Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Bils-statens Femte Hufvudtitei.

1870-03-04 · 35 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 30 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:25, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Bils-statens Femte Hufvudtitei.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Vtskoltets Utlåtande N:n 25.

1

N:o 25.

Ank. till Rihsd. Kansli d. 1 Mars 1870,, kl. 7 c. in.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Bils-statens Femte

Hufvudtitei. (lista U. A.)

För Femte Hufvudtiteln, innefattande anslagen till Sjö för sv ars-departementet,

äro i nu gällande Riksstat uppförda: penningar 4,017,084 R:dr 91 öre, indelta räntor,

efter markegång på förslag, 81,422 R:dr 79 öre och oindelt spanmål 59,663

kubikfot, efter ett värde af 2 Rall'' 10 öre kubikfoten upptagen till 125,292 R:dr

30 öre, eller tillsammans 4,223,800 R:dr.

Sedan Utskottet till behandling förehaft ej mindre de uti Kongl. Maj:ts

nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof, gjorda framställningar

rörande Femte Hufvudtiteln, än ock de till samma Hufvudtitei hörande motioner,

som blifvit till Utskottet remitterade, får Utskottet här nedan meddela yttrande

öfver sålunda föreslagna eller inom Utskottet ifrågasatta förändringar uti

Hufvudtitelns nuvarande anslag, enligt den ordning, hvari de uti Iliks-staten äro

upptagna.

Afl öiiin gast åt er na.

l:o. Härvid har Kongl. Maj:t föreslagit att, med uteslutande från Förvalt- Omföring af

ningens af sjöärendena nuvarande afiöningssumma .... R:dr 35,350: — anlag.

af deri inbegripna tvenne arvoden å tillsammans R:dr 1,100: —

men med öfverförande till densamma af ett i

aflöningsanslaget till sjöförsvarets stationer i

Carlskrona och Stockholm samt depot i Göteborg

ingående belopp.......... 1,000: —

Transport ,, 35,350: —

Bih. till Riksd. Frot. 1870. 4 Sand. 1 Afd. 12 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 2$.

2

Transport R:dr 35,350: —

förstnämnda aflöningssumma minskas med skilnaden emellan

desse tvenne belopp, eller .t.........,, 100: —

hvarigenom anslaget för Förvaltningen af sjöärendena från och

med år 1871 komme att utgöra .........R:dr 35,250: —

äfvensom att till penningeanslaget för sjöförsvarets stationer

och depot................,, 1,127,807: 30.

läggas förenämnda..............,, 100: —

så att detta anslag skulle förhöjas till........R:dr 1,127,907: 30.

Vidare och då oegentligt vore, att anslaget till Sjökrigsskolan, hvilket redovisas

inför Förvaltningen af sjöärendena, nu finnes inbegripet under det allmänna

anslaget till förenämnda stationer och depot, har Kongl. Maj:t föreslagit, att det

för denna skola anvisade anslag, 21,470 R,:dr, måtte särskildt å Riksstaten upptagas,

under iakttagande af motsvarande förminskning i nyssnämnda allmänna penningeanslag.

Då Riksdagen, jemlikt underdånig skrifvelse den 8 Maj 1867, å uiiöuingsanslaget

för sjöförsvarets stationer och depot uppförde till aflöning åt personalen

vid den nya Mariningeniörkorpsen ett belopp af 32,000 R:dr, blef i sammanhang

dermed summan af anslagen för Flottans konstruktionskorps och Flottans maskinistofficerare,

41,950 R:dr, som, enligt då lemnad uppgift, var under nyssberörda anslag

för sjöförsvarets stationer och depot inbegripet, derifrån affördt. Utaf sistnämnda

summa 41,950 R:dr var emellertid, enligt hvad nu blifvit upplyst (Se Statsrådsprotokollet

Bil. N:o 4 pag. 2), en del, 1,100 R:dr, inbegripen under anslaget

till Förvaltningen af sjöärendena, derifrån det således bör afföras för att godtgöra

den minskning med motsvarande belopp, som anslaget för sjöförsvarets stationer

och depot vid omförmälda reglering utöfver hvad som vederbort fått vidkännas.

Det belopp åter af 1,000 R:dr, om hvars öfverförande till Förvaltningens

af sjöärendena anslag Kongl. Maj:t gjort framställning, utgör ett, jemlikt Rikets

Ständers beslut vid 1859—1860 års riksdag, Chefen för nämnda förvaltning tillagdt

bidrag till representationskostnader, hvilket blifvit vid förut skedd reglering af

amiralslönerna inbesparadt.

I anledning af hvad sålunda förekommit och på de skäl för utbrytande af

Sjökrigsskolans anslag, som i Statsråds-protokollet finnas anförda, tillstyrker Utskottet,

att, med iakttagande, på sätt bilagde tabell, Litt. A., närmare

visar, af de utaf Kongl. Maj:t föreslagna öfverföringar, anslaget

till Förvaltningen af sjöärendena nedsättes till 35,250 R:dr,

penningeanslaget till aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer

i Carlskrona och Stockholm samt depot i Göteborg ned
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 25.

3

sättes till 1,106,437 R:dr 30 öre och för Sjökrigsskolan uppföres

ett särskild! anslag af 21,470 R:dr.

2:o. Uti anslaget till aflöning vid sjöförsvarets stationer och depot ingår Anslaget till

äfven det belopp, som af ursprungliga anslaget till Flottans gamla reservstat vid

1867 års riksdag

lefvande officerare å nämnda stat. Enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 4

pag. 3) inhemtas, har, genom afgång bland bemälde officerare, aflöningsbehofvet

nedgått till 5,458 R:dr 12 öre och skilnaden mellan de uppgifna summorna, eller

5,402 R:dr 88 öre, skulle således kunna från allmänna aflöningsanslaget uteslutas,

helst öfverskottet, som förut tillflutit Amiralitets-krigsmanskassan i och för den förbättrade

pensioneringen af sjöförsvarets embete- och tjensteman, för närvarande

ansetts icke vara för samma pensionering behöflig!; men Kong! Maj:t har föreslagit

Riksdagen att låta hela det nuvarande anslaget qvarstå, för att med ej mindre

nu befintliga, än äfven framdeles derå uppkommande besparingar öka aflöningstillgångarne

för sjöförsvarets nybildade korpser och såmedelst bereda eu hastigare

öfvergång till normalstaterna.

Enligt det utaf Kongl. Förvaltningen af sjöärendena afgifna förslag till

1870 års aflöningsstater för Kongl. Flottans och Kongl. Skärgård s-artilleriets officers-

och underofficers-korpser skulle sjöförsvarets samtlige underofficerare, underlöjtnanter

och löjtnanter nu erhålla löner enligt normalstat, — eu förmån, som äfven

skulle tillkomma de två äldste kapitenerna vid Skärgårds-artilleriet, hvaremot

öfrige kapitener jemte högre grader vid så väl Skärgårds-artilleriet som Flottan

undfå i förhöjning blott 71,4 procent af skilnaden mellan de gamla och de nya

lönerna; och då billigheten otvifvelaktigt fordrar, att de redan vid 1865—1866 års

riksdag fastställda lönestaterna för sjöförsvarets särskilda korpser så fort ske kan

vinna tillämpning, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

bifalla och således nuvarande anslaget för Flottans gamla

reservstat 10,861 Rall'' orubbadt qvarstå så länge och i den

mån detsamma erfordras för aflönande af officerare å nämnda

stat eller för tillämpning af de för sjöförsvarets särskilda korpser

fastställda normalstater.

3:o. 1 anledning af Statskontorets i dess underdåniga berättelse, angående Förhöjande af

Statsverkets tillstånd och förvaltning, gjorda hemställan, att å Riksstaten uppförda

förslagsanslag måtte så vidt möjligt bestämmas så, att de motsvarade de verkliga mansindelninutgifterna,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att det under aflöningsstaterna å Femte?6” * Blehtngt,

Hufvudtiteln såsom sådant anslag uppförda tillskott i de till båls mans indelningen i

Blekinge län anslagna räntor, hvilket anslag år 1868 öfverskridits med 8,449 R:dr,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Srats-lJiskollets Utlåtande N:o %5.

Angående lindringar

i bålft''

manshållet♦

måtte från dess nuvarande belopp 16,000 R:dr med en summa af 8,200 R:dr höjas

till 24,200 R:dr; men då ett förslagsanslag lämpligare synes böra till en rund

summa bestämmas, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må på det

sätt af Riksdagen bifallas, att det under rubrik: tillskott i de

till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor uppförda

förslagsanslag till 24,000 R:dr förhöjes.

4:o. Uti särskilda inom Kamrarne väckta motioner, inom Första Kammaren

under N:o 39 af Herr N. S. von Kock samt i Andra Kammaren under N:o

222 af Herrar Peter Andersson, Ola Månsson och Johan Sjögren, är hemstäldt:

l:o att Riksdagen för sin del måtte besluta, det de, enligt Kongl. Maj:ts nådiga

Proposition, för sjöförsvaret afsedda 3,779 båtsmän, i mån af afgång, ställas på

vakans emot eu för alla tider bestämd skälig afgift, hvilken för Blekinge kronooch

skatte-rusthållare föreslås till 65 R:dr för båtsman, som hålles af ett helt

mantal och 60 R:dr för båtsman som hålles af mindre heipmansdel; 2:o. att

Riksdagen för sin del måtte förklara, det alla de, efter den 6 Juni 1809, utan

Representationens bifall meddelade stadganden, hvarigenom rusthållare i Blekinge

såsom sådan blifvit förpligtad till ny eller förändrad skyldighet eller utgift, och

dertill rusthållare icke särskild! genom skriftligt aftal för sitt rusthåll lemnat bifall,

upphört att vara gällande, samt att således föreskrifterna i Kongl. Brefven af den

1 Maj 1868, angående sättet för utgörande af spanmål och foder, af den 15 November

1864 och den 30 Oktober 1866, angående vedbrand till båtsmän, och af

den 15 Januari 1839, i hvad det innefattar oriktig uppgift angående innehållet af

Kongl. Brefvet den 14 Juli 1835 i afseende å vakans-afgift för båtsmän, icke vidare

böra af administrativ myndighet eller domstol åberopas och tillämpas, samt

3:o. att Riksdagen för sin del medgifver det rusthållare i Blekinge, som med Kronan

träffat aftal om erläggande af vakans-afgift, efter afgång af då varande båtsman,

må tillåtas träffa nytt aftal med denne angående hans löneförmåner för återstående

tjenstetid, samt till undvikande af nybyggnad å torp eller vidare tvist om

reparationer å gammal byggnad lemna båtsman eu årlig hushyra af 8 R:dr.

Vidare är inom Andra Kammaren föreslaget dels af Herr O. F. Brunberg

(i motion N:o 242), “att Blekinge båtsmanshåll måtte indragas mot förbindelse för

rust- eller rotehållare att årligen erlägga vakansafgift till det lägsta penningebelopp,

den rättvisligen borde beräknas, så länge vakansen fortfore och i öfrigt vid organisation

af Rikets försvar varda underkastade de bidrag, hvarom statsmakterna

komme att besluta''1, dels ock af Herr Olof Fredrik Pettersson (i motion N:o 146),

att Riksdagen ville för sin del besluta, att nuvarande båtsmanshållet på Öland

måtte upphöra att utgöras och derför erläggas lämplig vakansafgift.

Äfven vid 1868 års riksdag gjordes af enskilde motionärer framställningar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskollets Utlåtande N:o 25.

5

om lindring i båtsmanshållet m. in., och .Riksdagen anhöll då uti underdånig skrifvelse

den 6 Maj 1868, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda om och på hvad vilkor

det nu på rote- och rusthållare hyllande båtsmanshållet måtte kunna lindras eller

ock aflösas samt jemväl på ofri ga samhällsklasser fördelas, äfvensom a!t Kong!.

Maj:t täcktes föreslå åtgärder ledande dertill, att likställighet med öfrige rust- och

rotehållare i detta hänseende måtte de båtsmanshållsskyldige beredas. I anledning

af denna underdåniga framställning har Kongl. Maj:t, som ansett en utredning af

ämnet icke för närvarande böra utsträckas till frågan om båtsrnanshållets aflösning,

under den 4 December 1868 i nåder tillsatt en komité med uppdrag att företaga

den af Riksdagen begärda utredning, i hvad den afser frågan om lindring i det

på rust- och rotehållare vid båtsmanshållet hyflande besvär, samt att förslag till

sådan lindring uppgöra och till Kongl. Maj:t i underdånighet ingifva. Enligt hvad

Utskottet iuliemtät, pågå denna komités arbeten. De af motionärerne väckta förslag,

så vidt de afse lindringar i båtsmanshållet, äro således föremål för vederbörlig

utredning, och förslag i ämnet torde sedermera vara att från Kongl. Maj:t

förvänta, hvarförutan frågan om hela båtsrnanshållets aflösning lärer komma under

Riksdagens pröfning vid behandlingen af Herr Palanders i tiotal Andra Kammaren

väckta, till Särskildt Utskott hänvisade motion N:o 4. Vid sådant förhållande

torde någon närmare pröfning af motionärernas förslag nu icke böra ifrågakomma,

utan hemställer Utskottet,

att förenämuda af Herr N. S. von Koch, af Herr Peter Andersson

med flere, af Herr O. F. Brunberg och af Herr Olof

Fredrik Petterson väckta motioner må af Riksdagen lemnas

utan afseende.

Måleri elen.

Flottans underhåll.

5:o. Under denna rubrik är i Riksstaten uppfördt ett reservationsanslag å

633,160 It:dr 42 öre, deraf penningar 592,888 R:dr 30 dre och oindelt spanmål,

beräknad till ett värde af 40,272 Ruin 12 öre.

Med hänseende till de åsigter, Utskottet redan i sitt Utlåtande, angående regleringen

af utgifterna under Riksstätens Fjerde Hufvudtitel, uttalat rörande angelägenheten

deraf, att statsregleringen må kunna på sådant sätt ordnas, att tillgång

för 1871 års utgifter beredes, utan påläggande af nya eller ökade skatter, och då,

på sätt Utskottet under punkten 7 bär nedan vill söka ådagalägga, redan befintliga

behållningar inom förevarande Hufvudtitel otvifvelaktigt lemna full tillgång för de

Angående indragning

af

pemiinge-ans

la g el för flottan

s un.{erhäll
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Angående beräkning

af tillgong

änne för

krigsfartygs

byggande.

6 Slats-Utskoltefs Utlåtande N:o 25.

utgifter af ifrågavarande beskaffenhet, som öfverskrida spanmålsanslaget, hemställer

Utskottet,

att, jemte det penningeanslaget till Flottans underhåll 592,888

Riksdaler 30 öre indrages, Riksdagen må hos Kongl. Maj:t i

underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes till de ändamål,

för hvilka nämnda anslag är afsedt, för år 1871 anvisa nödiga

medel utaf de å Femte Hufvudtiteln befintliga, för deras ursprungliga

ändamål för närvarande icke behöfliga behållningar.

6:o, I anledning af Riksdagens uti underdånig skrifvelse den 13 Maj 1869,

angående regleringen af anslagen å Riksstatens Femte Hufvudtitel, gjorda anhållan,

att Kongl. Maj;t ville af de behållningar, som vid 1869 års slut kunde finnas å

Hufvudtitelr.s reservationsanslag, med undantag af det till lots- och fyrinrättningen,

låta till krigsfartygs-byggnadsfonden öfverföra så stort belopp, som för år 1870

ansåges vara såsom bidrag till nämnda fond erforderligt, har, enligt hvad i den

nådiga Propositionen är meddeladt, Kongl. Majd, sedan Förvaltningen af sjöärendena

inkommit med en närmare utredning öfver ifrågavarande anslags ställning vid sistlidet

års slut, beslutat öfverföring till berörda fond af så stort belopp, utaf de för

ändamålet användbara Imtunna behållningar, som, utöfver befintliga eller påräknade

tillgångar, funnits vara för krigsfartygsbyggnader under år 1870 erforderliga; hvarjemte

Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen dels att till bestridande af kostnaderna

för dylika arbeten in. m., som ansetts böra under år 1871 utföras, till fyllnad i

derför påräkneliga medel använda en särskild å Hufvudtiteln befintlig tillgång, dels

att, af återstående behållning på reservationsanslaget till sjövapnets öfniugar, till

Statsverket för användande till andra ändamål öfverlemna en summa af 200,000

R:dr, som för sjöförsvarets behof nu anses kunna undvaras, dock under förutsättning,

att ifrågavarande anslag finge till sitt nuvarande belopp fortfarande utgå, på

det att medel måtte vara att tillgå till förhyrande af det privata sjöfolk, som i

följd af ifrågaställd öfverflyttning till landtförsvaret af ett visst antal båtsmansnummer,

behöfde för sjötjenstens bestridande förhyras.

Enligt hvad det den nådiga Propositionen bilagda Statsråds-protokoll (Bil.

N:o 4 sid. 11) gifven vid handen, äro kostnaderna för nybyggnads- och föränuringsarbeten

samt profskjutningar beräknade att under innevarande och nästföljande år

uppgå till följande belopp, nemligen:

under år 1870,

till afsilande af sedan föregående år återstående

arbeten............R:dr 222,000: —

„ byggandet af en större pansar-kanonbåt . . .. 210,000: —

„ dito af eu mindre dito.......„ 130,000: -—

562,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlutande N:o So.

7

under år 1871,

Transport R:dr 562,000: —

till byggande af tvenne pansarkanonbåtar . . . R:dr 420,000: —

„ förstärkning af monitorer......n 240,000: —

„ skjutförsök............ 30,000: — 690,000: —

eller tillsammans R:dr 1,252,000: —

Tillgångar^ för nämnda två år äro (sid. 4—8) på följande sätt beräknade,

nemligen:

Behållning å fonden för krigsfartygs nybyggnad, sedan en å anslaget till flottans

nybyggnad befintlig reservation blifvit dit öfverförd R:dr 12,211: 38.

Å nedannämnda reservationsanslag uppkomna behållningar,

om hvilkas öfverförande Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse

med nästförsamlade Riksdags medgifvande

i nåder förordnat, nemligen å anslagen till

sjövapnets öfningar.......... 297,788: 62.

spanmåls-upphandlings- och bagerikostnader . „ 30,000: — 340 00O: —

bidrag för år 1870 från slopade fartyg samt material- och virkesför
råden.

................... 60,000: —

1870 års ordinarie anslag till flottans nybyggnad ...... 162,000: —

tillgång å “influtna medel till inköp af spanmål“, om hvars öfverförande

till krigsfartygs-byggnadsfonden Kongl. Maj:t nu gjort framställning

.................... 468,000: —

bidrag för år 1871 från slopade fartyg samt material- och virkes
förråden.

.................. 60,000: —

1871 års ordinarie anslag för flottans nybyggnad . . . .* . . 162,000: —

eller tilisammas R:dr 1,252,000: —

Oaktadt Utskottet ingalunda underkänner vigten af sjökrigsmaterielens skyndsamma

kompletterande, har Utskottet dock icke ansett sig kunna förorda arbetenas

bedriivande i enlighet med de förslag, som legat till grund för Kongl. Maj:ts nu

framlagda beräkning af anslagsbehofvet i detta hänseende. Det lärer icke kunna

bestridas, att frågan om den lämpligaste konstruktionen af denna materiel ännu är

så outredd, att man har anledning befara, att de fartyg, som nu anses komma att

uppfylla anspråk på krigsduglighet, kunna inom några år befinnas icke motsvara

ändamålet; och att den sista tidens erfarenhet väsendtligen rubbat de åsigter i

detta ämne, som ännu för kort tid sedan voro af de sakkunnige antagna, framgår

otvetydigt ej mindre af det nu anmälda behofvet af förstärkning såväl af de redan

färdigbyggda monitorerna, som af den ännu under byggnad varande, än äfven deraf

att de tvänne pansarbåtar, som äro afsedda att under innevarande år byggas, ansetts

icke böra konstrueras i öfverensstämmelse med de tvenne pansarbåtar, hvilka under

de två sista åren blifvit färdigbyggda. Vid sådant förhållande synes en nödig

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 25.

&

försigtighet kräfva, att, sedan såväl den under arbete varande monitorn, förstärkt i

enlighet med de förslag, som äro eller kunna varda uppgjorda, blifvit fullbordad,

som äfven de tvenne olika pansarbåtarne färdigbyggda, dessa fartyg först underkastas

noggranna försök, för vinnande af tillförlitlig erfarenhet om deras egenskaper

såväl i afseende på navigering som krigsduglighet i öfrigt, innan likartade arbeten

företagas; och under förutsättning af ett sådant tillvägagående torde en så betydlig

summa, som -Kong!. Maj:t beräknat vara för 1870 och 1871 årens byggnadsarbeten

erforderlig, icke ens kunna derför användas. Om från nämnda

summa.......... R:dr 1,252,000: —

afräknas det belopp af...... „ 468,000: —

om hvars öfverförande till krigsfartygsbyggnadsfonden Kongl.

Maj:t gjort framställning, föreställer sig Utskottet

att återstoden...............R:dr 784,000: —

bör blifva för nybyggnadsarbeten och skjutförsök fullt tillräcklig, och således nyssberörda

belopp al 468,000 Riksdaler kunna för andra behof inom Hufvudtiteln afses.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts nådiga förslag om användande för krigsfartygsbyggnaden

af den under rubrik “influtna medel till uppköp

af spån mål" befintliga tillgång, icke må vinna Riksdagens bifall.

Ang behällningarne

å Femte

Hufvudtiteln s

anslag.

7:o. Vid granskning af den i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 4 sid. 4—8)

meddelade utredning öfver behållningarne å Femte Hufvudtitelns reservationsanslag

samt jemförelse af de upplysningar angående tillgångarne under nämnde Hufvudtitel,

Utskottet af Sjöförvaltningens räkenskaper kunnat inhemta, har emellertid Utskottet

kommit till den öfvertygelse, att ett större belopp af denna Hufvudtitels behållningar,

än det af Kongl. Maj:t beräknade, skulle kunna utan våda afses för andra

ändamål än dem, för hvilka de ursprungligen varit bestämda, och Utskottet går nu

att redogöra för de beräkningar, som för nämnda öfvertygelse legat till grund.

Femte Hufvudtitelns tillgångar, efter afdrag af hvad som deraf tillhörde Lotsverket,

Sjökarte-kontoret och Lifräddnings-väsendet, eller 579,790 R:dr 16 öre, hvaraf

186,049 R:dr 18 öre kontant behållning och 393,740 R:dr 98 öre förskotter, utgjorde

vid 1869 års utgång:

Innestående hos Kongl. Statskontoret och

Riksgälds-kontoret.......R:dr 3,194,096: 30.

Kontant i Sjöförvaltningens och stationernas

kassor...........„ 469,981: 85.

Förskotter........... „ 1,800,235: 55. 5,464.313; 70.

Om härifrån dragas nyssnämnda förskotter

äfvensom krigsfartygsbyggnadsfondens vid nämnda

tid beräknade behållning, hvilken uppgifvits vara

till fulla beloppet disponerad......

„ 1,800,235: 55.

„ 1,220,890: 32. 3,021,125: 87.

återstå R;dr 2,443,187: 83.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stast-UtsJcottets Utlåtande N:o 25.

Transport R:dr 2,443,187: 83.

Häruti ingå oanvända extra anslag, beviljade vid nedannämnda

riksdagar, nemligen:

1853—1854 års riksdag.......... 15,177: 96.

deraf 13,966 R:dr 14 öre äro beräknade för verkställda

förändringar å fregatterna Norrköping och Josefina

samt kanonsluparne Ingegerd och Gunhild, enligt

Kongl. Brefvet den 19 Nov. 1869.

1856—1858 års riksdag.......... 49,024: 41.

enligt Kongl. Brefvet den 28 Dec. 1861 anvisade

till utredning af vapen för kanonsluparne.

1859—1860 års riksdag.......... 16,907: 44.

deraf afsedda 10,000 Rall’ till en kolbod vid skärgårdsartilleriets

station och återstoden eller 6,907

R:dr 44 öre till pågående diverse arbeten vid sjöförsvarets

stationer.

1862—1863 års riksdag.......... 122,451: 13.

afsedda till en mastkran i Carlskrona 56,369 Rdr,

till en styckekran vid skärgårdsartilleriets station i

Stockholm 18,000 R:dr och (enligt Kongl. Brefvet

den 1 Maj 1868) till skjutförsök mot pansarplåt

48,082 R:dr 13 öre.

1865—1866 års riksdag .......... 39,449: 41.

afsedda för pågående skjutförsök med upprefflade

äldre kanoner.

1867 års riksdag............ 505,980: 81.

Deraf böra 290,804 R:dr tillföras krigsfartygsbyggnadsfonden

och anses der disponerade; 144,000 R:dr äro

beviljade för anskaffande af 12 st. grafva kanoner,

om hvilka kontrakt lärer vara med egaren af Finspong

afslutadt; angående 48,000 rdr, beviljade till

projektiler för nämnda kanoner, lärer någon disposition

ännu icke vara vidtagen; och återstoden uppgifves

vara afsedd dels till godtgörande af förskottsvis

bestridda utgifter för eu skjutbana vid Åhus

och dels till betäckande af kostnader för skjutförsök

vid Finspong.

Om summan af alla dessa extra anslag.....R:dr 748,991: 16.

frånräknas ofvanstående behållning, återstår eu tillgång af . „ 1,694,196: 67.

och om vidare derifrån afdrages sammanlagda beloppet af de re
Transport

R:dr 1,694,196: 67.

Dih. till Rilcsd. Prot. 1810. 4 Sami. 1 Afd. 12 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Angående nedsättning

aj an
-

10

Stnts-Utskottets Utlåtande N:o 25.

Transport R:dr 1,694,196: 67.

servationer, om livilkas öfverförande till krigsfartygsbyggnadsfonden

för år 1870 Kongl. Maj:t (se statsrådsprotokollet sid. 10) redan förordnat,

eller................. 340,000:

återstår för år 1871 en disponibel tillgång af .

deri ingå de belopp, Kongl. Maj:t ansett vara för år

1871 disponibla, eller.........R;dr 468,000:

utaf ”influtna medel till inköp af spanmål” och „ 200,000:

R:dr 1,354,196: 67.

utaf anslaget till sjövapnets öfningar, eller tillhopa R:dr 668,000:

Det synes Utskottet med visshet kunna antagas, att nyssnämnda disponibla

behållning lemnar full tillgång för de anslagsbehof till sammanräknadt belopp

af 972,888 R:dr 30 öre, i afseende å hvilka Utskottet under punkterna 5 och

8 i detta utlåtande ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att på samma behållning

hänvisa.

Såsom ytterligare stöd för riktigheten af denna kalkyl får Utskottet anföra,

att Femte Hufvudtitelns behållning af dels kontant, dels hos Kongl. Statskontoret och

Riksgäldskontoret innestående medel under nedannämnda åt utgjort, enligt hvad

Riksdagens sist församlade Revisorer i sin berättelse (pag. 44) omförmält,

vid slutet af år 1865 .......R:dr 1,962,575:

1866

1867

1868

2,493,122: 60.

3,582,515: 16.

3,996,378: 03.

hvarjemte dessa behållningar, på sätt här ofvan synes,

vid 1869 års utgång uppgått till....... » 3,664,078: 15..

Häraf visar sig, att sedan flera år tillbaka under Femte Hufvudtiteln hopat

sig högst betydliga behållningar, hvilka icke varit för sjöförsvaret beliöfliga, innan

de blifvit af andra dylika behållningar ersatta, så att ständigt en summa af flere

millioner riksdaler varit för sjöförsvaret disponibel, utan behof af dess användande.

Så har Förvaltningen af sjöärendena icke lyftat någon del af 1869 års oidinarie

statsanslag förr än den 7 Oktober samma år, intill hvilken tid utgifterna blifvit

bestridda med behållningar från föregående år.

Hvad sålunda förekommit har Utskottet, med bifogande af hosföljande

uppgifter (Bil. Nås 1—6), ansett sig böra, till ledning för Riksdagens bedömande af

Utskottets under punkterna 5 och 8 i detta utlåtande framställda förslag, här anmäla.

Diverse anslag.

8:o. Å reservationsanslaget för ”sjövapnets öfningar” finnes uppfördt dels

under rubrik ”exercis af flottans bemanning” ett belopp af 480,000 R:dr och dels

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 25.

11

under rubrik “sjöexpeditioner till handelns skyddande-’ 150,000 R:dr, hvilket sistnämnda »tagel till tx
J

1 r o 1 1 ercts aJ flottans

utgör ersättning för det bidrag, som förut för nämnda ändamål Iran handels- och bemanning.

sjöfartsfonden utgått. I öfverensstämmelse med de åsigter Utskottet här ofvan under

punkterna 5 och 7 uttalat, har Utskottet ansett förenämnda anslag till »exercis

af flottans bemanning» böra för år 1871 minskas med 380,000 R:dr, eller till

100.000 R:dr, under förutsättning att Kongl. Maj:t till fyllnad i anslagsbehofvet under

nämnda rubrik anvisar nödiga medel af den tillgång, som å Hufvudtitelns reservationer

och besparingar förefinnes; erinrande Utskottet, att vid sådant förhållande

det belopp af 200,000 R:dr utaf reservationerna å anslaget till sjövapnets öfningar,

om hvars användande för statsregleringen i allmänhet Kongl. Maj:t vilkorligen

gjort framställning, nu icke torde kunna i sådant hänseende påräknas; och

hemställer Utskottet,

att Riksdagen må för år 1871 nedsätta anslaget till »exercis

af flottans bemanning» med 380,000 R:dr eller från 480,000 R:dr

till 100,000 R:dr, samt vid anmälan af detta beslut i underdånighet

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes till fyllnad i anslagsbehofvet

under nämnda rubrik anvisa nödiga medel af den tillgång,

som å Femte Hufvudtitelns reservationer och besparingar

förefinnes.

9:o. Enär de å Femte Hufvudtiteln nu uppförda anslag för sjöincilninaar och tran
sjökartekontorets

verksamhet samt för li/räddnings anstå Item a pa rikets kuster, ny hiva farande såsom

anslag förut utgått från handels- och sjöfartsfonden, icke blifvit till sin natur när- reservaiiomanmare

bestämda, har Kongl. Maj:t föreslagit, att dessa anslag, det förra å 60,000

R:dr och det sednare å 10,000 Rall’, måtte såsom reservationsanslag upptagas; och

då beloppet af de utgifter, som med ifrågavarande anslag böra bestridas, svårligen

kan, med afseende på beskaffenheten af de behof hvilkas fyllande med dem afses,

på förhand bestämmas, och det således är af vigt, att under ett år möjligen uppkommande

besparingar må under ett följande år vara för det afsedda ändamålet

disponibla, tillstyrker Utskottet,

att anslagen för sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet

samt för lifräddningsanstalterna på rikets kuster må såsom

reservationsanslag upptagas.

10:o. Under rubrik ”gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll” fin- Angående uppnes

å Riksstaten i

Statrådsprotokollet

portionsvärdets år

längre tid uppstått behållningar, hviska vid 1867 års slut uppgingo till omkring underhåll.

179.000 R:dr. Dessa hade likväl, i anseende till stegrade pris på proviantartiklar,

pfördt ett reservationsanslag af 248,600 R:dr. Enligt hvad ^f^TagsansIag

(Bil. N:o 4 sid. 6) iuhemtas, hade på detta anslag, oaktadt för gemenska1863

anbefallda förhöjning från 25 till 33 öre, under enr 1"ar^natura

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stals-Utskottels Utlåtande N:o 25.

under åren 1868 och 1869 måst i betydlig man anlitas och derigenom befunnits

vid sistnämnda års slut hafva nedgått till omkring 122,000 R:dr.

Såväl beskaffenheten af de utgifter, för hvilkas bestridande ifrågavarande

anslag är afsedt, som de här ofvan angifna förhållanden synas Utskottet ådagalägga,

att ifrågavarande anslag lämpligast bör såsom förslagsanslag upptagas, helst utspisningen

är ordnad enligt fastställd stat, deri någon inskränkning vid proviantprisernas

stigande icke är möjlig. I följd häraf och då genom en sådan anordning de

å anslaget nu befintliga reservationer icke vidare blefve der behöfliga, utan kunde

för andra föremål inom Hufvudtiteln afses, får Utskottet, som, då medeltalet af

utgifterna under åren 1864—1868 utgjort omkring 238,000 R:dr, anser anslaget

kunna förslagsvis upptagas till ett belopp af 230,000 R:dr, hemställa,

att anslaget till “gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll”

må med ett belopp af 230,000 R:dr såsom förslagsanslag upptagas.

Angående

minskning i

anslaget till

spanmålsupphandlingsoch

bagerikostnader

samt

förhöjning i

anslaget till

rese- och

traktamentspenningar»
-

ll:o. I anseende dertill att det till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader

uppförda anslag, 30,000 R:dr, under flera år lemnat icke obetydliga behållningar

i förhållande till afhslagets belopp, har Kongl. Maj:t ansett detsamma

kunna förminskas med 10,000 R:dr och fördenskull föreslagit Riksdagen att i 1871

års Riksstat upptaga förenämnda anslag till endast 20,000 R:dr, hvaremot, och då

förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, å Hufvudtiteln uppfördt till 5,000

R:dr, städse i betydlig mån öfverskridits, Kongl. Maj:t, med föranledande tillika af

Statskontorets underdåniga framställning om förslagsanslagens bestämmande till närmaste

öfverensstämmelse med de belopp, som visat sig erforderliga, föreslagit, att

till nämnda förslagsanslag måtte öfverföras nyssberörda 10,000 R:dr, hvarigenom

detsamma komme att till 15,000 R:dr förhöjas; hemställande Utskottet,

att, med bifall till Kongl. Majtts nådiga förslag, reservationsanslaget

till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader må nedsättas

med 10,000 R:dr, eller från 30,000 R:dr till 20,000 R:dr,

samt förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar förhöjas

med motsvarande belopp, eller från 5,000 R:dr till

15,000 R:dr.

För Handeln.

lagef*tM 12;°'' Under förutsättning att det under denna rubrik uppförda reserva
lois-

och/yr- tionsanslag till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personer för år 1871

inraiimngen. komme att beräknas till lika belopp som för år 1870, eller till 650,460 R:dr, har

Kongl. Maj:t begärt Riksdagens medgifvande, att öfverskotten å inkomsttiteln fyr
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-VIskottets Utlåtande N:o S5.

13

och bakmedel matt© fortfarande, såsom hittills, fa för det med ifrågavarande anslag

afsedda behof användas; och får, under åberopande af sitt tillstyrkande af bifall

till Kongl. Maj:ts nådiga förslag i afseende på beräkningen af inkomsttiteln fyroch

båkmedel, Utskottet hemställa,

att hvad Kong], Maj:t i förevarande hänseende behagat föreslå

må af Riksdagen bifallas.

13:o. I afseende å öfriga under denna Hufvudtitel uppförda ordinarie anslag Öfrig a or Jihar

någon annan förändring icke ifrågakommit, än den som genom öfverföring af medel Barie and°9''

till fjerde Hufvudtiteln blefve en följd, derest Kongl. Majrts nådiga förslag om

öfverflyttning till landtförsvaret af åtskilliga båtsmanskompanier äfvensom marinregementet,

vunne Riksdagens godkännande; och då, i händelse af Riksdagens bifall

till hvad Utskottet under Fjerde Hufvudtiteln i afseende å dessa förslag tillstyrkt,

den ifrågasatta öfverföringen för närvarande icke bör ega rum, hemställer

Utskottet,

att Femte Hufvudtitelns öfriga, här ofvan ej särskildt omförmalda

ordinarie anslag må, på sätt bilagda tabell närmare utvisar,

uppföras till enahanda belopp, som vid sistlidne riksdag

bestämdes; dock att, för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma,

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

för Sjöförsvars-dcpartementets kansliexpedition 1,156 R:dr 70 öre

må minskas med 11 R:dr 70 öre; kommande, i händelse af biall

till hvad Utskottet under denna Hufvudtitel föreslagit,

Hufvudtitelns samtliga ordinarie anslag att för nästa statsregleringsperiod

uppgå till 3,240,300 R:dr, eller 983,500 R:dr

mindre än hvad nu gällande Riksstat upptager.

14:o. Uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt motion (N:o 18) har Angående

Herr Eric Hägg ström, under framhållande af det, i anseende till sjöfartens till -^anläggning

tagande, alltjemt ökade hehofvet af fyrar vid Svenska kusten af Bottniska viken, af fyrar vid

föreslagit, att Riksdagen behagade af besparade fyr- och båkmedel bevilja anslag

till uppbyggande och underhåll af en fyr på skäret Gråklubben vid Skags udde

norr om Örnsköldsvik, eller på den plats i närheten deraf som kunde anses för

ändamålet mest lämplig; hvarjemte Herr A. Häckström uti en inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 188) föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja anslag för

uppförande af en fyr af första klassen på lämplig plats i Piteå skärgård eller ock

till Kongl. Maj:t aflåta underdånig skrifvelse, med anhållan att undersökning måtte

verkställas för utrönande af nödvändigheten af sådan fyrs anläggande i nämnda

skärgård; varande vid den sednare motionen fogade dels en af vederbörande tjensteman

meddelad uppgift å antalet och lastdrägtigheten af de fartyg, som under de

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-UlshoUets Utlåtande N:o 25.

sista tre åren i Luleå och Piteå tulldistrikt inkommit från eller utgått till utrikes

orter, upptagande för år 1869: för Luleå 144 stycken inkomna å 11,284 nyläster

och 153 stycken utgångna å 11,918,5 nyläster samt för Piteå 326 stycken

inkomna å 21,587 nyläster och 501 utgångna å 30,181 nyläster, dels ock ett af

sex kofferdikaptener, som under flera år fört ångfartyg i de Norrländska farvattnen

meddeladt intyg af hufvudsakligt innehåll att, i anseende till farliga, milslånga

undervattensgrund utanför Pite skärgård, det vore af behofvet högst påkalladt, att

en första klassens fyr der uppfördes, för hvilket ändamål holmen “Leskär“, som

erbjöde säker ankargrund och hamn, ansåges vara den lämpligaste platsen.

De af motionärerne anförda och åberopade förhållanden synas visserligen

antyda, att de af dem föreslagna fyrar skulle verksamt bidraga till sjöfartens betryggande

i de ifrågavarande farvattnen, men då Utskottet icke kan ingå i bedömande,

huruvida de angifna punkterna må företrädesvis framför andra platser å

rikets kuster böra med fyrar förses, föranlåtes Utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t

anhålla, att om, efter föregången ompröfning, de af motionärerne

angifna ställen finnas företrädesvis böra, till betryggande

af sjöfarten i dessa farvatten, med fyrar förses, Kongl.

Maj:t då täcktes, i den män anslaget till lots- och fyrinrättningen

derför lemnar tillgång, anvisa de till sådana fyrar nödiga

medel.

Stockholm den 4 Mars 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Fosse.

Reservationer:

vid 5:te och 8:de punkterna (angående nedsättning af anslagen till flottans

underhåll och till exercis af flottans bemanning):

a) af Herr E. af Klint, som yttrade:

“Lika med Utskottet, men utan att ingå uti någon pröfning af de beräkningar,

som legat till grund för Utskottets beslut, anser äfven jag, att besparingarue

på Femte Hufvudtiteln kunna lemna ett icke oväsendtligt bidrag till bestri
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 25.

15

dande af statsutgifterna under år 1871. I afseende på sättet att tillgodogöra sig

denna tillgång är jag likväl af olika mening med Utskottets majoritet.

Kongl. Majt:s rättighet att använda besparingar å reservationsanslag till

ytterligare utveckling af de ändamål, som med anslagen äro afsedda, kan och bör

icke bestridas, men Riksdagens rätt att pröfva och, om den finner för godt att

afslå de anslag, som Kongl. Maj:t äskar, eller att vara af olika mening med Kongl.

Maj:t om nyttan och nödvändigheten af det ena eller andra företaget, torde vara

lika oomtvistad. Då nu Kongl. Maj:t ansett, att besparingarne å vissa i Femte

Hufvudtiteln upptagna reservationsanslag icke behöfvas för de ändamål, för hvilka

anslagen egentligen blifvit gifna, utan föreslår att använda dem till företag, som

Riksdagen finner för närvarande icke vara ändamålsenliga, så tvekar jag ej heller

att hemställa, att dessa, af Kongl. Maj:t sjelf för de ursprungliga ändamålen såsom

öfverflödiga ansedda besparingar beräknas såsom gemensam tillgång för statsregleringen.

Deremot hyser jag den största betänklighet att vinna målet, på sätt Utskottet

föreslagit. Utan högst giltiga skäl bör, efter mitt förmenande, den ordinarie

statsregleringen icke rubbas. Allra minst kan jag biträda Utskottets förslag

att borttaga hela anslaget till “flottans underhåll''1 och hänvisa till besparingarne.

I sjelfva verket är ju detta detsamma som att utstryka denna titel ur budgeten;

— förslaget låter sig dessutom ej verkställa, med mindre Riksdagen öfverflyttar besparingar

från flera olika titlar till den ofvannämnda, eller “flottans underhåll".

Jag hemställer alltså, att Riksdagen, med afslag å hvad Stats-Utskottet i

punkterna 5 och 8 föreslagit, behagade för sin del besluta:

1. att anslaget till “flottans underhåll" uppföres i Staten

för år 1871 till sitt nuvarande belopp, eller, spanmålen oberäknad,

till 592,888 R:dr 30 öre, att utgå i form af reservationsanslag;
2.

att till “sjövapnets öfningar," oberäknadt de för “sjöexpeditioner

till handelns skyddande" särskild! anslagna 150,000

R:dr, beviljas för nästa statsreglering ett reservationsanslag till

enahanda belopp som det nu utgående, eller 480,000 R:dr;

3. att de af Kongl. Maj:t för de särskilda titlarne såsom

öfverflödiga ansedda besparingar, nemligen:

å “sjövapnets öfningar" ....... 200,000 R:dr

å “influtna medel till uppköp af spannmål" . 468,000 „

äfvensom den

å anslaget till “gemenskapens vid sjöförsvaret

natura underhåll" uppkomna besparing, beräknad

till........ 122,000 „

eller tillsammans 790,000 R:dr

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 25.

aflemnas från Femte Hufvudtiteln för att användas såsom tillgång för bestridande

af utgifterna under öfriga Hufvudtitlar.11

Häruti instämde Herrar Friherre F. A. Fund, F. TF. E. LeijonancJcer,

C. F. Warn, F. Brusmitz, Friherre F. von Essen, A. O. Wallenberg och C. E.

Casparsson.

b) af Grefve L. af Ugglas, som utlät sig:

“Utskottet har beslutat tillstyrka Riksdagen att indraga de hittills för flottans

underhåll på ordinarie stat uppförda 592,888 R:dr 30 öre samt att med

380,000 R:dr minska anslaget till sjöförsvarets öfningar, under hänvisning till Kong!.

Maj:t att af disponibla tillgångar inom Femte Hufvudtiteln fylla det behof, stort

972,888 R:dr 30 öre, som genom dessa indragningar uppstår. För att visa att tillgångar

härtill förefinnas, har Utskottet bifogat en beräkning — grundad på bilagda

uppgifter ifrån Förvaltningens af sjöärendena kammarkontor, — som afser

att ådagalägga att utöfver de 1,008,000 R:dr, som Kongl. Maj:t uti sin Proposition

öfverlemnat, minst 686,000 R:dr äro disponibla. Skäl är att vid sådant förhållande

närmare skärskåda denna beräkning.

Då sagda beräkning med de bilagda uppgifterna jemföres, märker man genast

att densamma ifrån de afdrag, som på Femte Hufvudtitelns tillgångar den 31 December

1869 äro att göra, uteslutit alla de behållningar, som å ordinarie anslagen

finnas, med undantag för fonden för krigsfartygs byggande och för de belopp Kongl.

Maj:t till statsregleringen anvisat. Med iakttagande af samma afdrag äro reser
-

vationerna å sagda anslag följande:

å flottans underhåll ..............R:dr 33,600: —

(rörande behofvet af denna reservation se Kongl. Maj:ts Proposition

om Statsverket, Bil. N:o 4 sid. 4.)

båtsmäns förseende med hojer och tächen........„ 62,464: 19.

(rörande disposition och behof se samma Bil. pag. 5.)

sjövapnets öfningar.............. „ 76,471: 58.

(rörande disposition m. m. se kämmarkontorets betänkandet bilagda

uppgift N:o 3.)

gemenskapens vid flottan natter aunderhåll.......„ 122,312: 19.

(rörande denna reservation se Utskottets Betänkande.)

durchmarchkostnader..............„ 43,005: 43.

(Se Kongl. Majt:s Proposition, Bil. 4 sid. 7.)

å influtna medel till uppköp af spanmål . . „ 100,525: 43.

(af denna fond skall dels underhållas flottans förråd af spanmål,

gryn pcb bröd, dels förskjutas hvad härutaf behöfves för utkommenderade

fartyg och garnisoner uti sjöfästningarne.)

Transport R:dr 438,378 82.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottel» Utlåtande N:o 25.

17

Transport R:dr 438,378: 82.

influtna ersättnings- och för säljning smedel.........112,612: 58.

(af denna fond underhålles det s. k. “stående lagret i förråd1'' af

klargörings- och utredningspersedlar äfvensom af stenkol, och

förskjutas behofven härutaf vid utredning af flottans fartyg.)

behållna underhålls-statsmedel............ 332,898: 57.

(rörande de behof, som af dessa medel skola besörjas, se Kammarkontorets

uppgift, Bil. N:o 3.)

Summa 883,889: 97.

Jemföres nu denna summa med de disponibla medel Utskottets beräkning

uppgifver, skulle det vilja synas som om en brist förefunnes; men förklaringen härutaf

ligger dels deruti att i ofvan af mig anförda summor ingå redan utgifna förskotter,

hvilkas rätta belopp dock först efter räkenskapernas afslutande kan uppgifvas,

dels deruti att beräkningen ifrån Sjöförvaltningens tillgångar afdragit hela

krigsfartygsbyggnadsfonden med 1,220,890 R:dr 33 öre, ehuru ifrån dessa tillgångar egentligen

endast bort dragas hvad som för monitorn Loke och ångkorvetten Balder återstår

att betala utöfver de förskotter, som lemnats, med iakttagande hvarutaf utgiften

inskränkes till 1,019,858 R:dr 71 öre — eller mindre, för så vidt större eller mindre

del ifrån Carlskrona station blifvit utbetaladt af 443,888 R:dr 85 öre, hvilka dit blifvit

för Balder formelt af Sjöförvaltningen utbetalade. Kännedom härom har dock ännu

icke erhållits.

Vid anmärkningen inom Utskottet af det fel i beräkningen, som uteslutandet

af reservationerna å de ordinarie anslagen företedde, svarades att, då de utgifter

dessa reservationer afsågo i allmänhet icke voro brådskande, skäl icke funnes att

låta medel ligga oanvända, då för budgetens uppgörande penningar behöfdes. Denna

argumentation är lika summarisk som haltande. Den förbiser att redan disponerade

medel icke mera finnas att använda och att tjenster sådana som de — exempelvis

— “influtna medel till uppköp af spanmål", och “influtna ersättnings- och försäljningsmedel1''

m. fl. skola handhafva, dock icke utan penningemedel kunna besörjas;

den förbiser slutligen att betydliga summor — möjligen några hundradetusental R:dr

— måste utgå för att verkställa liqvidationer för år 1869. Klart är, att om man,

undanskjutande allt afseende häruppå, tager penningar, der sådana för tillfället finnas,

stora summor kunna sammanskrapas; men lika klart är äfven att om en Riksdag

tillegnar sig, återtager hvad föregående Riksdagar till åtskilliga behof anslagit, men

som ännu icke väl eller klokt kunnat användas, all god och omtänksam administration

omöjliggöres. Hvad verkan dessutom ett sådant tillgripande af alla för framtida

användande beräknade behållningar å durchschnitts-anslag och andra måste på

kommande statsregleringar utöfva, ligger för öppen dag.

Jag har här sökt ådagalägga otillförlitligheten af den beräkning, som

Utskottets Betänkande upptager. Jag har dock härmed icke velat säga att icke behållningar

kunna finnas .— andra än dem Kongl. Maj:t angifvit — hvilka, utan men

Bill. till RiJcsd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 12 Häft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ig Stats-Utskottets Utlåtande N:o 25.

för Sjöförvaltningen, till statsverket kunde öfverlemnas. Eu utredning pågår, som

inom året måste lemna upplysning derom. Der så blifver förhållandet har man

icke rätt att betvifla att ju icke dessa medel skola komma nästa Riksdag till godo.

Det initiativ Regeringen tagit, de betydliga medel, som vid denna riksdag öfverlemnats,

böra vara en borgen derför. Men att nu, innan denna utredning och innan

räkenskaperna afslutats, ens approximativt bestämma dessa behållningars storlek

anser jag omöjligt. Och säkert är att lösningen af detta problem icke kunnat

lyckas för den eller dem, som, för ifrågavarande administration främmande och icke

ens med använda siffrors verkliga betydelse fullt förtrogna, ännu mindre kunna

känna de liqvidationer, som ifrån föregående år påligga, och de nödvändiga dispositioner

af innehafvande medel, som under nu löpande år måste ske *).

Med afseende å de anslag, som med denna beräkning blifvit sammanbundna

— flottans underhåll och sjövapnets öfningar — anhåller jag att i korthet få anföra,

att då af de medel, Kongl. Maj:t föreslagit att till fonden för krigsfartygs byggande

öfverföra, Utskottet ansett ett belopp af 468,000 Ralr icke böra under 1871 användas,

denna summa — för så vidt Riksdagen godkänner Utskottets åsigt — tillika med

den reservation, stor 122,312 R:dr 39 öre, å gemenskapens natura-underhåll, som, der

årsanslaget till förslagsanslag förändras, ingår till statsverket, och de 49,024 R:dr 41 öre

å 1856—1858 års extra anslag, som äfven af Kongl. Maj:t öfverlemnats, lemna full

tillgång till betäckande af de 592,888 R:dr 30 öre, hvartill ordinarie anslaget för

flottans underhåll hittills varit upptaget. Jag får derföre hemställa:

a) att Riksdagen, under vilkor att Kongl. Maj:t medgifver, att

468,000 R:dr af “influtna medel för uppköp af spanmål“ må

användas till fyllande af andra statsbehof, på ordinarie stat för

flottans underhåll under år 1871 uppförer en summa stor

592,888 Rall- 30 öre, reservationsanslag;

b) att Riksdagen till sjövapnets öfningar på 1871 års stat uppförer

såsom reservationsanslag:

för exercis af flottans bemanning .... R:dr 480,000.

sjöexpeditioner till handelns skyddande ... ” 150,000.

Rall- 630,000.

*) Man ihågkomma att beräkningen afser 1871 års statsreglering och således de behållningar,

som vid slutet af innevarande år skola förefinnas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o Sfi.

19

Bil. N:o 1.

Uppgift å Femte Hufyudtiteliis kontanta tillgångar samt

förskotter den 31 December 1869.

Sjöförsvaret:

Innestående i Kongl. Statskontoret

af 1869 års ordinarie anslag

värdet å oindelt spån mål

diverse extra statsanslag .

R:dr 2,500,000: —

„ 125,292: 30.

„ 568,804: — 3,194,096: 30.

Kontant

innestående i Riksbanken

,, i Förvaltningens kassa

i Carlskrona stations d:o

i Skärgårds-artilleriets d:o

i Göteborgs depöts d:o

ett qvitteradt reversal ....

Förskotter

utbetalda från Förvaltningens

d:o Flottans

d:o Skärgård s-artilleriets

d:o Göteborgs depöts

196,307: 27.

951: 70. 197,258: 97.

.... 155,543: 86.

.... 104,255: —

.... 4,570: 22.

kassa . . 1,208,595: 81.

d:o . . . 497,795: 91.

d:o . . . 92,667: 74.

d:o . . . 1,176: 09.

461,628: 05.

8,353: 80.

1,800,235: 55.

R;dr 5,464,313: 70.

hvartill kommer Loisverkets, Sjökar teverkets och Lifräddningsväsendets

tillgångar och förskotter, nemligen:

Kontant innestående i Banken . . 185,929: 16.

,, ,, i Förvaltn:s kassa 120: 02. 186,049: 18.

Förskotter............. 393.740: 98. 579,790: 16.

Summa R:dr 6,044,103: 86.

Stockholm den 15 Februari 1870.

J. F. von Heidenstam.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskollels Utlåtande N:o 25.

Bil. N:o 2.

Uppgift å dispositioner in. in. pä de under titel Fond för

krigsfartygs byggande upptagna medel.

Behållning den 31 December 1869 .........R:dr 1,220,890: 32.

Innestående i Stationernas kassor, enligt uppgift i December „ 61,067: 40.

hvartill kommer det vid 1867 års riksdag anvisade, men ännu icke

uttagna extra anslag till ny sjökrigsmateriels anskaffande „ 290,804: —

R:dr 1,572,761: 72L

deraf äro disponerade och till en del redan förskottsvis anordnade:

Enligt Kongl. Brefvet den 11 April 1867 till byggande af monitor

N:o 4............R:dr 950,000: —

Enligt Kongl. Brefvet den 28 Maj 1867 och 22

Juni 1869 till byggande af ångkorvetten

Balder......R:dr 911,000: —

derafredan formelt anordnade „ 433,888: 85.

Enligt Kongl. Brefvet den 20 Juli 1869 kostnaden

för underhandling om uppgörande af nytt

virkesleverans-kontrakt.......

Enligt Kongl. Brefvet den 28 September 1869 dito

för 200 stycken 9 tums kulor, afsedda för monitor

N:o 4. .......

477,111: 15.

1,157: 39.

3,600: — 1,431.868: 54.

R:dr 140,893: 18.

Dessutom skola från ifrågavarande fond utgå:

Återstående kostnaden (enligt kostnadsförslag och utöfver ofvannämnda anvisade belopp)

för ångkorvetten Balders fullbordande R:dr 100,770: —

Kostnaden för de extra arbeten, bestående uti förändringar till torn, styrhus, skorsten

och sidopansar, som på grund af Kongl. Brefven den 10 December 1867

och den 20 Maj 1868 skola verkställas å monitor N:o 4, men hvilken kostnad

icke kan till bestämdt belopp uppgifvas förr än monitorn blifvit levererad och

sluträkning inkommit.

Stockholm den 15 Februari 1870.

J. F. von Heidenstam.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 25.

21

Bil. N:o 3.

Approximativ uppgift å förhållandet vid 1869 års slut med

nedannämnda uti 5:te Hufvudtitelns räkenskaper upptagna behållningar.

Behållningar enligt 1869 års räkenskaper.

Beräknade att användas till

Båtsmäns förseende med ko-

kojer och täcken för farty-

jer och täcken ....

62,464

19

gen....... ■

rest, erforderlig för sitt än-

21,868

i

damål.......

40,596;

19

Exercis af flottans beman-

62,464

19

ning.......

574,260

20

Till fonden för krigsfartygs

(deri inbegripet Handels- & Sjö- iärtsfondens bidrag.)

byggande......

Återstående utgifter för år

297,788

62

1868 .......

Öfverlemnade till statsre-

69,935

3S

gleringen......

200,000

—

Rest.......

6,536

20

Gemenskapens vid Sjöförsva-

574,260 20

erforderliga för sitt ändamål

ret natura-underhåll

122,312

39

122,312

39

Spanmålsupphandlings- och

beräknade i Kongl. Maj:ts

bagerikostnader . . . .

30,000

—

Proposition.....

30,000

—

Durchmarchekostnader .

43,005

43

anslaget nedsatt till Rdr 20,000

årlig kostnad Rdr 29,325: 59

synes böra afsättas .

43,005

43

Behållna underhålls-statsme-

del.......

315,656

2

till Gefles pannor .

70,000

—

„ underhåll af ångfartygs

tillkommer stationerna för-

pannor .....

159,061

62

modad behållning

17,242

55

„ stångträn och rundhults-

14,228

82

332,898

57

spiror......

„ revolvers med patroner

1,276

3

„ mastkran i Carlskrona

25,000

Transport

269,566 47l

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-UIskottets Utlåtande N:o 25.

Behållningar enligt 1869 års räkenskaper. Beräknade att användas till

Transport

269,566

47

193,743 36 till sjukhusbyggnad i Carls-

krona ......

14,474

70

„ ångfartyget Kåre .

15,200

—

!

„ underhåll af fartyg, hus

och byggnader

11,339

69

„ kanonångslupen Svensk-

sund......

17,152

62

Rest, som bör afsättas .

5,165

9

Behållna nybyggnads stats-

332,898

57

medel.......

till ny sjökrigsmateriel .

162,000

—

„ 100 st. revolvers med

patroner.....

8,181

55

Brist i fonden för krigsfartygs

byggande ......

16,349

43

Påräknade i Kong]. Maj:ts

Proposition.....

12,211

38

Skilnadsbelopp . . . .

1

—

Influtna medel till uppköp af

193,743

36

spanmål......

568,525

43 Påräknade i Kong], Maj:ts

Proposition.....

468,000

—

Behöfliga till spanmåls upp-

|

köp.......

100,525

43

(Reserv-lagret 28,000 kubft tills-

568,525

43

Influtna ersättnings- och för-

V lUttl C UCUötltU till 1 A.UU.1UW-

säljningsmedel, omkring

112,612

58

äro påräknade till underhåll

af stenkolslagret, till förrå-

dens komplettering med der-

i.:

ifrån utlemnadeklargörings-

och utrednings-effektersamt

till upprätthållande af stå-

ende lagret i förråd .

112,612 58

Fond för krigsfartygs byg-

gande ......

1,410,761

72

till monitor N:o 4 Loke .

950,000

—

„ ångkorvetten Balder .

477,111

15

| 1,427,111

15

s. 23 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o i15.

23

Behållningar enligt 1869 års räkenskaper.

Beräknade att användas till

Transport

Brist.......

1,427,111

16,349

15

43

1,410,761

72

1853—1854 års extra anslag

15,177

96

Till förändring af Norrkö- ping, Josefin, Ingegerd, och

Gunhild, hittills kända kost- nader .......

Rest, som bör afsättas .

13,966

1,211

14

82

15,177

96

1856—1858 års d:o

49,024

41

Enligt uppgift från Stock- holms station återstå ingå

utgifter för de afsedda än- damålen ......

49,024

41

1859—1860 års d:o, oinkr.

14,487 80 Till en kolbod vid Stockholms

station....

Till åtskilliga under utförande

varande arbeten, omkring

......

1862—1863 års

1865—1866 års

d:o

d:o

122,425

51

10,000

4,487''80!

14,48780

1867 års

d:o

39,44941

505,980 81

Till skjutförsök, omkring

„ mastkran i Carlskrona

„ styckekran i Stockholm

Till skjutförsök med upprefflade

kanoner, omkring

Förskottsvis utbetaldt omkring

. ......

48,056 51

56,369''—

18,000 —

122,425 51

30,000

9,449

41

39,449.41

Till sjökrigsmateriel .

„ gjutna kanoner .

„ projektiler för sistnämnda

kanoner .

Transport

290,804

131,174

81

48,000

—

469,978

81

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Stats-Ulskottels Utlåtande N:o 25.

—

Behållning enligt 1869 års räkenskaper.

Beräknade att användas till

Transport

469,97881

Till skjutbana för grafva ka- noner m. in.....

!

36,000 —

Reserverade för sjökrigssko- lan .......

2|-

505,98081

Stockholm och Kongl. Förvaltningens af sjöärendena Kammar-kontor den

26 Februari 1870.

J. F. von Reidenstam.

I

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskoltels Utlåtande N:o 25

25

Bil. N:o 4.

P. M.

öfver Sjöförsvarets nedanuämnda extra statsanslag till byggnader och materiel:

anslagna bel p

| 1853—1854

årens

1856—1858

årens

1,879,697|—

1859—1860

årens

11862—1863

årens

1865 — 1866

årens

1867

års

1869

års

1 ,000

—

1,209,800

—12,110,000

—

1,057,200

—

538,804

—

128,000

—

Utgifter:

r 1854 ....................

265,402

97

1855 .....................

304,941

45

1856 .....................

443,019

3

1857 ....................

551,423

48

1858 .....................

137,435

26

141,480

16

1859 .....................

104,718

63

224,893

15

, 1860.....................

13,075

15

383,268

12

1861 .....................

—

—

112,346

30

154,037

52

1862 .....................

—

—

872,756

71

270,678

19

•

1863 .....................

3,341

49

9,836

42

212,877

20

, 1864.....................

—

—

21,637

17

513,043

31

600,000

—

1865 ....................

----

—

18,898

63

26,876

88

716,057

9

1866 ....................

—

—

1,956

53

17,498

35

640,744

21

1867 ....................

—

—

16,984

85

—

—

25,296

92

92,571

30

1868 ....................

—

—

—

—

—

—

3,574

73

921,474

39

19,998

—

1869 .....................

21,464

58

26,614

55

300

75

1,901

54

3,704

90

12,825

19

1,844,822

411,830,672

59 h, 195,312

20

1,987,574

49

1,017,750

59

32,823

19

hållning till 1870

15,177

96| 49,024

411 14,487

SO

122,425

Öl

39,449

41

505,980

81

128,000

K:mt R:dr

1,860.000

—

1,879,697

—

1,209,800

2,110,000

.....

1,057,200

—

538,804

—

128,000

m. Som stationerna^ utgifter under år 1869 icke ännu äro i Förvaltningen kända, torde de uppgifna

behållningarne till 1870 icke kunna anses fullt tillförlitliga.

Stockholm den 15 Februari 1870.

J. F. von Heidensiam.

Bill till Biksd. Prof. 1870. 4 Sand 1 A/d. 12 Bä/t.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Slais-Utskottets Utlåtande N:o 25.

Bil F:o 5.

Förskotter den 31 December 1869.

Motala Meka- niska verkstad.

C. Ekman.

Diverse. j

Summa.

Vid Carlskrona station......

___

!

I

!

—

497,795

91

,, . Stockholms eko . .

—

_

—

92,667 ;

Ui

„ Göteborgs depot......

—

■ ——

—

1,176

9

591,639

74

Hos Kongl. Förvaltningen af sjö-

ärendena.

Till monitor N:o 4 . . . 712,500: —

„ prof med bessemerplåt 4,536: 28.

717,036

28

„ ångkorvetten Balder.....

115,875

_

„ pansartafla........

38,000

—

870,911

28

Återstod af förlagslån i och för kanon- tillverkning ........

Till en 9 tums försöks-kanon (besigtning

—

83,000

—

och skjutning).......

;.j---

2,014

18

„ fyra st. bakladdnings-kanoner

—

5,000

—

„ 180 st. spetsprojektiler till dito.

—

—

4,637

4

„ en st. 12,83-tums kanon . . . .

—---

15,063

71

„ två st. 8,08-tums refflade kanoner .

—

25,116

17

„ 350 st. kulor för sjöförsvaret

—

_

2,000

—

„ skjutförsök mot pansartafla .

—

—

13,432

28

150,263

38

„ st. Engelska plåtar ....

„ skjutförsök mot pansarplåt .

—-

—

—

5,567

2,403

62

72

-

„ en skjutbana vid A hus . . . .

—

.

1,043

79

„ diverse arbeten å pansarbåten Sköld

„ ångbåten Kåre (Nyttig) inköpt af

_

17,850

W. Lindberg ......

—

—

20,000

—

„ förändringar af Norrköping och Inge-

—

—-

5,521

76

gerd..........

„ ekevirke från Stettin.....

_

11,809

29

„ exercis af flottans bemanning

—

— —

—

33,190

85

„ Sjökrigsskolap.......

—-

——

—

18,500

—

Transport

_

—

—

1,137,061 09] 591,639

74

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stdts-Utsköttets Utlåtande N:o 25.

27

Motala Meka- niska verkstad.

C. Ekman.

Diverse.

Summa.

Transport

__

_

_____

_

1,137,001

69

591,639

74

Till inredning m. m. af Sjökrigsskolans

-

lokal..........

„ C. "Witt, utländsk resa i och för

—

—

—

5,564

1

skeppsmätningar ......

,, komité för undersökning, rörande

—

—

—

1,927

50

Skeppsholmens afträdande till Stock- holms stad........

___

__

___

7,795

15

„ eko för ordnandet af sjö-officers-

bildningen''........

—

—

—--''

—

5,647

2

„ d:o för d:o af sjöförsvarets ekono- miska förvaltning......

„ värdering af Nya Varfvet i Göteborg

—

—

,--

24,601

44

i och för dess försäljning

—

—

—

—

5,082

1

„ diverse ändamål......

—

—

20,916

99

1,208,595

81

Summa R:mt

—

_

~

—

1,800,23555

Stockholm den 24 Februari 1870.

J. F. von Heidenstam,

I

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskollets Utlåtande N:o 2a

Bil. N:o 6.

Enligt här förda memorialböcker, har Kongl. Statskontoret under nedannämnda

dagar anordnat på Femte Hufvudtitelns ordinarie statsanslag för Sjöförsvarsdepartementet

och till disposition af Kongl. Förvaltningen af sjöärendena följande

belopp, nemligen:

Af

1865

års

anslag första gången

den

29 Mars 1865 .

. . 81,943:

60.

»

1866

års

d:o

d:o

den

7 Mars 1866 . .

. . 81,943:

60.

n

1867

års

d:o

d:o

den

9 April 1867 . .

. . 41,643:

60.

jy

1868

års

d:o

d:o

den

21 Juli 1868 . .

. . 164,158:

08.

v

1869

års

d:o

d:o

den

7 Oktober 1869 ,

. . 257,084:

91.

Stockholm den 1 Mars 1870.

P. Håkansson,

t. f. Memorialbokhållare, i Kongl. Statskontoret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i i ; 7

Litt A.«

ft /. *?p

r.;

/

1 ITKX-ir

is*''jt-,'' ?,&

f

-

)

18

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Tabell öfver Riks-statens

1870 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta räntor,

enligt marke- gång på för- slag.

Oindelt spanmål.

Summa

Riksmynt.

Mått.

Värde för- slagsvis ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr. ö.

Ii: dr. ö.

Kub.-fot. k.

R:dr. ö.

R:dr.

Sjöförsvars
Aflönings
-

15,000

18,900

4,100

35,350

15,000

18,900

4,100

35,350

Departements-chefen .......................

Departementets Kansli-expedition

Departementets Kommando-expediFörvaltningen

af Sjöärendena:

Nuvarande beloppet ..................

Afgå: Till afiöningsstaterna vid

och depot omförda..................

1,127,807

30

40,446

84,936

60

1,212,743

90

Sjökrigsskolan ...................................

Afiöningsstaterna vid Sjöförsvarets

samt depot i Göteborg:

Penningar:

Nuvarande beloppet 1,127,807: 30.

Tillkommer: Från

anslaget till Förvaltningen

af sjöärendena

omförda ......... 100: —

61

16,000

80,962

79

39

83

58

81,053

16,000

98

6:gr

1,217,164

91

80,962 79

40,485

T:pt

1,217,164

91

80,962)79

40,485

8

85,020

8 85,020

18

18

1,383,147 88

1,383,147(88

Af går: Anslaget till Sjökrigsskolan,

här ofvan särskild! upptaget

Oindelt spanmål, så som i 1870 års

Båtsmansindelningen:

Penningar såsom i 1870 års Riks-stat

Bibehållna indelningar samt ersättOindelt

spanmål, såsom i 1870 års

Tillskott i de till båtsmansindelnintor,

förslagsanslag:

Nuvarande beloppet ..................

Tillkommer, förhöjning.................

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

F e m t e 11 u fv u d t i t e ].

Förslag till blifvande Riks-sta

t:

Penningar.

departementet.

stater.

tion ...............................

Sjöförsvarets stationer

35.350:

100:

stationer i Carlskrona och Stockholm

1,127,907: SO.

21,470: —

Riks-stat
-

1,100,437: 30.

84,936: 60.

....................................... '' 7: Öl,

ning för indragna sådana 80,962: 79.

Riksstat ........................ 83: 58.

gen uti Blekinge län anslagna rän
.

.............................;........ 16,000: —

...................................... 8,000: —

S:gr

R:dr. ''•

15,000

18,900

4.100

35,250

21,470

!

1,106,437

24,000 —

30

61

1,225,164 91

Förslagsanslag.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde för- slagsvis k 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr.

80,962

79

Kub.-fot. k.

40,446 —

39

R:dr.

84,936

83

80,962

79

40,485 8| 85,020''

60

58

Summa

Riksmynt.

R:dr.

15,000

. 18,900

4,100

35,250

21,470

1,191,373

81,053

24,000 —

90

98

18

1,391,147

88

Transport

l,225,164|9l| 80,962[79j 40,48o| 8| 85,020|l8| l,391,147j88

opaginerad Kontrollera mot PDF

83

1870 års

Riks-stat

anslår:

Penningar.

Oindelt spanmål.

Summa

Riksmynt.

lnueita räntor,

enligt marke- gång på för- slag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr.

6.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

T:pt

1,217,164

91

80,962

79

40,485

8

85,020

18

1,383,147

88

592,888

30

—

19,177

2

40,272

12

633,160

42

162,000

__

__

_

162,000

_

13,500

—f

—

—

—

—

—

—

13,500

138,200

—

—

—

---

—

— —

—

138,200

118,400

—

—

—

—

—

—

118,400

S:gr

1,024,988

3C

—

s

19,177

2

40,272

12

1,065,260

42

630,000

—

—

|

!

630,000

—

60,000

60,000

10,000

—

—

—

—

—

—

10,000

—

248,600

—

—

—

"—

—

248,600

15,000

—

—

—

—

—

—

15,000

—

30,000

—

—

—--

—

—

—

30,000

T:pt

3,235,753|21

80,962

79

59,663

—

125,292

30

3,442,008

30

Materi
lottans

underhåll) reservationsPenningar.

Nuvarande anslag

Oindelt spanmål såsom i 1870 års

lottans nybyggnad, reservationsåtsmäns

förseende med lcojer och

Båtsmännens beklädnad, förslagsBeklädnad

åt mariner, kanonierer,

tionsanslaq.......................................

Diverse

Sjövapnets öfningar, reservationsExercis

af flottans bemanning :

Nuvarande beloppet ..................

Afgå ............................................

Sjöexpeditioner till handelns skyd
Eiks-stat

..........................................

För sjömätningar och sjökartekonLifräddningsanstalterna

på rikets

Gemenskapens vid sjöförsvaret na
Nuvarande

beloppet........................

Afgå ................................................

Till stipendier för sjöofficerare unländsk

tjenst eller kommendering

Spanmålsupphandlings- och bageri
Nuvarande

beloppet........................

Afgå: Till rese- och traktaments
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Förslag till

blifvande Riks-stat:

Först agsansla

g-

Oindelt spanmäl.

Summa.

Penningai

•

mueiL rama

och ersättning

Värde för

-

Riksmynt.

för indragna

Mått.

slagsvis a 2

räntor.

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

ö.

R:dr.

ö.

Transport

1,225,164

91

80,962

79

40,485

8

85,020

18

1,391,147

88

eu.

utslag: .............................................

92,888 R:dr 30 öre indrages.

iks-stat.............................................

—

—

—

—

19,177

2

40,272

12

40,272

12

nslag ................................................

162,000

—

—

—

—

—

—

—

162,000

—

äcken. reservationsanslag...............

13,500

—

—

—

—

—

——

—

13,500

—

slag, högst ....................................

138,200

—

—

—

—

—

—

—

138,200

—

atroser och skeppsgossar, reserva-

118,400

—

—

—

—

—

—

—

118,400

—

S:gr

432,100

—

__

—

19,177

2

40,272

12

472,372

12

nslag.

nslag:

................. 480,000: —

................. 380,000: — 100,000: —

ande, såsom i 1870 års

..................................... 150,000: —

250,000

—

—

—

—

—

—

—

250,000

—

orets "verksamhet, reservationsanslag

60,000

—

—

-

—

—

---

—

60,000

—

uster, reservationsanslag..................

ura-underhåll, förslagsanslag:

................................,..... 248,000: —

18,600: —

10,000

10,000

230,000

/4oU,UUU

er anställelse i ut- rikes................................................

ostnader, reservationsanslag:

15,000

—

’--

—

—

—

—

—

15,000

—

......................................... 30,000: —

ostnadsanslaget omförda 10,000: —

20,000

—

—

—

—

—

__

20,000

—

Transport

2,242.264j91

80,962

|79

59,663|—

125,292j30

| 2,448,520

—

Bih. till Kiksd. Prof. 1870.. 4 Sami 1 Afd. 12 Käft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

1870 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta räntor,

enligt marke- gång på för- slag.

Oindelt spanmål.

2

re

n.

Summa

Riksmynt.

Mått.

Värde för

slagsvis å

R:dr 10 ö

kubik fote

R:dr.

Ö.

‘R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

T:pt

3,235,753

21

80,962

79

59,663

—

125,292

30

3,442,008

30

20,000

—

—

—

—

—

---

—

20,000

—

39,000

—

—

—

—

—

—

—

39,000

—

19,175

—

—

—

—

—

—

—

19,175

—

5,000

~~

“

5,000

''

5,000

—

—

—

—

—

—

5,000

—

1,156

70

—

—

—

—

—

1,156

70

27,000

—

—

—

—

—

—

—

27,000

—

15,000

—

—

—

—

—

—

—

15,000

—

S:gr

1,124,931

70

—

—

—

—

—

1,124,931

70

650,000

—

460

■

---

—

—

—

650,460

—

Summa

4,017,084

91

81,422

79

59,663;

—

125,292

30

4,223,800

—

Durchmarchekostnader, reservation

För sjukvård......................................

För diverse behof.............................

Rese- och traktamentspenningar

Nuvarande beloppet........................

Tillkommer, från anslaget till spån

bagerikostnader omförda...........

Skrifmaterialier och expenser, ve

dena och Departementets kom

Skrifmaterialier och expenser, ve

expedition, förslagsanslag:

Nuvarande beloppet ....................

Af g ä fö r j e m n a 11 d e af Hufv u d tit e l n

Skrifmaterialier och expenser, ve

depot, förslagsanslag ....................

Extx-a utgifter ....................................

Fö

Lots- och fyrinrättningen med der

anslag:

Penningar, såsom i 1870 års Riks-sta

Bibehållna indelningar samt ersätt

Anm. Minskningen i Hufvudtiteln

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Förslag till

blifvande

Riks-stat:

Transport

slag................................................

''rslagsanslag:

................................... 5,000: —

ålsupphandlings- och

.................................... 10,000: —

. m. för Förvaltningen af sjöären-

andoexpedition..............................

. m. för Departementets kansli-

........................................ 1,156: 70.

utsumma........................ 11: 70.

i

Penningar.

1

Förslagsans lag.

Summa

Riksmynt.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Oindelt s

panmål.

1

Mått.

I

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten

R:dr.

2,242,264

20,000

39.000

19,175

15.000

5,000

1,145

27.000

15.000

Ö.

di

It: dr.

80,962

Ö.

79

Kub.-fot.

59,663

k.

R:dr.

125,292

Ö.

30

R:dr.

2,448,520

20,000

39.000

19,175

15.000

5,000

1,145

27.000

15.000

Ö.

. m. för Sjöförsvarets stationer och

S:gr

726,320

—

—

—

1

726,320

ndeln.

1

i

•

1

hörande personal, reservations-

.................................... 650,000: —

1

ng för indragna sådana 460: —

650,000

—

460

—

—

—

650,460

—

Summa

3,033,581

9

81,422|7f

59,66c

—

125,292

3C

3,240,300

—

gör således 983,500 R:dr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1870:38 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Femte Hufvudtitel. s. 1 i texten