Sök i Ratio Lex

Memorial, rörande återbetalnings-skyldigheten för lånet till segelleds öppnande mellan Hattefura vid Wenern samt sjön Stora Lee.

1870-04-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:45, Memorial, rörande återbetalnings-skyldigheten för lånet till segelleds öppnande mellan Hattefura vid Wenern samt sjön Stora Lee.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslå ttets Memorial N:o 45.

7

J¥:o 4Ö.

Ank. till Riksd. Kansli d. 5 April 1870, kl. 2 e. m.

Memorial, rörande återbetalnings-skyldigheten för lånet till segelleds öppnande

mellan Hattefura vid Wenern samt sjön Stora Lee.

(R. A.)

Vid 1862 och 1863 års riksdag blef för segelleds öppnande, från Hattefura

vid Wenern förbi Köpmannabro genom sjöarne Akelången, Rogvarpen, Laxsjön

och Lelången till Stora Lee samt för anläggning af en jernväg af 2,350 fots längd

vid Häfveruds bruk beviljadt ett statsbidrag af en million Riksdaler, deraf 200,000

Riksdaler såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet och 800,000 Riksdaler såsom

lån. Bland andra vilkor för detta statsbidrag föreskrefs, att, innan större eller mindre

del af lånesumman finge af det för arbetets utförande bildade bolag lyftas, till

Riksgälds-kontoret borde aflemnas en af bolagets direktion, å bolagets vägnar, utfärdad

skuldförbindelse, innefattande åtagande att årligen, efter slutet af det år,

hvarunder hvarje för sig fristående del af företaget blifvit fullbordad, och intill

hvilket års slut motsvarande del af lånet finge räntefritt innehafvas, inbetala fem

procent å det i förhållande till hela kostnaden mot samma del svarande lånebelopp,

af hvilka först borde beräknas tre procents årlig ränta å det efter hvarje inbetalning

återstående kapital samt det öfriga utgöra kapital-afbetalning; och skulle bolagsmännens

aktieteckning uppgå till minst 400,000 Riksdaler, deraf hälften, eller

200,000 Riksdaler, vore afsedd att utgöra säkerhet för lånesummans återbetalning,

hvadan aktieegarne, derest kommunikationsleden genom bolagets försorg blefve på

föreskrifvet sätt och inom stadgad tid fullbordad, icke behöfde erlägga denna hälft

af teckningssumman i annan händelse, än derest trafikinkomsten icke blefve tillräcklig

att bestrida de årliga rånte- och amorteringsliqviderna, i hvilket fall, men

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 45.

icke eljest, bolagets direktion skulle ega att, i män af behof, utaf bolagsmännen

uttaga så stor del af det på hvarje aktie obetalda belopp, som i förhållande till

hela aktiesumman erfordrades till den del af rånte- och amorteringsliqviderna, som

icke af trafikinkomsten kunnat bestridas; och borde, i följd häraf, den behållna årliga

trafikinkomsten först och innan någon utdelning tillgodokomme aktieegarne,

anvftndas till den inbetalning å lånet, som för året bör ega rum, hvaremot, om

inkomsterna icke härtill blefve tillräckliga, aktieegarne frikallades från all skyldighet

att utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon utgift.

Sedan en förändrad plan för detta arbetes utförande blifvit den 24 Februari

1865 af Kongl. Maj:t gillad och fastställd, enligt hvilken arbetet, som förut ansågs

böra delvis verkställas, skulle i sin helhet samtidigt utföras och, i stället för jernvägen

vid Häfverud, en aquadukt med slussar derstädes anbringas, hvarigenom en

oafbruten segelled mellan ofvannämnda sjöar erhölles, så anmäldes uti särskilda

inom alla fyra Riks-Stånden vid 1865 och 1866 års riksdag väckta motioner att

ehuru arbetet, enligt det derom afslutade kontrakt, icke behöfde fullbordas tidigare

än inom 1868 års utgång, det dock vore anledning antaga att detsamma redan före

1867 års slut skulle medhinnas, för hvilket ändamåls vinnande det dock vore nödigt

dels att arbetet, som ursprungligen varit ämnadt att omfatta flera särskilda

hvar för sig fristående delar, finge i hela sin utsträckning på en gång företagas

och dels att kostnadsförslagets hela belopp finge under åren 1865, 1866 och 1867

utbekommas;~och anhöllo motionärerne på sådan grund, att Rikets Ständer måtte

anvisa hälften af den återstående anslagssumman eller 50,000 Riksdaler att af Riksgälds-kontoret

utbetalas i Juni månad 1866 och resterande anslagsbeloppet 50,000

Riksdaler samt hela återstående lånesumman 350,000 Riksdaler, eller tillsammans

400,000 Riksdaler, under år 1867. Uti sitt i detta ämne deii 3 Maj 1866 afgifna

Utlåtande (Nio 78, sid. 26) erinrade Stats-Utskottet, att då, i följd åt den förändrade

arbetsplanen, arbetet komme att i hela sin utsträckning samtidigt utföras,

någon rätt till ränteberäkning icke skulle för Staten ifrågakomma tidigare, än från

och med året näst efter det, hvarunder arbetet blifvit slutligen och i sin helhet

fullbordadt; men att då ej mindre bolagets styrelse uti underdånig framställning

hos Kongl. Maj:t, än ock motionärerne hos Rikets Ständer anmält, att, derest

oförutsedda hinder icke mellankomme, arbetet, om endast nödiga medel till dess

drifvande funnes att tillgå, kunde före 1867 års utgång i sin helhet fullbordas.

Statens rätt till ränteberäkning å de lånebidrag, som redan lemnats och vidare till

detta företag komme att lernnas, skulle för sådan händelse kunna vidtaga redan

med 1868 års början, hvaremot, om arbetet först under sistnämnda år blefve färdigt,

ränteberäkningen icke vidtoge förr än med början af år 1869. Om således

såsom vilkor för en tidigare lyftning stadgades det uttryckliga förbehåll, att ränteberäkninsen

å såväl den redan utbekomna som den återstående delen af lånet

borde, enligt derför bestämda grunder, vidtaga från och med 1868 års början, ansåg

Utskottet, att en sådan tidigare lyftningsrätt, såsom förenlig både med Statens och

bolagets

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 45.

9

bolagets fördelar, i detta särskilda fall kunde medgifvas; och Utskottet tillstyrkte

derföre, att hela återstoden af det beviljade statsbidraget finge under 1866 och 1867

från Riksgälds-kontoret utbekommas, dock med skyldighet för Dalslands kanalaktiebolag,

hvilket åtagit sig utförandet af ifrågavarande företag, att ej mindre å de

lånemedel, 350,000 Riksdaler, som enligt detta medgifvande skulle få lyftas, än

jemväl å det förut uppburna lånebeloppet, 450,000 Riksdaler, eller tillhopa 800,000

Riksdaler, från och med 1868 års början erlägga ränta enligt de grunder och med

de bestämmelser i öfrigt, som vid berörda statsbidrags beviljande blefvo af Rikets

Ständer under 1862—1863 års riksdag stadgade. Till följd af den sålunda af

Stats-Utskottet föreslagna och af Riksdagen beslutade samt genom 143 § 10 mom.

af det för Riksgälds-kontoret år 1866 utfärdade reglemente stadgade förändring i

betalnings-skyldigheten för omförmälda lån afgaf Dalslands kanalaktiebolag i Augusti

1866 till Riksgälds-kontoret en ytterligare skuldförbindelse, hvars lydelse ordagrannt

öfverensstämde med stadgandet i åberopade § och moment. Men uti samma

reglementes 93 §, som äfven handlar om detta lån och innehåller det föreskrifna

vilkoret för utbekommandet under åren 1866 och 1867 af hela det återstående statsbidraget,

finnes dock derjemte en så lydande bestämmelse tillagd: »kommande alltså

»Bolaget att vid slutet af sistnämnda ar (1868) och sedermera allt framgent vid

»hvarje ars utgång till Riksgälds-kontoret inbetala fem procent å hela lånesumman,

»Åtta hundra tusen Riksdaler, af hvilken först beräknas tre procent årlig ränta

»å det efter hvarje inbetalning återstående kapital samt det öfriga afgår å kapitalet».

På grund af denna bestämmelse hafva Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, då

Dalslands kanalaktiebolags styrelse, vid en i Februari månad sistlidne år till Riksgälds-kontoret

verkställd afbetalning å 1868 års ränta, skriftligen anmält, att återstoden

af den för sagda år å lånet upplupna ränta skulle komma att erläggas, så

snart det belopp, hvarmed densamma öfversteg årets behållna trafikinkomst, hunnit

af aktieegarne infordras, låtit erinra styrelsen om fullgörandet af bolagets i nu anförda

reglementsstadgande föreskrifna skyldighet att för år 1868 inbetala det till

så väl ränta som kapital-amortering bestämda årliga belopp; men i härå meddeladt

svar har bemälda styrelse förklarat, att då uti de vid 1862—1863 års riksdag

stadgade grunder för ränteberäkningen samt för öfrigt meddelade bestämmelser rörande

lånets återbetalande vore uttryckligen föreskrifvet, att räntan skulle beräknas

till tre procent och att, derest trafikinkomsten befunnes otillräcklig för bestridande

af de årliga ränte- och amorteringsliqviderna, bolagets direktion skulle i

sådant fall, men icke eljest, ega att hos bolagsmännen, i mån af behof, uttaga så

stor del utaf det på hvarje aktie obetalda belopp, som för dessa liqvider, i förhållande

till hela aktiesumman, erfordrades utöfver trafikinkomsten, funne sig styrelsen,

som ej egde till sin disposition några andra medel än nyss berörda inkomst,

samt aktieegarnes tillskott urståndsatt att, utöfver den dåmera fullgjorda ränteliqviden

för år 1868, äfven verkställa den ifrågasatta, till 16,000 Riksdaler uppgående

kapital-amorteringen för samma år.

Bill. till Riksd. Prot. 1870. 4 Sami 1 Åfd. 25 Höft.

1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 45,

Med afseende å innehållet af de vid 1862 — 1863 samt 1865 — 1866

årens riksdagar sålunda meddelade bestämmelser i fråga om betalningsvillkoren för

meranämnda lån och stridigheten af de i 93 och 143 §§ af 1866 års reglemente för

Riksgälds-kontoret intagna stadganden angående den Dalslands kanalaktiebolag,

såsom låntagare, för år 1868 åliggande betalnings-skyldighet, enär, enligt den förra

§:n, bolaget borde inbetala hela det sammanlagda årliga rånte- och kapital-afbetalningsbeloppet,

men, enligt den sednare, för sistnämnda år endast erlägga ränta å

hela lånesumman, hafva Fullmäktige, uti en till Stats-Utskottet den 14 sistlidne

Februari ankommen skrifvelse, anmält hvad som vid tillämpningen af dessa skiljaktiga

reglementariska stadganden förekommit samt anhållit, att till Fullmäktiges

efterrättelse måtte meddelas erforderlig förklaring, huru ifrågavarande betalningsföreskrifter

skola för år 1868 rätteligen tydas, dervid Fullmäktige, som i afvaktan

å den nu begärda förklaringen uppskjutit att vidtaga någon vidare åtgärd i afseende

på verkställigheten af den ytterligare låneinbetalningen för nyssberörda år,

slutligen upplyst, att den i Dalslands kanalaktiebolags under den 20 Februari 1865

afgifna skuldförbindelse föreskrifna årliga rånte- och kapitalafbetalnings-skyldighet

först vidtagit med år 1869, emedan det med detta lån understödda arbetsföretag,

enligt det derom afslutade kontraktet, icke behöfde vara och ej heller blef fullbordadt

förr än i slutet af år 1868, samt att i bolagets under sommaren 1866 aflemnade

ytterligare förbindelse blott räntan från 1868 års början, men icke någon

kapitalafbetalnings-skyldighet, finnes omförmäld.

Ehuru enligt hvad Utskottet här ofvan visat, ett bland hufvudskälen, hvarför

Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksdag medgåfvo, att hela det återstående

statsbidraget finge lyftas under åren 1866 och 1867, var, att arbetet, i enlighet

med motionärernas uppgift, skulle före 1867 års utgång i sin helhet blifva full—

bordadt, i hvilket fall ock Riksgälds-kontoret egt ostridig rätt att från och med år

1868 å den utbetalda lånesumman erhålla så väl ränta som kapitala!betalning, på

sätt i 93 § af 1866 års reglemente jemväl finnes antaget, kan det dock icke nekas,

att, då det ifrågavarande arbetet, enligt det derom afslutade kontrakt, icke behöfde

vara och icke heller blef fullbordadt förr än i slutet af år 1868, låntagarne, som

icke tillförbundit sig att förr än efter slutet af det år, hvarunder arbetet blifvit

fullbordadt, verkställa afbetalning å kapitalet, icke heller hafva skyldighet att förr

än från och med år 1869 verkställa en sådan afbetalning. Vid nu anförda förhållanden

anser sig Utskottet höra hemställa,

att Riksdagen måtte förklara, det Dalslands kanalaktiebolag

icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbetalning

å det för segelleds öppnande från Hattefura till Stora Lee vid

1862 —1863 års riksdag beviljade och från Riksgälds-kontoret

utgifna lån å 800,000 Riksdaler.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 45.

11

Och hemställer Utskottet slutligen,

att Utskottet måtte få sig uppdraget att om Kiksdagens be

slut i förevarande fråga meddela Fullmäktige i Riksgälds-kon

törel nödig underrättelse.

Stockholm den 5 April 1870.

Fredrik Alexander Frack.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.