

Matt.

It: dr 10

ire

Mått.

slagsvis

a

Riksmynt.

kubikfoten.

z ar 10 ore

kubikfoten.

K: dr.

ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

ö.

Kub.-fot.

k.

B: dr.

ö.

K:dr.

Ö.

Tpt

888.083

50

2,097,695

93

125,955

9

264,507

39

16,792

3

35,263

83

3,285,550

65

12,500

_

__

_

_

__

_

__

_

—

_

12,500

—

Roteringsunderstöd, För-

100,000

_

__

_

_

_

___

_

_

100,000

_

Till löneförbättringar vid

2,057

14

__

_

—

—

_

10,849

8

22,784

58

24,841

72

Militie-boställskassan,Re-

924,062

08

_

924,062

08

Indelta arméens och

vapenöfningar, Reser-

26,520

—

—

—

—

—

—

■---

—

—

—

26,520

—

Till trossens underhåll,

S:gr

1,4/ 5,302

47

271971191)

93

12 5,955

79

261,507

39

727,642

1

58,048

41

3,895,554

20

Värfvade

115,556

05

_

—

—

—

5,985

_

12,568

50

128,124

55

Lifgardet till häst . . . .

139,664

99

—

—

—

—

—

—

10,577

7

22,213

17

161,878

16

Husarregementet Konung

149,922

70

—

—

—

—

—

—

10,672

2

22,411

62

172,334

32

Svea Lifgarde......

149,537

70

—

—

—

—

—

_

10,672

2

22,411

62

171,949

32

Andra Lifgardet.....

69,490

50

—

—

69,490

50

Wermlands Fältjägare-

767.220

05

__

—

—

—

41,589

6

87,338

16

854,558

21

Svea, Göta och Vendes

anslag..........

168,620

11

—

—

—

—

—

3,182

7

6,683

67

175,303

78

Fortifikationen (derunder

nens praktiska öfningar

58,634

75

—

—

—

—

—

—

—

—

—

58,634

75

Kavalleri- och artilleri-

17,390

74

—

—

—

—

—

18,049

5

37,903

95

55,294

69

Lega för hästar till År-

exercis..........

390,000

—

—

—

__

—

—

_

—

—

—

—

390,000

—

Fouragering af Artille-

■

värfvade kavalleriets

320,000

—

—

—

—

_

—

—

- —

—

—

—

320,000

—

Mathållning för manska-

Nuvarande beloppet .

Tillkommer, förhöjning

, cq

|«c

:

2,346,037

59

—

—

—

100,728

~9

211,530

69

2,557,568

28

Bevä-

15,911

50

—

—

—

—

—

—

—

15,911

50

Lifbevärings-regementet

138,053

40

—

—

—

—

—

655

—

1,375

50

139,428

90

Gotlands Nationalbevä-

! 7,500

—

—

__

—

—

—

—

—

—

—

7,500

—

Hallands beväring ....

6,295

—

—

—

—

—

—

—

—

6,295

—

Wester-Norrlands bevä-

| 500,000

—

—

_

—

—

—

—

500,000

Beväringsmanskapets va-

Nuvarande beloppet. .

—

.

-1

Afgå...........

iS:gr

667,759 90

—

—

—

655

1,375

50

669,135140

Tpt |4,967,020 21 2,097,695 93j 125,955

9 264,507 39 129,026

-

270,95460

7,600,178 13

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Transport

slagsanslag.....

indelta arméen............

servationsanslcg...........

Wermlands Fältjägare-regementes

vationsanslag.............j 924,062

Reservationsanslag .........[ 26,520

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förslags-anslai

Penningar.

t u •• i Indelt tionde

ludeit ranta I ,

och ersatt- i

Oindelt spanmål.

och ersättning

för indragna

räntor.

ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Värde förslagsvis

å

2 R.dr 10 öre

kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

R:dr.

888,083

12,500

100,000

2,057''

Arméen.

Carl XV

regemente...............

Artilleriregementen, Reservations
Reservationsanslag

till Fortifikatio
10,

000 R:dr).............

hästars remontering och skoning .

tilleriets och Pontonierbataljonens

115,556

139,664

149,922

149,537

69,490

767,220

168,620

58,634

17,390

riets och Pontonierbataljonens samt

hästar, Förslagsanslag.......i 390,000j
pet

vid Garnisons-regementena: ;

............. 320,000: - I

............. 100,000: — | 420,000 -

S:gr |2,446,037|59

ringen.

15,911

138,053

7,500

6,295

rino*..................

ring, lönefyllnad...........

penöfning, Förslagsanslag.

............. 500,000: —

............. 250,000: —

250,000

thyr

417,759190!

Ridt.

Ö.

K: dr. 1 ö.

Kub.-fot.

k.

K: dr.

Ö.

it: dl*.

Ö.

2,097,695

93

264,507 39

16,792

3

35,263

83

3,285,550

65

j--

—

---!—

—

__

—

12,500

_

—

—

----—

—

—

—

— -

100,000

—

—

i

10,849

8

22,784

58

24,841

72

| ----

—

___

—

-

924,062

08

—

—

--j—

—

—

—

26,520

—

2,097,695,931

264,507139|

2 7,6421

11

58,048 41 3,895,554

20

1

i

! —

_

!

5,985

12,568

50

128,124

55

i

—

10,577

7

22,213

17

161,878

16

i — -

—

..... 1 —

10,672

2

22,411

62

172,334

32

—

—

..... — -

10,672

2

22,411

62

171,949

32

—

—

------ !---

—

—

—

—

69,490

50

—

41,589

6

87,338

16

854,558

21

—

--------

3,182

7

6,683

67

175,303

78

—

--------- ;-

— -

—

—

—

58,634

75

—

18,049

5

37,903

95

55,294

69:

—

—

----1—

—

—■

—

—

390,000

—

—

____i_

____

.—

_____

_

420,000

— i—

___|_i

I 1

100,728;

91

211,530

69; 2,657,568

28

15,911

50

——

—

-— —

655

—

1,375

50

139,428

90

i —•

—

-—— :—

—

—

_

7,500

—

—

—

---

6,295

—

_

j

250,000

!--

—

--j—

655

—

1,37a7

5Uj

419,135!

40

2,097,695|

13 284,507 39j

129,026!

- 270,954!60| 7,450,178|

13

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

1870

års Riks-stat

anslår:

,

S p

a n in å 1.

Summa.

Riksmynt.

| Indelta Rån- |

t , I Indelt

tor, enhet

på förslag.

Oindelt.

Penningar. markegång J

| på förslag, j Matt.

i

1 1

Värde å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mitt.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr. j ö. : R:dr. | ö. j Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Ppt

4,967,020 21 2,097,695193 L25.955

9

264,50739)129,026

-

270,954 60 7,600,178 13

i

1,277,447 19 -

—

—

—

—

—

__

1,277,447

19

262,520 ! ]- -

_

__

_

__

_

__'' [

__

262,520

_

18,000 — ---— - -

—

—

—

—

—

—

18,000

—

21,450 —

—

—

—

--!

—

21,450

—

36,000-i ----- ! -- -

—

—

_

—

—

--;

—

36,000

—

110,000—i--- - ----

—

—

—

-—-

—

110,000

—

33,000 -- ------ |—j ----

—

—

—

--- i

33.000

—

hgr

1,758,417 19 ---- j—|--

—

_

—

—

1,758,417119

14,200 ! ;

14,200

9,000 : ''

—

—

—

—

—

—

9,000

—

37,500 - ---!—!--

—

—

—

—

—

—

37,500

—

12,000—--— ----

—

—

—

—

12,000

—

58,000—--- — ----

—

—

—

58,000

—

8,770---|—--

—

—

__

—

—

—

—

8,770

—

2,834 68 ------ — ----

—

— —

—

—

2,831

68

67.500—!---!—--

_

—

—

—

—

—

67,500

5: u''r

20.180! 68 —

!--

—

—

1-

1--

-

209,801168

S:a

6,935,242,0812,097,0951931125,955

91264,507139| 129,0261—

|270,954j60i9,568,400)-

Mate
Försvars

verket till lands

gens departement,

Till lif- och släpmundeInqvarteringskostnader

i

Till inqvarteringens ordInqvarteringskostnader

i

Salpeteruppköp, FörslagsVed

och ljus vid fäst
-

Diverse

För en ridskola vid

Till skjutskolor, JEteservaSpanmålsupphandlingsDurchmarchekost

nader,

Nuvarande beloppet .

Afgå...........

Rese- och traktamentsNuvarande

beloppet. .

Tillkommer, förhöjning

Skrifmaterialier och exningen

in. fl. verk . . .

Skrifmaterialier och extets

kansliexpedition,

Extra utgifter.......

Anm. Minskningen i Hufvudti
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förslags-anslag:

Penningar.

T , u ... 1 Indelt tionde

Indelt ranta I , ....

, .... . i ocn ersatt
och

ersättning ; . ...

för indragna !

.. . K i indragna i

räntor. ‘ ,. , b ,

tiondeans lag. i

Oindelt spannmål.

Mått,

Värde förslagsvis

ä

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

Transport

I R:dr.

4,817,020

1,277,447

202,520

18,000

21,450

36.000

110,000

33.000

19

riden.

i allmänhet eller Arméförvaltnin
Reservationsanslag.

.........

ringar vid Rotehålls-regementena

Stockholm, Förslagsanslag....

nande i dito, Reservationsanslag

landsorterna, Förslagsanslag. . .

anslag................

nings- och garnisonsorter ....

S:grvi;758,41711)

ö. i it:dr. ! ö. | R:dr. ö. | Kub.-fot. i k. j R:dr. | ö. | R:dr. I ö.

21 2,097,695 93 264,507 39 129,026''—! 270,951 60 7,450,178 13

anslag.

Strömsholms kungsgård

iionsanslag........

och bagerikostnader . .

Reservationsanslag:

12,000:

4,000:

penningar, Förslagsanslag:

.............. 58,000: -

.............. 12,000: —

penser, ved m. m. för Arméförvait
-

penser, ved m. m. för DepartemenFörslagsanslag.

...........j 2,834

14,200;

9,000

37,500

8,000

70,000

8,770

68

67,500- S:gr | 217,804 08 ''

—

—

1,758,417 19

-11,277,447 19

-I 262,520!—

-i 18,000 —

-j 21,4501—

- 36,000 —

- 110,000-

14,200—!

9,000*—;

37,500!—i

8,000

70,000 -

8,770;—

2,834 68

67,500;—j

217,604 68

Summa |6,79å,242i08|2,OÖ7,eU5|93| 264,507 39 129,026;—;270,954;60;9,426,400j—j

teln hlifver således 142,000 R:dr,

Bill. till Riksd. Prat, 1870 4 Samt. 1 Afd. 11 Raft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Tab. Litt. B.

Extra StatsrcgkriugsansSag för försvarsverket till lands.

Stats-Utskottet

föreslår:

Artilleribehof:

R:dr.

5. 1

För tillverkning af nya och förändring af Äldre infanterigevär

samt tillverkning af kopparpatroner...............

240,000

|

.

Fortifikationsbehof:

Till fortsät t ande af arbetena vid Carl sborgs fästning 100,000: —

„ skansarbetet vid Fredriksborgssundet....... 87,400: —

„ försänkningar i Stockholms skärgård....... 94,200: —

281,600

Beklädnadsbehofi:

Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad..........

189,000

|

i

j Topografiska korpsen:

'' -j

i

j Till fortsättande af korpsens arbeten i och för fullbordande af dess

karteverk ................................,

60,000

!

Officerares anställande i utländsk krigstjenst:

''

| |

| Understöd åt officerare, som vunnit sådan anställning........

9,000

1 :

De frivilliga Skarpskytteföreningarne:

j Till skarpskytteväsendets befrämjande.................

70,000i—

Summa

849,600—

STOCKHOLM, TRYCKT BOS ISAAC MaRCUS, 1870.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.