Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen aj utgifterna under Riksstatens nionde Hufvudtitel.

1870-03-11 · 25 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:29, Utlåtande, angående regleringen aj utgifterna under Riksstatens nionde Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

1

ft :o 29.

Ank. till Riksd. Kansli den 11 Mars 1870, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen aj utgifterna under Riksstatens

nionde Hufvudtitel.

(l:a U. A.)

Af Nionde Hufvudtitelns tvänne afdelningar fastställdes den ena eller Pensionsstaten

vid sistlidne riksdag till 628,657 R:dr 99 öre. Den andra afdelningen,

innefattande Allmänna Indragnings staten, beräknades för innevarande år till 762,392

R:dr 1 öre, deruti inbegripna indelta räntor, upptagna efter markegång på förslag

till 2,51)6 R:dr 72 öre samt 53 kubikfot 7 kannor indelt och oindelt spanmål, utgörande,

efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten, 112 R:dr 77 öre; hvadan sålunda denna Hufvudtitels

slutsamma i nu gällande Riks-stat utgör 1,391,050 R:dr.

Pensionsstaten.

Do. I afseende härå har Kong!. Maj:t, — då det icke syntes vara skäl, att

det vid 1847 och 1848 årens riksdag till belopp af 7,200 R:dr beviljade anslag för

pensionering af Rommissions-landtmätare jemte dessa tjenstemäns enlcor och barn

fortfarande utbetalades från Riksgälds-kontoret, sedan andra likartade extra anslag

blifvit vid de sednaste riksdagarne anvisade till utgående från Statskontoret, — uti

den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof föreslagit, att

samma anslag måtte varda öfverflyttadt att hädanefter utbetalas från Statskontoret,

samt, då anslaget, enligt derom gifna föreskrifter, bör tillhandahållas direktionen

öfver Civilstatens Pensionsinrättning, uppföras med 7,200 R:dr bland de under nu

Bih. till Riksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 16 Käft. 1

Angående

öfverflyttande

till utbetalning

från

Statskontoret

af anslaget

för

pensionering

af Kommissions-landtrnätare

jemte

deras enkor

och barn.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Angående

förändring i

sättet för

tjenstemäns

pensionering.

2 Stats- Utskottets Utlåtande N.-o 39.

förevarande Hufvudtitel redan befintliga anslag till nämnda inrättning, hvarigenom

dessa anslag komme att förhöjas till 98,485 R:dr 50 öre och hela pensionsstaten

skulle komma att sluta sig på 635,857 R:dr 99 öre; Och hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga förslag må af Riksdagen

bifallas.

2:o. Uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 4) har Herr J. A. Hazelius föreslagit: “att Riksdagen behagade

till Kongl. Maj:t ingå med en underdånig skrifvelse om Statens befrielse från embetsmäns

pensionering i det syfte, som Stats-Utskottets Betänkande N:o 40 vid förra

riksdagen framställde.“

Jemväl från Andra Kammaren har Utskottet erhållit remiss å motioner i enahanda

syfte, nemligen:

af Herr Lars Persson (motion N:o 143), som föreslagit, att Riksdagen måtte

anhålla, att Kongl. Maj:t behagade tillse, om icke Staten skulle kunna helt och

hållet befrias från skyldigheten att pensionera sina embets- och tjenstemän, derigenom

att åt dessa bereddes tillfälle att i en allmän lifförsäkrings- och pensionsanstalt

vinna inträde mot afgifter, som till eu början skulle af Staten bekostas för

att sedermera af tjenstemännen sjelfva utgöras, och att Kongl. Maj:t täcktes låta

utreda lämpligaste sättet för tillvägabringande af en sådan lifförsäkrings- och pensionsanstalt,

samt till Riksdagen aflåta de förslag, som af en dylik utredning samt

af öfriga förekommande omständigheter kunde föranledas;

af Herr Fredrik Pettersson, som (i motion N:o 144) föreslagit, att Riksdagen

för sin del ville besluta, antingen att Staten måtte hädanefter befrias från all pensionering

till dess embets- och tjenstemän, hvilka icke redan äro tillförsäkrade denna

rättighet, mot det att en pensionsanstalt bildades, hvartill Staten inbetalte endast

första årsafgiften, lämpad efter hvars och ens tjenstemannaklass, eller ock att Riksdagen

ville till Kongl. Maj:t ingå med en underdånig skrifvelse med anhållan om

utarbetande af förslag till pensionsinrättningar för Statens embets- och tjenstemän

och detsamma till Riksdagen aflåta; och slutligen

af Herr S. Johnson, hvilken (i motion N:o 199) framställt det förslag: l:o att

tio procent af alla löner till Statens tjenstemän skulle innehållas och genom statsförvaltningens

försorg, utan någon särskild förvaltningskostnad för tjenstemännen,

utlånas och förräntas med minst fem procent och ränta på ränta, så att bokföringen

deröfver upptoge för hvar och en tjensteman särskildt konto öfver hans lönebesparing;

2:o denna lönebesparing skulle tjenstemännen eller hans rättsinnehafvare

få lyfta med alla upplupna räntor sednast sex månader efter sedan han frånträdt

tjensten, men icke under tjenstetiden, såvida icke sjukdom eller annan sådan trängande

orsak tvingat honom att någon längre tid hafva vikarie, som uppburit någon

betydligare del åf lönen, i hvilken händelse en viss del af besparingen finge till ho
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

3

i om utbetalas efter Kongl. Maj:ts derom för hvarje särskilt fall meddelade nådiga

föreskrift; 3:o nämnda lönebesparingar skulle för de löntagare, kvilka uppbure kontant

lön, innehållas, då lönerna utbetaltes. För inkomst af boställe skulle lönebesparingen

beräknas till eu tiondedel af hvad som utgjorde fyra procent af boställets

taxeringsvärde, och för tjenstemäns extra inkomster upptagas till en tiondedel

af hvad sådana inkomster utgjort, enligt af tjenstemannen sjelf lemnad och af

årets taxeringsförrättningar granskad och godkänd eller rättad uppgift derå. Lönebesparingarne

för inkomst af boställen eller för extra inkomster skulle upptagas i

de årliga kronodebetsedlarne och uppbäras tillika med kronouppbörden; 4:o dessa

lönebesparingar skulle icke få utmätas för skuld, men om tjenstemannen såsom uppbördsman

ådragit sig propriebalans, så skulle Statsverket ega förmånsrätt till hans

lönebesparing framför alla andra fordringsegare, till så stort belopp, som motsvarade

propriebalansen.

Uti det af förstbemälde motionär åberopade, utaf sistförsamlade Riksdags

Stats-Utskott afgifna Utlåtande N:o 40 tillstyrktes aflåtande till Kongl. Maj:t utaf en

underdånig skrifvelse af samma lydelse med den nu af Herr Lars Persson föreslagna,

endast med den skilnad, att Utskottet, — som i afseende på grunden för

Statens skyldighet att pensionera civila tjenstemän, utgick från det antagande, att

denna grund snarast vore att söka deruti, att Staten kunde undgå en högre aflöning

till tjenstemännen, då dessa icke behöfde vara betänkte på sin utkomst efter

det de blifvit uttjente, likasom tjenstemännen af samma anledning kunde åtnöjas

med en lägre aflöning, — af sådan anledning i skrifvelseförslaget antydt, att tjenstemännens

skyldighet, att sjelfva utgöra afgifterna till lifförsäkrings- och pensionsanstalten,

borde motsvaras af viss tillökning i aflöningen. Nämnda Utskotts förslag

blef af Första Kammaren förkastadt, men af Andra Kammaren godkändt, med den

af Herr Lars Persson nu iakttagna förändring.

Lika med förenämnde motionärer anser äfven nuvarande Stats-Utskott särdeles

önskvärd!, om Staten kunde befrias från bestyret med civila tjenstemäns pensionering;

men Utskottet har dock icke ansett sig kunna de af motionärerne framställda

förslag understödja. Samtliga dessa förslag förutsätta tillvaron af eu på erkändt

goda och pröfvade grunder inrättad och under behöriga kontroller förvaltad

anstalt för lifräntors meddelande. Tillvägabringandet af en sådan anstalt, hvilken

utgör ett nödvändigt vilkor för pensioneringens upphörande, kan emellertid, enligt

Utskottets åsigt, icke betraktas såsom en Statens angelägenhet, helst dess inrättande

och förvaltande såsom en statsinstitution lätteligen skulle föranleda större utgifter,

än dem Staten nu får för pensioneringen vidkännas. Beträffande särskilt förslaget

om innehållande af tio procent af tjenstemäns löner, bör Utskottet erinra,

att, då dessa löner i allmänhet icke kunna anses öfverstiga hvad lör en tarflig

bergning erfordras, ett så betydligt afdrag, som det föreslagna, otvifvelaktigt skulle

föranleda, att ett stort antal tjenstemän blefve för sitt uppehälle hänvisadt till nöd
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Angående

anslaget för

blesserade

öfver- och

underofficerare.

Anslag till

utgifvande

af Sveriges

gamla lagar

4 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 29.

vändigheten att söka utom tjensten bereda sig inkomst — ett förhållande, som måste

på statsförvaltningen menligt inverka.

Utskottet tillstyrker alltså,

att förevarande motioner icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

3:o. För blesserade öfver- och underofficerare finnes å denna stat nppfördt

ett reservationsanslag af 7,500 R:dr. Jemlikt Kongl. Brefvet den 24 September 1845

blef i anledning af Rikets Ständers derom framställda begäran stadgadt, att de å

nämnda anslag då befintliga och sedermera uppkommande besparingar skulle af

Statskontoret göras räntebärande och räntan uppdebiteras att dermed öka det reserverade

beloppet. Då anslaget under en lång följd af år lemnat öfverskott, har,

enligt hvad Utskottet inhemtat, denna reservation numera stigit till ett belopp af

omkring 41,000 R:dr. Pensionsutgiften har under nästlidet år uppgått till emellan

4,000 och 5,000 R:dr, och då under nuvarande förhållanden någon tillökning i dessa

utgifter icke torde kunna förväntas, synes det Utskottet, som borde omförmälda reservation

lämpligen kunna till Statsverket indragas, och det oaktadt anslaget nedsättas

till närmaste likhet med verkliga behofvet.

Utskottet hemställer alltså:

a) att det för blesserade öfver- och underofficerare i nu gällande

stat till 7,500 R:dr uppförda reservationsanslag må med

2,500 R:dr nedsättas till 5,000 R:dr; och

b) att Riksdagen, vid tillkännagifvande af detta beslut, må hos

Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes

låta tillse huruvida icke den å detta anslag uppkomna reservation

skulle kunna utan olägenhet till Statsverket öfverlemnas.

Allmänna Indragningsstaten.

4:o. Såsom slutlig ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifningen

af Sveriges gamla lagar, som besörjts af Professoren Doktor C. J. Schlyter, har

Kongl. Maj:t föreslagit, att ett belopp af 2,000 R:dr måtte å Allmänna Indragningsstaten

för nästkommande statsreglering uppföras, att af utgifvaren uppbäras emot

redovisning i vanlig ordning; och får Utskottet, med hänvisning till hvad i det den

nådiga Propositionen bifogade Statsråds-protokoll öfver Justitie-departements-ärenden

(Bil. N:o 1 pag. 1) finnes i nu förevarande hänseende anfördt, hemställa,

att Riksdagen måtte till denna nådiga "framställning lemna

bifall.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

5

5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Regements-kommissarien vid Dalregementet,

Kapitenen Carl Gustaf Hellberg måtte beviljas en årlig pension af 450 R:dr att af

honom å Allmänna Indragningsstaten uppbäras från och med månaden näst efter

den, i hvilken han från regements-kommissariebefattningen blefve entledigad.

Af det den nådiga Propositionen bilagda Statsråds-protokoll öfver Landtförsvars-ärenden

(Bil. N:o 3 b pag. 50 och 51) inhemtas, bland annat, att Hellberg

uppnått en ålder af 72 V2 år samt under mera än 56 år varit i Statens tjenst, deraf

38^ år i krigstjenst och 17''/2 år såsom regements-kommissarie; att han, enligt

hvad regementschefen vitsordat, befinner sig i knappa ekonomiska omständigheter,

samt att den kapitenspension, han uppbär, utgör allenast 600 R:dr och således

blifver otillräcklig för hans nödtorftiga uppehälle. Med afseende å dessa omständigheter

och då Rikets Ständer uppå Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar

tillförene medgifvit åtskilliga regements-kommissarier under likartade förhållanden

pension från Allmänna Indragningsstaten, anser Utskottet sig ega skäl att tillstyrka

den för Hellberg äskade pension, som till beloppet motsvarar skilnaden emellan

regementskommissarie-aflöningen 1,050 R:dr och kapitenspensionens belopp 600 Ruin,

samt hemställer alltså,

att den af Kongl. Majd för Regements-kommissarien, Kapitenen

Carl Gustaf Hellberg begärda pension af 450 R:dr från Allmänna

Indragningsstaten må af Riksdagen beviljas.

6:o. Enär Fanjunkaren vid Nerikes regemente Carl Jansson, som under dera

år ej kunnat bestrida honom åliggande tjenstgöring, numera af läkare förklarats

sakna allt hopp om förbättring, samt Jansson, såsom blott 41 ''/2 år gammal, skulle

kunna behöfva qvarstå vid regementet under 81/2 års tid för att blifva fullt pensionsmessig,

derunder så väl betungande kamraterna med skötande af hans tjensteåligganden

som stående i vägen för yngre och dugligare underofficerares fortkomst,

har Kongl. Majd, med anledning af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade

förklarande i fråga om obotlig ansedd sinnessvag, lam eller blind tjensteman skiljande

från ordinarie beställning i rikets tjenst, föreslagit, att för Jansson, som befunne

sig i synnerligen betryckta och fattiga omständigheter, måtte å Allmänna Indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 400 R:dr, motsvarande fanjunkares

pension, enligt Kongl. Brefvet den 9 Februari 1858 och pensionsstaten af samma

dag, att med månaden näst efter den, i hvilken han erhölle afsked, af honom åtnjutas,

dock med vilkor, att Jansson från tjensten afginge, innan han blefve berättigad

till pension från Arméens Pensionskassa; och får Utskottet tillstyrka,

att den för Fanjunkaren Carl Jansson föreslagna pension af

400 R:dr må af Riksdagen beviljas.

Ang. pension

för

Regementskommissarien

C. G.

Hellberg.

Ang. pension

för

Fanjunkaren

Carl

Jansson.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

Ang. pen- 7:o. Likaledes har Kongl. Maj:t föreslagit att Fältmusikanten vid Bohus läns

Fältmusi- regemente Anders Fredrik Westholm måtte beviljas en årlig pension ai 125 R:dr,

kanten A. F. motsvarande den lians grad tillkommande fyllnadspension af statsmedel, att med

Westholm. månaden näst efter den, i hvilken han erhölle afsked, af honom å Allmänna In
dragningsstaten

åtnjutas.

Af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 b pag. 53) och de till den nådiga Propositionen

hörande handlingar har Utskottet inhemtat, att Westholm är född 1817,

inträdt i tjenst år 1831 samt befinner sig i medellösa omständigheter, äfvensom

att hau enligt läkares intyg, i följd af svårt benbrott vid venstra fotleden, nu och

för framtiden är till krigstjenst oförmögen; och är, enligt Utskottet från Arméens

Pensionskassa meddelad upplysning, Westholm vid afskedstagande! berättigad till

erhållande af pension från nämnda kassa, dock endast till belopp åt 75 R:dr R:mt.

Då Wrestholm uppnått den ålder och tjenstetid, att han redan skulle varit

till fyllnadspension berättigad, om han begagnat det tillfälle, som stått honom öppet,

att dertill göra inbetalningar; och då hans underlåtenhet derutinnan icke synes

böra grundlägga någon rätt till pension af Statsverket, samt det ej torde för regementet

medföra någon väsendtlig olägenhet, om Wrestholm ännu några år vid tjensten

qvarstadnar, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts nådiga förslag om pension för Fältmusikanten

A. F. Westholm icke må af Riksdagen bifallas.

Ang. pen- 8:o. Kongl. Maj:t har jemväl föreslagit, att aflidne Öfversten J. M. Tausons

enka Margareta Fredrika Tauson, född Ekstrand, måtte uppföras å Allmänna In,

sten J. M. dragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af eu årlig pension å

Tausons ^qq men då, enligt hvad Utskottet inhemtat, bemälda enka numera aflidit,

enka. ^

lärer

denna nådiga framställning i följd häraf få anses hafva för
-

fallit.

Ang. pen- 9:o. Med anledning af derom gjord framställning har Kongl. Maj:t föreslagit,

sion åt Ma- att afHdne Kapitenen vid Svea Artilleri-regemente, Majoren i arméen Eckard af

^°Klerekers Klerckers enka Sophia af Klercker, född Bergh, måtte å Allmänna Indragningsstaten

enka Sofia föras tili åtnjutande under sin återstående lifstid af eu årlig pension å 300 R:dr.

9 Utaf Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a sidd. 40 och 41) inhemtas, bland

annat, att af Klercker tjent såsom officer i 65 år och derunder bevistat krigen 1805,

1808—1809 och 1813—1814, under hvilket sistnämnda han, bland annat, deltagit i

slagen vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig, samt att hans bemälda enka uppnått

en ålder af mer än 68 år och är fullkomligt obemedlad; och får Utskottet af

dessa skäl tillstyrka,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande A''.-o 29.

1

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande fall föreslagit må vinna

Riksdagens bifall.

10:o. Med afseende å den förtjenstfulla verksamhet aflidne Styckjunkaren vid Ang. penSvea

Artilleri-regemente O. J. Aqvilon i ifstiden utöfvat vid Fyrverkarekorpsen, hvar- Si°unkarer,f"

vid han utmärkt sig genom åtskilliga uppfinningar, hvilka tillskyndat Statsverket be- Ö. J. Aqvisparingar,

och då hans efterlemnade enka Fredrika Aqvilon, född Rehn, enligt hvad l0-predrVka

styrkt blifvit, befunne sig med en minderårig son i synnerligen torftiga omständig- Mehn.

heter, har Kongl. Maj:t föreslagit, att bemälda enka måtte å Allmänna Indragtiingsstaten

uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension af

200 R:dr.

Efter tagen kännedom af de till frågan hörande handlingar, får Utskottet, i

betraktande af hvad ofvan blifvit anfördt och då enkan Aqvilon, enligt behörigt intyg,

lider af sjukdom, som anses obotlig, tillstyrka,

att Riksdagen må den för enkan Fredrika Aqvilon föreslagna

årliga pension af 200 Riksdaler bevilja.

1l:o. Vid sistlidne riksdag anvisades till Kongl. Maj:ts disposition för år Ang. underlän)

ett belopp af 20,000 Riksdaler, att användas till understöd åt de sedan 1808 stodätlandtoch

1809 års krig qvarlelvande landtvärnsman, som kunde anses vara af dylikt understöd

i behof; och har Kongl. Maj:t nu äskat, att för detta ändamål enahanda

belopp måtte å Allmänna Indragningsstaten för år 1871 uppföras.

Enär, på sätt af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a, pag. 39 och 40) närmare

inhemtas, understödsbeloppen hittills icke kunnat bestämmas till högre belopp än

21 R:dr 50 öre och således ifrågavarande anslag äfven för år 1871 synes till oförminskadt

belopp blifva erforderligt, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må till ifrågavarande ändamål för år 1871 å

Allmänna Indragningsstaten uppföra till Kongl. Maj:ts disposition

ett belopp af 20,000 Riksdaler.

12:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 86) har Herr J. Sjö- Ang°. väckt

gren af anförda skäl föreslagit, att samtliga officerare vid flottans nya reservstat öfverflyttmåtte

förflyttas på Allmänna Indragningsstaten, med åtnjutande för deras återstående ning på Alllifstid

af samma rättigheter och fördelar, som blifvit f. d. konstruktionskorpsen och ^agniJgsmaskinist-officersstaten

tillerkända och äfven med lika skyldigheter, som blifvit sist- staten af

nämnda korpser ålagda, enligt Kongl. Brefvet den 24 September 1867; samt att ^reservstat‘*

anslaget till Femte Hufvudtiteln måtte minskas med så stor summa, som genom den

föreslagna öfverflyttningen erfordrades, för att, utan tillökning i statsutgifterna, betäcka

det ökade anslaget till Nionde Hufvudtiteln.

Då emellertid den förändring i organisationen af flottans officers- och underofficers-personal,

hvarigenom den nya reservstaten blifvit inrättad, så nyligen egt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

rum, att det icke skäligen kan förutsättas, att de förhållanden, som föranledt tillkomsten

af denna särskilda stat, redan upphört; då vidare det af motionären gjorda

antagande, att den nya reservstaten skulle för den vanliga tjenstgöringen under

fredstid vara obehöflig, icke torde vara med verkliga förhållandet öfverensstämmande,

enär, enligt hvad Utskottet inhemtat, officerare på denna stat redan nu äro till

tjenstgöring använda, anser sig Utskottet böra hemställa,

att Herr J. Sjögrens ifrågavarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Ang. pen- l3:o. Kongl. Maj:t har i nåder föreslagit, att f. d. Exsekutionsbetjenten i Öf
K0"

k Höns- verståthållare-embetets kansli Nils Råström måtte å Allmänna Indragningsstaten upp•

betjenten föras till åtnjutande från och med innevarande år af en årlig pension å 220 RiksNils

Rå- (jg^gr, motsvarande skilnaden emellan den lön, han innehaft, och honom från Civilstatens

Pensionsinrättning tillagd pension; och får, med hänvisning till den i Statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 5 b pag. 43 och följande) lemnade utredning af förevarande

fråga och då deraf framgår, att Råström allenast i följd af okunnighet om

gällande föreskrifter gått miste om den pensionsrätt å Allmänna Indragningsstaten,

han eljest kunnat bereda sig, Utskottet tillstyrka,

att den för f. d. Exsekutionsbetjenten Råström föreslagna pension,

220 Riksdaler, må af Riksdagen beviljas, att från och med

innevarande år utgå.

Ang. pen- 14:o. Vidare har, med anledning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Öster
sionåtLänj-

göt}an(js län derom gjorda underdåniga framställning och efter Statskontorets höranAspegren.

de, Kong!. Maj*t hos Riksdagen föreslagit, att, enär Länsnotarie!), \ice Häradshöfdingen

Albert Aspegren, som är född den 25 Augusti 1833 samt år 1854 inträdt

i Statens tjenst, i följd af ett slaganfall sedan flera år tillbaka vore förlamad i högra

handen och i öfrigt till själs- och kroppskrafter så försvagad, att han vore oförmögen

att sina tjenstealiggauden bestrida och det, enligt hvad handlingarne bifogadt

läkarebetyg innehölle, numera ej vore att hoppas på hans tillfrisknande, Aspegren

måtte efter erhållet afsked från länsnotarie-befattningen uppföras å Allmänna Indragningsstaten

för att derifrån under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension,

motsvarande hvad han under sin tjenstledighet jemlikt författningarne egde att af lönen,

750 R:dr, årligen uppbära, eller tre fjerdedelar deraf med ett jemnadt belopp åt 560

R:dr; och får med anledning af de i förevarande fall förekommande bevekande omständigheter,

Utskottet tillstyrka, v _

att Aspegren må, efter erhållet afsked från länsnotarie-befattningen,

uppföras å Allmänna Indragningsstaten för att derifrån

under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension af 560 R:dr.

15:0.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Stats- Utskottets Utlåtande N.-o 29.

15:o. Kong], Maj:t har föreslagit, dels att förste landtmätaren i Wester-Norriands

län Mårten Richard Stjernsten); som varit styresman för afvittringsverket i

nämnda län, måtte, från och med innevarande år, å Allmänna Indragningstaten uppföras,

för att derifrån för lifstiden årligen uppbära ett belopp af 1,000 R:dr, emot

skyldighet att, så länge han är förste landtmätare i länet, utan särskild ersättning

af Statsverket, verkställa den redovisning af afvittringskartor och handlingar, som

vid 1869 års utgång återstått, de undersökningar, hvilka erfordras för att bestämma,

huru de ännu icke disponerade krono-öfverloppsmarkerna i länet skola användas^

sådana delningar och skattläggningar, som deraf blifva en följd, behöfliga utstakningar

och upphuggningar af rågångar omkring, nyssnämnda marker, och de egoutbyten

emellan Kronans och enskildas marker, som kunna förekomma, samt för

öfrigt tillhandagå Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med utredningar och upplysningar

i alla de ärenden, som, berörande den afslutade afvittringen och skattläggningen

i länet, kunna komma under Kongl. Maj:ts Befallningsbafvandes pröfning; dels

ock att Afvittrings- och Kommissionslandtmätarne Jonas Gustaf Wiklund och Lars

Ostlund måtte berättigas att från och med månaden näst efter den, hvarunder de

erhålla afsked från kommissionslandtmätare-befattningarne, å Allmänna Indragningsstaten

årligen åtnjuta hvardera ett belopp af 900 R:dr, motsvarande den pension,

som, derest de hunnit pensionsåldern, skolat dem enligt författningarne tillkomma.

Då, enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 d pag. 51) inhemtas,

Stjernström, som ännu ej uppnått 48 års ålder, såsom förste landtmätare åtnjuter

lön af Statsverket, samt det särskilda biträde, han, enligt det nådiga förslaget, skulle

lemna länsstyrelsen, synes lämpligare kunna på annat sätt än medelst pension å

Allmänna Indragningsstaten ersättas, har Utskottet ansett sig icke kunna förorda

förslaget om Stjernströms pensionerande; hvaremot i afseende å Wiklund och Östlund,

af hvilka den förre vid 60 lefnadsår under mer än 30 år och den sednare vid

66 års ålder under 28x/2 år tjenstgjort vid afvittringsverket, deras framskridna ålder

och långa tjenstgöring med arbeten som i hög grad anlita helsa och krafter, synas

utgöra giltiga skäl, att nu, då afvittringsarbetena i Wester-Norrlands län äro afslutade,

tillägga dem pension något tidigare än de eljest dertill varit berättigade.

Utskottet hemställer alltså:

a) att Kongl. Maj:ts nådiga förslag om beviljande af pension

för Afvittrings-styresmannen M. R. Stjernström icke må af

Riksdagen bifallas; och

b) att de af Kongl. Maj:t för Afvittringslandtmätarne J. G.

Wiklund och L. Östlund föreslagna pensioner må af Riksdagen

beviljas.

Angående

pensioner åt

Afvittringsstyresmannen

M.R. Stjernström

samt

Afvittringslandtmätarne

J. G. Wiklund

och L.

Östlund.

B%h. till Riksd. Prut. Ib70. 4 Samt l Afd. 16 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

femion^åt f6:0. Då framlidne Guvernören och Justitiarien å S:t Barthelemy F. C. Ulrichs

afiiåne Gu- efterlemnade enka Lovisa Albertina Ulrich, sjelf kroppsligen förlamad och lidande

vernöreji^F. af eu kronisk hjern-affektiou med tidtals påkommande sinnessjukdom, hvilket omöjenica

Lovisa Hggjorde hennes förflyttning till Sverige, nu jemte en oförsörjd sjuklig dotter, Edla

AVlricia Wilhelmina Ulrich, befunne sig i knappa omständigheter och stort behof af hjelp,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen ville, med afseende dels å dessa ömmande

förhållanden och dels på det utmärkta och oförtröttade nit, Guvernören Ulrich i

lifstiden ådagalagt under sin långvariga tjenstgöring i kolonien, derunder han i omkring

33 år förestått justitiarie-befattningen och i mer än 10 år tillika utöfvat guvernörs-embetet,

medgifva att hans enka måtte uppföras å Allmänna Indragningsstaten

till åtnjutande från och med innevarande år under sin återstående lifstid al

eu årlig pension å 600 R:dr, med rätt för hennes ofvannämnda dotter att, derest hon

modren öfverlefver, efter dennas död få af nämnda pensionsbelopp årligen under sin

återstående lifstid uppbära hälften; och får Utskottet, som ansett giltig anledning

nu icke förefiunas för medgifvande af den för Guvernören Ulrichs dotter ifrågaställda

vilkorliga pensionsrätt, i öfrigt tillstyrka,

att Riksdagen må Kongl. Maj:ts nu förevarande nådiga förslag

på det sätt bifalla, att aflidne Guvernören F. C. Ulrichs enka

Lovisa Albertina Ulrich varder å Allmänna Indragniugsstaten

uppförd till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig

pension å 600 R:dr, att från och med innevarande år utgå.

17:0. Enär Underjägaren å kronoparken Edsmären, Lars Ågren, som i 45

hnderjäga- år tjenstgjort vid skogsstaten i Elfsborgs län, nu vid den höga åldern af nära 74 år

renL.Ågren, och lidande af nästan fullkomlig blindhet icke vidare förmådde att sin tjenstebefattning

utöfva, har Kongl. Maj:t, på grund häraf och i betraktande af de hedrande

vitsord om nit och redbarhet i tjensten, Ågren af sina förmän erhållit, hemställt att

för Ågren måtte beviljas pension å Allmänna Indragniugsstaten till belopp af 150

R:dr, att från och med månaden näst efter den, hvari afsked blefve honom meddeladt,

under hans återstående lifstid till honom utgå.

Efter tagen kännedom af de frågan rörande handlingar och med erinran,

hurusom vid sistlidne riksdag beslut blifvit fattadt derom, att skogsplanteringskassan,

från hvilken pensioner förut beviljats skogstjeustemännen, skulle till Riksdagens

disposition öfverlemnas, i sammanhang hvarmed de från nämnda kassa anvisade pensioner

blefvo på Allmänna Indragningstaten öfverflyttade, får Utskottet

till förevarande nådiga framställning tillstyrka Riksdagens bifall.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande Ko 29. 11

I8.0. Sedan från indragna kronofogdebostället 1 mantal N:o 12 Lilla Köpmge

i Köpinge socken och Herrestads härad af Malmöhus län, hvilket boställe är

på 30 år, räknade från midfastan år 1862, utarrenderadt, blifvit till Ystad—Eslöfs

jernväg för ett belopp af 879 R:dr 37’/2 öre exproprieradt ett egoområde af 1

tunnland 14,9 kappland, samt nuvarande arrendatorn af nämnda boställe, i anledning

af gjord framställning i lråga om ersättning för mistad inkomst af den exproprierade

marken, al Kongl. Maj:t den 1 Maj 1868 förklarats berättigad att i sådant

hänseende årligen under den återstående arrendetiden uppbära 44 R:dr, utgörande

omkring fem procent å berörda till Riksgäldskontoret afiemnade expropriationsmedel,

har Kong], Maj:t med anledning häraf Riksdagen föreslagit, att omförmälda

belopp, 44 R:dr, måtte, i likhet med hvad i afseende å dylika ersättningar tillförene

egt rum, å Allmänna Indragningsstaten uppföras; och får Utskottet, då arrendatorn

måste anses till ifrågavarande ersättningsbelopp berättigad, tillstyrka,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit må

af Riksdagen bifallas.

19:0. Med anledning af en utaf Erkebiskopen m. m. Doktor Henrik Reuterdahl

till Kongl. Maj:t ingifven skrift, — hvaruti Erkebiskopen, under anförande hurusom

han, efter upphunna 74 år, af hvilka femtiotvå varit upptagna af arbete inom

skolans, statens och kyrkans områden, hvarunder han icke heller på litteraturens fält

varit overksam, börjat känna behof af hvila och derföre, om ock med undertryckande

af den känsla, som bjöd honom att åt det allmänna egna äfven sina sista krafter

önskade att se den plats, som blifvit honom anförtrodd, lemnad åt andra krafter,

underdånigst anhållit, att, då han, som från barndomen varit mycket fattig och sedermera

länge besvärats af skuld samt alltjemt känt sig förpligtad att biträda fnttiga

anförvandter, ej varit i tillfälle förvärfva mycket annat än böcker och de för hans

samhällsställning behöfliga bohagsting, hvilka, om de än förvandlades i penningar,

hvartill han ogerna såge sig tvingad, likväl icke skulle gifva honom den trygghet

för framtiden, som det vore tungt att sakna, och alltså icke kunde söka önskadt

entledigande från erkebiskopsembetet, med mindre han för sin bergning vore betryggad

medelst pension för den lefnadstid, som kunde honom återstå, Kongl. Maj:t

täcktes genom Proposition till Riksdagen äska hvad Kongl. Maj:t kunde anse böra

dertill beviljas, — hav Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva det Erkebiskopen

Reuterdahl måtte från och med ecklesiastikåret näst efter det, då afsked från

erkebiskopsembetet kan varda honom beviljadt, uppföras på Rikets Allmänna Indragningsstat

till åtnjutande under sin öfriga lifstid af årlig pension till belopp af

7,000 R:dr.

Den samvetsgrannhet, som jemte ett aldrig tröttadt nit utmärkt Erkebiskopen

Reuterdahls långvariga verksamhet i det ''allmännas tjenst, synes jemväl hafva utgjort

närmaste anledningen till den underdåniga framställning om pension, som legat till

Angående

ersättning

för exproprieradmcirk

från kronofogdebostället

Lilla

Köpinge
-

Angående

pension till

Erkebiskopen

m. m.

Doktor

Henrik

Reuterdahl.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

Angående

pension åt

Provincialläkaren

C.

F. Kjellberg.

Angående

pension åt

Folkskoleinspektören

C. A. Dahlströms

enka.

grund för förevarande nådiga förslag. Hos dem, som med någon uppmärksamhet

följt Erkebiskopen Reuterdahls embetsförvaltning, torde emellertid den åsigt vara

allmän, att någon rubbning icke egt rum i det tillitsfulla förtroende, som städse

kommit Erkebiskopen Reuterdahl till del; och då Utskottet dessutom anser pensionering

af prestman icke böra af Riksdagen medgifvas, får af dessa skäl Utskottet

hemställa,

att Riksdagen må i underdånighet förklara sig icke hafva funnit

skäl att Kongl. Maj;ts förevarande nådiga framställning bifalla.

20:0. Kongl. Maj:t har ytterligare föreslagit, att Provincialläkaren i Wenersborgs

distrikt af Elfsborgs län doktor Carl Fredrik Kjellberg måtte ega att, från

och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från provincialläkarebefattningen

honom meddelades, från Allmänna Indragningsstaten uppbära under sin återstående

lifstid en hans nuvarande lön motsvarande pension af 2,000 R:dr; och inhemtas

af det vid den nådiga Propositionen fogade protokoll öfver ecklesiastikärenden

(Bil. N:o 7 pag. 64) att Kjellberg är född den 22 December 1802, blifvit

antagen till stipendiat i fältläkarekorpsen den 25 Februari 1830, till bataljonsläkare

vid Westgöta-Dahls regemente den 28 Mars 1831, till lasaretts- och stadsläkare

i Piteå den 12 Juni 1832, till läkare å Wermlandsnäs den 20 Juli 1817, till provincialläkare

i Hedemora distrikt den 27 Juli 1840 och till provincialläkare i Wenersborgs

distrikt den 30 November 1841, äfvensom att han, enligt läkarebetyg, i anseende

till sin ålder och sina genom ansträngningar i tjensten mycket försvagade

kroppskrafter, är oförmögen att tillbörligen sköta sina tjensteåligganden. Kjellberg,

som uppnått mer än 67 års ålder, skulle således hafva varit till pension berättigad,

derest den tid af 8 år, under hvilken han tjenstgjort dels såsom lasaretts- och

stadsläkare i Piteå och dels såsom läkare på Wermlandsnäs fått, enligt författningarne,

i hans tjensteår inberäknas; vid hvilket förhållande och då den sistnämnda

befattningen redan samma år, som Kjellberg densamma frånträdde, förklarats berättiga

till vanlig tjensteårsberäkning, Utskottet tillstyrker,

att den af Kongl. Maj:t för Provincialläkaren Doktor C. F.

Kjellberg från Allmänna Indragningsstaten föreslagna pension

af 2,000 R:dr må af Riksdagen beviljas.

21:0. Herr C. F. Tenger har uti en inom Andra Kammaren väckt motion

(N:0 32) föreslagit, att Riksdagen ville bevilja aflidne Rektorn vid Oscarshamns

elementar-läroverk, Folkskole-inspektören C. A. Dahlströms enka Sofie Dahlström

född Eckerlund en årlig pension af 500 R:dr R:mt.

Då emellertid Utskottet anser pensionering af tjenstemäns enkor och familjer

endast i särskilda undantagsfall och under synnerligen ömmande omständigheter,

som här icke synas vara för handen, böra ega rum, hemställer Utskottet,

att Herr C. F. Tengers ifrågavarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

A2:o. Vid den fördelning mellan de olika Hufvudtitlarne, som vid 1840—1841 Angående

årens riksdag egde rum af det dittills å dåvarande Åttonde Hufvudtiteln till extra ut- nMegåfvor''

gifter uppförda anslag blef detta anslag under Sjunde Hufvudtiteln bestämdt till åt behöfbögre

belopp än för de öfriga Hufvudtitlarne, “med hänseende till disposition af vandepensioner

och nådegåfvor“.

I afseende å detta på Sjunde Hufvudtiteln uppförda anslag hafva Riksdagens

sednast församlade Revisorer (se Berättelsen angående Statsverkets tillstånd och

förvaltning pag. 116) anmärkt, bland annat, att de gratifikationer, hvilka af sagda

anslag utaf Kongl. Maj:t beviljats och till en del personer år från år med oförändiadt

belopp utgått, synts Revisorerne närmast hänförliga till pensioner, hvarföre

Revisorerne ansett sig böra ifrågasätta, om icke gratifikationer af denna beskaffenhet

till det belopp, hvarmed Riksdagen kunde finna dem böra utgå, lämpligen kunde

uppföras under Nionde Hufvudtiteln, hvarå dylika utgifter i allmänhet äro upptagne;

men, enär ifrågavarande till Kongl. Maj:ts disposition ställda anslag uppenbarligen

är afsedt och väl äfven blifvit användt för sådana tillfälliga understöd,

som Kongl. Maj:t kan finna skäl i särskilda fall för en eller annan gång tilldela

behöfvande, och dylika understöd synts Utskottet vara af helt annan beskaffenhet

än årliga lör lifstid beviljade pensioner, hemställer Utskottet,

att Revisorernes ifrågavarande framställning icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

23:o. Då riksmarkegångspriset å spanmål för åren 1867, 1868 och 1869 ut- Angående

gjoit i medeltal 2 R:dr 71 öre för kubikfoten, motsvarande 17 R:dr 9 öre för tunnan ^de^under*

eller 6 R:dr 59 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen en del§löner

vid 1841 års statsreglering beräknades, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att den löne- inlXmål

fyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjenstemän m. fl.,

som före vidtagande af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner

med derunder beräknad spanmål, äro tillförsäkrade, måtte al Riksdagen bestämmas

efter nämnda prisskilnad, 6 R:dr 59 öre för tunnan, till utgående från Allmänna

Indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål

som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare för närvarande utgör 738

tunnor, skulle således till bestridande af ifrågavarande utgift erfordras i jemnadt

tal en summa af 4,800 R:dr.

I anledning häraf får Utskottet hemställa,

att för de tjenstemän, hvilka äro berättigade till spanmålstillökning

utöfver det i staterna beräknade pris af 7 R:dr Banko,

denna tillökning måtte för hvarje tunna under lönerna beräknad

spanmål bestämmas till 6 R:dr 59 öre.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Angående

förhöjning i

Allmänna

Indragningsstatens

n. v.

anslag och

om Hufvudtitelns

slutsumma.

Arméens

pensio
nering.

Stats-Utskottets Utlåtande JSl:o 29.

24:o. Enär utgifterna å Allmänna Indragning sstaten, hvilka utgjort under år

1867 ett belopp af 819,162 R:dr 67 öre och under år 1868 omkring 900,000 R:dr,

således under dessa år betydligt öfverstiga det för nämnda stat i 1870 års Riksstat

anvisade belopp, 762,392 R:dr 1 öre, har Kongl. Maj:t funnit ifrågavarande förslagsanslag

böra väsendtligen förhöjas och i sådant afseende samt för vinnande af jemn

slutsumma å Riks-staten i sin helhet, föreslagit att anslaget för nästa statsregleringsperiod

måtte bestämmas till 892,742 R:dr I öre, så att om härtill lades beloppet

af pensionsstats-anslagen 635,857 R:dr 99 öre, slutsumman af de ordinarie anslagen

under Nionde Hufvudtiteln blefve 1,528,600 R:dr; och får Utskottet i öfverensstämmelse

med den åsigt Utskottet tillförene uttalat, i afseende å förslagsanslags bestämmande

till närmaste öfverensstämmelse med de behof för hvilka de äro afsedda,

tillstyrka,

att Riksdagen må Kongl. Maj:ts ofvanberörda framställning om

förhöjning i Allmänna Indragningsstatens förslagsanslag bifalla,

dock att, vid nya Riks-statens upprättande, samma anslag måtte

få jemkas i den mån som blifver erforderlig för att till jemnade

belopp bringa Riks-statens slutsummor.

Dessutom har Kongl. Maj:t gjort framställning om beviljande af nedannämnda

extra anslag för år 1871.

25:o. I och för Arméens pensionsinrättning har Kongl. Maj:t äskat, dels för

upprätthållande af Arméens pensionskassas egen pensionering en summa af 85,500

R:dr, eller enahanda belopp som för innevarande år finnes anvisadt, och dels för

fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och

den 6 November 1860 ett kreditiv å 230,000 R:dr, att användas till betäckande af

den skilnad, som för Arméens pensionskassa under år 1871 kunde uppstå genom

den ifrågavarande pensioneringens tillämpning.

Under åberopande af hvad beträffande Arméens pensionskassas ställning och

för 1871 påräknade utgifter är i det vid den nådiga Propositionen fogade Statsrådsprotokoll

(Bil. N:o 3 a, pag. 38 & 39) meddeladt, tillstyrker Utskottet,

a) att för upprätthållande af Arméens pensionskassas egen

pensionering, må för år 1871 på extra stat anvisas ett kreditiv

å 85,500 R:dr, med skyldighet för pensionskassan, att till Riksgälds-kontoret

afstå det för året pensionskassan tillkommande

förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna

och under enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt rum,

eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för

pensionskassans direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit

afslutas, hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga,

om hela anslaget eller huru stor del deraf för ända
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

15

målet varit behöfiigt, samt att, i händelse det lyftade beloppet

icke åtgått, öfverskottet återlemna;

b) att för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater

af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860 måtte

för år 1871 anvisas på extra stat ett kreditiv af 230,000 R:dr,

att användas till betäckande af den skilnad, som för Arméens

pensionskassa under samma tid kan uppstå genom den ifrågavarande

pensioneringens tillämpning och att utbetalas sålunda,

att hälften deraf utgifves den 1 April och den andra hälften

den 1 Oktober, med förbindelse för direktionen att, vid reqvirerande

af första nalfårets belopp, med afslutade räkenskaper

redovisa föregående årets utgift.

26:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit att följande kreditiv måtte anvisas Angående

nemligen : pensionering

för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan i stånd att sLretfmtill

Sjöförsvarets embete- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast ut- bets- och

gifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra

tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande 72,000 R:dr gemenskap.

samt för upprätthållande af den Sjöförsvarets afskedade gemenskap

förunnade förbättrade pensionering .......................................................... 40,000 „

tillhopa 112,000 R:dr

eller enahanda belopp, som för berörda ändamål äro för innevarande år anvisade,

med rättighet för direktionen öfver nämnda kassa att å berörda kreditiv under loppet

af år 1871 lyfta hvad för omförmälda behof blifver erforderligt, sedan styrkt

blifvit, i hvad mån de för innevarande år beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen

åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats, mä

för 1871 års pensionering i mån af behof användas; och får Utskottet, med åberopande

af hvad i Statsråds-protokollet (Bil. M 4 sid. 16 & 17) finnes anfördt,

till denna nådiga framställning tillstyrka Riksdagens bifall.

Stockholm den 11 Mars 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Fr.son Posse.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

Res e rv a ti o n er:

Vid 10:de punkten (angående pension för Styckjunkare!! O. J. Aqvilons enka)

af Grefve L. af Ugglas.

Vid 15:de punkten (angående pension för Afvittrings-styresmannen M. R. Stjernström)

af Herrar Friherre F. A. Funck, E. af Klint och C. R. P. von Stockenström.

Vid 19:de punkten (angående pension för Erkebiskopen H. Reuterdabl) af

Herrar F. W. E. Leijonancker, C. F. Wcern, E. af Klint, L. af Ugglas och G. E.

Casparsson.

Af Herr A. O. Wallenberg, som yttrade: “Emot Utskottets beslut i 19:de

punkten får jag mig reservera. Utskottet har bland motiverna för sitt afstyrkande

intagit att det icke vill af allmäna medel pensionera prestman. Jag ser uti denna

fråga icke presten, utan den utmärkte mannen, Henrik Reuterdahl, som med sällspordt

nit och sjelfförsakelse under ett hälft sekel arbetat i det allmännas tjenst. Gerna

skall jag gifva min röst till pensionering åt huru många som helst lika utmärkte

män. Man behöfver icke befara att tillämpningen af en sådan grundsats skulle blifva

betungande för statskassan. Men att erkänna och hedra förtjenstfulle medborgare

ligger inom Riksdagens befogenhet. På dessa skäl tillstyrker jag vördsamt att Riksdagen

behagade bifalla hvad Kongl. Maj:t i denna fråga föreslagit/4

Herr R. N. G. Montgomery-Cederhielm, Grefve Vh. Em. Piper och Herr M.

Ahlgren hafva begärt få antecknadt, att de i Utskottet icke deltagit i behandlingen

af denna Hufvudtitel.

Tab, A.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. I Att.

bih. till Rilcsd Frat. 1870. 4 Sami. 1 Afd 16 Raft

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 29.

Riks-statens Nion

1870 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta

räntor, en- ligt marke- gång på

förslag.

Spanmål:

Indelt

på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde å 2

R:dr 10

öre kubik- foten.

Mått.

Värde för- slagsvis ä

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr. ö.

R:dr. ö.

kub.-f. k.

R:dr. ö.

kub.-f. k.

R:dr. ö.

Summa

Riksmynt.

Tpt

91,285

50

70,219

50

161,505) —|--

R:dr.

91,285

50i

70,219

50

161,505

Pensions- och I

A. Pension

Civilstatens Pension

Nuvarande anslag:

Pensionsstaten f

stemän......

Dito för deras enk

ock omyndiga bar

Ersättning för mistad

löneinnehållniugar

Dito för nådårs- oc

begrafningshjelps b

sparingar.....

Tillhommer: t

För pensionering

sions-landtmätare

tjenstemäns enk

Arméens Pension

Pensions-staten f

embets- och tjenst

underofficerares e

Ersättning för mista

hållningar ....

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29,

19

e Hufvudtitel.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förslagsanslag:

Indelt ränta

Indelt tionde

Oindelt

spannmål:

Summa

ragnings-staterna:

taten.

renningar.

och ersättning

för indragna

räntor.

och ersättning

för indragna

tionde-anslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

assa:

ivile embets och tjen- 7,500: —

5,000: -

2,245: 50.

6,540: — 91,285: 50.

omniis- mte dessa

h barn . 7,200: —

sa:

ilitäre

än samt

r och barn 37,500: —

neinne-

..... 4,639: 50.

R:dr.

98,485

Ö.

50

R:dr.

ö.

R:dr.

ö

kub.f.

k.

R:dr.

ö.

R:dr.

98,485

Ö.

50

Transport 42,139: 50.

98,485

50

—

—

—

---

—

|

—

98,4851 50

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

Tpt

Sgr

Tpt

1870 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta

räntor, enligt

markegång

på

förslag.

Spanmål:

Indelt

på förslag.

Oindelt.

Summa

Mått.

Värde å 2

R:dr 10

öre kubikfoten.

R:dr.

161,505

193,058

46,295

3,239

7,500

74,000

30,000

2,000

98

16

6,000 —

523,598

R:dr.

kub-f.

14

523,598

R:dr.

14

Matt.

Värde förslagsvis

ä

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

kub-f.

24,713

25,315

50,028 5

R:dr. ö.

51,897

53,161

50,028 5

93

92

R:dr.

161,505

244,956

46,295

56,401

7,500

74.000

30.000

2,000

6,000

91

08

Ersättning för nådårs

nings-hjelps-bespa

Waclstena krigsmans

Amiralitets-krigsmans

Förra anslaget unde

Ersättning för mistad

hållningar ....

Dito för nådårs- oc

hjelps-besparingar

Invalidhus-fonden . .

För blesserade öfver

Reservationsanslag:

Nuvarande beloppet

Afgå........

Bidrag till handels

att af tullmedlen di

tionsanslag ....

Bidrag till folkskole

Bidrag till folksko

pillkassa......

Bidrag till Kong!

kassor.......

105.059 85 628,657

99

105,059 85 628,657

99

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

21

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förslagsanslag:

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersättning

för indragna

tionde-anslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis

å 2

R:dr 10 öre

Summa

Riksmynt.

kubikfoten.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

R:dr.

ö

kub.-f.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Transport 42,139: 50.

98,485

50

__

_ ■

__

—

—

—

98,485

50

och begraf-

ringar . . 28,080: —

70,219

50

___

__

---

__

—.—

—

—

70,219

50

buskassa.......

193,058

98

——

—

—

24,713

3

51,897

93

244,956

91

kassan:

enna titel 43,100: —

löneinne-

...... 615: —

begrafnings-

...... 2,580: —

46,295

—

___

—.

—

—

---

—

—

46,295

—

3,239

16

—

—

—

25,315

2

53,161

92

56,401

08

och underofficerare,

...... 7,500: —

...... 2,500: —

5,000

—

—

—

—

——

—

—

5,000

—

flottans pensions-stat,

rekte utgå, Beserva-

74,000

__

_

_

74,000

_

lärares pensionering .

30,000

—

—

——

—

——

—

—

30,000

—

lärarnes enke- och pu-

2,000

_

—

—

---

—

—

—

2,000

—

Theaterns pensions-

1

6,000

—

—

—

—

6,000

__

Säger

528,298

14

•--

—

__

50,028

£

105,059

85

633,357 99

Transport

528,298

14

—

1

!

1

50,028

£

> 105,059

85

633,357

99

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

1870 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta

räntor, en- ligt marke- gång på

förslag.

Spanmål.

Summa

Riksmynt.

jIndelt

på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde å 2

R:dr 10

öre kubik- foten.

Mått.

Värde för- slagsvis å

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

knb.-f.

k.

R:dr.

Ö.

kub.-f.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

Tpt

523,598

14

—

—

--

--.

—

50,028

5

105,059

85

628,657

99

759,772

52

2,506

72

45

i

94

50

8

7

18

27

762,392

01

S:a

1,283,370

66

2,506

72

45

—

94 50

50,037

2

105,078

12

1,391,050

—

B. Allmänna

För diverse föremål,

Penningar:

Nuvarande beloppet

Tillkommer, förhöjning

........

Bibehållna indelninsättning

för indragna

Ränta........

Tionde.......

Oindelt spannmål, såårs

Riks-stat ....

Anm. Tillökningen å

ledes 135,050 R:dr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Indragningsstaten.

Transport

Förslagsanslag:

759,772: 52.

130,350: — 890,122:52.

gar och ersådana:
.

..... 2,506: 72.

..... 94: 50.

som i 1870

...... 18:27.

Summa

Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 29. - 23

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Förslag

sanslag:

Summa

Riksmynt,

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersättning

för indragna

tionde-anslag.

Oindelt

spantnål.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

kub.-f.

k.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

528,298

14

50,028

5

105,059

85

633,357

99

890,122

52

2.506

72

94

50

8

7

18

27

892,742

Öl

1,418,420

66

2,506 72

94

50

50,037

2

105,078

12

1,526,100

—

ufvudtiteln blifverså
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Stats-Utskottets Utlåtande- N:o 29.

Tal». 3.11* «.

Allmänna Indragningsstaten.

Ny anvisning.

Professoren, Doktor C. J. Schlyter, såsom slutlig ersättning för biträde

och andra kostnader vid utgifvandet af “Sveriges'' gamla

lagar“ .............................................................................................

Regementskommissarien vid Dalregementet, Kapitenen Carl Gustaf

Hellberg .......................................................................................

Fanjunkaren vid Kerikes regemente Carl Jansson ...........................

Kapitenen vid Svea Artilleri-regemente, Majoren E. af Klerckers

enka Sophia af Klercker, född Bergh ......................................

Styckjunkare!! O. J. Aqvilons enka Fredrika Aqvilon, född Rehn

Till understöd åt de sedan 1808 och 1809 års krig qvarlefvande

landtvärnsman ...............................................................................

F. d. Exsekutionsbetjenten i Öfverståthållare-embetets kansli Nils

Båström, att utgå från och med år 1870 ............................

Länsnotarien i Östergötlands län, vice Häradshöfdingen Albert

Aspegren ..................-.......................................................

Afvittrings- och kommissionslandtmätaren Jonas Gustaf Wiklund

D:o ,, d:o Lars Östlund .........

Framlidne Guvernören och Justitiarie!! å S:t Barthelemy F. C. Ulrichs

enka Lovisa Albertina drick, att utgå från och med år

1870 ...................-...................................................................

Underjägaren Lars Agren ............................................................

Ersättning åt arrendatorn af indragna kronofogdebostället, 1 mantal,

As 12, Lilla Köpinge i Köpinge socken, Herrestads härad

och Malmöhus län ........................................................................

Provincialläkaren i Wenersborgs distrikt af Elfsborgs län, Doktor

Carl Fredrik Kjellberg .............................................................

Summa

Stats- utskottet

föreslår:

2,000

i

450

_

400

—!

300

200

|

20,000

220

560

|

900

—

900

—

600

150

—

44

—

2,000

—

28,724

—

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

25

Tätt. Ditt C.

Extra Statsregleringsanslag under Nionde Hufvudtiteln.

Kreditiv.

Stats-Utskottet

föreslår:

För upprätthållande af Arméens Pensionskassas] egen

Rdr.

öre

pensionering ..........................................................

85,500: —

v fortfarande tillämpning af nu gällande pensionssta-

ter för arméens befäl och tjensteman ................

230,000: —

315,500

fortsatt tillämpning af staten för pensionering af

Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt be- tjente ....................................................................

72,000: —

'' » upprätthållande af den gemenskapen vid Sjöför-

svaret förunnade förbättrade pensionering ..........

40,000: —

112,000

--

Summa

427,500

—

liih. till Riksd. Prat. 1870. 4 Sami 1 Afd. 16 Haft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1870:42 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Nionde Hufvudtitel. s. 1 i texten