Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af erhållna återremisser å 5: te, 7:de och 8:de punkterna i Utskottets Utlåtande N:o 19, angående dels anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader, dels stambanornas spårvidd och antåggningssätt m. m.

1870-04-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:56, Memorial, i anledning af erhållna återremisser å 5: te, 7:de och 8:de punkterna i Utskottets Utlåtande N:o 19, angående dels anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader, dels stambanornas spårvidd och antåggningssätt m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

Vid sådant förhållande ansåg sig Utskottet, som lika med Revisorernes pluralitet icke

kunde godkänna de af ofvannämnde tvänue reservanter yttrade åsigter, vid afgifvandet af

sitt nu ifrågavarande Utlåtande N:o 34 sakna skäl att i detta ämne till Riksdagen göra

någon framställning.

Då Utskottets i 6:te punkten af förenämnda Utlåtande N:o 34 gjorda hemställan

blifvit af Första Kammaren godkänd, hemställer Utskottet,

att Andra Kammaren behagade i ämnet fatta beslut,

Stockholm den 12 April 1870.

I

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Frison Posse.

J¥:o SO.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 April 1870, kl. 5 e. m.

Memorial, i anledning af erhållna återremisser å 5: te, 7:de och 8:de

punkterna i Utskottets Utlåtande N:o 19, angående dels anslag

till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader, dels stambanornas

spårvidd och antåggningssätt m. m.

(R. A.)

Enligt Stats-Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hafva begge Kamrarne till

Utskottet återförvisat öde punkten uti ofvannämnda Utlåtande, i hvilken punkt Utskottet

hemställt, att Riksdagen måtte besluta,

»att vid fortsättningen af norra och östra stambanorna, dessa banor skola an»läggas

med samma spårvidd och enahanda byggnadsätt, som vid de hittills anlagda

»stambanorna blifvit begagnade;»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Memorial N:o 56.

7

hvarförutan Andra Kammaren till Utskottet återförvisat 7:de oeh 8:de punkterna

i samma Utlåtande, i hvilka Utskottet tillstyrkt att, i enlighet med hvad hittills i allmänhet

blifvit i afseende på Statens jernvägsbyggnader iakttaget samt Kongl. Maj:t nu

jemväl äskat, Riksdagen måtte medgifva:

»att det öfverskott, som möjligen kan uppkomma å anslaget till nordvestra stam»banans

fullbordande må för annan stambana användas; samt

»att, vid jernvägsbyggnadernas utförande, af Kongl. Maj:t må närmare bestämmas

»de orter, som stambana eller handel, hvartill anslag varder beviljadt, skall genomgå

»och de ställen den bör anlöpa.»

Beträffande nu först Utskottets ofvanberörda i 5:te punkten gjorda hemställan’

så var densamma föranledd af den utaf Friherre A. C. Raab inom Första Kammaren

väckta motion, att Riksdagen vid beviljande af medel för fortsättning af såväl östra som

norra stambanorna måtte fästa det vilkor, att banorna skola byggas med .S1^ fots spårvidd,

omkring 14 U. räler och i öfrigt med de inskränkningar i anläggningskostnaden,

som äro förenliga med och ändamålsenliga vid detta byggnadssätt.

Af den i detta ämne inom Första Kammaren förda diskussion har Utskottet

inhemtat, att flera olika meningar dervid sökt göra sig gällande, i det att, oberäknadt

återremissen, icke mindre än fem särskilda yrkanden blifvit framställda, nemligen:

l:o att Stats-Utskottets hemställan måtte af Kammaren bifallas;

2:o att såväl norra som östra stambanorna måtte byggas med en spårvidd af 3 fot 6

tum samt omkring 14 skålpunds räler och i öfrigt med de inskränkningar i anläggningskostnaden,

som kunna finnas ändamålsenliga;

3:o att dels norra stambanan i dess fortsättning måtte byggas med en spårvidd af

3 fot 6 tum engelskt mått, och med de inskränkningar i anläggningskostnaden,

som af den mindre spårvidden betingas eller i öfrigt kunna finnas ändamålsenliga,

dels Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes

Kongl. Maj:t anbefalla Jernvägs-byggnadsstyrelsen att vid östra stambanans fortsättning

iakttaga all den sparsamhet i byggnadssättet, som med nödig säkerhet

för trafiken och fästadt afseende på banans bestånd kan vara förenlig;

4:o att den del af norra stambanan, som sträcker sig emellan Sala och Storvik, måtte

anläggas med en spårvidd af 3 fot 6 tum engelskt mått och med begagnande

af ett derefter lämpadt byggnadssätt; samt

5:o att den del af norra stambanan, som sträcker sig från Upsala till Sala, måtte

byggas med den allmänna, för Statens stambanor hittills brukliga spårvidd, samt

att Riksdagen måtte besluta och medelst underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t

anmäla sitt beslut, att stambanans sträckning emellan Sala och Storvik må blifva

smalspårig i enlighet med de dimensioner Kongl. Maj:t efter pröfning täckes bestämma.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

Inom Andra Kammaren liar deremot, så vidt af diskussionen kan inhemtas, återremissen

hufvudsakligen dels afsett att bereda tillfälle dertill att frågan om ändamålsenligheten

af ett billigare byggnadssätt må kunna komma under förnyad pröfning, dels

varit föranledd deraf att Kammaren vid afgörandet af 3:dje och 4:de punkterna afslagit

Utskottets deri gjorda framställningar om anslag såväl till norra som till östra stambanornas

fortsättande, i följd hvaraf och för den händelse vid den gemensamma voteringen

Riksdagens beslut utfölle olika med Kammarens, det ansåges gagneligt att frågan om

spårvidden stode öppen till dess det blefve afgjordt, om stambanebyggnaderna skola

fortsättas eller icke.

Under öfverläggningen inom Första Kammaren hafva åtskillige talare sökt

ådagalägga ändamålsenligheten deraf att för såväl norra, som östra- stambanan bibehålla

samma spårvidd och byggnadssätt, som vid de hittills byggda stambanorna begagnats

hvaremot andra talare väl ansett berörda spårvidd och byggnadssätt böra bibehållas vid

fortsättandet af östra stambanan, men deremot den mindre spårvidden och ett dermed

öfverensstämmande billigare byggnadssätt begagnas vid den norras fortsättande; och

hafva en del talare å hvardera sidan ingått i vidlyftiga tekniska undersökningar och beräkningar

ej mindre för att söka utreda den större eller mindre kostnad, som dels i och

för sjelfva jernvägsanläggningen, dels vid banornas trafikerande uppkomme vid begagnandet

af större eller mindre spårvidd, starkare eller svagare lokomotiver, tyngre eller

lättare räler m. m., utan ock rörande tra-fikförmågan och de särskilda fördelar eller

olägenheter, som vore förenade med jernvägar, anlagda efter det ena eller andra systemet.

Då det skulle blifva alltför vidlyftigt att här lemna en närmare redogörelse för de

olika meningar, som i alla dessa afseenden sökt göra sig gällande, får Utskottet endast

erinra, att Kamrarnes protokoll för den 8 sistlidne Mars, då frågan förevar, redan äro

tryckta och bland Kamrarnes ledamöter utdelade, så att den, som så öu-skar, kan utur

de tryckta protokollen härom skaffa sig fullständig kännedom. Utskottet anser sig, med

anledning af hvad i detta ämne blifvit yttradt, för egen del endast böra uttrycka den

åsigt, att vid bestämmandet, huruvida jernvägarne böra byggas efter det ena eller

andra systemet, i främsta rummet torde böra tagas under öfvervägande beskaffenheten

och omfånget af det trafikbehof, som jernvägen skall motsvara. Om sålunda vid en

ifrågasatt jernvägsanläggning, den trafik jernvägen skall ombesörja fordrar stor hastighet,

reguliera passageraretåg, snälltåg och extra tåg, eller om en stor godstrafik är att påräkna,

eller om de varor, som på jernvägen skola framföras, erfordra låga trafiktaxor,

eller äro af mycket olika tyngd, utrymme och mängd, så att varuqvantiteten vissa tider

är betydligt större, än under andra, eller om trafiken kan antagas blifva i stor tillväxt

o. s. v., lärer svårligen kunna nekas att banan, om den skall fullt uppfylla sin bestämmelse,

bör byggas bredspårig, Om deremot jernvägen skall betjena en trafik, som är af

mera likartad beskaffenhet och der godsqvantiteten kan på bantågen jemnare fördelas,

torde i de flesta fall en smalspårig bana kunna uppfylla behofvet, så vida icke varumängden
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

9

mängden, som skall framföras, inom allt för kort tid vinner en sådan tillväxt, att den

öfverstiger banans trafikförmaga.

Hvad nu beträffar frågan huruvida östra stambanan skall byggas efter det ena

eller andra systemet, så kan Utskottet, med tillämpning af sina bär ofvan yttrade åsigter,

så mycket mindre tillstyrka att någon förändring i afseende på den för de hittills byggda

stambanorna begagnade spårvidd och byggnadssätt vid fortsättandet af denna jernvägsanläggning

må ega rum, som just de omständigheter, hvilka Utskottet här ofvan framställt

såsom bestämmande vid begagnandet af den breda spårvidden, inträffa pa denna

bana enär densamma är afsedd att förkorta afstandet från Stockholm till södra Sverige

samt’ att fortskaffa posten till och från utlandet, hvartill kommer att, då ifrågavarande

bana utgör en förening mellan Statens redan färdigbyggda bredspåriga banor, det icke

borde ifrågakomma att bygga banan med annan spårvidd än dessa ega. Under förutsättning

att i öfrigt vid banans byggande all den sparsamhet iakttages, som låter sig

förena med arbetets .utförande på ett för trafiken ändamålsenligt sätt, anser sig Utskottet

således böra hemställa,

l:o

att, vid fortsättningen af östra stambanan, densamma skall anläggas

med samma spårvidd och trafikförmåga, som vid de hittills

anlagda stambanorna blifvit begagnad.

Vidkommande derefter norra stambanan; så och ehuru Utskottet för sin del icke

anser sig kunna bestämdt tillstyrka Riksdagen att nu besluta någon förändring i afseende

på den för Statens jernvägar hittills begagnade spårvidd och deraf föranledda byggnadssätt,

finner dock Utskottet de skäl, som blifvit anförda för det smalspåriga systemets

begagnande vid den norra stambanans fortsättande, förtjena det afseende, att en närmare

utredning af de förhållanden, som kunna inverka på bestämmandet af spårvidden och

byggnadssättet, torde böra ega rum; och Utskottet hemställer alltså,

2:o

att Riksdagen måtte besluta att i underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t behagade, efter fullständig och noggrann utredning

af såväl de tekniska som de ekonomiska förhållandena, taga i nådigt

öfvervägande huruvida icke vid byggandet af norra stambanan

det må finnas ändamålsenligt att införa ett billigare byggnadssätt,

vare sig genom användande af mindre spårvidd å hela banan eller

någon del deraf, eller svagare öfverbyggnad, än å de hittills utförda

stambanorna.

Derjemte anser sig Utskottet, med afseende på de inom båda Kamrarne yttrade

åsigter om önskvärdheten deraf att kostnaderna för byggandet af Statens jernvägar i

möjligaste mån nedsättas, böra hemställa,

Bih. till Eiksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 29 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

3:o

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes anbefalla Styrelsen för Statens jernvägsbyggnader

att vid utförandet af dessa byggnader iakttaga all den sparsamhet,

som med trafikens trygghet och banornas ändamålsenlighet kan

vara förenlig.

Hvad slutligen angår den från Andra Kammaren erhållna återremissen af 7 och

8 punkterna i Utskottets förenämnda Utlåtande, så och enär Utskottets deri gjorda, här

ofvan omförmälda hemställanden blifvit af Första Kammaren gillade, samt den af Andra

Kammaren beslutade återremissen synes varit föranledd af sistnämnda Kammares beslut

rörande 3:dje och 4:de punkterna samt med återförvisningen hufvudsakligen afsetts att

hålla frågorna öppna till dess vid den gemensamma voteringen blifvit afgjordt, huruvida

norra och östra stambanorna borde fortsättas eller icke, får Utskottet endast hemställa,

4:o

att Andra Kammaren måtte, i enlighet med hvad Utskottet i 7:de

och 8:de punkterna föreslagit, fatta beslut.

Stockholm den 12 April 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Posse.

Reservati oner:

Af Herr E. Key, mot det sätt, hvarpå i motiveringen lämpligheten af och egenskaperna

hos det bredspåriga eller smalspåriga byggnadssättet blifvit till jemförelse

framställda.

Af Herr L. J. Hierta i fråga om Utskottets i 2:dra punkten gjorda hemställan.

Af Herrar Carl Ifvarsson, E. Key och Kiss Olof Larsson, hvilka ansågo att den

i 3:dje punkten föreslagna underdåniga skrifvelse borde erhålla följande tillägg: »och

»tillse om ej detta ändamål kunde säkrast vinnas genom upplåtandet af större eller

»mindre del af arbetet på entreprenad.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.