Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Fjerde Hufvudtitd.
1870-03-04 · 34 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 29 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1870:24, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Fjerde Hufvudtitd.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
1
N:o 24.
Ank. till Eiksd. Kansli d. 4 Mars 1870, kl. 7 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
Fjerde Hufvudtitd.
Uti nu gällande Riks-stat äro för Fjerde. Hufvudtiteln, hvilken innefattar
anslagen till Landtförsvaret, uppförda: penningar 6,935,242 R:dr 8 öre,
indelta räntor, enligt markegång förslagsvis beräknade till 2,097,695 Rall’
93 öre, indelt spanmål, efter ett värde af 2 R:dr 10 öre kubikfoten, upptagen
till 264,507 R:dr 39 öre, samt oindelt spanmål, efter samma värde, till
270,954 R:dr 60 öre, tillsammans 9,568,400 R:dr.
Sedan Utskottet till behandling förehaft ej mindre de uti Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar
rörande Fjerde Hufvudtiteln, än ock de till samma Hufvudtitel
hörande motioner, som blifvit till Utskottet remitterade, får Utskottet här
nedan meddela yttrande öfver sålunda föreslagna eller inom Utskottet ifrågaställa
förändringar uti Hufvudtitelns nuvarande anslag, dervid iakttagande
den ordning, hvaruti dessa finnas uti Riksstaten upptagna, sedan Utskottet
dock först utlåtit sig i anledning af de så väl i den nådiga Propositionen
som af enskilde motionärer framställda förslag till öfverflyttning af eu del af
båtsmanshållet från sjö- till landtförsvaret och uppsättande af stamtrupp inom
vissa delar af landet, der sådan nu saknas.
l:o. Kongl. Maj:t — som i anledning af Chefens för Landtförsvars- Angående sfdepartementet
underdåniga anmälan om ett af honom utarbetadt fullständigt till
torsiag till reglering af indelta armeens afiömngsväsende, under den 31 sist- afen del båtslidne
December förklarat, att berörda förslag, i anseende till de med dess manjfu,nmer
genomförande förknippade betydliga kostnader, icke borde för innevarande års
Riksdag till antagande framläggas — har deremot, enligt hvad den nådiga
Propositionen innehåller, funnit angeläget, att redan nu sådana anordningar
blefvo vidtagna, hvarigenom, medelst bildande af stamtrupp inom de delar af
Bill. till Biksd. Prof. 1870. å Sand. 1 Afd. 11 Raft. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
landet, der saknaden deraf vore mest kännbar, på samma gång åstadkommes
ett lämpligare förhållande än det nuvarande emellan stammens och beväringens
styrka i de särskilda delarne af landet, utan att nya anslag derför behöfde
hos Riksdagen begäras; och bär Kong! Maj:t i sådant hänseende, med
åberopande af hvad det den nådiga Propositionen bilagda utdrag af Statsrådsprotokollet
angående landtförsvarsärenden för den 7 Januari innevarande år
(Bil. N:o 3 a pag. 1 till och med 17) derom innehåller, i nåder föreslagit
Riksdagen:
att utaf båtsman shållet måtte med år 1871 från sjö- till landtförsvaret
öfverflyttas :
båtsman sk o m p an i er
dito
dito
dito
dito
härads dito
4 Norrlands
2 Hallands
1 Wester götlands
1 Östergötlands
åt 1 Bohusläns
af 3 Södra Möre
..... 662
..... 364
..... 87
..... 194
..... 100
..... 490
tillhopa 1,897
man
och
man
under förutsättning dervid, att anslaget till sjövapnets öfningar finge till sitt
nuvarande belopp fortfarande utgå, på det att medel måtte vara att tillgå till
förhyrande af det privata sjöfolk, som, i följd af minskningen i båtsmännens
antal, behöfde för sjötjenstens bestridande förhyras;
att en mot nämnda antal båtsmansnummer svarande andel af Femte
Hufvudtitelns anslag till båtsmäns beklädnad måtte med ett belopp af
44,659 R:dr 42 öre, hvartill berörda andel enligt uppgjord uträkning uppginge,
få till Fjerde Hufvudtiteln öfverföras;
att, i den mån ofvanberörda öfverflyttning ginge i verkställighet, rustoch
rotehållare för de öfverflyttade numren måtte, komma i åtnjutande af
enahanda frihet från deltagande i underhållet af soldatens beklädnad, som
soldatrotehållare numera åtnjöte;
att de i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar
af Örebro län belägna 1017/s mantal, hvilka blifvit från dem förut mot
frihet från ordinarie rotering åliggande tjenstbarheter till Dylta svafvelbruk
befriade, måtte få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra;
att, till kompletterande af Norrbottens och Westerbottens fältjägarekorpser
samt Norra och Södra Skånska infanteriregementenas nummerstyrka,
en kontant aflönad truppstyrka af tillhopa 164 man måtte för Kronans räkning
få uppsättas;
att ett stamregemente under benämning: Wester-Norrlands regemente,
måtte i Wester-Norrland bildas genom 550 äldre båtsmansrotar utaf de fyra
Norrlandskompanierna, livilka här ofvan föreslagits att till landtförsvaret öf
-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 24.
3
verflyttas, samt i (ifrigt genom öfverflyttning från Helsinge regemente till
det nya regementet af 450 rotar, hvarigenom sistnämnda regemente alltså
kommer att bestå af 1,000 rotar;
att i Halland måtte bildas eu korps med benämning: Hallands fältjägarekorps,
medelst de till öfverflyttning från sjö- till landtförsvaret föreslagna
två i Halland förlagda båtsmanskoinpanier om tillhopa 364 man,
samt i öfrigt genom uppsättning af kontant aflönade 136 man;
att inom Södra Möre härad af Calmar län måtte uppsättas eu ny
korps, under benämning: Calmar fältjägarekorps, genom öfverflyttande från
Calmar regemente af 10 utaf nämnda regementes i Norra Möre härad
förlagda nummer och för öfrigt medelst de till öfverflyttning från sjö- till
landtförsvaret föreslagna 490 nummer utaf båtsmanshållet i Södra Möre
härad af Calmar län;
att reglering af samtliga indelta infanteriregementens och korpsers
styrka och områden måtte ega rum i öfverensstämmelse med den vid förenämnda
Statsråds-protokoll fogade bilaga N:o 1;
att 1,007 indelta rotenummer, inberäknadt de vid Norrbottens fältjägarekorps
redan vakanta 99 nummer, måtte, enligt den plan som i nyssnämnda.
bilaga angifves, få, i mån af inträffande ledighet, tills vidare hållas
otillsatta emot vakansafgifter och dessa afgifters inleverering till Arméförvaltningen,
för att användas till aflöning, i öfverensstämmelse med de vid
Statsråds-protokollet fogade stater, åt befäl och underbefäl med vederlikar
vid ofvannämnda nya regemente och korpser samt till aflönande af det manskap,
som ofvan blifvit föreslaget att med kontant aflöning uppsättas; dock
under vilkor att ofvan föreslagna öfverflyttning till landtförsvaret af 1,897
nummer af båtsmanshållet samt reglering af regementens och korpsers styrka
och områden komme att ega rum, och att, derest, genom möjligen förändrad
organisation af rusthållsinfanteriet eller på annat sätt, de afsutna rusthållsregementenas
eller korpsernas effektiva numerär skulle komma att förminskas,
Kongl. Maj:t då skulle ega att af de till vakans nu föreslagna nummer
låta uppsätta ett emot minskningen svarande antal;
att det i Carlskrona förlagda Marinregementet måtte med år 1871
från sjö- till landtförsvaret öfverföras och under benämning: Blekinge värfrade
skarpskyttekorps organiseras på en bataljon af fyra kompanier med
tillsammans 500 man;
att de för Marinregementet under Femte Hufvudtiteln nu utgående
anslagsmedel, tillhopa omkring 273,000 R:dr, måtte till Fjerde Hufvudtiteln
öfverföras;
att Wcrmlands fält) äga re regemente måtte från och med år 1871 förändras
till korps, formerad på en bataljon af fyra kompanier med tillsammans
500 man;
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
att befäl och underbefäl med vederlikar, som till följd af Marinregementets
och Wermlands fältjägareregementes förändring till korpser blifva
öfvertalige, måtte uppföras på indragningsstat, med rättighet att, intilldess
de kunde varda till andra allmänna befattningar förflyttade, sina nu innehafvande
lönefömåner fortfarande uppbära emot skyldighet: för regementschef
att, efter innehafvande grad, fullgöra den tjenstgöring, Kongl. Maj:t
kunde finna skäl honom i nåder anbefalla, och för öfrige officerare äfvensom
för underofficerare att, der så erfordrades, vid sina regementen tjenstgöra
under de årliga vapenöfningarne, äfvensom, i händelse af mobilisering,
hvarhelst inom arméen deras tjenst påkallades, samt, efter uppnådd full
pensionsålder, för samtlig^ officerare och underofficerare, att endast vara
underkastade tjenstgöring i likhet med hvad för dem af deras vederlikar, som
erhållit afsked med fyllnadspension, finnes föreskrifvet; samt
att hvad särskild t angår de öfvertalige bland civilstaterna, desse måtte
blifva förbundne till fortfarande tjenstgöring vid vederbörande korps, så länge
de vore af der innehafvande lön i åtnjutande.
I öfrigt har Kongl. Maj:t vid det framställda förslaget om Marinregemente
is och Wermlands fältjägareregementes förminskande fästat det vilkor,
att den jemväl föreslagna öfverflyttningen af båtsmansnummer samt regleringen
af indelta infanteriregementenas och korpsernas nummerstyrka och områden
blefve af Riksdagen bifallen.
I anledning af den i Statsråds-protokollet förekommande beräkning
dels öfver kostnaderna för det nya regementets och de nya korpsernas aflöning
samt för uppsättandet af kontant aflönadt manskap, dels ock öfver
de till dessa kostnaders bestridande afsedda tillgångar, har Kongl. Maj:t
gifvit Riksdagen tillkänna, att derest icke tillgångarne kunde, genom nedsättning
i de beräknade kostnaderna, blifva för dessas bestridande tillräckliga,
uppsättning af kontant aflönadt manskap komme att ske endast i den
mån berörda tillgångar sådant medgåfve.
Hvad särskildt anginge de i följd af förändringen med Marinregementet
uppkommande kostnader för en gång, beräknade till 21,000 Rall’, har Kongl.
Maj:t föreslagit, att desamma måtte bestridas af de till aflöning åt de nya
korpserna beräknade medel, enär dessa endast småningom, i den mån befälet
vid korpserna hunne antagas, behöfde för nämnda aflöning användas.
Beträffande den kostnad, som, utöfver de här förut angifna, uppstode för
första uppsättningen af beklädnads-, remtygs-, utrednings- och trosspersedlar
åt det manskap 1,383 man, hvarmed, till följd af den föreslagna regleringen
af indelta infanteriregementens och korpsers styrka, den effektivt tjenstgörande
nummerstyrkan vid arméen komme att ökas, och hvilken kostnad beräknats
till omkring 200,000 R:dr, bär Kongl. Maj:t begärt Riksdagens medgifvande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
att nödiga medel till bestridande deraf måtte, till högst nämnda summa, anvisas
å allmänna beväringsfonden.
Vidkommande i öfrigt dels de medel, hvilka till följd af de föreslagna
anordningarne voro afsedda att från Femte till Fjerde Hufvud titeln öfverföras,
nemligen:
af anslaget till båtsmännens beklädnad......... 44,6 5 9:42.
för Marinregemente! nu utgående tillhopa omkring . . 2 7 3,000: 3 1 7,6 5 9:42,
dels de inflytande vakansafgifterna för 1,004 indelta nummer, hvilka utgifter
beräknades till 109,857 R:dr 68 öre, dels ock de besparingar, som genom
minskningen af Marinregementet och Wermlands fältjägareregemente uppstode
med tillhopa 65,593 R:dr 15 öre, eller sammanlagdt 493,110 R:dr 25 öre,
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att dessa sålunda beräknade medel
måtte för år 1871 få såsom extra anslag under Fjerde Hufvudtiteln för de
uppgillra ändamålen utgå och användas samt först vid uppgörandet af förslag
till statsregleringen för år 1872 å ordinarie stat under behöriga titlar uppföras.
Uti ämnen, som med Kongl. Maj ds nu omförmälda nådiga förslag ega
gemenskap, hafva jemväl enskilde motionärer inom begge Kamrarne framlagt
särskilda förslag, nemligen inom Första Kammaren Herr N. S. von Kock
samt inom Andra Kammaren Herr C. A. Mannershantz, Herr Jonas Jonasson
och Herr O. F. Brunberg.
Herr von Kock har (i motion N:o 38), under uttryckande af den åsigt,
att det i militäriskt, ekonomiskt och sedligt hänseende vore nödvändigt att
annorledes ordna försvaret i Blekinge, samt att han funnit det otillfredsställande
i detta hänseende att allenast öfverlemna Marinregementet till det s. k.
landtförsvaret, föreslagit, att Riksdagen skulle bevilja anslag till och för sin
del besluta upprättandet af en stamtrupp af omkring 500 man, förlagd och
spridd d landet i Blekinge län, samt att Marinregementet alldeles indroges.
Herr C. A. Mannershantz åter har (i motion N:o 192) hemställt, att
Riksdagen för sin del såsom vilkor för det nu inom Södra Möre härad befintliga
båtsmanshållets förvandling, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, till soldathåll,
måtte bestämma:
a) att samtliga rotar eller rusthåll inom hvarje socken af Södra Möre
härad skulle vara skyldiga att, i stället för den rustning eller rotering af
båtsmän, som de nu genom olika slags prestationer måste utgöra, hädanefter
för det af Kongl. Maj:t föreslagna soldathållets besörjande betala en årlig
afgift, som en gång för alla borde bestämmas, antingen endast i penningar,
eller i penningar och spanmål;
b) att denna afgifts storlek skulle för hvarje rusthåll eller rote så bestämmas,
att den icke öfverstege medelvärdet af den kostnad, hvartill under
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande Nio 24.
hållet af eu båtsman, enligt de uppgifter, som derom blifvit insamlade af den
för beredande af lindring i båtsmanshållet af Kongl. Maj:t tillsatta komité,
skäligen kunde beräknas att hittills hafva uppgått; men med afdrag dock från
detta medelvärde för beloppet af de beklädnadsbidrag, från rusthåll och rotar,
som deri hafva ingått;
c) att denna afgift från så väl stamrote som tillskottsgifvande hemman
skulle utgå i förhållande till den andel, hvarmed hvardera hittills i båtsmannens
underhåll deltagit;
d) att samtliga öfva nnämtida afgifter antingen skulle debiteras och uppbäras
i sammanhang med den öfriga kronouppbörden, eller ock omedelbart
redovisas och aflemnas till vederbörande korpsbefäl;
e) att, med användandet af dessa ifrån i båtsmanshållet deltagande
hemman ingående afgifter, genom korpsbefälets försorg skulle antagas och
allönas ett så stort antal soldater inom hvarje socken, att det motsvarade
cirka fem åttondelelar af det antal båtsmän, som hittills inom socknen underhållits
;
f) att soldatens aflöning företrädesvis borde bestämmas att utgöras,
antingen endast i penningar eller i penningar och spån mål, med skyldighet för
honom att, på sätt förut i allmänhet för båtsmännen varit vanligt, sjelf skaffa
tåg bostad. Och skulle äfven, om så mera fördelaktigt ansåges, hvarje soldat
kunna aflöna» genom afgifterna från dertill särskild! indelade hemman eller
hemmansdelar samt, om nödvändigt erfordra,des att soldaten skulle förses med
boningshus och kåltäppa, särskild t aftal derom träffas socknevis, vid båtsmanshållets
förvandling till soldathåll;
g) att det öfverskott, som vid soldathållets uppsättning uppstode, skulle
användas antingen till vidare utveckling och ordnande af de lefvande förBvarskrafterna
inom orten, eller för andra la luftförsvarets behof1 eller ock till
sjöförsvaret öfverlemnas;
h) att rättighet skulle lemnas och tillfälle beredas för rust- och rotehållarne
i Södra Möre att yttra sig huruvida de för sin del ville ingå på
nu föreslagna vilkor för båtsmanshållets förvandling till soldathåll, samt att,
om de vägrade samtycka härtill, frågan om sådan förvandling då ånyo borde
hänskjutas till Riksdagens pröfning;
i) att i händelse framdeles någon allmännare lindring i rustnings- och
roteringsbördan af Konungen och Riksdagen gemensamt medgåfves, densamma
då, i lika förhållande som för öfriga rusthåll eller rotar då bestämdes,
skulle få åtnjutas af de rustnings- eller roteringsskyldige inom Södra Möre.
Och har motionären tillika hemställt, att Riksdagen vid aflåtande
af sin underdåniga skrifvelse i ämnet, jemte framställandet af nu anförda
vilkor, ville uttala följande önskningar i afseende å den blifvande nya försvarsorganisationen
inom Södra Möre:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
a) att af det antal sold åtel'', hvaraf den tillämnade jägarekorpsen skulle
bildas, högst två tredjedelar måtte antagas för längre tjenstgöringstid samt
erhålla den fullständiga krigsbildning, som för en verklig stamsoldat måste
anses erforderlig, men fyllnaden i det beräknade antalet beredas derigenom,
att aftal träffades med i beväringsåldern varande ynglingar, att de emot någon
årlig aflöning frivilligt underkastade sig dels en fullständigare rekrytbildning,
dels fortsatta öfningar under beväringsåren och dels att, efter beväringstidens
slut, under ett par år qvarstadna i krigsreserven;
b) att det blifvande öfver- och underbefälet vid den korps, som skulle
uppsättas, i förhållande till der befintliga soldatantal måtte fördelas inom häradets
samtliga socknar samt så väl inöfvas och inläras vid dertill inrättade
befälsskolor, att de icke allenast kunde användas såsom fullt duglige, nitiske
lärare för den uppväxande manliga ungdomen, både i vapnens bruk och i
andra kroppsliga öfningar, utan ock blifva skicklige nog att kunna biträda
åtminstone inom några grenar af den egentliga skolundervisningen inom
kommunerna; och
c) att en del af de disponibla tillgångarne måtte användas till aflöning
åt ett reservbefäl af mera bildade ynglingar, som, ehuru ej tillhörande stamhären,
utan qvarstående i andra yrken, dock forvärfvat skicklighet nog att
vid stammens och beväringens sammandragning kunna tjenstgöra såsom
underbefäl.
Af Herr Jonas Jonasson, hvilken ansett det icke vara behöfligt att
uppsätta indelta trupper i Calmar län, som har ett indelt infanteriregemente,
är (i motion N:o 60) föreslaget, ”att de af trenne Södre Möre båtsmanskompanier
till 490 rotar, såsom af Kongl. Maj:t förklarade obehöfliga för
sjöförsvaret, måtte tills vidare ställas på vakans, samt de härigenom inflytande
vakansafgifterna användas till aflöning för det nya befäl och underbefäl,
som vid indelta arméen kunde ifrågakomma”-
Slutligen har Herr O. F. Brunberg (i motion N:o 243) anhållit, att
Riksdagen ville besluta Marinregementets upplösning och en framställning till
Kongl. Maj:t om nådigt bifall dertill.
Äfven om, i följd af den nyligen vidtagna förändringen i sjöförsvarets
organisation, de båtsmansnummer, om hvilkas öfverförande till landtförsvafet
Kongl. Maj: t nu framlagt förslag, äro för sjövapnet helt och hållet öfverflödiga
och således utan olägenhet kunna derifrån skiljas, skulle det likväl,
enligt Utskottets åsigt, under nuvarande förhållanden, då, enligt hvad erfarenheten
nogsamt ådagalagt, meningarne angående lämpligaste sättet för landtförsvarets
ändamålsenliga ordnande ännu ej låta sig förenas, icke kunna anses
med nödig försigtighet öfverensstämmande att till uppsättning af indelta
soldater använda nämnda båtsmansnummer och i öfrig! inom landt-försvaret
vidtaga de partiela förändringar, som blifvit af Kongl. Maj:t ifrågasatta och
8
Stats-Utskottats Utlåtande S:o 24
hvilka möjligen kunna försvåra genomförande af den organisationsplan, som
framdeles kan varda af Statsmakterna antagen. Redan uti det till sist församlade
Riksdags pröfning framlagda förslag angående, bland annat, ökande af
indelta stamtruppens styrka ifrågasattes användande för landtförsvarets ordnande
af 1,667 båtsmansnummer, men Riksdagen ansåg sig icke böra detta
nådiga förslag bifalla, utan anhöll i underdånig skrifvelse den 1 i Maj nästlidet
år, att i mån af inträffande afgång omförmälda 1,667 rotar af båtsmanshåll
måtte tills vidare ställas på vakans. Uti sistnämnda antal båtsmansnummer
ingingo 260 nummer från tvänne Gotlands kompanier, hvilka
icke äro i det nu föreliggande förslaget inbegripna, och det vill deraf synas,
som om ett ännu större antal båtsmän än det nu ifrågasatta, eller 1,897, af
Kong!. Maj:t ansetts kunna för sjöförsvaret undvaras. Uti en inom Andra
Kammaren af Herr F. Palander väckt motion angående reorganisation af
rikets sjöförsvar, hvilken blifvit af Riksdagen till förberedande behandling af
ett särskildt Utskott remitterad, är, bland annat, föreslaget, att båtsmanshåll
skulle upphöra att utgöra eu del af sjöförsvarets personal och i sin
helhet tills vidare ställas på vakans. Frågan härom kommer således inom
kort att blifva föremål för Riksdagens pröfning, och Utskottet har i dessa
förhållanden funnit ett ökad t stöd för den åsigt, att förslaget om användande
för landtförsvaret af större eller mindre del af båtsmanshållet är af allt för
stor vigt att lämpligen kunna annorlunda än i sammanhang med frågan om
ett fullständigt ordnande af landtförsvaret företagas. Då emellertid hvarje
förberedande åtgärd, som kali underlätta ett sådant ordnande, otvifvelaktigt
är gagnelig, delar Utskottet sistlidne Riksdags åsigt om lämpligheten af det
öfverflödiga båtsmanshållets ställande på vakans.
I öfverensstämmelse härmed har Utskottet icke heller ansett sig kunna
understödja Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att de i Axbergs med Hem socknar
af Örebro län belägna 1017/8 mantal, hvilka blifvit från dem förut mot frihet
från ordinarie rotering åligande tjenstbarheter till Bylta svafvelbruk befriade,
skulle få sig ålagdt. att effektiv rotering utgöra.
Öfriga ofvanomförmälda af Kongl. Maj:t framställda förslag, såsom om
Marinregementets öfverförande till landtförsvaret och organiserande på eu
bataljon, Wermlands fältjägareregementes förminskande, uppsättande af kontant
aflönade soldater för kompletterande af vissa regementen, utbrytande af
rotar från Helsinge och Calmar regementen, anvisande af medel från allmänna
beväringsfonden in. m., äro antingen af Kongl. Maj:t gjorda beroende åt
Riksdagens bifall till öfverflyttningen af båtsmansnumren, eller ock ega de
med denna ötverfiyttning så* nära sammanhang, att de icke lämpligen böra
särskildt för sig behandlas, och dessa förslag torde alltså, i händele af Riksdagens
bifall till de åsigter Utskottet här ofvan uttalat, nu icke böra till
något
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24,
9
något yttrande från Riksdagens sida föranleda; likasom de af Herrar von
K och, Mannerskantz och Jonas Jonasson väckta motioner lära finnas icke för
närvarande påkalla någon särskild Riksdagens åtgärd.
I afseende å Herr Brunbergs förslag om indragning af Marinregementet,
bör Utskottet erinra, att de af motionären vid de två sistförfluten riksmötena
i enahanda syfte väckta förslag blifvit af Riksdagen lemnade utan
afseende; vid hvilket förhållande och då landtförsvarets behof af stamtrupp
inom Blekinge oförminskadt qvarstår, jemväl den nu gjorda framställningen
lärer befinnas icke förtjena afseende.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrker Utskottet:
a) att Kong! Maj:ts nådiga förslag om öfverflyttning
till landtförsvaret af vissa för sjöförsvaret numera obehöflig
båtmansnummer icke må af Riksdagen bifallas;
b) att Kongl. Maj:ts nådiga förslag derom, att de i Axbergs
in. fl. socknar af Örebro län belägna 1017/8 mantal,
hvilka blifvit från dem förut mot frihet från ordinarie
rotering åliggande tjenstbarheter till Dyka svafvelbruk befriade,
skulle få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra,
icke heller må af Riksdagen bifallas;
c) att i sammanhang härmed, Riksdagen må i underdånighet
förklara, att vid sådant förhållande och då öfriga
hithörande, af Kongl. Magt framställda förslag antingen
blifvit af Kongl. Maj:t gjorda beroende af Riksdagens bifall
till båtsmansnumrens öfverflyttning på landtförsvaret
eller ock ega med denna öfverflyttning så nära sammanhang,
att de synts icke lämpligen böra särskild! för sig behandlas,
Riksdagen ansett ifrågavarande förslag nu icke
böra till något yttrande från Riksdagens sida föranleda;
d) atl omförmälda, utaf Herrar von Koch, Mannerskantz
och Jonas Jonasson väckta motioner icke må till någon
särskild Riksdagens åtgärd föranleda ; och
e) att Herr Brunbergs ifrågavarande motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
Landtförsyars-departementet.
Departementets kom man do-expedition och Generalitet sstat ev.
2:o. På grund af hvad Btataråds-protokollet (Bil. N:o 3 a pag. 17 och
i 8) innehåller angående behofvet af tillökning i den vid kommando-expeditionen
med aflöning anställda personal samt om minskning af personalen vid
Bill. till Biksd. Prut. 18/0. 4 Sand. 1 Af it. 11 Höft. 2
Angående
ar fvo den för
generalstabsofficerare.
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
Angående aflöningen
för
kommendanterna
å Carls - borgs och
Car Istens fästningar
in. m.
militärdistriktens, lifgardesbrigadens och kavalleri-inspektionens staber, bar
Kongl Maj:t föreslagit, att från och med År 1871 arfvode vid berörda staber
måtte utgå endast för stabschef vid hvarje stab, samt att de till arfvode» åt
stabs- eller andre adjutanter derstädes under anslaget till Generalitets-staten nu
beräknade tillhopa 3,750 R:dr måtte från nämnda anslag till anslaget för
Landtförsvars-departementets kommando-expedition öfverföras, för att till arfvoden
åt derstädes tjenstgörande generalstabs-officerare, enligt Kongl. Maj:ts
disposition, användas, hvarigenom alltså sistberörda anslag skulle komma att
från 12,700 Rall* höjas till 16,450 R:dr samt anslaget till Generalitets-staten
deremot minskas från 76,100 R:dr till 72,350 R:dr; och får Utskottet, i anledning
häraf och med hänvisande till de skäl för flen ifrågasatta öfverföringen,
som blifvit i åberopade Statsråds-protokoll anförda, tillstyrka,
att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga
förslag, från anslaget till Generalitets-staten till anslaget
för Landtförsvars-departementets kommando-expedition öfverföra
ett belopp af 3,750 R:dr.
Kommendants-staten.
3:o. I fråga härom har Kongl. Maj:t föreslagit, dels att arfvodet för
kommendanten å CarJsborgs fästning måtte från och med år 1871 få med
300 R:dr förhöjas från nu utgående 1,500 R:dr till 1,800 R:dr, och att tillgång
till denna förhöjning måtte beredas genom nedsättning med lika belopp,
eller 300 R:dr i kommendantens å Carlsten nu till 1,800 R:dr bestämda
arfvode, dels ock att, sedan kommendantsbefattningen i Grisslehamn, enligt
Kongl. Maj:ts beslut, blifvit indragen, hvarigenom ett belopp af tillhopa 547
R:dr 50 öre blifvit å kommendantsstatsanslaget disponibelt, nämnda belopp
måtte till aflöning åt eu å Carlsborgs fästning, till biträde åt kommendanten
vid de honom åliggande flerfaldiga bestyr, behöflig fästningsväbel användas.
På sätt i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a pag. 19) anföres, hafva åtskilliga
förändrade förhållanden inträdt, hvilka ej mindre påkalla den föreslagna
förändringen i aflöningsbelopp för kommendanterna å Carlsborgs och
Carlstens fästningar, än äfven göra anställandet af biträde åt den förstnämnde
af nöden. De kommendanten å Carlshorg åliggande göromål hafva nemligen
både till omfattning och vigt ökats och ökas i den mån, som befästningsarbetet
framskrider, hvarförutom nya åligganden för honom uppstått i följd af
Infanteri-underbefälsskolans förläggande å fästningen; de med kommendantsbefattningen
å Carlstens fästning förenade göromål hafva deremot minskats,
sedan ej allenast befästningsarbetena derstädes upphört, utan äfven den der
förlagda garnisonskommendering med korporalskola ur indelta arméen numera,
till följd af Kongl. Maj:ts den 22 Juni nästlidet år fattade beslut, indragits.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
11
Något hinder för en nedsättning i kommendantsarfvodet å Gnidsten förefinnes,
enligt hvad i Statsråds-protokollet är meddeladt, icke heller i det för nuvarande
kommendanten utfärdade förordnande. Med anledning häraf, och då
genom de al Kongl. Maj:t föreslagna anordningar någon förändring i anslagets
till kommendantsstaten slutsumma icke föranledes, tillstyrker Utskottet,
a) att arfvodet för kommendanten å Carlborgs fästning må
från och med år 1871 få med 300 R:dr förhöjas från nu
utgående 1,500 R:dr till 1,800 R:dr, och att tillgång till
denna förhöjning må beredas genom nedsättning med lika
belopp, eller 300 R:dr, i kommendantens å Oarlsten nu
till 1,800 R:dr bestämda arfvode; samt
b) att det belopp af 547 R:dr 50 öre, som genom kommendantsbefattningens
i Grisslehamn indragning blifvit disponibelt,
måtte få användas till aflöning åt en å Carlsborg
behöflig ästningsväbel.
Indelta arméen.
Kavalleri- och infanteri-regementena.
4:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 25) har Herr Angående
J. Mankell under anförande hurusom vid åtskilliga kavalleriregementen an- vac}<tJraw
talet högre omcerare syntes vara större än som, vid jemförelse med andra af öfverstekavalleri-regementen,
till deras ledande och skötande vore behöfligt, äfvensom
att inom adjutantkorpsen vid åtskilliga regementen öfverflöd skulle ega ruin, vid vissa uföreslagit,
att Riksdagen hos Kongl. Maj:t måtte anhålla, det öfverstelöjtnantsbefattningen
vid husarregementet Konung Carl XV, förste majorsbefattningarne
vid Lifgardet till häst, Lifregementets dragonkorps, Lilregementets
husarkorps och Smålands husar-regemente, äfvensom andre adjutantsbefattningarne
vid Lifregementets dragonkorps, Lifregementets husarkorps och
Smålands husarregemente, i mån af skeende afgång, måtte indragas; samt de
härigenom vunna besparingarne användas för landtförsvarets behof.
Då emellertid Utskottet anser frågan angående det behöfliga antalet
högre och lägre officerare vid de särskilda kavalleriregementena lämpligen
böra till pröfning förekomma endast i sammanhang med frågan om den fullständiga
reorganisationen af rikets försvarsväsende, hemställer Utskottet,
att Herr J. Mankells förevarande motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
Löneförbättringar vid indelta arméen.
Angående an- 5:o. Kongl. Mai:t hav äskat, att det för nämnda ändamål under flera
'' förbättring ar föregående år och äfven för år 1870 anvisade anslag af 100,000 R:dr måtte
vid indelta ar- jemväl för år 1871 få med oförändradt belopp utgå och enligt förut meddelade
föreskrifter användas; hvaremot Herr Jöns Pehr sson uti en inom Andra
Kammaren väckt motion (N:o 64) yrkat, att berörda anslag måtte indragas;
man enär de förhållanden, som påkallat uppförandet af detta anslag, ännu
fortfara, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må, med afslag å Herr Jöns Pehrssons berörda
yrkande, äfven för år 1871 anvisa ett belopp af
100,000 Riksdaler, att för nämnda ändamål användas i
enlighet med förut meddelade föreskrifter.
■■ingåendeför- 6:o. Vidare har uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 19)
''der ÄT*! Herr B. ron Gei jer anfört, att de hufvudsak liga och mest öfverklagade oläreglering
inom genheter, som vidlåda det nuvarande aflöningssättet för indelta arméens befäl,
m etta armeen. gjm]jp utan svårighet kunna afhjelpas genom en författning, som bestämde:
att indelt regementes alla effektiva boställen skola utarrenderas på 20 år;
att hvarje sådant boställes arrendeafkomst hålles den regementets tjensteoch
lönegrad till godo,, hvartill bostället nu hörer, men att samma arrendeafkomst,
likasom ock alla öfriga till tjenstegradens aflöning nu anordnade tillgångar
delas lika emellan de beställningar, som finnas i den graden; och
har motionären föreslagit, att Riksdagen skulle ingå till Kongl. Maj:t. med
underdånig hemställan, det Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande,
huruvida icke en lönereglering på sådana grunder kunde vara nyttig och
lämplig.
På sätt det vid den Kongl. Propositionen, angående Statsverkets tillstånd
och behof, fogade utdrag af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a. pag. 2.)
gifver vid handen, har Kongl. Magt under den 31 sistlidne December anbefallt
Chefen för Landtförsvarsdepartementet att uppgöra och till Kongl. Maj:ts
pröfning anmäla förslag till allmänna grunder, hvarefter, med användande af
de för indelta arméens aflöning nu anvisade tillgångar af boställen, indelta
räntor, kronotionde, kontanta medel m. m., aflöningen för indelta arméens
befäl, underbefäl och öfrige tjenstemän komme för framtiden att i sin helhet
utgå i kontant efter en jemnare och billigare fördelning, än som nu vore
gällande, hvarjemte Kongl. Maja föreskrifvit, att berörda förslag, derest det
af Kongl. Maj:t gillades,, skulle till Riksdagen framställas. Vid sådant förhållande
och då förslag till en allmän lönereglering för indelta arméen således
inom kort torde vara att emotse, samt Utskottet ingalunda kan såsom
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 24.
13
nyttiga eller lämpliga för en lönereglering förorda de af motionären föreslagna
grunder, med hvilkas tillämpning ojemnheten i nuvarande aflöningar, om än
i fråga om tjänster inom samma grad vid ett och samma regemente i någon
mån afhjelpt, dock skulle komma att qvarstå vid en jemförelse de olika
regementena emellan, hemställer Utskottet,
att Herr von Geijers förevarande motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
Indelta arméens och Wermlands fältjägare-regementes vapenofningar.
7:o. Enär det i anledning af Kongl Maj:ts förslag vid 1869 års Angående«»- riksdag anvisade och under anslaget till indelta arméens och Wermlands fjaJet ,in
fält]agare-regementes vapenöfnmgar upptagna belopp 40,061 R:dr 60 öre till mpnbestridande
åt de ökade kostnader för indelta arméens underbefälsskolor, som
åt det vid samma riksdag antagna förslaget om förändrad organisation af
berörda skolor föranleddes, blifvit endast för år 1870 beviljadt, men detsamma
fortfarande bletve för nämnda ändamål oundgängligen behöfligt. bär Kongl.
Maj:t af Riksdagen begärt, att berörda belopp, 40,061 Rall- 60 öre, måtte
på ordinarie stat under omförmälda anslag varda uppfördt, för att allt framgent
vara för det afsedda ändamålet att tillgå, och hvarigenom anslaget till
indelta arméens och Wermlands fältjägare-regementes vapenöfningar nu
komme att bibehållas vid sitt i 1870 års riksstat upptagna belopp 924,062
R:dr 8 öre.
Inom Andra Kammaren har dels Ilerr Jöns Pehrsson i sin förenämnda
motion (N:o 64) yrkat indragning till hälften af anslaget till arméens vapenöfningar
för år 1871 med 462,031 R:dr 4 öre, dels ock Herr O. B. Olsson,
med hvilken Herrar Per Nilsson i Östra Kölbult, Sven Nilsson, O. Nilsson,
Ola Månsson, S. Johnsson, Jöns Andersson och J. IV. Sundgvist sig förenat,
uti motion (N:o 99) på anförda skäl föreslagit, att Riksdagen ville till Kongl.
Maj:t ingå med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t, med afseende å landets
bekymmersamma ställning i finansielt hänseende, täcktes anbefalla inställande
af indelta arméens och Wermlands fältjägare-regementes samt andra
klassens beväringsmanskaps vapenöfningar för innevarande år, eller, om Kongl.
Maja skulle finna allvarliga hinder härför möta under innevarande år, att detta
då måtte ske under det nästkommande.
Hvad angår Kongl. Maj:ts framställning derom, att de till bestridande
af ökade kostnader för indelta arméens underbefälsskolor under ifrågavarande
anslag upptagna 40,061 R:dr 60 öre, såsom fortfarande för nämnda ändamål
behöfliga, måtte varda på ordinarie stat uppförda, torde det kunna antagas,
att sist församlade Riksdag, vid godkännande af förslaget om inrättande af
14
Stats- Utskotte s Utlåtande N:o 24.
underbefälsskolor, afsett, att det derför erforderliga anslag skulle framgent
utgå; och Utskottet har således icke haft något att vid det nådiga förslaget
. erinra.
Deremot och då det synes Utskottet vara af synnerlig vigt, att den
stående arméens vapenöfningar, af hvilka dess utbildning till krigsduglighet
måste vara företrädesvis beroende, icke utan den mest trängande nödvändighet
inskränkas, helst dessa vapenöfningar, efter sakkunniges påståenden,
ingalunda lära vara mera omfattande än behofvet oundgängligen krafvel'', har
Utskottet icke kunnat förenämnde motionärers förslag till bifall förorda;
tillstyrkande alltså Utskottet,
a) att Herr Jöns Pehrssons och Herr O. B. Olssons
ifrågavarande framställningar må af Riksdagen lemnas
utan afseende; och
b) att, med bifall till Kongl Maj ds nådiga förslag, om
uppförande på ordinarie stat af anslaget för underofficersskolor,
reservationsanslaget till indelta arméens och Wermlands
fältjägare-regementes vapenöfningar må till oförändradt
belopp 924,062 R:dr 8 öre bibehållas.
..ingående 8:o. Herr Ola Lasson har inom Ändra Kammaren (i motion N:o 94),
olTförenande P& anförda skål, föreslagit, att Riksdagen skulle ingå till Kongl. Maja med
af i>e,fais- och. eu underdånig skrifvelse om förenande af befäls- och regementsmötena vid
wö/ena”vid indelta kavalleri-regementena, på det Statsverket måtte vinna eu betydlig
indelta kanal- besparing.
kn-regemeit- Genom den af motionären föreslagna anordning skulle emellertid, enligt
fena.
Utskottets åsigt, snarare ökad kostnad än besparing för Statsverket uppstå,
enär de ifrågavarande regementenas samtliga nummerhästar skulle vid mötesplatsen
utfodras äfven under fotmötet, och då härtill kommer att, med
tillämpning af motionärens förslag, de till regementsmötet inryckande trupperna
skulle under marschen dit vara i saknad af allt befäl, anser sig Utskottet
i dessa förhållanden ega tillräcklig anledning hemställa,
att Herr Ola Lassons förevarande motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
Yärfvade arméen.
Angående 9:o. Uti sin förenämnda motion (N:o 64) har Herr Jöns Pehrsson
’Husar"e l" föreslagit indragning åt husarregementet Konung Carl XV; men enär,
merit.et Konung enligt hvad af Chefen för Kongl. Landtförsvars-departementet uti det under
Öar! xv. Gåtiiga Memorial angående lan dtförs varets organisation, som åtföljde den till
Stats-Utskottets Utlåtande N:o $4.
15
sednast© Riksdag aflåtna nådiga Proposition i detta ämne, är vordet upplyst
och utred t, att kavalleriets nuvarande effektiva styrka ingalunda motsvarar arméens
behof i detta hänseende, hvarföre ock fråga tillförene varit väckt om
återuppsättande af afsutna kavalleri-regementen, hemställer Utskottet,
att Herr Jöns Pehrssons förslag i förenämnda hänseende
må af Riksdagen lernnas utan afseende.
I0:o. Samme motionär har i ofta berörda motion (N:o 64) jemväl
framställt förslag, att Konungens Andra Lifgarde måtte indragas, men, med
afseende på den erkända otillräckligheten af nuvarande stamtrupper, hemställer
Utskottet,
att äfven denna Herr Jöns Pehrssons framställning må
af Riksdagen lemnas utan afseende.
Fortifikation en.
ll:o. I afseende å läkarebefattningen vid Pontonierbataljonen, med
hvilken befattning för närvarande är förenad förste bataljonsläkares grad
och aflöning, har Kongl. Maj:t, som ansett läkarebefattningen vid Pontonierbataljonen
böra vara regementsläkarebeställning, föreslagit, att det till fyllnad
i regementsläkareaflöning erforderliga belopp 800 R:dr måtte af Riksdagen
anvisas, att tilläggas det under rubrik ”penningar” i Fortifikationens
anslag ingående belopp, 168,620 R:dr 11 öre, hvarigenom penningebeloppet
under detta anslag skulle komma att höjas till 169,420 R:dr 11 öre samt
anslagets slutsumma att utgöra 176,103 R:dr 78 öre.
Åt Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a pag. 21 och 22) inhemtas, att
den nu ifrågavarande framställningen närmast blifvit föranledd af en utaf
innehafvaren af läkarebefattningen Doktor H. W. Htllphers gjord framställning
om löneförhöjning, såsom skäl hvarför anförts, ap bataljonen på sednare
åren genom tillkomsten af två kompanier vuxit från den ursprungliga
numerären, 120 man, till 360 man, hvarigenom läkarens göromål ökats,
utan att han erhållit motsvarande tillökning i aflöning, då han under tiden
endast blifvit från andre till förste bataljonsläkare uppflyttad.
Då det, enligt Utskottets åsigt, icke kan anses vara af verkligt behof
påkalladt, att för en så ringa truppstyrka som den ifrågavarande inrätta en
regementsläkarebeställning, hvaraf utan tvifvel snart nog skulle härledas
anspråk på anställande jemväl af bataljonsläkare, har Utskottet icke kunnat
den nådiga framställningen till bifall förorda, utan hemställer,
att det af Kongl. Maj:t till fyllnad i regementsläkareaflöning
vid Pontonierbataljonen äskade belopp af 800
R.dr icke må af Riksdagen beviljas.
Angående
indragn ing af
Andra Lifgardet.
Angående
löneförhöjning
å'' läkaren vid
Portfotiie)''- bataljonen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Amf åen de. förhöjning
af anslaget
till garmsonsrege■
nen ten as mathållning.
Angående anslaget
till beväringsmanskapets
vapenöfning
ar.
ld
Stats-Utskottets Utlåtande \;o 24,
Mathdllmng för manskapet vid garnisons-regementena.
12:o. På grund af de i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a pag. 22
och 23) i afseende å detta anslag anförda förhållanden och då anslaget under
loppet af flera år visat sig vara för afsedt ändamål otillräckligt, samt
angeläget vore att icke, genom fortvaron af berörda missförhållanden och ett
ytterligare ökande af den uppkomna bristen, alltför stora svårigheter må vid
besörjandet af garnisonsregementenas mathållning uppstå, bär Kongl. Maj:t
af Riksdagen äskat, att anslaget må från sitt nuvarande belopp 320,000
Rall- varda med 100,000 R:dr förhöjde till 420,000 R:dr.
Äfven Riksdagens sednast församlade Revisorer hafva i sin berättelse
(se sid. 20) fästat Riksdagens uppmärksamhet å de betydliga belopp, hvarmed
förevarande anslag de sednare åren blifvit af utgifterna öfverskridet;
och får, med hänvisning till den i Statsråds-protokollet lemnade utredning
och då den begärda anslagsförhöjningen är oundgängligen behöflig, Utskottet
tillstyrka,
att anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena
må från sitt nuvarande belopp 320,000 Rall''
varda med 100,000 Rall'' förhöjdt till 420,000 R:dr.
13:o. I anslaget til! beväringsmanskapets vapenöfning ar, nu utgörande
500,000 Rall'', har Kongl. Maj:t äskat, en förhöjning af 100,000 Rall’,
hvarigenom anslaget således för framtiden skulle komma att utgöra 600,000
R:dr; varande i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a sid. 24) meddeladt, att för
år 1868 anslaget öfverskridits med mer än 230,000 R:dr, men att minskning
i utgifterna ansetts för framtiden kunna i någon mån beredas.
Inom Riksdagens Andra Kammare hafva uti särskilda motioner (Ras
128 och 64) dels Herr Pehr Tj/rvlund, med hvilken Herr P. Ostman sig
förenat, föreslagit aflåtande till Kongl. Maj:t af en underdånig skrifvelse med
anhållan, att andra klassens beväringsmöten för innevarande år måtte inställas,
dels ock Herr Jons Petersson yrkat, att antingen beväringens vapenöfningar
under år 1871 skulle helt och hållet inställas, och således hela anslaget indragas,
eller åtminstone ett belopp af 200,000 Rall'', beräknade för den ena
klassens öfningar, besparas.
Enligt hvad Riksdagen tätt sig meddeladt, har Kongl. Maj: t redan under
den 7 nästlidne Februari beslutat inställande af andra klassens beväringsmöten
för innevarande år, och förstbemälde motionärs förslag om aflåtande till
Kongl. Maj:t af en underdånig skrifvelse med hemställan om vidtagande af
nämnda åtgärd, torde alltså få anses
a) hafva förfallit.
Den
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
17
Don omständigheten att Kong!. Maja., på grund af särskilda förhållanden,
ansett sig kunna medgifva inställande af andra klassens beväringsrnöten
under innevarande år, torde göra desto mera angeläget, att icke, på
sätt Jöns Pehrsson ifrågasatt, göra någon inskränkning i 1871 års öfningar.
Att såsom utgift anvisa den betydliga summa, som derför erfordras, vore
likväl helt och hållet oförenligt med ernåendet af det mål, hvarefter Utskottet,
med hänseende till allmänna ställningen i landet, ansett sig böra sträfva, att
nemligen kunna framlägga ett förslag till statsregleringens ordnande utan
beräkning af ökad beskattning; och Utskottet har derföre ansett sig böra
tillse, om icke ifrågavarande utgift skulle kunna åtminstone till någon de!
bestridas med någon redan befintlig tillgång. I sådant hänseende förekommer,
att den, jemlikt Kongl. Kungörelse^ den 13 November 1860, af friköpsafgifter
bildade Allmänna Beväringsfonden vid 1869 års utgång funnits
ega eu behållning af 852,929 R:dr 39 öre. Denna fond, som är ställd till
Kongl. Maj:ts nådiga disposition för beväringsinrättningens ytterligare utbildning,
torde hufvudsakligen varit afsedd till aflöning åt beväringseliter, men
då denna utväg att inom sjelfva beväringen söka erhålla ett tillräckligt antal
reservbefäl i tillämpningen icke visat sig motsvara de förhoppningar, som
dervid varit fastade, hafva utgifterna från fonden varit så obetydliga, att de
utgjort för år 1866 5,615 R:dr 84 öre, för år 1867 15,545 R:dr 66 öre,
för år 1868 11,847 R:dr It öre och för år 1869 12,564 R:dr 81 öre. Uti
den nådiga Propositionen, angående statsverkets tillstånd och behof, har Kongl.
Magt utaf nämnda fond afsett ett belopp af 200,000 R:dr för första uppsättningen
af beklädnads-, remtygs-, utrednings- och trosspersedlar åt det manskap,
hvarmed, till följd af föreslagen reglering af indelta infanteriregementens
och korpsers styrka, den effektivt tjenstgörande nummerstyrkan vid arv
rnéen skulle komma att ökas. 1 händelse af Riksdagens bifall till hvad Utskottet
under punkten l:o här ofvan föreslagit, skulle emellertid någon utbetalning
af nämnda medel icke ifrågakomma och Utskottet anser derföre nämnda
fond utan olägenhet kunna åtminstone för bestridande af kostnaderna för ena
klassens öfningar anlitas, utan att derigenom skulle föranledas någon så väsendtlig
minskning af fonden, att dymedelst svårighet skulle möta för Kongl.
Maj:t att disponera nödiga medel till de ändamål, för hvilka fonden ursprungligen
är afsedd. Uti nådig Proposition till sistförsamlade Riksdag af den 19
Januari 1869 har Kongl. Magt jemväl ifrågaställa att omförmälda fond skulle
för bestridande af en del af kostnaderna för beväringsmanskapets öfvande under
år 1870 användas.
I följd häraf och då Utskottet, som inhemtat, att provianteringsprisen
redan för innevarande år nedgått, ansett sig kunna antaga, att utgifterna till
beväringsmanskapets vapenöfningar för 1871 skola kunna inskränkas inom
den slutsumma, som hittills varit för ändamålet afsedd, tillstyrker Utskottet
Bill. till Biksd. Prof. 1870. 4 Sand. 1 Afcl. 11 Häft. 3
18
Stots-Utskottets Utlåtande N:o 24.
b) att, med afslag å Herr Jöns Pehrssons motion, Riksdagen,
jemte anvisande för år 1871 af ett förslagsanslag
å 250,000 R:dr till vapenöfning af första klassens beväringsmanskap,
må i underdånighet anhålla, att, om Kongl.
Maj:t finner nödigt, att under nämnda år äfven andra
klassens beväringsmanskap undergår öfning, Kongl. Maja
då täcktes från Allmänna Beväringsfonden anslå de för
ändamålet erforderliga medel.
Diverse anslag.
^gående an- 14:o. Med afseende å uppkommen minskning i utgifterna från det
durchmarche- till durchmarckelcostnaeler anvisade anslag har Kongl. Maj:t föreslagit, att
kostnader, detsamma måtte från sitt nuvarande belopp 12,000 R:dr nedsättas med 4.000
R:dr, eller till 8,000 R:dr; tillstyrkande Utskottet,
att, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga förslag, anslaget
till durchmarche-kostnader må till 8,000 R:dr nedsättas.
Angående sf- 15:o. Derjemte och på det att de å nämnda anslag, hvithet är af
reserv atio ner reservation s-a n slags natur, under förflutna åren uppkomna besparingar måtte
å anslaget till kunna tagas i anspråk för att, bland andra tillgångar, användas till betäc"kJnn^der.
'' kande af bristen å anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena,
har Kongl. Majrt föreslagit, att omförmälda besparingar, hvilka
vid 1868 års utgång utgjorde 43,485 R:dr 63 öre, måtte för nämnda ändamål
få till fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar öfverföras. Utskottet
tillstyrker,
att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må vinna Riksdagens
bifall.
Angående an- 16:o. Beträffande det till rese- och traktamentspenningar anvisade an
^och
trakta-'' 58,000 R:dr, tiar Kongl. Maj:t föreslagit att detsamma måtte med 12,000
menUpennin- R:dr förhöjas till 70,000 R:dr; och då den sålunda äskade förhöjningen är
gar’ beräknad efter de belopp, hvartill utgifterna å nämnda anslag under sednare
åren uppgått, tillstyrker Utskottet,
att förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar må
till 70,000 R:dr förhöjas.
öfrig»anslag. i7;o. 1 afseende å öfriga under denna hufvudtitel upptagna ordinarie
anslag, deri förändring icke ifrågakommit, tillstyrker Utskottet,
att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp, som
vid nästlidne riksdag bestämdes.
Stats- Utskottets Utlåtande N;o 24.
19
Kommande, i händelse af bifall till Utskottets förslag, hufvudtitelns slutsumma
att uppgå till 9,426,400 R;c]r.
18:o. Uti Armé-förvaltningens räkenskaper balanseras sedan flera år
tillbaka under rubrik ”Ackordsförskott och ersättningar” ett belopp af 1,640
R:dr 12 öre.
Ett under nämnda rubrik sedan äldre tider tillbaka uppfördt anslag å
10.000 R:dr blef vid 1823 års riksdag nedsatt till 6,000 R.dr, hvarefter de
ä detta anslag, hvilket år 1848 erhöll benämning af reservationsanslag, uppkomna
behållningar, jeralikt beslut vid 1851 års riksdag, minskades med
20.000 R:dr, så att reservationen vid sistnämnda års utgång utgjorde 6,745
R:dr 24 sk. b:co. Skilnaden emellan detta belopp och den ännu i räkenskaperna
q välmående reservationen är utbetald under åren 1854 och 1856;
och då någon utgift af förevarande beskaffenhet hvarken sedermera ifrågakomma
eller, enligt hvad Utskottet inhemtat, framgent lärer kunna förväntas,
hemställer Utskottet,
att Riksdagen må i underdånighet anhålla, att ifrågavarande
reservation måtte, derest den finnes icke vadare vara för
ändamålet behöflig, till statsverket indragas.
Beträffande de landtförsvarets behof, som äro af mera tillfällig beskaffenhet,
har Kongl. Maj:t gjort framställning om anvisande af de extra anslag}
som här nedan omförmälas.
År tiller (behof.
19:o. Utaf det den nådigaPropositionen bilagda Statsråd s-protokoll (Bil.
N:o 3 a pag. 25 och 26) inhemtas, att årliga medelsbehofvet för tillverkning af/d7/- artilleri-materiel antagits till 50,000 Rall-; att utaf de vid nästlidne riksdag
för ändamålet anvisade medel beräknats vid 1871 års ingång återstå ett belopp
af 28,000 Ralr; att öfverskott till ett sammanlagdt belopp af 3 5,259
R:dr 80 öre förefunnes å de vid föregående riksdagar beviljade extra anslag
till nedannämnda, numera till fullo verkställda anskaffningar, nemligen å
1861 — 1863 års anslag till refflade kanoner med dertill afpassade lavetter
samt öfriga fordon till tre fältbatterier, å 1864—1866 års anslag till 12
stycken refflade gröfre kanoner samt lavetter med släpor jemte projektiler, å
1867 års anslag till refflade kanoner, ammunitionsvagnars inredning m. m.
och å 1868 års anslag till tross- och expeditionsvagnar; samt att t. f, General-fålttygmästaren,
för den händelse berörda öfverskott finge för anskaffning
af fåltartillerimateriel användas, ansett den möjligen uppkommande bristen i
medelsbehofvet för år 1871 kunna med inflytande försäljningsraedel fyllas; —
och får i följd häraf Utskottet tillstyrka,
Angående
indragning af
en under
rubrik
Ackords förskott
och
ersättningar“
balanserad
reservation.
Fält
artilleriet.
Jnfanterigevär
och patroner.
Ca risborg 8
fästning.
20 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
att Riksdagen måtte, med bifall till Kongl. Maj:ts i den
nådiga Propositionen derom gjorda framställning, medgifva,
att de öfverskott till sammanlagdt belopp af 15,259 R:dr
80 öre, hvilka, på sätt ofvan är omförmäldt, å åtskilliga
vid föregående riksdagar beviljade anslag uppstått, må
till extra anslaget för anskaffning af fältartilleriraateriel
öfverföras.
20:o. Vidare har Kongl. Maj:t äskat för tillverkning af nya och förändring
af äldre infanterigevär 200,000 R:dr och för tillverkning af kopparpatroner
80,000 R:dr.
Den i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a pag 26—30) rörande dessa
anslagsfrågor lemnade utredning gifver vid handen, att det för gevärstillverkningen
äskade anslag beräknats, med tillägg af behållningar å innevarande
års anslag, motsvara hvad som kan för sådan tillverkning inom landet användas.
I afseende å tillverkningen af kopparpatroner är meddeladt, att tillgången
å sådan ammunition beräknats vid utgången af innevarande år utgöra
7,610,000 stycken, samt att det nu begärda anslaget ansetts erforderligt
för att, jemte enahanda belopp för år 1872, öka tillgången i förråden till
10 millioner, hvilket belopp ständigt borde finnas att tillgå.
Med hänseende till den sålunda redan befintliga tillgång af kopparpatroner
synes det Utskottet, som om denna tillverkning utan våda skulle
kunna inskränkas och således clet derför äskade anslag till besparing i statsutgifterna
nedsättas, helst om, på sätt tillförene egt rum, anslagen för tillverkning
af gevär och kopparpatroner sammanföras, så att Kongl. Maj:t kan
fritt disponera medlen för den tillverkning, som efter omständigheternas föranledande
anses vara af största vigt; tillstyrkande på grund häraf Utskottet,
att Riksdagen må för tillverkning af nya och förändring
af äldre infanterigevär samt tillverkning af kopparpatroner
anvisa för år 1871 ett extra anslag af 240,000 R:dr.
Utskottet anser sig härigenom hafva besvarat Herr Jöns Pehrssons (i
motion N:o 64) framställda yrkande, att det af Kongl Maj:t för gevärs tillverkning
äskade anslag borde förhöjas, derest större anslag kunde vid inhemska
verkstäder för ändamålet användas.
Fortijikationsbehof.
21:o. För fortsättning af byggnadsarbetena vid Carlsborgs fästning har
Kongl. Maj:t äskat ett belopp af 100,000 R:dr, deraf 25,000 R:dr afsetts för
slutvärnets inredning, 60,000 R:dr för per sedel förrådsbyggnaden och 15,000
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
21
R:dr för
nast fastställda förenklade arbetsplanen benämnes, fästningens hufvudvaU mot
landsidan.
Enligt de beräkningar, som blefvo sist församlade Riksdag meddelade,
kunde, med hänseende till det stora antal kronoarbetskarlar, som vid Carlsborg
sysselsättas, arbetena icke utan stor ekonomisk förlust bedrifvas med
mindre årsanslag än 100,000 R:dr, hvilket jemväl är för innevarande år anvisadt;
och Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må till fortsättande af arbetena vid Carlsborgs
fästning anvisa för år 1871 på extra stat ett anslag
af 100,000 R:dr.
22:o. För befästningsarbetena i Stockholms skärgård har Kongl. *Maj:t
äskat dels till skansarbetet vid Fredriksborgssundet 87,400 Rall- och dels
till försänkningarne uti de dertill bestämda sunden i nämnda skärgård hela
den derför beräknade kostnadssumma 282,630 R:dr, deraf dock blott en tredjedel,
eller i jemnt tal, 94,200 R:dr, att för 1871 utgå.
Då nödvändigheten att, i den mån tillgångarne medgifva, fortsätta befästningsarbetena
i Stockholms skärgård är af Riksdagen medgifven, samt de
i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a pag. 32) anförda skäl för beviljande redan
nu af hela den för försänkningsarbetena beräknade kostnadssumma synts Utskottet
fullt giltiga, tillstyrker Utskottet,
a) att till skansarbetet vid Fredriksborgssundet må för
år 1871 på extra stat anvisas 87,400 R:dr; och
b) att Riksdagen må till försänkningar i Stockholms
skärgård bevilja hela den derför beräknade kostnadssumma
282,630 R:dr samt deraf anvisa på extra stat för år 1871
ett belopp af 94,200 R:dr.
Beklädnadsbehof.
23:o. Då det extra anslag af 189,000 R:dr årligen, hvilket, i följd af
den med år 1859 vidtagna förlängningen i beväringsmanskapets vapenöfning
gar, sedermera utgått för vidmakthållande af nämnde manskaps beklädnad,
fortfarande vore för berörda ändamål erforderligt, har Kongl. Maj:t äskat anvisande
jemväl för år 1871 af enahanda belopp; och får i anledning häraf
Utskottet tillstyrka,
att Riksdagen må till underhåll af beväringsmanskapets
beklädnad anvisa för år 1871 ett extra anslag af 189,000
R:dr.
Befästningsarbetena
i
Stockholms
skärgård.
Beväringsmanskap
ef ^
beklädnad.
22
Topografiska
korps em «r*
beten.
Officerares
anställande i
utländsk
krig stjern i.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
Topografiska korpsens arbeten.
‘24:o. Till fortsättande af dessa arbeten har Kongl. Maj:t föreslagit beviljande
för år 1871 af ett lika belopp, som för innevarande år är anvisadt,
eller 60,000 R:dr; hvarförutan uti en inom Första Kammaren väckt motion
(K:o 14) Herr L. Norden felt af anförda skäl föreslagit, att till Topografiska
korpsens arbeten för år 1871 måtte beviljas ett anslag af 75,000 R:dr och,
i sammanhang dermed, Riksdagen hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t
behagade tillse, huruvida aftryck af plåtarne till de topografiska kartorna genom
öfvertryck eller på galvanoplastik väg må kunna begagnas såsom stomkartor
för de ekonomiska och geologiska karteverken.
Ehuru Utskottet ingalunda underkänner vigten deraf, att Topografiska
korpsens arbeten, så vidt ske kan, fortskyndas, har Utskottet dock icke ansett
sig kunna tillstyrka anvisande derför af högre anslag än det af Kongl. Maj:t
begärda; hvaremot Utskottet föreställt sig att, om de Topografiska, Ekonomiska
och Geologiska karteverken blefve ställda i närmare saraband med hvarandra,
så att arbetena, i den mån sådant låter sig göra, gemensamt anordnades,
någon minskning i kostnaderna skulle kunna, äfven med de särskilda
karteverkens raskare fortskridande, statsverket beredas; och Utskottet hemställer
alltså,
a) att till fortsättande af Topografiska korpsens arbeten
må för år 1871 anvisas ett extra anslag af 60,000 R:dr;
och
b) att Riksdagen må, vid anmälan af detta beslut, i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga under
ompröfning, i hvad mån de Topografiska, Ekonomiska och
Geologiska karteverken kunna med hvarandra ställas i närmare
samverkan, efter hvilken plan i afseende på skalor,
omfattning och utgifning dessa karteverk framgent må böra
fortgå, samt i hvad mån kostnaderna derför må kunna
inskränkas.
Officerares anställande i utländsk krigstjenst.
25:o, För detta ändamål har Kongl. Maj:t äskat anvisande af enahanda
anslag, som sedan flera år tillbaka derför utgått eller 9,000 R:dr, men
då det stundom kunde för krigsstvrelsen vara af vigt att kunna bereda
officer anställning vid någon viss makts armé, utan afseende på, huruvida
den ens till någon del vore ställd på krigsfot eller ej, men hinder derför
mött i den vid anslaget hittills fastade bestämmelse, att den makt, i hvars
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
23
krigstjenst officer med understöd af berörda anslag inträdde, skulle hafva sin
dime till större eller mindre del ställd på krigsfot, har Kong! Makt ansett
namnda bestämmelse böra för framtiden från vildren för aLagets använ
dande uteslutas; hemställande i enlighet härmed Utskottet 8
ai?ibDdfD må för år 1871 anvisa extra anslag af
;>,000 R:dr att, enligt Kongl. Majrts disposition, användas
till understöd åt officerare af arméens särskilda hufvudvapen,
som kunna vara hugade att ingå i aktiv militärtjenst
hos någon i vänskapligt förhållande till Sverige
stående makt och med rättighet såsom hittills för Kongl.
Maj:t att hvad af anslaget kan inom året komma att besparas
fa under ett följande år disponera.
De frivilliga SkårpsJcytteföreningar
ne.
för år26i«7|P^ har Kongl. Maj:t äskat
8 af? bil enahanda belopp, som för innevarande år är f6renin9arn*- bo vilja dt, eller 70000 Rall-, att, efter Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas
dels till priser vid större skjuttäflingsfester, dels till utdelning åt skarpskyttefoi
emngarne, dels ock for andra ändamål såsom skjutbanors inrättande m. m.
Vidare tiar uti eu inom Andra Kammaren väckt motion (N:o i 03)
Herr J. Mankell som ansett anslaget till skarpskyttarnes målskjutningspris
bola okas, men taflingsskjutmngarne så anordnas, att äfven icke skarpskyttar
finge deri deltaga, föreslagit, att för nästkommande statsreglering måtte beviljas
ett belopp af 30,000 R:dr, åt t utgå till målskjutningspris och till anordnande
af taflingsskjutningar på sätt och på ställen, som af Regeringen när,
,, F^kottet, lika med bemälde motionär, anser en allmännare ut
biedd
skj ofärdighet vara ett kraftigt värn för ett folks sjelfständighet och
således hora pa allt satt beframjas, har Utskottet likväl, med hänseende till
statsverkets nuvarande ställning, ansett sig icke kunna för frivilliga vanenoch
skjutöfning^ tillstyrka större anslag, än Kongl. Maj:t derför äskat, helst
sednaste Riksdag funnit skäligt nedsätta det då af Kongl. Makt för ändamålet
begarda högre belopp. Utskottet tillstyrker alltså,
a) att till skarpskytteväsendets befrämjande må för år
1871 anvisas ett belopp af 70,000 R:dr, för att på det
af Kongl. Magt föreslagna sätt användas; och
b) att Herr Mankells omförmälda motion icke må af
Riksdagen bifallas.
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
Angående de
till Skarpstkytteföreningnrne
vtlemudde
exercisgevär.
27:o. Herr H. B. A. Hansson har uti en inom Andra Kammaren
väckt motion (N:o 216) föreslagit, att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t gorå
framställning'' derom, att de gamla till krigsbruk odugliga gevär, som från
arméens förråder blifvit till de frivilliga skarpskytteföreningarne utlemnade,
icke må blifva återfordrade och att icke heller den för dessa gevär stadgade
lösen hädanefter må utkräfvas.
Att utan alla vilkor utlemna gevär åt skarpskytteföreningar, hvilkas fortvaro
är helt och hållet obestämd, torde icke kunna anses lämpligt; och då
Kongl. Maj:t ej lärer underlåta tillse, att de vilkor, på hvilka exercisgevär
från Kronans förråd utlemnas, icke blifva för skarpskytteföreningarne betungande,
hemställer Utskottet,
att Herr H. B. A. Hanssons förevarande motion må af
Riksdagen lenmas utan afseende.
Stockholm den 4 Mars 1870.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
Reservationer:
Vid forsta punkten (angående öfverflyttning till landtförsvaret af vissa
båtsmansnummer m. m.)
af Herr E. af Klint, som yttrade:
”Då jag anser af högsta vigt att stamtrupp för beväringsmanskapet
bildas i de orter, som ännu ej ega sådan, föreslås vördsamt att Riksdagen,
med utslag å Utskottets förslag, behagade i nära öfverensstämmelse med Kongl.
Mäjt:s nådiga Proposition besluta:
1 :o. att öfverflyttandet till landtförsvaret af den del af båtsmanshållet,
som för flottan kan finnas obehöflig^ medgifves; ;
2:o. att, i den mån båtsmansnumren öfverflyttas, en deremot svarande
andel af 5:te hufvudtitelns anslag till båtsmäns beklädnad till den fåle
hufvudtiteln öfverföres samt att rust- och rotehållare för de Överflyttad©
numren må komma i åtnjutande af enahanda frihet från deltagande i underhållet
af soldatbeklädnaden, som soldatrotehållare numera åtnjuta;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
25
o:o. Att inom Wester-Norrland, Halland och Södra Möre upprättas särskilda
korpser, hvilka afses till stamtrupp för beväringsmanskapet inom nämnda
orter, men
4:o. att hvad Ivongl. Maj:t föreslagit med afseende på såväl organisationen
af dessa korpser och deras aflöningsstater, som ock fördelningen af
rotenumren inom redan befintliga regementen och korpser uppskjutes, för att
pröfvas i sammanhang med Kong!. Maj:ts afgifvande förslag till indelta arméens
lönereglering.”
Häruti instämde Herrar Friherre F. A. FuneJc, F. W. E. Leijonanclcer,
It. N. G. Montgomery-Ceder Mehn, C. F. Waern, Friherre C. BeckFriis,
F. Brusewitz, A. O. Wallenberg, Grefve L. af Ugglas och L. M.
Nordenfelt.
vid tolfte punkten (angående anslaget till mathållning vid Garnisonsregementena).
af Herr E. af Klint, som ansåg ett förslagsanslag af 400,000 R:dr
böra för ändamålet anvisas.
af Fterrar E. Key och M. Ahlgren.
vid trettonde punkten mom. b. (angående anslag för beväringsmanskapets
vapenöfningar).
af Herr E. af Klint, som yttrade: Då jag, efter den bestämda förkla
ring,
som Cheferne för Landtförsvars- och Finans-departementen, i anledning
af Grefve Posses interpellation, uti Riksdagens Andra Kammare afgifvit, icke
anser Riksdagen ega rätt att på något sätt — vore detta än indirekt —
disponera öfver beväringsfondens tillgångar, men deremot fullkomligt instämmei
uti hvad Stats-Utskottet yttrat om angelägenheten af att icke göra någon
inskränkning i 1871 års vapenöfningar med beväringsmanskapet, får jag
vördsamt föreslå,
att förslagsanslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar må till
oförändradt belopp, 500,000 R:dr, bibehållas”.
Häruti instämde Herrar Friherre F. A. Funck, F. W. E. Leijonancker,
G. F. Waern, Friherre C. Beck-Friis, F. Brusewitz, Grefve L. af Ugglas,
A. O. Wallenberg, C. E. Gasparsson och L. M. Nordenfelt.
af Herrar Grefve A. Förse, Jan Andersson, P. O. Hörnfeldt, L. J.
Hierta, E. Key och Grefve Gh. E. Piper, hvilka förenade sig om ett förslagtill
utlåtande, så lydande:
”Utskottet, som ansett någon inskränking i 1871 års beväringsmöten icke
böra ifrågakomma, har deremot å andra sidan insett svårigheten att bereda
Bih. till Riksd. Prof. 1870. 4 Sand. 1 Afd. 11 Käft. 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
tillgång för bestridande af de med dessa möten förenade stora kostnader,
helst Kongl. Maj:t nu föreslagit eu förhöjning af 100,000 R:dr i det anslag
af 500,000 R:dr, som förut varit för ändamålet uppfördt. Då emellertid meningarne
om sättet för och omfattningen af beväringsmanskapets öfningar ännu
icke torde kunna förenas, kan, med ledning af sednare årens erfarenhet, det
under nuvarande förhållanden icke förväntas att utgifterna skulle kunna inskränkas
under det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp af 600,000 R:dr. Att
såsom utgift anvisa denna betydliga summa vore helt och hållet oförenligt
med ernåendet af det mål, hvarefter Utskottet, med hänseende till allmänna
ställningen inom landet, ansett sig böra sträfva, att nemligen kunna
framlägga ett förslag till statsregleringens ordnande utan beräknande af
ökad beskattning; och Utskottet har derföre ansett sig böra tillse, om
icke ifrågavarande utgift skulle kunna bestridas med någon redan befintlig
tillgång. I sådant hänseende förekommer, att den, jemlikt Kongl.
Kungörelsen den 13 November 1860, af friköpsafgifter bildade Allmänna Beväringsfonden
vid 1869 års utgång funnits ega en behållning af 852,929
R:dr 39 öre. Denna fond, som är ställd till Kongl. Maj:ts nådiga disposition
för beväringsinrättningens ytterligare utbildning, torde hufvudsakligen
varit afsedd till aflöning åt beväringseliter, men då denna utväg att inom
sjelfva beväringen söka erhålla ett tillräckligt antal reservbefäl i tillämpningen
icke visat sig motsvara de förhoppningar, som dervid varit fästade, hafva
utgifterna från fonden varit så obetydliga, att de utgjort för år 1866 5,615
R:dr 84 öre, för år 1867 15,555 R:dr 66 öre, för år 1868 11,847 R:dr
11 öre och för år 1869 12,564 R:dr 81 öre. Uti den nådiga Propositionen,
angående Statsverkets tillstånd och behof, har Kongl. Maj:t utaf nämnda fond
afsett ett belopp af 200,000 R:dr för första uppsättningen af beklädnads-,
remtygs-, utrednings- och trosspersedlar åt det manskap, hvarmed, till följd
af föreslagen reglering af indelta infanteriregementens och korpsers styrka,
den effektivt tjenstgörande nummerstyrkan vid annéen skulle komma att ökas.
I händelse af Riksdagens bifall till hvad Utskottet under punkten Do här
ofvan föreslagit, skulle emellertid någon utbetalning af nämnda medel under
år 1871 icke ifrågakomma, och äfven om de skulle anses framdeles för berörda
ändamål erforderliga, lemnar dock fonden, särdeles med inberäknande
af dess inkomster för åren 1870 och 1871, full tillgång till bestridande af
kostnaderna för beväringsmanskapets vapenöfningar. Visserligen har Herr
Statsrådet och Chefen för Kongl. Finans-departementet inom Andra Kammaren
meddelat, att fondens tillgångar voro af Kongl. Maj:t afsedda till vissa uppgifna
föremål, som åsyftade beväringsinrättningens utveckling'', såsom uppförande
af baracker, anskaffande af klädesbyxor m. m., och Utskottet underskattar
ingalunda Kongl. Maj:ts nådiga omtanka om beväringsmanskapet och
dess utbildande; men då med de sålunda ifrågasatta anskaffningarne utan
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
27
synnerlig olägenhet torde kunna ännu någon tid anstå, samt Kong! Maj:t
uti sin den 19 Januari 1869 till sist församlade Riksdag aflåtna nådiga Proposition,
angående landtförsvarets ordnande, ifrågasatt Beväringsfondens användande
för beväringsmanskapets möteskostnader under år 1870, föreställer
sig Utskottet, att Kongl. Maj:t, med hänseende till Statsverkets betryckta
ställning, skulle anse sig kunna tillmötesgå en af Riksdagen framställd begäran,
att fondens tillgångar finge för beväringsmanskapets öfningar under
år 1871 anlitas; och Utskottet anser sig derföre böra tillstyrka,
c) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om höjande af förslagsanslaget
för beväringsmanskapets vapenöfning^- till 600,000 R:dr
måtte af Riksdagen bifallas, under vilkor att Kongl. Maj:t täcktes
för ändamålet disponera nödiga medel från Allmänna Beväringsfonden,
samt att således anslaget måtte i statsregleringen för år
1871 föras inom linien.”
Herr Kallstenius har begärt få antecknadt, att han hos Utskottet icke
deltagit i behandlingen af Fjerde Hufvudtiteln.
28
Tab
Riks-statens Fjerde
1870 års Riks-stat anslår:
Spanmål.
Penningar.
Indelta Rän- tor, enligt
markegång
på förslag.
Indelt
o
pa
förslag.
Oindelt.
Summa.
Riksmynt.
Mått.
Värde ä 2
Ridr 10 öre
kubikfoten.
Mått.
Värde för- slagsvis å
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
It: dr.
Ö.
R:dr.
Ö. 1
Kub.-fot.
k.
R:dr.
Ö.
Kub.-fot.
k.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
17,000
17,000
39,000
—
—
39,000
—
12,700
—
—
—
—
—
’
—
12,700
123,700
123,700
76,100
—
—
-- . —
—
__
76,100
6,500
__
6,500
34,250
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
34,250
—
6,400
—
—
—
—
--
—
—
—
—
——
—
6,400
—
6,015
—
----
—
—
—
—
—
—
—
--
—
6,015
—
11,717
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11,717
—
79,888
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
79,888
25
62.650
—
—
—
-..-
—
—
—
—
—
—
62,650
—
2,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,000
—
S:gr
477,920
25
—
—
477,920
''2iO
410,163
25
2,097,695
93
125,955
9
264,507
39
16,792
3
35,263
83
2,807,630
40
Tpt
888,083
50
2,097,695
93
125,955
1 9
264,507
39
16,792
3
35,263 83
3,285,550
65
Landtförsvars
Departements-chefen
. .
Departementets kansliDepartementets
kommanNuvarande
beloppet. .
Tillkommer: Från anstaten
omförda . .
Arméförvaltningen . . .
Generalitets-stat en:
Nuvarande beloppet.
Afgå, till Departepedition
omförda .
Generalstabs-officerares
Topografiska korpsen .
Artilleristaben.....
Ofverkommendants-expe
Kommendants-staten . .
Krigsskolan.......
Allmänna garnisons-sjukResestipendium
för mili
-
Indelta
Kavalleri- och InfanteriPenningar,
såsom i 1870
Bibehållna indelningar
indragna sådana:
Oindelt spanmål, såstat.
.........
Litt. A.
29
Hufvudtitel.
Departementet.
expedition...............
do-expedition:
.............. 12,700: —
alaget till Generalitets.
............. 3,750: —
.......... 76,100: —
mentets kommando-ex
.
............. 3,750: -
bildande................
ditionen i Stockholm........
huset..................
tärläkare...............
Slgr
Arméen.
regementena:
års Riks-stat .... 410,163: 25.
samt ersättning'' för
Ränta........ 2,097,695: 93.
Tionde........ 264,507: 39.
som i 1870 års Riks.
........... _ 35,263: 83.
Transport
Förslag till blifvande Riks-stat:
Penningar.
It: dr.
17.000
39.000
16,450
123,700
72,350
6,500
34,250
6,400
6,015
11,717
79,888
62,650
2,000
För slags-anslag:
O O
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt tionde
och ersätt- ning för
indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde för- slagsvis ä
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
R:dr.
R:dr.
ö. Kub.-lot. k.
25!
477,920:25;
Summa.
Riksmynt.
R:dr.
R:dr.
17.000
39.000
16,450
123,700
72,350
6,500
34,250
6,400
6,015
11,717
79,888
62,650
2,000
25
477,920125
410,163|25
2,097,6951931 264,507|39| 16,792j 3; 35,263j83
2,807,630|40
888,083!50|2,097,695193! 264,507|39| 16,792| 3] 35,263|83|3,285,550j65
30
1870 års Riks-stat anslår:
S p
a n m å 1.
Indelta Rån-
tor, enligt
Indel t
pa
förslag.
Oindelt.
Summa.
Penninga
r.
markegång
Värde för-
på förslag.
Matt.
It: dr 10
ire
Mått.
slagsvis
a
Riksmynt.
kubikfoten.
z ar 10 ore
kubikfoten.
K: dr.
ö.
R:dr.
Ö.
Kub.-fot.
k.
R:dr.
ö.
Kub.-fot.
k.
B: dr.
ö.
K:dr.
Ö.
Tpt
888.083
50
2,097,695
93
125,955
9
264,507
39
16,792
3
35,263
83
3,285,550
65
12,500
_
__
_
_
__
_
__
_
—
_
12,500
—
Roteringsunderstöd, För-
100,000
_
__
_
_
_
___
_
_
100,000
_
Till löneförbättringar vid
2,057
14
__
_
—
—
_
10,849
8
22,784
58
24,841
72
Militie-boställskassan,Re-
924,062
08
_
924,062
08
Indelta arméens och
vapenöfningar, Reser-
26,520
—
—
—
—
—
—
■---
—
—
—
26,520
—
Till trossens underhåll,
S:gr
1,4/ 5,302
47
271971191)
93
12 5,955
79
261,507
39
727,642
1
58,048
41
3,895,554
20
Värfvade
115,556
05
_
—
—
—
5,985
_
12,568
50
128,124
55
Lifgardet till häst . . . .
139,664
99
—
—
—
—
—
—
10,577
7
22,213
17
161,878
16
Husarregementet Konung
149,922
70
—
—
—
—
—
—
10,672
2
22,411
62
172,334
32
Svea Lifgarde......
149,537
70
—
—
—
—
—
_
10,672
2
22,411
62
171,949
32
Andra Lifgardet.....
69,490
50
—
—
69,490
50
Wermlands Fältjägare-
767.220
05
__
—
—
—
41,589
6
87,338
16
854,558
21
Svea, Göta och Vendes
anslag..........
168,620
11
—
—
—
—
—
3,182
7
6,683
67
175,303
78
Fortifikationen (derunder
nens praktiska öfningar
58,634
75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
58,634
75
Kavalleri- och artilleri-
17,390
74
—
—
—
—
—
18,049
5
37,903
95
55,294
69
Lega för hästar till År-
exercis..........
390,000
—
—
—
__
—
—
_
—
—
—
—
390,000
—
Fouragering af Artille-
■
värfvade kavalleriets
320,000
—
—
—
—
_
—
—
- —
—
—
—
320,000
—
Mathållning för manska-
Nuvarande beloppet .
Tillkommer, förhöjning
, cq
|«c
:
2,346,037
59
—
—
—
100,728
~9
211,530
69
2,557,568
28
Bevä-
15,911
50
—
—
—
—
—
—
—
15,911
50
Lifbevärings-regementet
138,053
40
—
—
—
—
—
655
—
1,375
50
139,428
90
Gotlands Nationalbevä-
! 7,500
—
—
__
—
—
—
—
—
—
—
7,500
—
Hallands beväring ....
6,295
—
—
—
—
—
—
—
—
6,295
—
Wester-Norrlands bevä-
| 500,000
—
—
_
—
—
—
—
500,000
Beväringsmanskapets va-
Nuvarande beloppet. .
—
.
-1
Afgå...........
iS:gr
667,759 90
—
—
—
655
1,375
50
669,135140
Tpt |4,967,020 21 2,097,695 93j 125,955
9 264,507 39 129,026
-
270,95460
7,600,178 13
31
Transport
slagsanslag.....
indelta arméen............
servationsanslcg...........
Wermlands Fältjägare-regementes
vationsanslag.............j 924,062
Reservationsanslag .........[ 26,520
Förslag till blifvande Riks-stat:
Förslags-anslai
Penningar.
t u •• i Indelt tionde
ludeit ranta I ,
och ersatt- i
Oindelt spanmål.
och ersättning
för indragna
räntor.
ning för
indragna
tiondeanslag.
Mått.
Värde förslagsvis
å
2 R.dr 10 öre
kubikfoten.
Summa.
Riksmynt.
R:dr.
888,083
12,500
100,000
2,057''
Arméen.
Carl XV
regemente...............
Artilleriregementen, Reservations
Reservationsanslag
till Fortifikatio
10,
000 R:dr).............
hästars remontering och skoning .
tilleriets och Pontonierbataljonens
115,556
139,664
149,922
149,537
69,490
767,220
168,620
58,634
17,390
riets och Pontonierbataljonens samt
hästar, Förslagsanslag.......i 390,000j
pet
vid Garnisons-regementena: ;
............. 320,000: - I
............. 100,000: — | 420,000 -
S:gr |2,446,037|59
ringen.
15,911
138,053
7,500
6,295
rino*..................
ring, lönefyllnad...........
penöfning, Förslagsanslag.
............. 500,000: —
............. 250,000: —
250,000
thyr
417,759190!
Ridt.
Ö.
K: dr. 1 ö.
Kub.-fot.
k.
K: dr.
Ö.
it: dl*.
Ö.
2,097,695
93
264,507 39
16,792
3
35,263
83
3,285,550
65
j--
—
---!—
—
__
—
12,500
_
—
—
----—
—
—
—
— -
100,000
—
—
i
10,849
8
22,784
58
24,841
72
| ----
—
___
—
-
924,062
08
—
—
--j—
—
—
—
26,520
—
2,097,695,931
264,507139|
2 7,6421
11
58,048 41 3,895,554
20
1
i
! —
_
!
5,985
12,568
50
128,124
55
i
—
10,577
7
22,213
17
161,878
16
i — -
—
..... 1 —
10,672
2
22,411
62
172,334
32
—
—
..... — -
10,672
2
22,411
62
171,949
32
—
—
------ !---
—
—
—
—
69,490
50
—
41,589
6
87,338
16
854,558
21
—
--------
3,182
7
6,683
67
175,303
78
—
--------- ;-
— -
—
—
—
58,634
75
—
18,049
5
37,903
95
55,294
69:
—
—
----1—
—
—■
—
—
390,000
—
—
____i_
____
.—
_____
_
420,000
— i—
___|_i
I 1
100,728;
91
211,530
69; 2,657,568
28
15,911
50
——
—
-— —
655
—
1,375
50
139,428
90
i —•
—
-—— :—
—
—
_
7,500
—
—
—
---
6,295
—
_
j
250,000
!--
—
--j—
655
—
1,37a7
5Uj
419,135!
40
2,097,695|
13 284,507 39j
129,026!
- 270,954!60| 7,450,178|
13
32
1870
års Riks-stat
anslår:
,
S p
a n in å 1.
Summa.
Riksmynt.
| Indelta Rån- |
t , I Indelt
tor, enhet
på förslag.
Oindelt.
Penningar. markegång J
| på förslag, j Matt.
i
1 1
Värde å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
Mitt.
Värde för- slagsvis å
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
R:dr. j ö. : R:dr. | ö. j Kub.-fot.
k.
R:dr.
Ö.
Kub.-fot.
k.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
Ppt
4,967,020 21 2,097,695193 L25.955
9
264,50739)129,026
-
270,954 60 7,600,178 13
i
1,277,447 19 -
—
—
—
—
—
__
1,277,447
19
262,520 ! ]- -
_
__
_
__
_
__'' [
__
262,520
_
18,000 — ---— - -
—
—
—
—
—
—
18,000
—
21,450 —
—
—
—
--!
—
21,450
—
36,000-i ----- ! -- -
—
—
_
—
—
--;
—
36,000
—
110,000—i--- - ----
—
—
—
-—-
—
110,000
—
33,000 -- ------ |—j ----
—
—
—
--- i
33.000
—
hgr
1,758,417 19 ---- j—|--
—
_
—
—
1,758,417119
14,200 ! ;
14,200
9,000 : ''
—
—
—
—
—
—
9,000
—
37,500 - ---!—!--
—
—
—
—
—
—
37,500
—
12,000—--— ----
—
—
—
—
12,000
—
58,000—--- — ----
—
—
—
58,000
—
8,770---|—--
—
—
__
—
—
—
—
8,770
—
2,834 68 ------ — ----
—
— —
—
—
2,831
68
67.500—!---!—--
_
—
—
—
—
—
67,500
5: u''r
20.180! 68 —
!--
—
—
1-
1--
-
209,801168
S:a
6,935,242,0812,097,0951931125,955
91264,507139| 129,0261—
|270,954j60i9,568,400)-
Mate
Försvars
verket till lands
gens departement,
Till lif- och släpmundeInqvarteringskostnader
i
Till inqvarteringens ordInqvarteringskostnader
i
Salpeteruppköp, FörslagsVed
och ljus vid fäst
-
Diverse
För en ridskola vid
Till skjutskolor, JEteservaSpanmålsupphandlingsDurchmarchekost
nader,
Nuvarande beloppet .
Afgå...........
Rese- och traktamentsNuvarande
beloppet. .
Tillkommer, förhöjning
Skrifmaterialier och exningen
in. fl. verk . . .
Skrifmaterialier och extets
kansliexpedition,
Extra utgifter.......
Anm. Minskningen i Hufvudti
-
33
Förslag till blifvande Riks-stat:
Förslags-anslag:
Penningar.
T , u ... 1 Indelt tionde
Indelt ranta I , ....
, .... . i ocn ersatt
och
ersättning ; . ...
för indragna !
.. . K i indragna i
räntor. ‘ ,. , b ,
tiondeans lag. i
Oindelt spannmål.
Mått,
Värde förslagsvis
ä
2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
Summa.
Riksmynt.
Transport
I R:dr.
4,817,020
1,277,447
202,520
18,000
21,450
36.000
110,000
33.000
19
riden.
i allmänhet eller Arméförvaltnin
Reservationsanslag.
.........
ringar vid Rotehålls-regementena
Stockholm, Förslagsanslag....
nande i dito, Reservationsanslag
landsorterna, Förslagsanslag. . .
anslag................
nings- och garnisonsorter ....
S:grvi;758,41711)
ö. i it:dr. ! ö. | R:dr. ö. | Kub.-fot. i k. j R:dr. | ö. | R:dr. I ö.
21 2,097,695 93 264,507 39 129,026''—! 270,951 60 7,450,178 13
anslag.
Strömsholms kungsgård
iionsanslag........
och bagerikostnader . .
Reservationsanslag:
12,000:
4,000:
penningar, Förslagsanslag:
.............. 58,000: -
.............. 12,000: —
penser, ved m. m. för Arméförvait
-
penser, ved m. m. för DepartemenFörslagsanslag.
...........j 2,834
14,200;
9,000
37,500
8,000
70,000
8,770
68
67,500- S:gr | 217,804 08 ''
—
—
1,758,417 19
-11,277,447 19
-I 262,520!—
-i 18,000 —
-j 21,4501—
- 36,000 —
- 110,000-
14,200—!
9,000*—;
37,500!—i
8,000
70,000 -
8,770;—
2,834 68
67,500;—j
217,604 68
Summa |6,79å,242i08|2,OÖ7,eU5|93| 264,507 39 129,026;—;270,954;60;9,426,400j—j
teln hlifver således 142,000 R:dr,
Bill. till Riksd. Prat, 1870 4 Samt. 1 Afd. 11 Raft.
5
34
Tab. Litt. B.
Extra StatsrcgkriugsansSag för försvarsverket till lands.
Stats-Utskottet
föreslår:
Artilleribehof:
R:dr.
5. 1
För tillverkning af nya och förändring af Äldre infanterigevär
samt tillverkning af kopparpatroner...............
240,000
|
.
Fortifikationsbehof:
Till fortsät t ande af arbetena vid Carl sborgs fästning 100,000: —
„ skansarbetet vid Fredriksborgssundet....... 87,400: —
„ försänkningar i Stockholms skärgård....... 94,200: —
281,600
Beklädnadsbehofi:
Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad..........
189,000
|
i
j Topografiska korpsen:
'' -j
i
j Till fortsättande af korpsens arbeten i och för fullbordande af dess
karteverk ................................,
60,000
!
Officerares anställande i utländsk krigstjenst:
''
| |
| Understöd åt officerare, som vunnit sådan anställning........
9,000
1 :
De frivilliga Skarpskytteföreningarne:
j Till skarpskytteväsendets befrämjande.................
70,000i—
Summa
849,600—
STOCKHOLM, TRYCKT BOS ISAAC MaRCUS, 1870.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.