Sök i Ratio Lex

Stais-UlskolMs Utlåtande N:o 59

1870-04-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:39, Stais-UlskolMs Utlåtande N:o 59

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stais-UlskolMs Utlåtande N:o 59.

9

På grund häraf, får Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke måtte

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 April 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Fredrik Alexander Funck.

R eser v ;i tion

af Herr NordenfelI, L. M.

N:o

39.

Ank. till Riksd Kansli d, f» April 1870, kl. 2 e. nu

Utlåt,ande, i anledning af Kongl. Majds nådiga Proposition, angående

upplåtelse under eganderätt, af. en till marknads- och, kyrlco.

. stugaplats anslagen mark inom Lycksele socken af West erbottens

län. (I. A.)

I sammanhang, med en åren 1800 och 1801 skedd afvittring af pastorsoch

skoleboställena i Lycksele socken af Westerbottens län, för hvilket ändamål

karta med beskrifning blifvit af'' Koramissions-landtmätaren A. M. Strinnholm upprättad,

hade, enligt hvad af ofvaunämndo den 11 sistiidne Februari till Riksdagen

aflåtna och uti första samlingen af bihanget till dess protokoll under N:o 23 intagna

nådiga Proposition inhemta^, eu å denna karta med N:o 109 utmärkt ego

vidd om 73 tunnland 31 ?/4 kappland, som icke vore i nämnda boställens områden

inberäknad, blifvit uppmätt för Umeå städs borgerskap» marknadsbus och Lycksele

socknejnäns kyrkostugor. Donna afvittring. hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.

Bil/, till Riksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 23 [luft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 39.

i länet genom utslag den 29 November 1803, jemte medgifvande att berörda, till

byggnadsplats afsedda mark finge dertill användas, fastställt med förbehåll likväl

af den lagliga rätt till större eller mindre vidd inom det utbrutna området, som

kunde behörigen styrkas, hvarefter genom Kongl. Brefvet den 6 Maj 1817 blaud

annat förordnats, att alla då befintliga kyrkostugor val fingo af sina egare behållas

och för gudstjensternas bevistande begagnas så länge de dertill voro brukbara,

men inga nya uppföras eller köp om de gamla slutas utan Kongl. Maj:ts Befallningsbafvandes

tillstånd. Då emellertid eu mängd mer eller mindre dyrbara byggnader

redan uppförts och framdeles komrne att uppföras samt en reglering i detta

hänseende således vore af behofvet påkallad, men hinder derför mötte deruti,

att tomtplatsen ej kunde upplåtas annorlunda än på sätt ocli till det ändamål

högstberörda nådiga bref föreskrefve, hade dels Lycksele socknemän och dels åtskillige

å Lycksele kyrko- och marknadsplats boende tjensteman, handlande, handtverkare

och gårdsegare, med hvilka några köpmän och handtverkare i Umeå, som

innehade gårdar å nämnda plats, sig förenat, hos Kongl. Maj:t i underdånighet

anhållit, dels att ofvanberörda 73 tunnland 31 3/4 kappland måtte få för alltid till

allmän byggnadsplats afskiljas och särskilda tomter derå insynas, för att, sedan

de blifvit å karta lagda och plan för deras bebyggande fastställd, om verkställighet

hvaraf Kongl. Majrts Befallningshafvande borde gå i författning, under full eganderätt

upplåtas, dels ock att tillfälle till utvidgning af denna plats måtte vid

blifvande afvittring i Lappmarken beredas.

Häröfver hade Kongl. Kammar-kollegium i underdånighet afgifvit utlåtande,

efter att hafva i ämnet hört ej mindre den till Lycksele socken hörande Öhrträsks

kapellförsamling, som instämt i ansökningen, än äfven Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet; och hade Kongl. Majrts Befallningshafvande för sin del hemställt,

att ofvanberörda ansökning icke för det dåvarande måtte till någon åtgärd föranleda,

uti hvilken hemställan Kongl. Kammar-kollegium i underdånighet instämt.

Då likväl Kongl. Majrt vid detta ärendes föredragning den 1 Maj 1868,

med afseende på den af sökandena ifrågaställda regleringens vigt för ortens innevånare,

ansett samma reglering icke böra, på sätt Kongl. Majrts Befallningshafvande

och Kongl. Kammar-kollegium i nyss berörda utlåtanden föreslagit, lemnas

anstående till den blifvande allmänna afvittringen inom Lycksele socken, hade

Kongl. Majrt under sistnämnda dag låtit anbefalla Kongl. Kammar-kollegium att,

efter vederbörandes hörande, afgifva nytt utlåtande, huru och på hvad vilkor

nämnda egovidd må redan nu kunna afskiljas från kringliggande egor och för alltid

upplåtas till tomtindelning och bebyggande.

Med anledning häraf hade Kongl. Majrts Befallningshafvande, sedan vederbörande

kronofogde och afvittringsstyresman blifvit hörda, i skrifvelse den 14

November 1868 föreslagit, att, enär ofvanberörda jordrymd icke lämpligen syntes

kunna mantal och ränta åsättas, samma egovidd, såsom afvittringsstyreBmannen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-UIskottets Utlåtande N:o 39.

11

ansett, måtte beläggas med årlig ränta i enlighet med Kongl. Förordningen den 28

Juni 1775 och Kongl. Brefvet den 5 December 1780 angående skattläggningars

verkställande i Savolax och Karelen samt upplåtas under full eganderätt till Lycksele

socken, emot skyldighet att ansvara för räntans utgörande och bekosta de

åtgärder, som för ifrågavarande ändamål erfordrades, hvarjemte Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

för den händelse att nådigt bifall till ansökningen lemnades, ansåge

nödvändigt, att plan för platsens indelande till byggnadstomter uppgjordes

och å karta utmärktes, att byggnadsordning upprättades och att dessa åtgärder

pröfvades och fastställdes af Kongl. Maj;ts Befallningshafvande.

Kongl. Kammar-kollegium, som den 8 nästlidne Februari afgifvit underdånigt

utlåtande i ämnet, hade dervid till Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes ofvanberörda

förslag tillstyrkt nådigt bifall på det sätt, att, sedan plan för platsens ordnande

och bebyggande blifvit på sökandenas bekostnad uppgjord samt af Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande pröfvad och fastställd, marken måtte under full eganderätt

upplåtas åt Lycksele socknemän och öfriga, som derå ega byggnader, emot skyldighet

att svara för den ränta till Kronan, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

åsattes; och har Kongl. Maj:t i nåder föreslagit Riksdagen, att ifrågavarande

plats må, emot den ränta, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande enligt ofvan

åberopade författningar derå sättes, för alltid öfverlåtas till Lycksele kommun i

ändamål att, sedan så stor del af platsen, som för kommunens gemensamma behof

erfordrades, blifvit afsatt och återstoden af platsen enligt plan, som Länsstyrelsen

efter pröfning fastställt, fördelats i byggnadstomter, dessa åt enskilda till bebyggande

upplåtas mot de vilkor, kommunen kunde finna skäligt bestämma, men med

företrädesrätt för egare af redan å platsen befintliga byggnader att dertill erhålla

nödigt tomtutrymme utan högre afgift till kommunen än som, i förhållande till

hela arealen, belöpte på den andel de deraf bekomme.

Stats-Utskottet, till hvilket förevarande nådiga framställning blifvit remitterad,

har, efter tagen kännedom af frågan rörande handlingar, jemte tillhörande

karta, detta ärende till behandling förehaft; och får, med afseende å hvad sålunda

förekommit, vördsamt tillstyrka,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda

måtto behagat föreslå.

Stockholm den 5 April 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Fredrik Alexander Funck.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.