Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra vattenaftappnings/öretag.

1870-03-28 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:36, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra vattenaftappnings/öretag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 36.

1

N:o m\

Ank. till Riksd. Kansli d. 29 Mars 1870, kl. 11 f. m.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning,

bro- och hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra

vattenaftappnings/öretag.

(R. A.)

I sammanhang med afgifVet förslag till reglering af utgifterna

under Riks-statens Sjette Hufvudtitel har Kongl. Maj:t i sin nådiga Proposition

om statsverkets tillstånd och behof, hos Riksdagen gjort framställning

om de tillfälliga anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas

för utförande af väganläggningar och vägförbättringar, bro- och

hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag;

och får Stats-Utskottet, jemlikt hvad Utskottet i sitt, angående regleringen

af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel, afgifna Utlåtande

N:o 26 tillkännagifvit, nu meddela särskildt yttrande öfver ej

mindre Kongl. Maj:ts, än enskilde motionärers framställningar om medels

beviljande för dylika arbeten.

A) Väganläggningar och yägförbättringar

l:o.

För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga.

eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t uti ofvanberörda nådiga

Proposition föreslagit, att Riksdagen måtte fortfarande till Kongl. Maj:ts

disposition anvisa enahanda belopp, eller 150,000 R:dr, som under flera

föregående riksdagar för hvarje år beviljats.

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 22 Rätt. 1

Angående (inslag

för anläggning

af

nya samt förbättring

eller

omläggning af

mindre goda

vägar.

L

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

Enligt hvad Stats-Utskottet inhemtat. ej mindre af det vid den nådiga

Propositionen fogade Statsråds-protokoll rörande civilärenden (Bil.

N:o 5 a sid. 39), än ock af Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader

till Utskottet aflemnade generalförslag rörande ifrågasatta

allmänna arbetsföretag, äro, i afvaktan på statsunderstöd, hos bemälde

Styrelse hvilande en mängd planer till vägarbeten inom olika delar af

landet, af sådan beskaffenhet, att deras understödjande lämpligast kan

ske af den fond, Kongl. Maj:t sålunda af Riksdagen äskat; och uppgå

de understöd, Styrelsen förordat för dessa, i trenne klasser upptagna

arbeten till ett sammanlagdt belopp af 1,086,720 R:dr, nemligen:

i första klassen (eller de, som företrädesvis ansetts förtjenta af understöd)

................R:dr 421,920: —

i andra klassen..............» 631,800: —

i tredje klassen............. . » 33,000: —

Summa R:dr 1,086,720: —

Då de statsunderstöd, som af ifrågavarande medel beviljas, vanligen

uppgå till “^delar af den beräknade kostnaden, har inom Utskottet

fråga blifvit väckt om icke, sedan menigheterna numera i allmänhet klart

inse och fullt uppskatta värdet af förbättrade kommunikationsanstalter,

det skulle befinnas lämpligt, att vid det ifrågavarande anslagets beviljande

fästades det vilkor, att understöd af dessa medel icke i något

fall finge öfverstiga hälften af den kostnad, som för arbetets utförande

enligt fastställd plan blifvit beräknad. Ehuru det icke kan förnekas, att

anslagssumman härigenom blefve tillräcklig för långt flera arbetsföretag

och att understödet, äfven om det inskränktes till hälften af den för

hvarje arbete beräknade kostnad, måhända i de flesta fall blefve tillräckligt

för att förmå vederbörande menigheter att utföra nödiga vägförbättringar,

har dock Utskottet tvekat att såsom bestämdt vilkor vid

anslagets beviljande föreslå en sådan inskränkning, enär det torde vara

lämpligast att, hädanefter såsom hittills, åt Kongl. Maj:t öfverlemnas att,

efter pröfning af de i hvarje särskilt fall förekommande omständigheter

och förhållanden, bestämma understödets belopp.

Under förhoppning att Kongl. Maj:t behagar i hvarje särskildt fall *

tillse, att icke större statsbidrag beviljas, än behofvet för arbetsföretagets

åvägabringande oundgängligen påkallar, hemställer Utskottet alltså,

att Riksdagen måtte, för anläggning af nya samt förbättring

af: backiga eller eljest mindre goda vägar, till

Kongl. Maj:ts disposition för år 1871 på Riksgälds-kontoret

anvisa ett anslag af Etthundrafemtiotusen R:dr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36,

2:o.

3

0 Vid 1865—1866 års riksdag beviljades till väganläggning mellan

Asele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län ett statsbidrag af

50,000 R:dr, hvaraf 10,000 R:dr anvisades att utgå under år 1867,

hvarefter i ytterligare afräkning derå anvisats till lyftning under år

1868 ett belopp af 15,000 R:dr samt under år 1869 ytterligare 20,000

R:dr, eller tillhopa 45,000 R:dr; och har Kong!. Maj:t nu äskat att återstoden

af anslaget måtte beviljas, att utgå med 5,000 R:dr.

Då, enligt hvad Utskottet af förenämnda generalförslag inhemtat,

ifrågavarande arbete bör vara färdigt till afsyning den 1 nästkommande

Oktober, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte till utgående från Riksgälds-kontoret

under innevarande år anvisa återstoden, Femtusen

R:dr, af det för väganläggningen mellan Asele och

Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län vid 1865 och

1866 års riksdag beviljade anslag å 50,000 R:dr.

3:o.

Bland de flera föreslagna vägarbeten af det omfång och den beskaffenhet

att den årliga vägbyggnadsfonden är otillräcklig att till deras

utförande anvisa bidrag, hvilka vägarbeten finnas omförmälda å sid. 36

i Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående statsverkets

tillstånd och behof, har Kongl. Maj:t ansett sig nu endast böra

förorda understöd för väganläggningen mellan Lycksele och Wilhelmina

kyrkoby i Westerbottens län. Genom berörda anläggning, som afser en

vägsträcka af 9 mil 2,988 fot, skulle, enligt hvad gå berörda bilaga inhemtas,

den nära fullbordade nya vägen från Asele till Wilhelmina

sammanbindas med en gammal häradsväg från Lycksele till Umeå, samt

för Wilhelmina sockens innevånare beredas kommunikation med Lycksele

kyrkoplats, der Lappmarkens provincialläkare, veterinär, kronofogde

och apotek äro förlagda och hvarest det största varuutbytet mellan nedra

landets och Lappmarkens prodiikter eger rum. Såsom ytterligare

skäl för denna väganläggning, har chefen för Kongl. Civil-departementet

anfört att, enligt undersökningsförrättarens, Kapitenen Nordbecks, i ämnet

yttrade åsigt, ifrågavarande väg mellan Wilhelmina och Lycksele vore

den vigtigaste och mest behöfliga i Westerbottens lappmarker, synnerligast

som befolkningen i Lycksele och Wilhelmina socknar år 1860

uppgick till 7,488] personer, eller nära hälften af befolkningen i sagda

Väganläggning

mellan Asele

och Wilhelmina

kyrkoby

i Westerbottens

län.

Väganläggning

mellan Lycksele

och Wilhelmina

kyrkoby

i Westerbottens

län.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande No 86.

lappmarker, samt allmogen i ''de byar och lägenheter, hvilka ligga invid

den föreslagna väglinien, sommartiden icke hade annan utväg för framskaffandet

af sina förnödenheter, än att bära dem, enär vattendrag för

båtfärd saknades. Kostnaden för väganläggningen vore beräknad till

160,095 R:dr; och hade Wilhelmina och Lycksele socknars innevånare

förbundit sig att utföra vägarbetet, om de erhålla ett statsanslag, motsvarande

*|3:delar af beräknade anläggningskostnaden. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

och Landstinget hade vitsordat'' behofvet och ändamålsenligheten

af väganläggningen och såsom ytterligare skäl för beviljandet

af statsbidrag till densamma och för detta bidrags anvisande att utgå

redan innevarande år anfört, att fattigdomen och arbetsbristen i orten,

efter flera års felslagna skördar, vore stor och att, derest icke ett större

arbetsföretag der anordnades, undsättningslån måste sökas.

Med afseende å hvad om behofvet och nyttan af denna väganläggoing

sålunda blifvit anfördt, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

till densammas utförande bevilja statsbidrag till belopp, som, i jemnt

hundratal närmast motsvarar % :delar af anläggningskostnaden, eller med

106,700 R:dr, samt att af detta belopp för år 1871 måtte anvisas 15,000 R:dr.

Ehuru den summa, hvilken sålunda blifvit föreslagen att för nästkommande

är till ifrågavarande väganläggning anvisas, icke uppgår till

något större belopp, anser dock Utskottet betänkligt att till ett vägarbete

i dessa aflägse belägna orter under nuvarande förhållanden bevilja ett

bidrag, som, innan arbetet blifver fullbordadt, skulle komma att ådraga

Staten den betydliga utgiften af mer än Etthundratusen R:dr, helst af

hvad en motionär från Wester-Norrlands län, hvilken föreslagit en väganläggning

mellan Ramsele och Ströms socken, blifvit upplyst, anledningar

icke saknas * till det antagande, att möjligen angelägnare vägarbeten

inom de Norrländska länen behöfva statsunderstöd för att kunna komma

till verkställighet. Under sådana förhållanden anser sig Utskottet nu

icke kunna förorda anvisandet af några medel för ifrågavarande väganläggning,

utan hemställer,

att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande

af statsbidrag till väganläggning mellan Lycksele och

Westerbottens län icke må

Wilhelmina kyrkobyar i

vinna Riksdagens bifall
4:o.

Väganläggning

mellan Ramsele

socken i

tenäTiän^ch Uti en inom Andra kammaren väckt och till Utskottet remitterad

ströms socken motion (N:o 68) har Hexa'' P. Jungman från Wester-Norrlands län föreslå
-

Jemtland/t

lön.

git-, att Riksdagen måtte för väganläggning mellan Ramsele socken i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

5

Wester-Norrlands län och Ströms socken i Jemtlands län bevilja ett emot den

beräknade kostnadssumman eller två tredjedelar deraf svarande belopp,

65,930 R:dr R:mt, att utan återbetalningsskyldighet utgå med en tredjedel

under åren 1871, 1872 och 1873.

I afseende på denna väganläggning har af motionären hufvudsakligen

blifvit anfördt, att den föreslagna vägen komme att sammanbinda

två län, i trakter der på många mils afstånd väganläggning saknas; att

hela befolkningen inom Ramsele och Hammerdahls tingslager, uppgående

vid 1868 års slut till 16,415 personer, komme i mer eller mindre mån

att draga fördel af denna väganläggning; att från Hernösand till Sollefteå

vore tio mils ångbåtsled samt derifrån till nedre ändan af Hellgumssjön

fullständig landsväg af 2 mils längd; att från nedre ändan af Hellgumssjön

till ödsgårdsforsen, omkring 3 mil, ångbåt skulle kunna användas;

att landsvägen, som går på norra sidan om Hellgumssjön, leder ända

till Ramsele kyrka, men icke längre, i sträckningen mot Ström i Jemtlands

län; att det således vore från Ramsele kyrka till Ströms s. k.

vattudal som väg saknades; samt att denna floddal, som från nedre ändan

af Ströms socken vesterut är segelbar på en sträcka af 10 till 12

mil, redan innevarande sommar komme att befaras med en för sådant

ändamål inköpt ångbåt.

Motionären har vidare uppgifvit att, enligt 1863 gjorda beräkningar,

redan då, dels till, dels ifrån dessa socknar transporterades minst

3.000 lass årligen, hvarje lass beräknadt till 8 centner, eller tillhopa

24.000 centner, hvilken ej obetydliga varutransport nu, i saknad af väg,

endast under några månader vintertiden kunde ega rum; samt att Ramsele

och Ströms socknar åtagit sig att verkställa vägbrytningen och för

framtiden underhålla vägen, mot erhållande af 2j,:delar af den beräknade

kostnadssumman för väganläggningen, till hvilken Hernösands stadsfullmäktige

anslagit ett bidrag af 5,000 R:dr.

Ehuru den ifrågavarande väganläggningen, hvilken är beräknad

till en kostnad af 98,900 R:dr, blifvit i Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens

generalförslag uppförd bland första klassens arbeten till erhållande

af ett statsbidrag, motsvarande ''|3:delar deraf, eller 65,930 R:dr, samt de

skäl för väganläggningen, som af motionären anförts, synts Utskottet

synnerligen behjertansvärda, har dock Utskottet, vid det förhållande,

att statsverkets närvarande ställning icke medgifver beviljandet af särskilda

statsbidrag för större vägarbeten, funnit sig böra hemställa,

att Herr Engmans ifrågavarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

Väganläggning

mellan Gideåj

och Trehörningssjö

kyrkor

i WesterNorrlands

län.

Omläggning af

allmänna

landsvägen

mellan Hvetlanda

och Serarps

gästgifvaregärdar

inom Ostra

härad af Jönköpings

län.

5:o.

Till Stats-Utskottet har jemväl blifvit remitterad en inom Andra

Kammaren af Herr P. 0. Hörnfeldt väckt motion (N:o 30), att Riksdagen

måtte, för väganläggning emellan Gideå och Trehörning ssjö kyrkor i

WesterNorrlands län, anvisa ett understöd af allmänna medel, utan återbetalningsskyldighet,

motsvarande två tredjedelar af den beräknade anläggningskostnaden,

eller 48,000 R:dr Runt, att utgå med en tredjedel

under hvartdera af åren 1870, 1871 och 1872 och under vilkor det ortens

väghållningsskyldige innevånare, utan vidare statsbidrag, anlägga

och framdeles underhålla sagde väg.

Enligt Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens ofvanberörda generalförslag

har kostnaden för ifrågavarande väg, med en längd af 3 mil

16,750 fot, beräknats till 72,000 R:dr; men dels i anseende till de i

förslaget upptagna höga arbetspriser, dels emedan väganläggningen åsyftar

endast eu lokalkommunikation, har bemälde Styrelse derför bland

andra klassens arbeten härför endast förordat ett statsbidrag af 36,000 R:dr.

Vid sådant förhållande och i öfverensstämmelse med de uti nästföregående

tvänne punkter yttrade åsigter, har Utskottet funnit sig böra

hemställa,

att Herr Hörnfeldts ifrågavarande motion må lemnas

utan afseende.

6:o.

Med bifall till Stats-Utskottets vid sistlidne riksdag under N:o 16

afgifna Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om

statsbidrag till åtskilliga väganläggningar inom Kronobergs, Calmar och

Jönköpings län, för beredande af arbetsförtjenst åt den till följd af missväxt

nödlidande befolkningen i dessa län, beviljade Riksdagen, för omläggning

af allmänna landsvägen mellan Hvetlanda och Serarps gästgifvaregårdar

inom Östra härad af Jönköpings län, ett anslag af Fyratio

tusen Riksdaler, deraf 15,000 Rulr att utgå under år 1869 och lika belopp

år 1870 med föreskrift derjemte att, derest för år 1870 till Kongl.

Maj:ts disposition anvisades vanligt anslag för anläggning af nya eller

omläggning och förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar,

de för samma år till denna jemte tvänne andra vägförbättringar beviljade

medel skulle af berörda anslag utgå. Som likväl ej blifvit bestämdt

när återstående beloppet, 10,000 R:dr, af ifrågavarande anslag skall få

lyftas, har Herr John Stålhammar uti en inom Första Kammaren väckt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 36.

7

motion (N:o 15) anhållit, att som kommunen, för att under sistlidet år

skaffa förtjenst åt så stor arbetsstyrka, som det var möjligt emottaga,

genom upplåning anskaffat de för vägomläggningens skyndsamma bedrifvande

utöfver samma års anslag, 15,000 R:dr, erforderliga medel, under

förhoppning att utbekomma återstående anslagsbeloppet så snart

arbetet vore färdigt och behörigen afsynadt, återstoden 10,000 R:dr af

det för ifrågavarande vägomläggning beviljade anslag måtte varda anvisadt

att under innevarande år utbetalas så snart vägen blifvit af vederbörande

embetsmyndighet afsynad och godkänd. ,

Enär hvarken uti Kongl. Maj:ts ofvanberörda, vid sistlidne riksdag

afgifna nådiga Proposition rörande ofvanberörda vägarbete, eller uti det

derom af Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen, å Kongl. Majrts och Kronans

vägnar, afslutade kontrakt någon tid finnes bestämd då återstående

beloppet af ifrågavarande anslag skall till vederbörande utbetalas, samt

Kongl. Majrt icke heller funnit skäl att rörande detta ämne till nuvarande

Riksdag göra någon framställning, anser sig Utskottet böra hemställa,

att Herr Stålhammars ifrågavarande framställning, i

sakens nuvarande skick, icke må af Riksdagen bifallas.

B) Hamn- och Brobyggnader.

7:o.

Såsom fond för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader Anslag till

samt upprensning af åar och farleder har Kongl. Maj:t i sin nådiga Pro- Zctbrobyggposition

om statsverkets tillstånd och behof föreslagit, att för år 1871 väder samt

måtte å extra stat anvisas enahanda belopp, som tillförene, eller 20,000 R:dr.

Stats-Utskottet delar åsigten om det fortfarande behofvet deraf, farleder.

att medel för ifrågavarande ändamål varda anvisade, och tillstyrker

derför,

att Riksdagen måtte till Kongl. Majrts disposition, för

understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt

upprensning af åar och farleder, på Riksgälds-kontoret

för år 1871 anvisa ett anslag af Tjugutusen Rrdr.

8:o.

T_ ^ Tillökning af

Uti sistberörda nådiga Proposition har Kongl. Majrt vidare före- »ågbrytaren

slagit att för tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn, i enlighet “''“"{if ''$by

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

med en af Öfversten 0. Modig, Öfverste-löjtnanten F. W. Leijonancker

samt Majorerne E. A. Remmer och A. Grafström uppgjord plan, måtte

beviljas ett, statsanslag af 130,000 R:dr; och att deraf till utgående under

år 1871 måtte anvisas Tjugutusen R:dr.

Af bilagan N:o 5 a) vid den nådiga Propositionen inhemtas, att

Chefen för Kongl. Civil-departementet funnit ifrågavarande arbete vara

af högsta behof påkalladt för skyddandet af den dyrbara hamnanläggningen,

som år 1863 fullbordats med en kostnad af 543,711 R:dr och

hvartill Statsverket bidragit med 245,437 R:dr 50 öre. Den nuvarande

vågbrytaren skyddar nemligen icke den yttre hamnen mot sjögång och

uppgrundning. Enligt hvad bemälde Departements-chef vidare anmält,

hafva mindre reparationer väl blifvit på Wisby stadskassas bekostnad

verkställda, men nya skador hafva derefter uppstått, hvarföre Chefen för

södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren Remmer hade uppgjort

plan till vågbrytarens förstärkning och sammanbyggnad å norra

sidan med land. Sedan stadsfullmäktige i Wisby gjort underdånig framställning

om statsanslag till det belopp, som erfordrades för utförandet

af de utaf Remmer i berörda plan föreslagna arbeten, hvilka beräknats

kosta 156,500 R:dr, samt 1868 års Riksdag för reparation af vågbrytaren

på yttre sidan anslagit ett belopp af 9,000 R:dr, hade Chefen för vägoch

vattenbyggnadskorpsen samt Öfverste-löjtnanten Leijonancker jemte

Majorerne Remmer och Grafström å stället hållit besigtning, hvarvid de

uttalat den åsigt, att hamnbyggnaden på ändamålsenligaste sätt och med

minsta kostnad kunde förstärkas och skyddas genom att sammanbygga

den nuvarande vågbrytarens norra ända med land. För sådan sammanbyggnad

hade af dem blifvit uppgjord plan och kostnadsförslag, hvilket.

sistnämnda upptager kostnaden till 130,000 R:dr. Då, enligt W isby stadsfullmäktiges

uppgift, Wisby stad för hamnanläggningen uppoffrat alla

sina tillgångar och kommunalutskylderna redan vore så höga att samhället

icke förmådde genom uttaxering anskaffa det nu erforderliga beloppet,

hade bemälde stadsfullmäktige uti sin ofvanberörda underdåniga

framställning uttalat den förhoppning, att, vid sagde förhållande och då

de nödiga arbetena blifvit en följd deraf att Statens väg- och vattenbyggnadsingeniörer

vid tiden för hamnanläggningens utförande saknat

tillräcklig erfarenhet i fråga om hamnbyggnader mot öppna hafvet, deras

framställning skulle vinna bifall. Stadens Magistrat och Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande i länet hade jemväl förenat sig i stadsfullmäktiges

framställning, hvarvid sistnämnda myndighet för egen del anfört: att

emot det behöfliga beloppets upplånande mötte betänklighet, enär sta
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36. 9

den genom förut för hamnbyggnaden ingångna förbindelser åtagit sig

årliga utbetalningar, som svårligen tålde tillökning; att af statsmedel

årligen ansloges icke obetydliga belopp till kommunikationsanstalters

förbättrande och jernvägsanläggningar men att, med undantag af hvad

som förut leinnats till Wisby hamn, Gotland icke blifvit delaktigt uti

sådana anslag; att billigheten derföre syntes tala för att det ändamål,

för hvilket denna provins nu påkallade Statens biträde, icke lemnades

å sido, äfven om, * hvilket tacksamt erkändes, Staten redan för denna

sak gjort betydande uppoffringar; att det aldrig kunde blifva likgiltigt

för moderlandet att en säker förbindelse funnes med denna aflägsna

öprovins; att den lämpligaste orten för sådan förbindelse på Gotland

vore Wisby stad, men att för denna orts lämplighet härför utgjorde dess

hamns underhållande ett oeftergifligt vilkor, hvaruti Staten derföre egde

ett omedelbart intresse.

I sammanhang härmed har Utskottet förehaft en inom Andra Kammaren

af Herr E. Leijer väckt motion (N:o 1), deruti, på anförda skål,

blifvit föreslaget, att Riksdagen måtte, i enlighet med ofvanomförmälda

förslag, dels anvisa en summa af 130,000 R:dr, antingen på en gång

eller fördelad på flera år, för den utanför Wisby hamn befintliga vågbrytarens

fullbordande genom sammanbindning med land, dels anslå

den summa af 32,000 R:dr, som blifvit beräknad för uppmuddring af

„ bassinen efter vågbrytarens sammanbindning med land.

På grund af de omständigheter och förhållanden, hvilka vid ärendets

föredragning inför Kongl. Maj:t blifvit af chefen för Kongl. Civildepartementet

i underdånighet framställda och af Utskottet här ofvan

anförda, samt då den af nyssnämnde motionär omförmälda uppmuddring

af hamnbassinen, enligt Utskottets åsigt, tillhör densammas underhåll

och således bör kommunen åligga, anser sig Utskottet böra hemställa,

att för tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn,

i enlighet med uppgjord och af Kongl. Maj:t i nåder

gillad plan, måtte, under förbehåll att Wisby stad förpligtas

att till det djup, som Kongl. Maj:t kan finna

skäligt bestämma, låta uppmuddra och underhålla

hamnbassinen, till Kongl. Maj:ts disposition beviljas ett

statsanslag af Etthundra trettiotusen Riksdaler att utgå

under de vilkor, som för tillgodonjutande af dylika

statsbidrag vid innevarande riksdag varda bestämda,

samt deraf till utgående från Riksgälds-kontoret under

år 1871 anvisa ett belopp af Tjugu tusen Riksdaler.

Bill. till Biksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 22 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utledande N:o 36.

Anslag till

myrutdikningar

och

vattenaftappningar

inom

de norra länen.

C) Sjösänkningar och andra vattenaftappningsf*öretag,

9:o.

För sådana utdikningar och aftappningar i Norrbottens, Westerbottens,

Wester-Norrlands, Jemtlands, Gejleborgs och Störa Kopparbergs

län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands

län, som hufvudsakligen afse att förminska frostländigheten, har Kong!.

Maj:t, uti den nådiga Propositionen om statsverkets tillstånd och behof,

äskat att för år 1871 ett belopp af Nittio tusen Riksdaler måtte ställas

till Kongl. Maj:ts nådiga disposition.

Härförutan har uti särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner

(N:is 126 och 193) blifvit yrkadt, af Herr P. Jonsson från Westerbottens

län samt Herr P. J. Warberg, att det af Kongl. Maj:t i ofvanberörda

hänseende äskade anslag måtte förhöjas till det belopp, hvarmed

detsamma utgått före år 1869, eller Etthundra tjugutusen Riksdaler.

Ehuru Stats-Utskottet ingalunda förbiser att utdikningsarbetena

inom ifrågavarande delar af landet otvifvelaktigt medverka att förekomma

missväxt, har dock Utskottet för sin del icke funnit skäl, att

under nuvarande mindre gynsamma finansieia förhållanden föreslå tillökning

i det belopp, hvartill ifrågavarande anslag vid sistförflutna riksdag

bestämdes, och Utskottet får derföre hemställa,

att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition för

år 1871 på Riksgälds-kontoret anvisa ett belopp af

Sextiotusen R:dr att från Riksgälds-kontoret utgå såsom

anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande

af sådana myrut dikning ar och vattenaftappningar inom

Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, jemtlands,

Gejleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals,

Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands

län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten;

dock under vilkor, dels att sådant understöd

icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för

arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade

kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning

mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas

till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån

befrämja det dermed afsedda ändamål eller frostländighetens

förminskande; dels att vederbörande kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande No 36.

it

muner, föreningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse

att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för

arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all

framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och

andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som

med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att

Kongl. Maj:t^ må ega att, i de fall der sådant anses

vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva att någon

del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;
hvarjemte

Riksdagen behagade föreskrifva,

att, för tillgodonjutande af ifrågavarande understöd,

skola i öfrigt lända till efterrättelse de vilkor och bestämmelser,

som Riksdagen, med anledning af det Memorial

Utskottet derom särskildt skall afgifva, kommer

att fastställa.

10:o.

h ör att användas till låneunderstöd för bef rämjande af utdikningar för *«- och aftappninggr af sänka trakter och sjöar för beredande af odlingsföretag

inom rikets mellersta och södra län har Kong!. Maj:t äskat att g&r och vattenRiksdagen

måtte för år 1871 anvisa lika belopp, som vid flera föregå- fZTrZZ

ende riksdagar blifvit beviljadt eller 50,000 R:dr. mellersta och

I sammanhang härmed har Utskottet tagit under öfvervägande ''edra län''

eu af Herr Sven Nilsson inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 212),

att den summa, som för 18Öl ställes till Kongl. Maj:ts disposition för

att användas till lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar

af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets

mellersta och södra län, måtte af Riksdagen bestämmas till Ett hundra

tusen Riksdaler.

Ehuru Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader uti det

afgifna generalförslaget upplyst att åtskilliga planer till sjösänkningar

och sänka trakters utdikning, hvartill begärda lånebidrag af 1870 års

fond icke kunnat i anseende till dess otillräcklighet anvisas, finnas hos

Styrelsen förvarade, anser dock Utskottet skäl icke förefinnas att för

nästkommande år höja det ifrågavarande anslaget utöfver det belopp

Kongl. Maj:t äskat och hvartill detsamma sedan flera år tillbaka varit

bestämdt; och Utskottet hemställer alltså,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

Angående

sänkning af

Wiska-ån.

att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition för

år 1871 på Riksgälds-kontoret anvisa en summa af

Femtio tusen Riksdaler, att utgå såsom lån för befrämjande

af utdikningar och aftappning ar af sänka

trakter och sjöar till beredande af o äling sföretag inom

rikets mellersta och södra län, samt att för erhållande

af lån utaf ifrågavarande medel skola lända till efterrättelse

de vilkor och bestämmelser, som Riksdagen,

med anledning af det Memorial Utskottet derom särskilt

skall afgifva, kommer att fastställa.

ll:o.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 37) har Herr O. Thorell föreslagit att Riksdagen

måtte till det bolag, som inom Wings och Herna socknar i Ahs härad

af Elfsborgs län blifvit bildadt i och för sänkning af Wiska-ån från fallet

vid Netta’ qvarn, på sätt hos Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen förvarade

handlingar utvisa, på vanliga vilkor bevilja ett amorteringslån,

stort trettiofem tusen Riksdaler, att af ofvannämnda bolag lyftas, om

icke hela, åtminstone halfva summan innevarande år.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som uti sitt

generalförslag uppfört ifrågavarande arbetsföretag, uppgifver att kostnaden

derför enligt godkänd plan blifvit beräknad till 58,000 R:dr och

att den areal, som derigenom skulle blifva odlingsbar, upptagits till

1,000 tunnland eller 5,768 qvadratref; och har styrelsen, under erinran

att för dylika arbetsföretag hittills såsom lån icke beviljats högre understöd,

än som motsvarar hälften af den beräknade kostnaden, såsom

bidrag för detta arbete i första klassen uppfört 29,000 R:dr.

Då Utskottet för sin del anser att, derest ifrågavarande åsänkningsarbete

skulle befinnas vara af den beskaffenhet, att låneunderstöd

för detsammas utförande bör beviljas, tillgång dertill bör kunna beredas

af de medel, som, enligt hvad Utskottet i nästföregående punkt

föreslagit, torde komma att ställas till Kongl. Maj:ts disposition, har

Utskottet funnit sig

icke kunna tillstyrka att Riksdagen för Wiska-äns

sänkning beviljar något särskildt låneunderstöd.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 36.

13

12:o.

Med anförande af åtskilliga bevekande omständigheter har Herr

C. F. Kjellman, uti en inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet

remitterad motion (N:o 48) föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja det

af sex uppgifne personer bestående bolag, hvilket bildats för sänkning

af sjön Roten, i UnnarycLs socken af Westbo härad och Jönköpings län,

ett anslag af 500 R:dr såsom gåfva och 500 R:dr såsom räntefritt lån

under fem års tid.

Enligt motionärens uppgift hade kostnaden för ifrågavarande arbetsföretag

blifvit beräknad till 2,420 R:dr, hvarigenom skulle vinnas

en jordrymd af 300 tunnland; men arbetet hade måst afstadna till följd

deraf att oförutsedda kostnader uppstått genom nödvändigheten att

bortspränga ett under vattnet påträffadt berg. Det redan utförda arbetet

hade under sistlidet års svåra hungersnöd beredt uppehälle åt

den dervid använda arbetspersonal; men bolagsmännen saknade nu nödiga

tillgångar att fullborda detsamma.

Då den plan för arbetets utförande, som blifvit uppgjord, icke

varit underställd Väg- och Vattenbyggnads-styrelsens pröfning samt af

de ingifna handlingarne icke med tillförlitlighet kan bedömas hvarken

huru stor summa, som för arbetets fullbordande-erfordras, eller det

gagn, som detsamma kan komma att medföra, har Stats-Utskottet, som

förmodar att, derest, vid närmare utredning af förhållandena, skäl skulle

förefinnas att för ändamålets vinnande bevilja något statsunderstöd, sådant

kan erhållas af de för dylika arbetsföretag till Kongl. Maj:ts disposition

ställda medel, ansett sig böra hemställa,

att några särskilda medel för ifrågavarande sjöaftappning

icke må af Riksdagen beviljas.

13:o.

Under erinran att vid de flesta riksdagarne alltsedan år 1847

riksdagsmännen för Willands härad af Christianstads län begärt understöd

af allmänna medel för sänkning af den inom nämnda härad belägna

Ifösjön, har Herr Sven Nilsson uti en inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 211) förnyat sin vid sistförfluten riksdag gjorda framställning

att 54,000 R:dr, utgörande icke fullt tvåtredjedelar af den beräknade

kostnadssumman, måtte såsom lån på billiga vilkor beviljas för

nämnde sjös sänkning.

Angående

sänkning af

sjön Roten i

Jönköpings

län.

Angående

sänkning af

Ifösjön inom

Willands härad

och Christianstads

län.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-tit,skottets Utlåtande N:o 36.

Upprensning

af den del af

Olands-ån, som

är belägen nedanför

Walde

qvarn.

Angående

sänkning af

sjö ar ne Bjurtller

Bjersjön,

Liatorpsgölen

och Örsjön.

Uti 14:de punkten af sitt vid sistlidet års riksdag afgifna Utlåtande

N:o 43 hemställde dåvarande Stats-Utskott att, enär af Väg- och

Vattenbyggnadsstyrelsens då afgifna generalförslag inhemtades att Ifösjöns

sänkning inginge ibland de arbeten, som af bemälde Styrelse föreslagits

till erhållande af understöd utaf de medel, som kornrne att ställas

till Kongl. Maj:ts disposition för vattenaftappningar inom mellersta och

södra delarne af riket, något särskildt anslag för ifrågavarande ändamål

icke måtte af Riksdagen beviljas; och nuvarande Stats-Utskott anser sig

på enahanda skäl böra hemställa,

att Herr Sven Nilssons ifrågavarande motion leinnas

utan afseende.

14: o.

Herr Pehr Pehrsson från Stockholms län har jemväl uti en inom

Andra Kammaren väckt och till Utskottet remitterad motion (N:o 214)

förnyat sitt vid de tvänne sistföregående riksdagarne gjorda yrkande att

Riksdagen måtte till verkställande af gräfning uti och upprensning af

den del utaf Olands-ån, som är belägen nedanför Walde qvarn, bevilja

ett låneunderstöd af 102,400 R:dr, motsvarande ungefär ~|3:delar af den

beräknade kostnaden, under vilkor att, i likhet med hvad som medgifvits

vid låneunderstödets beviljande för upprensning af öfra delen utaf

ifrågavarande å, under arbetstiden, hvilken antagits till fyra år, icke

någon ränta å lånebeloppet skall beräknas eller afbetalning å kapitalet

ega rum, men att efter nämnda tid låntagarne skola vara skyldige att

årligen inbetala 8 procent af lånesumman, deraf 5 procent såsom ränta

och 3 procent såsom amortering å kapitalet.

Till bemötande af detta yrkande anfördes af sistlidet års Statsutskott

att statsverkets ställning lika litet vid 1869, som vid 1868 års

riksdag medgåfve anvisande af det begärda låneunderstödet; och då

enahanda förhållande ännu fortfar, hemställer Utskottet,

att ifrågavarande framställning icke heller nu må af

Riksdagen bifallas.

15:o.

Under anförande att särskilda bolag blifvit bildade för sänkning

af sjöarne Bjur- eller Bjersjön, Liatorpsgölen och Örsjön, belägna inom

Stenbrohults och Wirastads socknar af Kronobergs län, för hvilka sjöars

sänkning kostnaden, enligt uppgjorda och behörigen granskade under
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

15

sökningar och förslager, uppginge till 22,819 R:dr 50 öre, deraf för

Bjur- eller Bjersjön 7,919 R:dr 50 öre, för Liatorpsgölen till 6,900 R:dr

och för Örsjön till 8,000 R:dr, har Herr Å. Medin, uti en inom Andra

Kammaren väckt och till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 221)

föreslagit, att dessa bolag måtte tillerkännas, hvart och ett efter sitt

kostnadsförslag, en tredjedel utan återbetalning och en tredjedel såsom

lån, efter de grunder Riksdagen bestämmer, hvarefter intressenterna

skulle tillförbinda sig erlägga den tredje delen.

Då de statsunderstöd, som för sjösänknings- och vattenaftappningsföretag

inom mellersta och södra delarne af riket under de sednast förflutna

åren blifvit anvisade, uteslutande utgått under form af lån, men

icke såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och då någon giltig anledning

icke förefinnes att häruti, för framtiden göra ändring, hemställer

Utskottet,

att Herr Medins ifrågavarande motion icke må af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 28 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

FREDRIK ALEXANDER FUNCK.

belägna inom

Stenbrohults

och Wirastads

socknar af

Kronobergs

län.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 36,

Sammandrag af de uti Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36 tillstyrkta statsbidrag

för väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader

och vattenkommimikationer samt yattenaftappningsföretag.

Anslag.

Lån.

Summa

anslag.

Summa

lån.

Summa i

anslag o. lån.

A.) Vägan läggningar och vägförbätt- ringar.

j

Till fond för anläggning af nya samt för- bättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar ........................

För väganläggning mellan Åsele och Wil- helmina kyrkoby i Westerbottens län ...

150,000

5,000

—

__

—

155,000

—

—

—

155,000

—

11.) Hamn- och brobyggnader.

Till fond för understödjande af mindre

hamn- och brobyggnader samt upprens- ning af åar och farleder..........................

För tillökning af vågbrytaren utanför Wisby

hamn 130,000 R:dr att utgå under år

1871 med..................................................

20,000

20,000

—

__

—

40,000

—

—

—

40,000

—

C.) Sjösänkningar och andra vatten- aftappniugsföretag.

Till fond för myrutdikningar och vatten- aftappningar inom de sex nordligaste

länen jemte fyra härader af Wermlands

län.............................................................

Till fond för understödjande af utdiknin- gar och aftappningar af sänka trakter

och sjöar i öfriga delar af riket ............

60,000

—

50,000

60,000

—

50,000

-

110,000

1

Summa R:mt

---

_

__

255,000

—

50,000

.....

305,000

—!

N:o 37.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1870:31 Skrifvelse, angående statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt kanaler äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag. a1 i texten