Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga Proposition om öfverlåtelse under full eganderätt åt Stockholms stads och läns kurhusinrättning af den till samma inrättning upplåtna egendom å Kungsholmen.
1870-04-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1870:60, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga Proposition om öfverlåtelse under full eganderätt åt Stockholms stads och läns kurhusinrättning af den till samma inrättning upplåtna egendom å Kungsholmen.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.
3
N:o 60.
Ank. till Riksd. Kansli d. 22 April 1870, kl. 6 e. in.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga Proposition om
öfverlåtelse under full eganderätt åt Stockholms stads och
läns kurhusinrättning af den till samma inrättning upplåtna
egendom å Kungsholmen.
(I. A.)
Enligt hvad af ofvannämnda den 17'' nästlidne Mars till Riksdagen
aflåtna och i första samlingen af bihanget till dess protokoll under N:o 29
intagna nådiga Proposition inhemtas, hade Rikets år 1815 församlade
Ständer medgifvit, att den å Kungsholmen i Stockholm belägna bebyggda
egendom, som tillhört den regala bränneri-inrättningen, men dåmera af
Allmänna Magasins-direktionen disponerades, finge upplåtas till begagnande
af den gemensamma kurhus-inrättningen för Stockholms stad och län. Till
följd af Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 16 Augusti 1815 hade nämnda
egendom, som vore i Stockholms stads tomteböcker upptagen under N:is
5 och 6 enligt 1810 års nummerordning qvarteret Bryggaren och belägen
mellan Handtverkaregatan och Riddarefjerden, sedermera fortfarande varit
af kurhusinrättningen disponerad. Då emellertid för denna anstalt ansetts
önskvärdt att erhålla oinskränkt rätt att öfver omförmälda egendom förfoga,
hade förslag derom blifvit i sednare tider väckta. Sålunda hade
Kongl. Maj:t, med föranledande af en utaf Direktionen öfver allmänna
barnhusinrättningen i Stockholm gjord framställning om öfverlåtelse till
barnhuset, emot skälig ersättning af ofvannämnda tomter tillika med åbygg
-
4
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 60.
naderna,. i nådig Proposition den 21 Oktober 1859 föreslagit Rikets Ständer
att, i fall öfverenskommelse om öfverlåtelsevilkoren i öfrigt kunde mellan
Barnhusdirektionen samt Stockholms stads och läns för ändamålet utsedde
deputerade träffas och blefve af Kongl. Maj:t i nåder gillad, Rikets
Ständer måtte förklara hinder icke möta för densammas afslutande och
framtida kraft, såsom hade tomten och byggnaderna varit kurhusinrättningen
med full eganderätt tillerkända; till hvilken nådiga framställning Rikets
Ständer enligt deras underdåniga skrifvelse den 8 Februari 1860 lemnat
sitt samtycke, men då öfverenskommelse om vilkoren för egendomens
öfverlåtande till barnhuset icke kunnat åstadkommas, hade frågan härom
förfallit.
Sedan det derefter vid 1862—1863 årens riksdag framställda förslag
om ifrågavarande tomters öfverlåtelse och försäljning blifvit, under dåvarande
förhållanden, af Rikets Ständer afslaget, hade, med anledning af det
alltmera framträdande behofvet af tidsenliga förbättringar och ökadt utrymme
vid kurhusinrättningen, den af deputerade från Stockholms stad och
län sammansatta direktionen öfver denna sjukvårdsanstalt uti en till Öfverståthållare-embetet
aflåten skrifvelse anfört, att direktionen, på grund
af sin erfarenhet om förhållandena vid kurhusinrättningen, fortfarande, lika
med föregående årens revisorer af inrättningens räkenskaper och förvaltning,
funnit det vara både af behof påkalladt och med god hushållning
öfverensstämmande, att inrättningen blefve med förbättrad och rymligare
byggnad för sjukvården försedd, enär under sednare år antalet af kurhuspatienter
höst och vinter varit så stort, att särskild kurhusanstalt måst å
annat ställe i staden anordnas, föranledande till betydligare kostnader för
förvaltning, läkarevård och mathållning än som skulle erfordrats, om patienterna
kunnat vid en och samma anstalt vårdas, samt belägenheten och
grunden för en del af nuvarande kurhusbyggnaderna medförde betydliga
utgifter för deras nödtorftiga underhåll; i anseende hvartill och då anskaffande
af annan byggnad för denna del af sjukvården, vare sig genom tilloch
ombyggnad af de nuvarande sjuklokalerna eller genom uppförande af
en sjelfständig nybyggnad, icke längre borde undanskjutas, men derför erforderliga
medels beviljande icke kunde ifrågasättas, så länge tomten ej
vore kurhusinrättningens egendom, direktionen anhölle, att genom stadsfullmäktige
i Stockholm måtte göras underdånig framställning, att Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till kurhusinrättningen öfverlåta cganderätten
till ifrågavarande egendom.
Stockholms stadsfullmäktige, till hvilka Öfverståthållare-embetet öfverlemnat
direktionens berörda framställning, hade härefter, uti underdånig
skrifvelse den 1 December 1869, som Öfverståthållare-embetet till Kongl.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.
5
Maj:t insändt och med sitt förord beledsagat, — under åberopande af hvad
direktionen anfört rörande behofvet af byggnadsarbeten för kurhusinrättningens
ändamålsenliga ordnande, samt då det icke för kommunen ansåges
råd ligt att för det ifrågaställda byggnadsföretaget, till hvars utförande beräknats
130,000 R:dr af det enligt nådiga Brefvet den 6 April 1866 utaf
Stockholms stad upptagna amorteringslån å 4,500,000 R:dr, göra ansenliga
penningeuppoffringar, utan att kurhusinrättningen erhölle full eganderätt till
den tomt, hvarå kurhuset vore beläget — förthy anhållit, att Kongl. Maj:t
täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att den nyttjanderätt
till omförmälda tomt, som blifvit Stockholms stads och läns kurhus förlänad,
måtte till full eganderätt förvandlas.
Handlingarne utvisade i öfrigt, att ifrågavarande egendom blifvit inköpt
af Kongl. Direktionen öfver regala bränneri-inrättningen, tomten N:o
6 år 1775 och tomten N:o 5 år 1784, begge tillsammans, enligt designationer,
innehållande en vidd af 28,1021 qvadratalnar; att till iståndsättande
af de å dessa tomter vid egendomens öfverlåtande uppförda byggnader,
hvilka då befunnos i högst bristfälligt skick, blifvit till och med år 1820
af donerade och utaf kommunen anslagna medel användt tillhopa öfver
54,370 R:dr Runt; att, enligt hvad Stadsarkitekten A. L. Iledin och Byggmästaren
E. Thavenius, efter verkställd besigtning å nyssnämnda byggnader,
intygat, dessa, som år 1846 brandförsäkrats för 42,100 R:dr R:mt,
för närvarande kunde uppskattas till ett värde af 50,000 R:dr samma mynt,
men vid egendomens öfverlåtande åt kurhusinrättningen, om i betraktande
toges dels den stora skilnaden mellan det dåvarande fastighetsvärdet och
det nuvarande, dels ock de kostnader, som för egendomens iståndsättande erfordrats
antagligen icke egt högre värde än 20,000 R:dr Runt, samt att
dessa byggnader utgjordes af hufvudbyggnaden med flyglar, en del af den
för sjuke män, kök och förråd afsedda byggnad med sträckning åt sjöstranden,
en till boställen begagnad mindre byggnad, en del af det nuvarande
tvätthuset samt den ena portvaktarestugan vid Parmmätaregränden; och har
Kongl. Maj:t i betraktande af hvad sålunda blifvit anfört och upplyst samt
med afseende å angelägenheten deraf, att det ifrågasatta byggnadsarbetet
måtte kunna utan dröjsmål företagas, föreslagit Riksdagen att lemna sitt
samtycke till den af stadsfullmäktige i ofvanberörda måtto gjorda framställning
om ifrågavarande fastighets öfverlemnande under full eganderätt
åt den för Stockholms stad och län gemensamma kurhusinrättningen.
Stats-Utskottet, till hvilket den nådiga framställningen blifvit remitterad,
har, efter erhållen kännedom af ärendet rörande handlingar, tagit
detsamma i öfvervägande; men dervid icke funnit sådana förhållanden vara
för handen, att Utskottet, på grund deraf, ansett sig böra tillstyrka Riks
-
6
Stäts- Utskottets Utlåtande N:o 60.
dagen att utan lösen afstå eganderätten till ifrågavarande egendom, hvars
värde synes vara ganska betydligt. I afseende härå förekommer att, enligt
hvad handlingarne utvisa, af ifrågavarande egendom inköptes den under
N:o 5 år 1784 för 6,333 R:dr 16 sk. specie samt den under N:o 6 år 1775
för 61,500 daler kopparmynt. Att egendomens nuvarande värde långt
öfverstiger dessa belopp, motsvarande efter nu gällande myntvärde tillhopa
omkring 39,000 R:dr R:mt, har Utskottet giltig anledning antaga, ehuru all
utredning om tomtplatsens värde saknas. Huruvida denna tomtplats, innehållande
28,1021 qvadratalnar, kan för ifrågavarande ändamål vara helt
och hållet behöflig, eller om icke någon del deraf kunde för annat ändamål
vara att tillgå, är icke heller utredt. Emellertid har erfarenheten gifvit
vid handen, att då Staten för ett eller annat ändamål behöft förskaffa
sig tomtplatser inom Stockholms stads område, sådant icke kunnat ske
utan betydliga uppoffringar. Vid sådant förhållande synes det Utskottet
icke vara välbetänkt att för närvarande afhända Staten eganderätten till
ifrågavarande, utan tvifvel värdefulla tomter, enär, om dessa än icke äro så
belägna, att de för något Statens närmast förestående behof kunna användas,
fråga möjligen kan framdeles uppstå om utbyte med Stockholms stad
af sådana tomtplatser, som Staten oundgängligen behöfver. För berörda
ändamål och på det sådant utbyte måtte kunna ske till ömsesidig fördel,
erfordrades äfven utredning om och hvilka tomtplatser Staten och staden
må ega inom hufvudstadens område, hvilkas utbyte i den närmaste framtiden
lämpligen kan ifrågasättas.
I frågans så beskaffade skick och då förslag jemväl saknas för ordnande
af förhållandet mellan Stockholms stad och län i afseende å ifrågavarande
egendomar, men ett sådant ordnande torde vara nödigt, innan utbyte
med staden af tomten lämpligen kan ega rum, föranlåtes Utskottet
för närvarande hemställa,
att Riksdagen icke måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda
måtto behagat föreslå.
Stockholm den 22 April 1870.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Frtson I*osse.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 60.
7
Reservationer:
af Herrar Friherre F. A. Funck, R. N. Montgomery-Cederhjelm, Grefve
L. af Ugglas, Friherre F. von Essen, C. E. Casparsson, hvilka såsom sin
reservation åberopade Inkomstafdelningens förslag till utlåtande, så lydande:
»Stats-Utskottet, till hvilket den nådiga framställningen blifvit remitterad,
har, efter erhållen kännedom af ärendet rörande handlingar, tagit
detsamma i öfvervägande, men dervid icke funnit sådana förhållanden vara
för handen, att Utskottet på grund deraf, ansett sig böra tillstyrka Riksdagen
att utan lösen afstå eganderätten till ifrågavarande egendom, hvars
värde synes vara ganska betydligt. I afseende härå förekommer att, enligt
hvad handlingarne utvisa, af ifrågavarande egendom inköptes den under
N:o 5 år 1.784 för 6,333 R:dr 16 sk. specie, motsvarande, efter 4 R:dr för
speciel!, 25,333 R:dr 33 öre Riksmynt, samt den under N:o 6 år 1775 för
61,500 daler kopparmynt, motsvarande, efter ett ungefärligt värde af 18
daler för specien, ett belopp af 13,666 R:dr 67 öre, eller tillhopa 39,000
Rall- R:mt. Den lösen, som, enligt Utskottets tanke, bör ifrågasättas, torde
billigtvis böra bestämmas till berörda belopp, hvarutöfver med hänsyn till
ändamålet för upplåtelsen anspråket icke torde böra sträckas, om än det
närvarande värdet icke obetydligt öfverstiger nämnda belopp.
På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, och då emot den nådiga
framställningen i öfrigt icke förekommit något att erinra, får Utskottet
hemställa,
att Kong]. Maj:ts förevarande nådiga framställning måtte på det
sätt bifallas, att Riksdagen för sin del medgifver ifrågavarande
fastighets öfverlemnande under full eganderätt åt den för Stockholms
stad och län gemensamma kurhusinrättning, emot en löseskilling
af 39,000 R:dr »
af Herrar F. W. E. Leijonancker, E. M. af Klint och F. Brusewitz,
hvilka yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i den nådiga Propositionen framställda
förslag.
Herr C. F. Wcern har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
detta ärendes behandling inom Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1870:52 Skrifvelse, angående öfverlåtelse under full eganderätt åt Stockholms stads och läns kurhusinrättning af den till samma inrättning upplåtna egendom å Kungsholme s. 13 i texten