Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga Proposition om öfverlåtelse under full eganderätt åt Stockholms stads och läns kurhusinrättning af den till samma inrättning upplåtna egendom å Kungsholmen.

1870-04-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:60, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga Proposition om öfverlåtelse under full eganderätt åt Stockholms stads och läns kurhusinrättning af den till samma inrättning upplåtna egendom å Kungsholmen.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.

3

N:o 60.

Ank. till Riksd. Kansli d. 22 April 1870, kl. 6 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga Proposition om

öfverlåtelse under full eganderätt åt Stockholms stads och

läns kurhusinrättning af den till samma inrättning upplåtna

egendom å Kungsholmen.

(I. A.)

Enligt hvad af ofvannämnda den 17'' nästlidne Mars till Riksdagen

aflåtna och i första samlingen af bihanget till dess protokoll under N:o 29

intagna nådiga Proposition inhemtas, hade Rikets år 1815 församlade

Ständer medgifvit, att den å Kungsholmen i Stockholm belägna bebyggda

egendom, som tillhört den regala bränneri-inrättningen, men dåmera af

Allmänna Magasins-direktionen disponerades, finge upplåtas till begagnande

af den gemensamma kurhus-inrättningen för Stockholms stad och län. Till

följd af Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 16 Augusti 1815 hade nämnda

egendom, som vore i Stockholms stads tomteböcker upptagen under N:is

5 och 6 enligt 1810 års nummerordning qvarteret Bryggaren och belägen

mellan Handtverkaregatan och Riddarefjerden, sedermera fortfarande varit

af kurhusinrättningen disponerad. Då emellertid för denna anstalt ansetts

önskvärdt att erhålla oinskränkt rätt att öfver omförmälda egendom förfoga,

hade förslag derom blifvit i sednare tider väckta. Sålunda hade

Kongl. Maj:t, med föranledande af en utaf Direktionen öfver allmänna

barnhusinrättningen i Stockholm gjord framställning om öfverlåtelse till

barnhuset, emot skälig ersättning af ofvannämnda tomter tillika med åbygg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 60.

naderna,. i nådig Proposition den 21 Oktober 1859 föreslagit Rikets Ständer

att, i fall öfverenskommelse om öfverlåtelsevilkoren i öfrigt kunde mellan

Barnhusdirektionen samt Stockholms stads och läns för ändamålet utsedde

deputerade träffas och blefve af Kongl. Maj:t i nåder gillad, Rikets

Ständer måtte förklara hinder icke möta för densammas afslutande och

framtida kraft, såsom hade tomten och byggnaderna varit kurhusinrättningen

med full eganderätt tillerkända; till hvilken nådiga framställning Rikets

Ständer enligt deras underdåniga skrifvelse den 8 Februari 1860 lemnat

sitt samtycke, men då öfverenskommelse om vilkoren för egendomens

öfverlåtande till barnhuset icke kunnat åstadkommas, hade frågan härom

förfallit.

Sedan det derefter vid 1862—1863 årens riksdag framställda förslag

om ifrågavarande tomters öfverlåtelse och försäljning blifvit, under dåvarande

förhållanden, af Rikets Ständer afslaget, hade, med anledning af det

alltmera framträdande behofvet af tidsenliga förbättringar och ökadt utrymme

vid kurhusinrättningen, den af deputerade från Stockholms stad och

län sammansatta direktionen öfver denna sjukvårdsanstalt uti en till Öfverståthållare-embetet

aflåten skrifvelse anfört, att direktionen, på grund

af sin erfarenhet om förhållandena vid kurhusinrättningen, fortfarande, lika

med föregående årens revisorer af inrättningens räkenskaper och förvaltning,

funnit det vara både af behof påkalladt och med god hushållning

öfverensstämmande, att inrättningen blefve med förbättrad och rymligare

byggnad för sjukvården försedd, enär under sednare år antalet af kurhuspatienter

höst och vinter varit så stort, att särskild kurhusanstalt måst å

annat ställe i staden anordnas, föranledande till betydligare kostnader för

förvaltning, läkarevård och mathållning än som skulle erfordrats, om patienterna

kunnat vid en och samma anstalt vårdas, samt belägenheten och

grunden för en del af nuvarande kurhusbyggnaderna medförde betydliga

utgifter för deras nödtorftiga underhåll; i anseende hvartill och då anskaffande

af annan byggnad för denna del af sjukvården, vare sig genom tilloch

ombyggnad af de nuvarande sjuklokalerna eller genom uppförande af

en sjelfständig nybyggnad, icke längre borde undanskjutas, men derför erforderliga

medels beviljande icke kunde ifrågasättas, så länge tomten ej

vore kurhusinrättningens egendom, direktionen anhölle, att genom stadsfullmäktige

i Stockholm måtte göras underdånig framställning, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till kurhusinrättningen öfverlåta cganderätten

till ifrågavarande egendom.

Stockholms stadsfullmäktige, till hvilka Öfverståthållare-embetet öfverlemnat

direktionens berörda framställning, hade härefter, uti underdånig

skrifvelse den 1 December 1869, som Öfverståthållare-embetet till Kongl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60.

5

Maj:t insändt och med sitt förord beledsagat, — under åberopande af hvad

direktionen anfört rörande behofvet af byggnadsarbeten för kurhusinrättningens

ändamålsenliga ordnande, samt då det icke för kommunen ansåges

råd ligt att för det ifrågaställda byggnadsföretaget, till hvars utförande beräknats

130,000 R:dr af det enligt nådiga Brefvet den 6 April 1866 utaf

Stockholms stad upptagna amorteringslån å 4,500,000 R:dr, göra ansenliga

penningeuppoffringar, utan att kurhusinrättningen erhölle full eganderätt till

den tomt, hvarå kurhuset vore beläget — förthy anhållit, att Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att den nyttjanderätt

till omförmälda tomt, som blifvit Stockholms stads och läns kurhus förlänad,

måtte till full eganderätt förvandlas.

Handlingarne utvisade i öfrigt, att ifrågavarande egendom blifvit inköpt

af Kongl. Direktionen öfver regala bränneri-inrättningen, tomten N:o

6 år 1775 och tomten N:o 5 år 1784, begge tillsammans, enligt designationer,

innehållande en vidd af 28,1021 qvadratalnar; att till iståndsättande

af de å dessa tomter vid egendomens öfverlåtande uppförda byggnader,

hvilka då befunnos i högst bristfälligt skick, blifvit till och med år 1820

af donerade och utaf kommunen anslagna medel användt tillhopa öfver

54,370 R:dr Runt; att, enligt hvad Stadsarkitekten A. L. Iledin och Byggmästaren

E. Thavenius, efter verkställd besigtning å nyssnämnda byggnader,

intygat, dessa, som år 1846 brandförsäkrats för 42,100 R:dr R:mt,

för närvarande kunde uppskattas till ett värde af 50,000 R:dr samma mynt,

men vid egendomens öfverlåtande åt kurhusinrättningen, om i betraktande

toges dels den stora skilnaden mellan det dåvarande fastighetsvärdet och

det nuvarande, dels ock de kostnader, som för egendomens iståndsättande erfordrats

antagligen icke egt högre värde än 20,000 R:dr Runt, samt att

dessa byggnader utgjordes af hufvudbyggnaden med flyglar, en del af den

för sjuke män, kök och förråd afsedda byggnad med sträckning åt sjöstranden,

en till boställen begagnad mindre byggnad, en del af det nuvarande

tvätthuset samt den ena portvaktarestugan vid Parmmätaregränden; och har

Kongl. Maj:t i betraktande af hvad sålunda blifvit anfört och upplyst samt

med afseende å angelägenheten deraf, att det ifrågasatta byggnadsarbetet

måtte kunna utan dröjsmål företagas, föreslagit Riksdagen att lemna sitt

samtycke till den af stadsfullmäktige i ofvanberörda måtto gjorda framställning

om ifrågavarande fastighets öfverlemnande under full eganderätt

åt den för Stockholms stad och län gemensamma kurhusinrättningen.

Stats-Utskottet, till hvilket den nådiga framställningen blifvit remitterad,

har, efter erhållen kännedom af ärendet rörande handlingar, tagit

detsamma i öfvervägande; men dervid icke funnit sådana förhållanden vara

för handen, att Utskottet, på grund deraf, ansett sig böra tillstyrka Riks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stäts- Utskottets Utlåtande N:o 60.

dagen att utan lösen afstå eganderätten till ifrågavarande egendom, hvars

värde synes vara ganska betydligt. I afseende härå förekommer att, enligt

hvad handlingarne utvisa, af ifrågavarande egendom inköptes den under

N:o 5 år 1784 för 6,333 R:dr 16 sk. specie samt den under N:o 6 år 1775

för 61,500 daler kopparmynt. Att egendomens nuvarande värde långt

öfverstiger dessa belopp, motsvarande efter nu gällande myntvärde tillhopa

omkring 39,000 R:dr R:mt, har Utskottet giltig anledning antaga, ehuru all

utredning om tomtplatsens värde saknas. Huruvida denna tomtplats, innehållande

28,1021 qvadratalnar, kan för ifrågavarande ändamål vara helt

och hållet behöflig, eller om icke någon del deraf kunde för annat ändamål

vara att tillgå, är icke heller utredt. Emellertid har erfarenheten gifvit

vid handen, att då Staten för ett eller annat ändamål behöft förskaffa

sig tomtplatser inom Stockholms stads område, sådant icke kunnat ske

utan betydliga uppoffringar. Vid sådant förhållande synes det Utskottet

icke vara välbetänkt att för närvarande afhända Staten eganderätten till

ifrågavarande, utan tvifvel värdefulla tomter, enär, om dessa än icke äro så

belägna, att de för något Statens närmast förestående behof kunna användas,

fråga möjligen kan framdeles uppstå om utbyte med Stockholms stad

af sådana tomtplatser, som Staten oundgängligen behöfver. För berörda

ändamål och på det sådant utbyte måtte kunna ske till ömsesidig fördel,

erfordrades äfven utredning om och hvilka tomtplatser Staten och staden

må ega inom hufvudstadens område, hvilkas utbyte i den närmaste framtiden

lämpligen kan ifrågasättas.

I frågans så beskaffade skick och då förslag jemväl saknas för ordnande

af förhållandet mellan Stockholms stad och län i afseende å ifrågavarande

egendomar, men ett sådant ordnande torde vara nödigt, innan utbyte

med staden af tomten lämpligen kan ega rum, föranlåtes Utskottet

för närvarande hemställa,

att Riksdagen icke måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda

måtto behagat föreslå.

Stockholm den 22 April 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Frtson I*osse.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 60.

7

Reservationer:

af Herrar Friherre F. A. Funck, R. N. Montgomery-Cederhjelm, Grefve

L. af Ugglas, Friherre F. von Essen, C. E. Casparsson, hvilka såsom sin

reservation åberopade Inkomstafdelningens förslag till utlåtande, så lydande:

»Stats-Utskottet, till hvilket den nådiga framställningen blifvit remitterad,

har, efter erhållen kännedom af ärendet rörande handlingar, tagit

detsamma i öfvervägande, men dervid icke funnit sådana förhållanden vara

för handen, att Utskottet på grund deraf, ansett sig böra tillstyrka Riksdagen

att utan lösen afstå eganderätten till ifrågavarande egendom, hvars

värde synes vara ganska betydligt. I afseende härå förekommer att, enligt

hvad handlingarne utvisa, af ifrågavarande egendom inköptes den under

N:o 5 år 1.784 för 6,333 R:dr 16 sk. specie, motsvarande, efter 4 R:dr för

speciel!, 25,333 R:dr 33 öre Riksmynt, samt den under N:o 6 år 1775 för

61,500 daler kopparmynt, motsvarande, efter ett ungefärligt värde af 18

daler för specien, ett belopp af 13,666 R:dr 67 öre, eller tillhopa 39,000

Rall- R:mt. Den lösen, som, enligt Utskottets tanke, bör ifrågasättas, torde

billigtvis böra bestämmas till berörda belopp, hvarutöfver med hänsyn till

ändamålet för upplåtelsen anspråket icke torde böra sträckas, om än det

närvarande värdet icke obetydligt öfverstiger nämnda belopp.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, och då emot den nådiga

framställningen i öfrigt icke förekommit något att erinra, får Utskottet

hemställa,

att Kong]. Maj:ts förevarande nådiga framställning måtte på det

sätt bifallas, att Riksdagen för sin del medgifver ifrågavarande

fastighets öfverlemnande under full eganderätt åt den för Stockholms

stad och län gemensamma kurhusinrättning, emot en löseskilling

af 39,000 R:dr »

af Herrar F. W. E. Leijonancker, E. M. af Klint och F. Brusewitz,

hvilka yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i den nådiga Propositionen framställda

förslag.

Herr C. F. Wcern har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

detta ärendes behandling inom Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1870:52 Skrifvelse, angående öfverlåtelse under full eganderätt åt Stockholms stads och läns kurhusinrättning af den till samma inrättning upplåtna egendom å Kungsholme s. 13 i texten