Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel.

1870-03-09 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:27, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

1

N:o 27.

Ank. till Riksd. Kansli ri. 10 Mars 1870, kl. 12 raidd.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens

Sjunde Hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

Uti nu gällande Riks-stat finnas under Sjunde Hufvudtiteln, innefattande

anslagen till Finans-departementet, upptagna följande slutsummor:

Penningar ............... 6,607,112: 8.

Indelta räntor ............. 22,258: 52.

x Indelt spanmål.............. 821: 10.

Oindelt spanmål............. 1,30 8: 30.

tillsammans R:dr 6,631,500: —

Med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen'' äro i Riks-staten

uppförda, får Utskottet här nedan meddela yttrande i afseende å de förändringar,

som vid denna Hufvudtitel ifrågakommit.

mynt- och

koittrolherken.

Angående

l:o. Då utgifterna å det

till

omkostnader för kontrollverket

111313— förhöjning

rr af förslags- anslaget till

förda förslagsanslag utgjort:

år 1864 . . .

.

. R:dr 5,243: —

omkostnaden

för kontroll- verket.

» 1865 . . .

.

» 5,408: —

» 1866 . . .

.

» 5,113: —

» 1867 . . .

•

» 5,850: —

Bill. till Riksd. Frot. 1870. 4 Sand.

1 Afd. 14 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

eller under dessa fyra år i medeltal 5,403 R:dr 50 öre om året, har Kongl.

Maj:t äskat, att berörda anslag, som i nu gällande Riks-stat är uppfördt

med ett belopp af endast 3,450 R:dr, måtte, enär detta belopp sålunda

visat sig vara otillräckligt, höjas till nära öfverensstämmelse med nämnda

medeltal eller till 5,400 R:dr; och tillstyrker Utskottet,

att det till omkostnader för kontrollverket uppförda förslagsanslag,

3,450 R:dr, måtte förhöjas med 1,950 R:dr eller till

5,400 R:dr.

Postverket.

Angående 2:o. Uti underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868 anhöll Riksdagen

Postverkets bland annat, att, efter föregången utredning af fördelar och olägenheter af

Post- och Telegrafverkens förening under en gemensam Styrelse och i

sammanhang med pröfning och fastställelse af ifrågasatt ny poststadga,

Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag till normalstat för

Postverket. Utaf Statsråds-protokollet (Bil. N:o 6 b. sid. 19) inhemtas nu,

att frågan om förening af Post- och Telegrafverken den 22 sistlidne December

förevarit till nådig pröfning, dervid Kongl. Maj:t funnit Riksdagens

i ämnet gjorda framställning icke för närvarande föranleda till annan åtgärd,

än att å de orter, der båda verkens styrelser funne sådant lämpligt,

befattningarne såsom post-expeditör och telegrafstations-föreståndare vid

inträffade ledigheter borde förenas hos samma person. En af de omständigheter,

hvilka ansetts utgöra hinder för framläggande af förslag till

normalstat för Postverket, hade således numera bortfallit. Men då upprättande

och framläggande af en sådan normalstat synts Kongl. Maj:t icke

böra ske förr än i sammanhang med pröfning och fastställelse af en allmän

poststadga, samt det förslag till en dylik förordning, som Generalpoststyrelsen

under nästlidna år afgifvit, och hvilket i åtskilliga delar vore

af beskaffenhet att erfordra beslut jemväl af Riksdagen, ännu icke kunnat

blifva föremål för pröfning och fastställelse, har icke heller den nu till

Riksdagens granskning framlagda stat för Postverket, för hvilken Utskottet

nu går att redogöra, föreslagits såsom normalstat, utan endast att tjena till

efterrättelse under år 1871.

Postverkets stater för år 1870, sådana de af Kongl. Maj:t blifvit, i

öfverensstämmelse med sednast församlade Riksdags beslut, fastställda, sluta

sig å en summa af 2,250,000 R:dr. Sedan dessa stater upprättades, hade

emellertid i dåvarande förhållanden inträffat åtskilliga förändringar, hvilka,

enligt hvad General-poststyrelsen i underdånig skrifvelse den 10 nästlidne

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

3

December anmält, föranledt till följande i Statsråds-protokollet (Bil. N:o

6 b. sid. 19—21) närmare angifna jemkningar i samma stater, nemligen:

Aflöning sstaten, som upptagits till 647,950 R:dr, hade blifvit minskad

med 2,200 R:dr och ökad med 1,200 R:dr, så att ifrågavarande stat för

närvarande uppginge till 646,950 R:dr;

Indragning sstaten, upptagen till 18,859 R:dr 50 öre, hade sedermera

minskats med 2,681 R:dr 50 öre, så att för närvarande anslagen å denna

utgiftsstat inskränkts till 16,178 R:dr;

Pensionsstaten, hvilken fastställdes till 17,780 R:dr, hade blifvit ökad

med tre pensionsbelopp å tillsammans 5,150 R:dr, hvaremot afgått 290 R:dr,

utgörande pensionsbeloppen till fyra numera aflidna understödstagare, så

att sammanlagda anslagen å denna utgiftsstat slutade sig på 22,640 Rall-;

Ornkostnadsstaten, fastställd till 1,511,400 R:dr, hade sedermera minskats

med 950 R:dr och ökats med 300 R:dr, så att för närvarande anslagen

å omkostnadsstaten uppginge till 1,510,750 R:dr.

Om nu till anslagen

å aflöningsstaten, sålunda uppgående till R:dr 646,950: —

» indragningsstaten » » » » 16,178: —

» pensionsstaten » » » » 22,840: -—-

» omkostnadsstaten » » » » 1,510,750: — 2,196,718: —

lädes afkortningar och institutioner, beräknade till .... 11,010: 50.

och oförutsedda utgifter, hvilka nu i Staten upptogos till

43,000 R:dr, i stället förslagsvis antogos komma att uppgå

till.................... . 42,271: 50.

skulle, äfven med iakttagande af nyssnämnda jemkningar,

Postverkets sammanlagda utgifter för år 1870 komma att

uppgå till samma summa, som i de nu för nämnda år fastställda

staterna upptages, eller till....... R:dr 2,250,000: —

I fråga om Postverkets stater för år 1871 hade General-poststyrelsen

uti dess ofvan omförmälda skrifvelse af anförda skäl (sid. 21—26)

hemställt, beträffande aflöningsstaten, att följande derå upptagna anslag

måtte förhöjas med nedanstående belopp nemligen:

Anslaget för extra och reservexpeditörer med...... 8,000: —

» till poststations-föreståndares aflönande..... 5,000: —

» » aflönande af brefbärare......... 2,000: —

» » ersättande i enlighet med de i Kongl. Bref vet den

21 Augusti 1865 fastställda grunder af uppkommande minskning

i postförvaltares sportelmkomster ...........3,000: —

Transport 18,000: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

8tats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

Transport 18,000: —

och skulle med tilläggande härtill af de anslag, som för närvarande

utginge å aflöningsstaten, eller ........ 646,950: _

denna stat för 1871 komma att slutas på.....R:dr 664,950:___

I afseende å indragnings- och pensionsstaterna hade General-poststyrelsen

icke funnit någon annan ytterligare förändring böra ifrågakomma,

än att, i händelse af nådigt bifall till en af styrelsen gjord framställning

om tilldelande åt Postkontorsvaktmästaren Anders Eriksson af ett årligt

understöd å 250 R:dr från den tid han erhölle afsked ur Postverkets tjenst,

samma belopp bland förutvarande anslag å pensionsstaten uppfördes.

Hvad slutligen angick anslagen å omkosinadsstaten, hade General-poststyi

elsen ansett följande anslag böra förhöjas med nedan upptagna belopp,

nemligen:

Anslaget till kontorshyra och expenser med ...... R:dr 150

» » ved och belysning med. ........» 4 000

” » provisioner för brefportouppbörden .... » 2,500

” " “ » persontrafik och paketuppbörden » 1,500

B K » försäljning af frimärken. . . » 1,000

» » beklädnad för postiljoner........» 2,000

” w ’> » brefbärare och vaktbetjente . . » 1,000

» » skrifmaterialier samt till bestridande aftryckning,

stämpling och inbindning skostnader . . . » 5,000

» sjöpostfÖring en mellan Sverige och Finland . » 3,000

utgörande summan af föreslagna förhöjningar R:dr 20,150:_

Deremot hade nedannämnda anslag ansetts kunna nedsättas med

följande belopp:

Anslaget till sjöpostf öring en mellan fastlandet och Gotland med Ii:dr 5,000:_

» sjöpostf öring en mellan Sverige och. Danmark med » 6,000: —

» sjöpostf öring en mellan Sverige och Tyskland med » 60,000:

och »

utrikes brefvexlingen

40,000

uppgående summan af ifrågasatta nedsättningar till R:dr 111,000

Om från detta belopp.....R:dr 111,000:_

frånräknas summan af här ofvan föreslagna

förhöjningar å omkostnadsstaten . . . . » 20,150:_

och återstoden R:dr 90,850: —

afdrages från samma stats för år 1870 fastställda

belopp..........R;dr 1,510,750: —

sa skulle alltså berörda stat enligt General-poststyrelsens

förslag komma att för år 1871 sluta på......R:dr 1,419,900:-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

5

Transport R:dr 1,419,900: —

Lädes så härtill de föreslagna utgifterna å:

Aflöning sstaten...............

Indragning sstaten ..............

Pensions staten ...............

och beräknade afkortningar och restitutioner till . . .

så visade sig, att, äfven om utbetalningarne å titeln

oförutsedda utgifter, som i 1870 års stat upptagits till

43,000 R:dr, beräknades till ..........

slutsumman af Postverkets samtliga utgifter, sådana de för

är 1871 blifvit af General-poststyrelsen föreslagna . . R:dr 2,250,000: —

likväl icke skulle komma att öfverstiga slutsumman af verkets

för innevarande''år fastställda utgiftsstater.

Med anledning deraf att vid beräkningen af statsinkomsterna Kongl.

Maj:t upptagit postmedlen till endast 2,200,000 R:dr, har Kongl. Maj:t ansett

slutsumman af Postverkets utgiftsstater böra jemkas till öfverensstämmelse

dermed, hvilket synts lämpligast kunna ske derigenom, att det för

oförutsedda utgifter beräknade belopp, 115,000 R:dr, minskades med 50,000

R:dr, hvarefter för berörda ändamål ändock återstode ett derför fullt tillräckligt

belopp af 65,000 R:dr, hvarförutan Kongl. Magt funnit Generalpoststyrelsens

ofvanberörda framställning om beviljande af ett årligt understöd

för Postkontorsvaktmästaren Anders Eriksson icke kunna nu bifallas,

hvadan någon sådan utgift icke behöfde, på sätt General-poststyrelsen

ifrågasatt, å pensionsstaten uppföras; och har Kong!. Maj:t, som, med nyssnämnda

nedsättning af anslaget för oförutsedda utgifter, för öfrigt gillat

General-poststyrelsens förslag till Postverkets utgiftsstater för 1871, föreslagit

Riksdagen, att jemväl för dess del samma förslag godkänna, hvarjemte

Kongl. Maj:t i sammanhang härmed äskat, att såsom kontant anslag,

förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte utgå till postverket, måtte

uppföras ett belopp af 2,200,000 R:dr, eller 50,000 mindre än i nu gällande

Riks-stat finnes för samma ändamål anvisadt.

Utskottet, som, vid det förhållande, att, på sätt ofvan är antydt,

förslag till normalstat för Postverket är att till nästkommande Riksdag

förvänta, saknat anledning att ingå i någon detaljerad granskning af det nu

framlagda statsförslaget, har emot Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

icke haft något att erinra; hvadan Utskottet tillstyrker,

att Riksdagen, — med godkännande af de Postverkets utgiftsstater

för år 1871, hvilka slutande sig å 2,200,000 ll:dr, blifvit, enligt

hvad ofvan anförts, af Kongl. Maj:t för dess del gillade, —

måtte under Sjunde Hufvudtiteln anvisa, såsom kontant anslag,

» 664,950: —

» 16,178: —

» 22,640: —

» 11,332: —

» 115,000: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

förslagsvis beräknadt att af postmedlen utgå, ett belopp af

2,200,000 R:dr.

Tullverket.

Ang. anslag 3:o. Jemte tillkännagifvande att Tullverkets utgiftsstater för år 1871

verke1 komme att, sedan desamma blifvit af Kongl. Maj:t pröfvade, medelst särskild

nådig Proposition framläggas till granskning jemväl af Riksdagen,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att till bestridande af utgifterna å berörda

stater under Sjunde Hufvudtiteln måtte uppföras ett förslagsanslag till det

belopp, hvartill slutsumman af staterna finnes böra fastställas, att af tullmedeln

direkte utgå och att detta belopp måtte tillsvidare beräknas till

dess af General-tullstyrelsen föreslagna slutsumma 1,990,000 Riksdaler,

eller till 7,000 Riksdaler mindre än som nu finnes för Tullverket i Riksstaten

anvisadt.

Ehuru således särskild nådig Proposition om tullstaten är att vid denna

riksdag förvänta, har Utskottet likväl, då det är af vigt att Tullverkets

anslag varder till siffran bestämdt i sammanhang med den öfriga statsregleringen,

och detta bestämmande icke på något sätt hindrar den särskilda

granskningen af ifrågavarande utgiftsstater, ansett sig nu böra hemställa,

att under rubrik »Tullverkets förslagsanslag att af tullmedlen direkte

utgå» måtte i Riks-staten uppföras ett belopp af 1,990,000

Riksdaler.

ErHättniug till städerna för mlstad tolag.

Ang. vackt 4:0. Jemte redogörelse för uppkomsten af stapelstädernas rätt att

nedsättning uppbära tolag samt det vid 1856—1858 årens riksdag fattade beslut om

i anslaget tolagens upphörande såsom särskild beskattningstitel mot godtgörelse af

ning tillstå-tullmedlen, har Herr Nils Larson uti en inom Andra Kammaren väckt,

d7X''f’V ^ Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 2l), bland annat, anfört, att

•m. m. " resultatet af omförmälda reglering vore lätt att finna, om de tolagsinkomster,

städerna, enligt de gamla beräkningsgrunderna, under ett visst år i

verkligheten åtnjutit, jemfördes med de belopp, tolagsersättningen med tilllämpning

af de nya bestämmelserna skulle hafva för samma år utgjort.

Sålunda skulle, enligt en af motionären gjord beräkning, tolagsafgifterna

för hela riket under år 1857, om den nya regleringens bestämmelser hade

tillämpats, med mer än tvåhundratusen Riksdaler Riksmynt hafva öfverstiga

det belopp, hvartill de enligt förr stadgade grunder i verkligheten

visat sig hafva under samma år uppgått.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

7

Men äfven oafsedt detta mest uppenbara missförhållande vore slagen,

eller den numera såkallade tolagsersättningen, för såvidt den kommit

utom omfånget af en taxa för ersättningen af de beqvämligheter, hvarmed

städerna förse Tullverket, en beskattning, som icke kunde försvaras; och

nationen hade rättmätiga anspråk på att den bragtes inom behöriga gränser.

En fullständig och rättvis reduktion kunde dock icke genomföras

utan noggranna förberedelser; men äfven om sådant läte sig göra, syntes

likväl skäl finnas för att icke på en gång återtaga en så betydande förmån

som den, hvilken de flesta af stapelstadskommunerna under en lång

tidrymd vant sig att i tolagsinkomsterna åtnjuta.

Det ofvan anmärkta missförhållandet kräfde dock snar rättelse, och

på samma gång borde för hvarje stad ett visst maximum bestämmas,

hvaröfver tolagsersättning icke i något fall finge utgå. För sådant ändamål

och i öfverensstämmelse med hvad, rörande sättet för ändring af nu

ifrågavarande statsutgift, vore stadgadt, har motionären föreslagit, det Riksdagen

måtte för sin del besluta, att beträffande godtgörelsen för mistad

tolag till en hvar af de stapelstäder, hvilka före år 1857 voro till uppbärande

af tolag berättigade, den nu medgifna tillökningen i nämnda godtgörelse

af fem procent å den tulluppbörd, som öfverstiger det i Kongl. Brefvet

den 18 December 1857 för hvarje stad utsatta tulluppbördsbelopp, icke

vidare må, från och med år 1871, till någon af dessa städer utgå; att det en

hvar af städerna Oscarshamn, Jönköping och Sölvesborg, i stället förtolag

beviljade anslag af tullmedlen från och med år 1871 icke må för något

år utgå med högre belopp, än medeltalet af hvad staden i sådant afseende

åtnjutit under åren 1864, 1865 och 1866; att staden Trelleborg från

och med år 1871 icke må för något år undfå, i stället för tolag, högre belopp

än medeltalet af hvad staden såsom tolagsanslag åtnjutit under åren

1868, 1869 och 1870; samt att i 1871 års Riks-stat uppföra anslaget till

ersättning åt städerna för mistad tolag med ett till 825,000 R:dr Runt

minskadt belopp.

Då en förnyad reglering af gällande bestämmelser för tolagsersättningen

icke lärer kunna genomföras, utan att noggranna förberedelser vidtagas,

hvilket motionären äfven medgifvit, men den fullständiga utredning

i ämnet, som för denna vigtiga frågas bedömande erfordras, icke blifvit af

motionären förebragt, samt härtill kommer, att, jemlikt Rikets Ständers

beslut vid 1856—1858 årens riksdag, ifrågavarande ersättning icke kan

förändras utan samtycke jemväl af Kongl. Maj:t, lärer Riksdagens pröfning

af ifrågavarande motion icke kunna på 1871 års statsreglering inverka;

och Utskottet, som vill framdeles i anledning af Herr Nils Larsons

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

I fråga om

skogsundervisningens

ordnande

samt angående

anslag

till Skogsinstitutet.

förrberörda framställning afgifva särskilt utlåtande, får alltså nu endast

hemställa,

att anslaget för »Ersättning till städerna för mistad tolag» må

för nästa statsregleringsperiod till oförändradt belopp bibehållas.

Skogsväsendet.

5:o Uti den underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1869, hvaruti då

församlade Riksdag anmälde sina beslut rörande regleringen för nu innevarande

år af utgifterna under Sjunde Hufvudtiteln, anfördes i fråga om

Skogsinstitutet, att Riksdagen väl icke hade något att anmärka emot den

af Kongl. Maj:t för nämnda institut då föreslagna aflöningsstat, men ansåge

det kunna ifrågasättas, huruvida giltiga skäl förefunnos för bibehållande

af ett särskildt läroverk för den ifrågavarande undervisningen; att

det förefölle Riksdagen, som skulle det både bereda minskning i kostnaderna

och leda till gagn för skogselevernas utbildning, om denna undervisning

blefve Överflyttad antingen till Teknologiska institutet eller till

ettdera af landtbruksinstituterna vid Ultima och Alnarp eller till begge

dessa undervisnings-anstalter; att dock för ett tillförlitligt bedömande af

en sådan förflyttnings fördelar eller olägenheter erfordrades eu närmare

utredning såväl beträffande kostnaderna, som i afseende på lämpligaste

sättet för undervisningens ordnande i uteslutande teoretisk eller jemväl

praktisk riktning; och att Riksdagen alltså, jemte det den till aflöning och

öfriga kostnader vid Skogsinstitutet på extra stat för år 1870 beviljat det

af Kongl. Maj:t i sådant afseende äskade belopp, tillika funnit sig böra

anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes efter vederbörandes hörande taga i öfvervägande,

huruvida icke undervisningen i skogsväsendet lämpligen kunde till

Teknologiska institutet eller till ettdera af landtbruksinstituterna vid Ultima

och Alnarp eller till begge dessa undervisningsanstalter förläggas samt

till näst sammanträdande Riksdag göra den framställning, hvartill förhållandena

kunde finnas föranleda.

I anledning häraf hade, enligt hvad af Statsråds-protokollet (se Bil.

6 b. sid- 28) inhemtas, Skogsstyrelsen erhållit nådig befallning att, efter

vederbörande styrelsers för Teknologiska institutet samt landtbruks-instituterna

vid Ultima och Alnarp hörande, till Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt

yttrande angående den sålunda ifrågaställda förflyttningen af

undervisningen i skogsväsendet, hvarefter Skogsstyrelsen den 22 November

nästliden år till Kongl. Maj:t ingifvit eget utlåtande i ämnet jemte

yttranden ej mindre från styrelserna för nyssnämnda tre instituter än äfven

från Skogsinstitutets lärarekollegium.

Sedan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

. .. Sedan Skogsstyrelsen uti berörda utlåtande redogjort för de åsigter

i ämnet, som i de infordrade yttrandena blifvit uttalade af styrelserna för

namnda instituter samt af Skogsinstitutets lärare-kollegium (se Statsrådsprotokollet

bil. N:o 6 b. sid 28-32), hade Skogsstyrelsen på anförda skäl

y. 61 67) ansett sig icke kunna i underdånighet tillstyrka de förän
dringar

med afseende å undervisningen i skogsväsendet, hvilka Riksdagen

lrragasatt. Da^ Skogsstyrelsen vid öfverläggning rörande detta ämne ej

heller funnit något annat sätt för bibringande af kunskap i skogsväsendet,

som utan att föranleda minskad skicklighet i yrket skulle kunna ersätta

Skogsinstitutet, hvilket således, enligt styrelsens åsigt, borde såsom sådant

bibehållas, men det af Kongl. Maj:t äskade anslag för berörda undervisningsanstalt

blifvit beviljadt endast för år 1870, hade Skogsstyrelsen äfven

afgifvit underdånigt förslag (sid. 38 och 39) till de jemkningar uti den

för innevarande år gällande stat för Skogsinstitutet, som möjligen kunde

ega rum och leda till den af Riksdagen åsyftade minskning i kostnaderna,

hvilken Skogsstyrelsen föreställt sig kunna vinnas, utan att sjelfva fackundervismngen

deraf skulle komma att blifva lidande.

Med iakttagande af de jemkningar, Skogsstyrelsen i sådant afseende

ansett kunna ske, skulle Skogsinstitutets stat komma att erhålla följande

utseende: J

Direktören och förste läraren, utom boställsvåning och ved R:dr

Planterings vaktaren, utom boställsvåning och ved ... »

Ivå lärare i naturhistoria och matematik, arfvoden ä 1,000 »

En lärare i författningskunskap, arfvode.......

Stipendier åt fyra elever å 250 R:dr.......»

Elevernas praktiska öfningar..........»

Expenser och underhåll..........._ »

Arrende för instituts-lägenheten.........»

d:o för laboratoriihagen och dess underhåll ... »

3.000

500

2.000

600

1,000

3,000

,800

600

600

Summa R:dr 13,100

Pa det den sedan några ar tillbaka förberedda och numera verkställda

ombildning af skogsväsendet och derför gällande lagstiftning måtte

kunna uppfylla det dermed väsendtligen åsyftade ändamål att för framtiden

betrygga, ett behörigt tillgodogörande af Statens dyrbara skogsegendom,

vore det, enligt hvad i Statsråds-protokollet är erinradt. af synnerlig vigt,

att skogstjenstemännen egde den skicklighet och duglighet i sitt yrke, som

i hufvudsaklig mån befrämjades genom ett ändamålsenligt ordnande af

skogsundervisningen; och enär af den utförliga utredning, beträffande denna

Bih. till liilcsd. Prot. 1870. 4 Sand. 1 Afd. 14 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 27.

undervisnings ifrågaställda förflyttande från Skogsinstitutet till Teknologiska

institutet eller landtbruksinstituterna, hvilken Skogsstyrelsen åstadkommit,

syntes framgå, att genom en sådan förflyttning några egentliga fördelar för

skogselevernas vare sig teoretiska eller praktiska utbildning icke stode att

vinna, hvaremot det alltid måste befaras, att skogsundervisningen, om den

förlädes till något för en annan lärogren inrättadt läroverk, skulle på det

nya stället komma att tilläggas en underordnad vigt i förhållande till den

undervisning, som förut derstädes meddelats; samt da dessutom den besparing

i nuvarande utgifter för skogsundervisningen, som antagligen skulle

vara att genom den Tfrågaställda förflyttningen ernå, kunde genom bifall

till de af Skogsstyrelsen föreslagna nedsättningar i Skogsinstitutets stat i

väsendtlig mån vinnas äfven med undervisningens bibehållande derstädes,

har Kongl. Maj:t, på grund häraf och i betraktande af hvad Skogsstyrelsen

i ofrigt anfört, funnit någon så beskaffad förflyttning af skogsundervisningen

som Riksdagen ifrågasatt, icke böra ega rum.

Jemte tillkännagifvande att Kongl. Maj:t vid pröfning af denna

{råga sålunda ansett skogsundervisningen fortfarande böra vid Skogsinstitutet

bibehållas samt för sin del gillat Skogsstyrelsens ofvanberörda förslagtill

utgiftsstat för institutet, har Kongl, Maj:t, med statens framläggande

till granskning äfven af Riksdagen, föreslagit, att slutsumman af omförmälda

stat, 13,100 R:dr, måtte beviljas och uppföras å ordinarie stat genom

att tilläggas det för skogsväsendet nu anvisade ordinarie anslag, hvilket

derigenom skulle komma att förhöjas till 351,678 R:dr 6 öre.

Då af den utredning, som i Statsråds-protokollet finnes meddelad rörande

lämpligaste sättet för undervisningens i skogsväsendet ordnande, synes

tillfyllest ådagalagdt, att förläggandet af denna undervisning från Skogsinstitutet

till Teknologiska institutet eller till ettdera af landtbruksinstituten

eller till begge dessa undervisningsanstalter icke erbjuder några fördelar,

som skulle kunna anses motsvara dermed förenade väsendtlig^ olagenheter,

får Utskottet, som vid den föreslagna utgiftsstaten för Skogsinstitutet

icke haft något att erinra, men deremot ej funnit anledning för närvarande

förorda anslagets uppförande på ordinarie stat, tillstyrka,

att Riksdagen, med godkännande af den för Skogsinstitutet föreslagna

utgiftsstat, må det derför äskade anslagsbelopp, 13,100 R:dr

såsom extra anslag för år 1871 bevilja.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 27. U

Lyshållning in. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm,

6:o. Å det för lyshållning in. fl. utgifter för Kronans publika hus i

Stockholm uppförda förslagsanslag hafva utgifterna, enligt hvad i Statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 6 b sid. 4i) meddelas, under åren 1864—1867 i medeltal

uppgått till 17,969 R:dr, hvarjemte samma utgifter af Statskontoret

beräknats hafva år 1868 utgjort omkring 19,000 R;dr.

Då beloppet af berörda anslag, som nu är bestämdt till endast

15,500 R:dr, således visat sig vara för ändamålet otillräckligt, har Kongl.

Maj:t hos Riksdagen äskat, att samma anslag må med 2,500 R:dr förhöjas

till 18,000 R:dr, eller till nära likhet med ofvannämnda medeltal. Utskottet

tillstyrker,

att ifrågavarande förslagsanslag måtte förhöjas med 2,500 R:dr

eller från 15,500 R:dr till 18,000 R:dr.

Angående

förhöjning

uf anslaget

till lyshålln

-.ig m.fl. ut(ifter

för

K ronans publika

hus i

iilockholm.

Städers friheter.

7:o. Utgifterna å förslagsanslaget till städers friheter, i nuvarande

Riks-stat upptaget till 46,870 R:dr 92 öre, hafva enligt rikshufvudboken

utgjort:

år 1865 ............R:dr 49,107: 80.

» 1866 ........» 42,389: 92.

och » 1867 ............ » 41,072: 91.

För år 1868 äro dessa utgifter af Statskontoret

beräknade till ...... » 43,425: 92.

Medeltalet häraf utgör.....• » 43,999: lö
sgående

från den åsigt, att förslagsanslagen i allmänhet böra i Riksstaten

uppföras med belopp, så nära som möjligt motsvarande dem hvarmed

utgifterna i verkligheten utgått, har Utskottet ansett ifrågavarande anslag

böra minskas till nära likhet med ofvannämnda medeltal, hvarföre Utskottet

hemställer,

att förslagsanslaget till städers friheter måtte med 2,000 R:dr

minskas till 44,870 R:dr 92 öre.

Angående

nedsättning

af förslagsanslaget

till

städers

friheter.

i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

;procenter

m. m.

Observations- och uppbördsprocenfer in. in.

nedsättning 8:0- Enligfc hvad Utskottet inhemta!, hafva utgifterna å förslagsan
af

anslaget slaget till Observations- och uppbördspr ocenter, i nuvarande Riks-stat upptaget

tltions-eoch td^ 1^.066 R:dr 15 öre, under nedannämnda år utgjort:

uppbörds- år 1864 ..................R:dr 14,447; 50.

" 1865 .................... 11,391: 02.

” 1866 ................... 8,002: 70.

» 1867 ..................»

Enligt en i Statskontoret uppgjord approximativ

beräkning hafva samma utgifter under år 1868

uppgått till ... ..........„

Medeltalet häraf utgör ........ „

Vid sådant förhållande synes detta anslag lämpligen kunna'' bestäm

mas till 10,000 R:dr, hvadan Utskottet hemställer,

att förslagsanslaget till observations- och uppbördsprocenter m. m.

måtte nedsättas med 5,066 R:dr 15 öre eller från 15,066 R:dr 15 öre till

10,000 R:dr.

8,386: 07.

5,977: —

9,640: 86.

Angående

förhöj ning

af förslagsanslaget

till

uppköp af

ved för

Wisby s. k.

kronokalkugn.

Uppköp af ved för Wisby s. k. kronokalkugn.

9-°'' Vidare har Kongl. Maj:t meddelat, att en förhöjning påkallades

af det nu till 1,500 R:dr upptagna förslagsanslaget till uppköp af ved för

Wisby s■ k. kronokalkugn.

och

år 1864 . . .

. R:dr

4,604:

_

» 1865 . . .

. . »

4,638:

—

» 1866 . . .

. . »

4,148:

—

» 1867 . . .

. . »

3,000:

_

eller i medeltal

. . »

4,097:

_

af Statskontoret

hafva år

1868

uppgått

Angående

förhöjning

af förslagsanslaget

till reseoch

traktamentspenningar.

3,500 R:dr.

På o grund häraf har Kongl. Maj:t funnit godt föreslå, att anslagets

dopp må med 2,500 R:dr förhöjas till 4,000 R:dr; hemställande Utskottet,

att ifrågavarande förslagsanslag måtte med 2,500 R:dr förhöjas

till 4,000 Rdr. J J

Rese- och trakbuncntspenniugar.

10:o Jemväl det nu till 1,500 R:dr bestämda beloppet af förslagsansf

aget till rese- och traktamentspenningar har, på sätt af Statsrådsprotokollet

(liil- N:o 6 b. sid. 4l) iuhemtas, blifvit under flera år betydligen öfver
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 27.

13

skridet af utgifterna. Dessa sednare, hvilka af Statskontoret beräknats

hafva år 1868 utgjort ända till omkring 12,000 R:dr, både nemligen enligt

afslutade räkenskaper under åren 1864—1867 i medeltal uppgått till

6,854 R:dr.

Med afseende härå och ehuru den betydliga tillökningen i utgifter

åren 1867 och 1868 kunde antagas hafva berott på öfvergående förhållanden,

har Kongl. Maj:t, enär det nuvarande beloppet 1,500 R:dr icke

vidare kunde anses vara för ändamålet tillräckligt, äskat anslagets förhöjande

med 4,500 R:dr till 6,000 R:dr.

I enlighet härmed tillstyrker Utskottet,

att förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar måtte

med 4,500 Rdr förhöjas till 6,000 Rdr.

Kong!. Theatern.

ll:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 183) har Angående

Herr P. Östman föreslagit, att det nu utgående anslaget till Kongl. minskning af

theatern måtte af Riksdagen ^nedsättas till 45,000 R:dr årligen, uti hvilket fatsfa%

förslag Herr Piss Olof Larsson vid motionens remitterande till Stats-Utskottet^

förklarat sig instämma.

Åtskilliga vid sista riksdagen gjorda yrkanden om indragning

eller nedsättning af statsanslaget till Kongl. theatern blefvo, i enlighet med

dåvarande Stats-Utskotts i ämnet afgifna utlåtande, af Riksdagen lemnade

utan afseende. Sedermera har, enligt hvad Utskottet inhemtat, Kongl.

Maj:t under den 17 sistlidne Maj tillsatt en komité för uppgörande af

förslag till ordnande af Kongl. theaterns ekonomiska och finansiela förhållanden,

hvilken komité den 21 Januari innevarande år afgifvit underdånigt

betänkande.

Då en reorganisation af Kongl. theaterns förvaltning sålunda förestår

och nådig framställning i ämnet torde till nästa riksdag vara att förvänta,

synes någon förändring med det till denna anstalt nu utgående statsbidrag

icke böra vidtagas annat än i sammanhang med berörda organisationsfråga;

hvarföre Utskottet hemställer,

att Herr Ostmans ofvanberörda motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

12:o. I afseende å öfriqa under Sjunde Hufvudtiteln uppförda ordi-And\. °fr}9a

• i i . t/» • .« o i uatti ordinarie

nane anslag, deruti förändring icke bliivit itragasatt, hemställer Utskottet, anslag.

att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp som vid

sistlidne riksdag bestämdes; dock att till jemnande af Hufvudtitelns

slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och ex
-

Kongl.

theatern.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

pensel-, ved m. m., som för närvarande utgör 18,580 R:dr79 öre,

må bestämmas till 18,596 R:dr 94 öre;

kommande, hvarest Riksdagen bifaller hvad Utskottet i föregående punkter

föreslagit, Hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till 6,578,900 R:dr eller

52,600 R:dr mindre än nuvarande Riks-stat upptager.

/ör gransk 13:o. För fullbordande under år 1870 af jordebokskontorets arbeten

ning inom med granskning af ränteförvandlingsuträkningarne anvisade sista Riksdag

Kammar- extra anslag af 24,700 R:dr. Enligt hvad af Statsråds-protokollet inaf

nya hemtas, hade Kammar-kollegium uti underdånig skrifvelse den 26 nästjordeböcker.

lidne November, jemte anmälan att anledning icke vore att betvifla det

granskningen af berörda uträkningar skulle vara till slut bragt inom utgången

af innevarande år, tillika redogjort för de åtgärder, som för jordebok

sarbetets afsilande härefter återstodo, till hvilken i Statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 6 a sid. 2) intagna redogörelse Utskottet, för undvikande af vidlyftighet,

här torde få hänvisa; varande af Kammar-kollegium vidare anfördt,

att, oaktadt dessa återstående arbeten vore af mera omfattande, beskaffenhet,

än att de kunde af Kollega tjensteman i provinskontoren verkställas,

hade Kollegium ansett icke nödvändigt, att ett särskildt jordebokskontor

för tiden efter 1870 bibehölles, utan vore fortfarande af den i underdåniga

skrifvelsen den 30 Oktober 1868 uttalade tanke, att granskningsgöromålen

kunde och borde bringas i närmare förbindelse med Kollegium

och dess provinskontor, hvarigenom de medel, tillsammans 6,700 R:dr,

som årligen utginge till arfvoden åt en chef för jordebokskontoret och en

särskildt dervid anställd notarie kunde inbesparas. Anslag af allmänna

medel skulle således icke tagas i anspråk för andra än dem, som funne

sysselsättning med den egentliga granskningen af de inkomna förslagen och

med upprättandet af de nya jordeböckerna, och Kollegium ville anse möjligt,

att för hvarje afdelning, der sådant verkställdes, kostnaden i medeltal

nedsattes ända till 3,500 R:dr, dervid Kollegium för den, som förestode

arbetet, beräknat ett belopp, som motsvarade den lägre kammarförvandtlönen

inom Kollegium, eller 2,500 R:dr, och för den eller dem, som vore

honom till biträde, 1,000 R:dr, hvilka belopp dock borde med hänseende

till förekommande omständigheter kunna få annorlunda emellan de tjenstgörande

fördelas, endast att anslaget på det hela icke blefve öfverskridet.

Kollegium, som af anförda skäl för det närvarande ansett sig icke böra

ifrågasätta beviljandet af större anslag än som kräfdes för det antal afdelningar

af fyra, hvarpå arbetet inom jordebokskontoret nu fortginge, eller,

efter ofvanomförmälda beräkning 14,000 R:dr med tillägg af 1,000 R:dr

för bekostande af nödigt renskrifningsarbete, hade i berörda skrifvelse slutligen

anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes af Riksdagen äska 15,000 R:dr att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 27.

15

under år 1871 för granskning inom Kollegium af nya jordeböcker användas,

på sätt Kongl. Maj:t kunde i nåder pröfva lämpligt närmare bestämma.

Jemte förklarande att det inom Kammarkollegium inrättade jordebokskontoret

skall med utgången af innevarande år upphöra och de nämnda

kontor tillhörande göromål derefter ordnas på sätt Kollegium föreslagit,

har Kongl. Maj:t nu äskat anvisande af ett extra anslag"å 15,000 R:dr,''

att under år 1871 för berörda ändamål användas. Utskottet, som vid

den nådiga framställningen icke haft något att erinra, tillstyrker,

att till granskning inom Kammarkollegium af nya jordeböcker

måtte för år 1871 anvisas ett extra anslag af 15,000 R:dr.

14:o. I afseende å kolonien S:t Barthelemy, hvars förvaltning fort- fn9dende

farande påkallar bidrag från moderlandet, har Kongl. Maj:t funnit godt hos slagt?fT

Riksdagen begära, att det förslagsanslag af 25,000 R:dr, som för år 1870 kolonien S:t

finnes å extra stat anvisadt såsom bidrag till bestridande af koloniens för-Barthelemyvaltningskostnader,

må jemväl för 1871 varda på enahanda sätt anvisadt.

Utskottet tillstyrker,

att Riksdagen till bestridande af utgifter för kolonien S:t Barthelemy

måtte för år 1871 bevilja på extra stat ett förslagsanslag

af 25,000 R:dr. S 8

15:o. Sedan 1868 års Riksdag till ett nytt länsresidens i Carlstad Än9ående

beviljat ett till högst 145,000 R:dr bestämdt belopp, deraf 30,000 R:dr an-Sl

visats att utgå under år 1869 och 50,000 R:dr att utgå under 1870 så har-uta? bevil''

Kongl. Maj:t nu äskat, att återstoden, 65,000 R:dr, af det redan beviljade^uiZnZ

anslaget till ifrågavarande byggnad, som enligt gifna föreskrifter bör vara h?fdin9^efärdig

sednast den 1 Oktober 1871, måtte anvisas till utgående under sist- nadenf

nämnda år; hemställande i enlighet härmed Utskottet, Carlstad.

att till fullbordande af landshöfdingeresidensbyggnaden i Carlstad

måtte anvisas 65,000 R:dr, att under 1871 å extra stat utgå.

Stockholm den 9 Mars 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Herr It N. G. Montgomery-Cederhjelm har begärt få antecknadt, att

han hos Utskottet icke deltagit i behandlingen af denna Hufvudtitel,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

Tab.

Riks-statens

1870 ars Biks-stat aiislar:

Penningar.

Indelta

räntor,

enligt

markegång,

på för
-

S p

anm

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde å

2 R:dr 10

öre kub.- foten.

Mått.

Värde för- slagsvis

k 2 R:dr I0

öre kub.- foten.

Summa

Riksmynt.

R:dr.

17,000

38,200

117,450

107,105

164,000

30,700

3,450

126,426

25,400

2,250,000

1,997,000

1,040,000

337,67806

94

K:dr.

Kub.f.

34

900

R:dr.

Tpt

6,254,410—| 934

Kub.f.

113

R:dr.

238

14

—!—1113 I 4 238

Finans
R:dr.

j ö. I

17,000|—j Departements-chefen . . .

38,200—: Departementets Expedition

117,450—[Kammar-kollegium . . .

107,34314 Statskontoret med kronoma164,

000—J Stämpelpappers-omkostna30,

700;—Mynt- och Kontrollverken:

| | Löningar......

Till myntverkets drift o. un—|

Omkostnader för KontrollNuvarande

beloppet

Tillkommer förhöjning.

94 Kammarrätten.....

Ofverintendents-embetet . .

Postverket, kontanta anslaget,

medlen direkte utgå:

Penningar:

Nuvarande beloppet

Afgå.......

Bibehållna indelningar och

Tullverket, förslagsanslag att

Nuvarande beloppet

Afgå.......

Ersättning till städerna för miSkogsväsendet

(af kontanta

vationsanslag):

Penningar, såsom i 1870

Bibehållna indelningar och

3,450

126.426

25,400

2,250,034

—11,997,000

1,040,000 —

338,57806

146,255,582|14|

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

17

Litt. A.

Sjunde Hufvudtitel.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förslagsanslag.

Penningar.

Departementet.

| Indelt tijlndelt

ränta] onde oeh

! och ersätt

! ning för

indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmäl.

Matt.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubik- foteu.

gasinerna samt vågstaten i Falunj

der, Förslagsanslag......|

......... 18,700:

derhåll Reservationsanslag 12,000: —

verket, Förslagsanslag:

.......... 3,450: —

.......... 1,950:

förslagsvis beräknadt att af post
-

2,250,000:

50,000:

.R:dr. | ö.

i7,ooo;—

38,200]—

117,450

107,105

164,000

30,700:

5,400''—

126,426 94

25,400 —

R:dr.

R:dr.

ö. Kub.f.

113 4

Summa

Riksmynt.

R:dr

238

14

2,200,000:

ersättning för indragna sådana 34: —[2,200,000]—

af tullmedlen direkte utgå:

........ 1,997,000: —

..... 7,000: — 1,990,000-

stad tolag, Förslagsanslag. . . . 1,040,000

beloppet 90,000 R:dr såsom Beser
-

34

års Riks-stat .

337,678: 06

ersättning för indragna sådana 900: —-

Transport

337,67806 900

6,199,360,—| 934

R:dr.

17,000 —

38,200 —

117,450 —

107,343 14

164,000 —

30,700

—! 5,400 -

—] 126,426 94

—| 25,400

1-

—''2,200,034

1,990,000—j

,1,040,000 —

338,57806

Bill. till Biksd. Prot. 1870. 4 Samt. 1 Afd. 14 Häft.

113j 4| 238 14 6,200,532] 14]

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utsleottets Utlåtande N:o 27.

1870 års ltiks-stat anslå!-.

Penningar.

Tpt ,6

R:dr ö.

,254,410;—

12,000—

15,500:—

50,600

70,300

23,721 29

Indelta

räntor,

enligt

marke- gång,

på för- slag.

S p

anm

å l.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde å

2 R:dr 10

öre kub.- foten.

Matt.

Värde för- slagsvis

å 2 R:dr 10

öre kub.- foten.

R:dr

934

Ö.

Kub.f.

k.

R:dr

ö.

Kub.f.

113

k.

4

R;dr

238

Ö.

14

_

H

16;

21,324

52

359

5

75495

509

6

1,070

Summa

Riksmynt.

3,000 —

15,000

19,500—i

15,000 —

1,500-

1,500-

18,580 79,

46,500 - 60,000 —

31 5 66

15-

R:dr

12,000 — Till belöningar för rofdjurs

15,500 — Lyshållning m. fl. utgifter

holm, Förslagsanslag:

Nuvarande beloppet . .

Tillkommer, förhöjning .

50,600—byggnader och reparationer

70 300^—Byggnader och reparationer

46*870 92 Städers friheter, FörslagsPenningar:
Nuvarande

beloppet.

Afgå.......

Bibehållna indelningar och

3,000

15,066

19,500

15,000

1,500

1,500

18,580

Oindelt spannmål, såsom i

Transportkostnader för stats15;Observations-

och uppbördsJ

Penningar:

I Nuvarande beloppet

Afgå .......

Ersättningför till statsverMantalsskrifningsprovision,

Restitutioner, Förslagsanslag

Uppköp af ved förWisbys.k.

Nuvarande beloppet . .

Tillkommer, förhöjning .

Rese- och traktamentspenNuvarande

beloppet . .

Tillkommer, förhöjning

79 Skrifmaterialier och expenNuvarande

beloppet . .

Tillkommer, för jemnande

46,500 — Extra utgifter, Beservations60,

000;—Kongl. theatern ....

S:a 6,607,112 08; 22,258 52| 39l|—j 821 10 623j—| 1,308 30 6,631,500]

Anm. Minskningen i Hufvud
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

19

{förslag till biifvaiule Itiks-stat:

Penningar.

F ö

r s l a g

a n s l

a g.

Iridelt ränta

Indelt ti- onde och

Oindelt spanmål.

Summa

och ersätt-

ersättning

Värde för-

ning för

för in-

slagsvis å 2

Riksmynt.

indragna

dragna

Matt.

K:dr 10 öre

räntor.

tionde-

kubik-

anslag.

foten.

R;dr

Transport

6,199,360

dödande, Förslagsanslag . . . .

för Kronans publika hus i Stock-

12,000

j

.........15,500: —

......... 2,500: —

18,000

i Stockholm, Reservationsanslag

i landsorterna, Reservationsanslag

anslag:

50,600

70,300

ö. R:dr

934---

R:dr

...... 23,721: 29

...... 2,000: —21,721: 29.!

ersättning för indragna sådana

Ränta 21,324: 52.J

Tionde 754:95.

1870 års Riks-stat . . 1,070: 16.

verkets bergseffekter, Förslagsanslag''

procenter ra. m. Förslagsanslag:

Summa

titeln blifver således 52,600 R;dr.

21,721

3,000

29

...... 5,066:15 9,933:85.

ket indragen tionde . . . 66: 15.

9,933

Förslagsanslag.......

19,500

15,000

kronokalkugn, Förslagsanslag:

.......... 1,500: —

.......... 2,500: —

4,000

ningar, Förslagsanslag

.......... 1,500: —

.......... 4,500: —

6,000

ser, ved m. m., Förslagsanslag:

......... 18,580:79.

af Hufvudtitelns slutsumma 16: 15.

18,596

anslag..........

46,500

60,000

85

94

21,324

52

Kub.f.

113

k. |

4

R:dr

R:dr

754

66

95

509

15

23814 6,200,532 14

12,000-

18,000 —

50,600!—

70,300 —

1,070

16

6,554,512 08 22,258 52J 821 10| 623

1,308

44,870

3,000

10,000

19,500

15,000

92

4.000

6.000 —

— 18,596

46,500''- 60,000-

94

30 6,578,900 —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

Tab0 Xjitt- 3E3.

Extra Statsregleringsanslag under Sjunde Hufvudtiteln.

Stats-Ut
skottet
föreslår:
-

Kammar-kollegium:

För granskning af nya jordeböcker............

Skogsväsendet:

Till Skogsinstitutet..................

Kolonien S:t Barthelemy:

Bidrag till koloniens förvaltningskostnader, Förslagsanslag . . .

Byggnader:

Till fullbordande af landshöfdingeresidensbyggnaden i Carlstad

Summa

15,000!—

13,100 —

25,OOo|—j

65,000|—|

118,10oJ—|

Stockholm, G. W. Blomqvists Boktryckeri, 1870.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.