Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vädd motion, angående befrielse för Skillinge fiskeläges åboar från erläggande af nu utgående afgäld till borgmästaren i Christianstad.

1870-04-25 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:67, Utlåtande, i anledning af vädd motion, angående befrielse för Skillinge fiskeläges åboar från erläggande af nu utgående afgäld till borgmästaren i Christianstad.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 67.

1

N:o 67.

Ank. till Riksd. Kansli d. 25 Apiål 1870, kl. 5 e. in.

Utlåtande, i anledning af vädd motion, angående befrielse för Skillinge

fiskeläges åboar från erläggande af nu utgående afgäld till

borgmästaren i Christianstad.

(I. A.)

Uti en inom Riksdagens Andra Kammare Täckt och till Stats-Utskottet

remitterad motion (N:o 96) liar Herr Ola Lasson föreslagit, att Riksdagen måtte

uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till nästa Riksdag aflåta

nådig Proposition om befrielse för Skillinge fiskeläges åboar från erläggande till

borgmästaren i Christianstad af den afgäld, hvilken nu till honom utginge såsom

fyllnad i hans aflöning, samt att nämnda afgäld i stället finge ingå till Staten, emot

det bemälde tjensteman för framtiden erhölle fyllnadslön af statsmedel.

Af motionen bilagda handlingar har i afseende å ifrågavarande fiskeläge,

som, enligt motionärens uppgift, är beläget 1 mil söder om Cimbrishamn och 7 mil

från Christianstad, Utskottet hufvudsakligen inhemtat, hurusom uti bref, dateradt

Köpenhamns slott Tisdagen näst efter Divisionis Apostolorum år 1543, Konung

Christian IH i Danmark undt och tillåtit att borgmästare, rådmän och menige borgare

uti köpstaden Ahus måtto och skulle hafva, njuta, bruka och behålla Skillinge

fiskeläge, så att der skulle ingen bygga och bo utan bergare och innevånare (byemendh)

i Ahus. Af dessa skulle borgmästare och råd uti Ålius uppbära jordskyld

och derför gifva till Kongl. Maj fl och Kronan ett mindre belopp i penningar (24 sk.

groth.) samt dertill någon sill, såsom Kongl. Maj:t fick på andra Dess och Kronans

Bill. till Riksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 33 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 67.

fiskelägen samt desslikes sakfall och annan Kongl. ränta och rättighet härvid i

allo måtto oförkränkt. Efter det staden Christianstad blifvit anlagd både Konung

Christian den IT i Danmark uti 7:de punkten af stadens under den 15 Mars 1622

utfärdado privilegier undt och beviljat Christianstads innevånare att alltid dädanefter,

intilldess annorlunda förordnades, för den årliga och sedvanliga afgift njuta,

bruka och behålla, ibland annat, Skillinge fiskeläge, som af framfarne konungar

vore privilegieradt under Åhus; varande, sedan provinsen Skåne kom under

Sveriges krona, af Kongl. Maj:t i nåder förklarad! genom särskilda resolutioner den

21 November 1660, att, ehuru Kongl. Maj:t icke hade lägenhet att revidera stadens

privilegier, Kongl. Maj:t likväl villo, att borgerskapet blefve dervid handhafdt och

erhållet, till dess Kong!. Maj:t blefve i tillfälle att samma privilegier noga låta

öfverse och konfirmera: och den 15 April 1676: att Kongl. Maj:t fann skäligt stadfästa,

konfirmera och bekräfta Christianstads välfägna privilegier, friheter och

resolutioner, så att dess borgmästare, råd och menige borgerskap skulle och måtte

obehindradt njuta och behålla allt det, som staden och menigheten till välfärd och

bästa derutinnan ferfattadt och begripet funnes efter deras rätta innehåll och förstånd.

Vid jordrefning den 21 Oktober 1670 hade, enligt dervid fördt protokoll,

åboarnc å fiskeläget uppgifvit sig hafva sitt forum eller värneting i Christianstad,

men att magistraten likväl gifvit dem tillstånd att, der någon gäldsak förekomme,

den sjelf ve råtta, i hvilket ändamål eu man vore förordnad till ålderman, som sutte

i Rätten med några så kallade “Stockemän11; att åboarnc icke hade någon egendom

eller jordbruk till sina hus, utan närde sig allena af fiskeri i Östersjön; att åboarne

■deraf'' gåfve till magistraten i Christianstad landgille årligen tolf lispund torr torsk

och till Kronan nio riksort om året, som kallades sommarskatt och emottoges af

b vfogden i Cimbrishamn, hvilken derför gjorde räkning, samt att åboarne pretendera^

att vara, såsom orden lyda: “deras egne och jordegande hus, hviska de utaf

och till hvar annan köpa och sälja, men kunde intet visa någon skriftlig åtkomst

eller dokument derpå, utan har alltid så varit“. I Kronans äldre jordeböcker upptoges

Skillinge fiskeläge med anteckning om antalet åboar “utan ränta11. Uti flera

i slutet på 1600-talet och äfven i förra århundradet upprättade jordeböcker förekommer

anteckning derom, att fiskeläget, som då bestod af 14 nummererade hus,

svarade till Christianstads Rätt och gåfve till Christianstads hospital 12 Lti torr

fisk och till Cimbrishamns grufveskatt 8 daler, som borgmästaren emottoge. Nåo-on

handling funnes emellertid icke som tillförsäkrade hospitalet denna ränta,

hvilken, så vidt räkenskaperna utvisade, icke heller dit ingått. Under den 26 Mars

1S45 förordnade Kongl. Kammar-kollegium att de i jordeböckerna förekommande

anteckningar, att Skillinge fiskeläges innevånare svarade till Christianstads Rätt,

skulle derefter uteslutas från Kronans jordeböcker, såsom icke varande af beskaffenhet

att hafva bort deruti inflyta. I anledning af anteckningen derom, att ett

belopp af 3 daler utgjordes till Cimbrishamns grufveskatt, hade någon annan upplysning

icke kunnat erhållas, än att vid Cimbrishamn i äldre tider blifvit bearbetade

dels silfver- och dels ■blymalmstreck samt att privilegium för ett sådant af

sednare egenskap under den 23 December 1724 utfärdades.

Tvist har på sednare tiden uppstått, i anledning af Skillinge fiskeläges

åboars yrkande att staden Christianstad samt dess borgmästare och magistrat måtte

fråndömas all rätt till den af fiskeläget utgående ränta och att åboarne för framtiden

måtte få erlägga den i jordeboken utsatta ränta antingen till vederbörande

hospital eller till Kronan m. m. Genom Kongl. Maj:ts nådiga Resolution den 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 67.

8

December 1852 afgjordes slutligen denna i administrativ väg utförda tvist. Uti

denna resolution förklarade Kong!. Maj:t, att enär åboarne å Skilling© fiskeläge icke

förmått visa annan rätt till besittning af ifrågavarande kronolägenhet, än den som

grundats å städjobref af borgmästaren i O h ri s tian st a d, åt hvilken stad samma lägenhets

nyttjande, brukande och bibehållande genom Konung Christian den IY:s år

1622 för staden utfärdade privilegier, intill dess annorlunda förordnades, upplåtits

samt åboarne emot öfverenskomna vilkor vore af de innehafvande lägenheterna i

besittning, kunde något afseende å åboarnes talan icke fästas; hvarjemte nådigt förklarande

meddelades derom, att det likväl alltjemt fortfarande berodde på Kongl.

Maj:t att rörande fiskelägets brukande och nyttjande i eu framtid förordna. I anledning

häraf anhöllo åboarne å nämnda fiskeläge sedermera hos Kongl. Maj:t i underdånighet

dels om skatteköp af den till fiskeläget hörande jord, dels ock om upphäfvande

af den staden Christianstad enligt privilegierna tillagda dispositionsrätt i

afseende å fiskeläget; men, sedan vederbörande häröfver blifvit hörda, förklarade

Kongl. Maj:t medelst nådig resolution den 10 Februari 1868, att då staden Christianstad

genom 1622 års privilegier fått sig, intill dess annorlunda förordnades,

Skillinge fiskeläge till nyttjande, brukande och bibehållande upplåtet, samt anledning

icke syntes vara för banden att, såsom åboarne begärt, till fördel för dem

upphäfva berörda, staden vid dess grundläggning förunnade, sedermera vid särskilda

tillfällen bekräftade och aldrig förverkade privilegier, i hvad do rörde nämnda fiskeläge,

hvilket af staden innehades med samma rätt, som annan jord, hvilken blifvit

denna stad, lika med många andra städer, donerad, och hvartill någon skatterätt

icke kunde do till brukare derå af städerna antagne personer tillkomma, funne

Kongl. Maj:t icke skäl att innehafvarnes af Skillinge fiskeläge ifrågavarande framställningar

i nåder bifalla. (

Å ifrågavarande fiskeläge äro, enligt uppgift, för närvarande bosatte 61

åboar, hvilka till borgmästaren i Christianstad årligen erlägga:

35 st. hvardera 4 R:dr 50 öre......... 157: 50.

14 „ * 3 „ — „.........42: -

5 „ „ 2 „ 25 „.........11: 25.

1 ................. 2: —

6 ” „ 1 , 50 ... ....... 9: -

tillhopa R:dr 221: 75.

förutom 10 R:dr såsom städja vid hvarje åbo-ombyte. Dessa afgifter äro dock icke

för all framtid bestämda, utan kunna möjligen, på sätt förut egt ruin, förhöjas.

Den otrygghet, som ett sådant förhållande för åboarne å nämnda fiskeläge medför,

synes Utskottet böra, såvidt möjligt är, afhjelpas. Enligt äldre stadgande!! var

hafs- och saltsjöfisket utan särskild skatt upplåtet åt samtlige rikets innevånare,

som deraf ville sig begagna, och å tillstötande skär egde dessa taga byggnadsplats

för bodar, beredningshus m. in., som kunna behöfvas för fiskets idkande. Den tillfälliga

omständigheten, att detta fiskeläge blifvit en stad tills vidare förunnadt, torde

icke för all framtid böra beröfva åboarne å detta fiskeläge förmånen att beredas eu

lika tryggad ställning, som idkarc af hafs- och saltsjöfiske i allmänhet, hvilka nedsatt

sig å kafsskären. Det fortsatta innehafvandet af rätt för staden Christianstad

till afgäld af ifrågavarande, 7 mil derifrån belägna och under Ingelstads Häradsrätt

numera lydande fiskeläge synes Utskottet dessutom vara särdeles olämpligt. Eu

reglering af förhållandet för framtiden torde äfven vara af billighet och rättvisa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 68.

påkallad. Då emellertid Utskottet icke är i tillfälle att uppgöra förslag för cn

sådan reglering, får Utskottet hemställa,

det Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, att Kong! Maj:t

täcktes låta utreda, om och på hvad vilkor en till tryggad besittning

för Skillinge fiskeläges åboar ledande reglering må kunna åvägabringas

samt till Riksdagen derom aflåta nådig Proposition.

Stockholm den 25 April 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Posse.

N:o 68.

Ank. till Rik sd. Kansli d. 25 April 1870, kl. 5 e. va.

Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande StatsUtskottets

Utlåtande N:o 46, angående Kongl. Maj:ts nådiga

Proposition i fråga om fortsatt utgifvande af teknisk-ekonomisk

beskrifning öfver Statens jernvägsbyggnader.

(R. A.)

Vid föredragning af ofvanberörde Utlåtande har Första Kammaren bifallit

Utskottets deri gjorda hemställan “att Riksdagen väl må lemna sitt bifall till Kongl.

Maj:ts nådiga framställning att kostnaden för ifrågavarande; verks fortsättande i

hvad afses nordvestra, norra och östra stambanorna jemte sammanbindningsbanan

genom Stockholm må utgå af jernvägsbyggnadsmedlen, äfvensom att den vid försäljningen

af detta verk uppkommande behållning må användas till återbetalning

af hvad å det i Riksgälds-kontoret anvisade förslagsanslag blifvit lyftadt; men att

Riksdagen vid meddelandet af detta bifall måtte i underdånighet anhålla, det Kongl.

Maj:t behagade förordna, att arbetet skall fortsättas efter en mindre kostsam plan,

än hittills, så att beskrifningen öfver de tekniska och ekonomiska detaljerna af do

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.