Sök i Ratio Lex

Mats-Utskottets Utlåtande N:o 7

1870-02-14 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:7, Mats-Utskottets Utlåtande N:o 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Mats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

1

TY:o 7.

Ank. till Biksd. Kansli d. 14 Febr. 1870, kl. 1 e. m.

(Mätande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

(I. A.)

Jemlik^ 53 § Regeringsformen och 39 § Riksdags-ordningen åligger

det Stats-Utskottet att utreda och för Riksdagen uppgifva Statsoch

Riksgäldsyerkens förvaltning, tillstånd och behof. Detta åliggande,

såvidt det afser beräkningen af Statsverkets inkomster, går Utskottet nu

att fullgöra och får i sådant afseende, efter tagen kännedom af Kongl.

Majt:s Nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof,

jemte Kong]. Statskontorets till Kongl. Maj:t i ämnet afgifva underdåniga

berättelse, härigenom till Riksdagens pröfning afgifva förslag till

beräkningen i riksstaten af Statsverkets ordinarie inkomster för nu förestående

statsreglering, omfattande år 1871 och intilldess derpåföljande

statsreglering vidtager.

På sätt tillförene varit öfligt, har, vid uppgörande af detta förslag,

Utskottet låtit utreda, beloppen af hvad under de särskilda

larne till Statsverket influtit. Denna utredning omfattar i allmänhet

åren 18G5, 1866 och 1867, de sednaste, för livilka rikshufvudboken hunnit

afslutas, och äro resultaten deraf dels omförmälda under de särskilda

inkomsttitlarne, dels ock, för beredande af lättare öfversigt, sammanfattade

uti bilagda tabell.

Vid innevarande riksdag, likasom under flera föregående, hafva

blifvit väckta några motioner af den beskaffenhet, att deras bifallande

skulle medföra väsendtliga rubbningar i afseende å Statsverkets ordinarie

inkomster. I sådant hänseende må exempelvis omförmälas inom Kamrarne

väckta särskilda förslag angående grundskatternas afskaffande samt

deras ersättande genom förhöjd bevillning, angående dessa skatters aflösning

samt om befrielse från erläggande af tionde för tillverkning af alla metaller

in. in. Då emellertid verkställigheten af dessa förslag, derest de

''Bill. till Hiksil. Prat. 1S70. 4 Sund. I Af it. 3 Höft. i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 7.

i större eller mindre mån varda af Riksdagen bifallna, måste föregås af

sådana förberedande åtgärder, som antagligen icke kunna komma till

stånd så tidigt, att tillämpningen af Riksdagens beslut i dessa frågor

kan inverka på nu förestående statsreglering, har Utskottet icke funnit

lämpligt att med inkomstberäkningen sammanblanda dessa frågor, hvilkas

utredning ock skulle fördröja afgifvandet af förevarande Utlåtande.

Innan Utskottet företager inkomstberäkningen, har Utskottet funnit

sig böra underställa Riksdagens pröfning frågan angående förslagspriset

å Kronans spanmål. Detta pris bestämdes vid 1856—1858 årens riksmöte

till 2 R:dr för kubikfoten, hvarvid det bibehölls, intilldess vid 1868

års riksdag beslöts, att detsamma skulle till 2 R:dr 10 öre förhöjas;

och enär någon anledning till förändring i detta sednare pris icke sedermera

förekommit, får Utskottet hemställa,

att förslagspriset å Kronans spanmål för nästinstundande

statsreglering må, på sätt Kongl. Maj:t behagat

föreslå, bibehållas vid sednast bestämda belopp af 2

R:dr 10 öre för kubikfoten.

Utskottet får härefter öfvergå till beräkningen af

Ordinarie eder ständiga inkomsterna.

Ilo. Räntan och

2:o. Tiondespanmålen eller Tionden, såsom denna sednare inkomst

numera torde böra benämnas. Dessa inkomster beräknades vid nästlidet

års riksdag: räntan till 4,689,000 R:dr, nemligen den indelta till

2,666,000 R:dr och den Kronan behållna till 2,023,000 Rdr samt tiondespanmålen

till 1,685,250 R:dr, deraf indelt 652,000 kubikfot med ett värde, efter

2 R:dr 10 öre kubikfoten, af 1,369,200 R:dr och oindelt, eller Kronan

behållen 150,500 kubikfot med värde, efter enahanda pris, af 316,050 R:dr.

Genom Kongl. Förordningen den 23 Juli nästlidne år, angående

förändring af grundräntor och kronotionde, hvilken förordning skall

tillämpas vid utgörande af 1871 års räntor och tionde, har emellertid

blifvit stadgadt, att ränta af hemman och lägenheter, som nu är bestämd

i vissa persedlar, att lösas efter markegångspris, så ock den kronotiondespanmål,

hvilken nu likaledes efter sådant pris bör lösas, skall,

vare sig att nämnda ränta och tionde är Kronan behållen eller för sär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

3

skilda ändamål indelt och anordnad, omsättas i penningar efter beräkning

af medelvärdet emellan 1834—1853 årens medelpris samt 1862 års

medelmarkegångspris och med detta värde framgent utgöras.

För beräknande af den inkomst, hvartill räntan och tionde!! för år

1871 bör upptagas, har Kongl. Statskontoret låtit öfver värdet efter

ofvanberörda omsättningspris af de, enligt 1867 års rikshufvudbok, uti

räntan och tionden för samma år ingående persedlar upprätta ett sammandrag,

enligt hvithet räntan skulle uppgå till 4,491,100 R:dr 51 öre

och tionden till 1,576,089 R:dr 38 öre.

Uti omförmälda nådiga förordning stadgas vidare i allmänhet, att

indelta och anordnade räntor och tiondeanslag skola till Statsverket indragas,

men göres derifrån undantag för militie-, civile- och ecklesiastikboställens

räntor äfvensom för sådana, hvilka äro påförda hemman och

lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres. I följd häraf borde

alltså, derest riksstatens nuvarande uppställning bibehölles, de räntor

och tiondeanslag, hvilka icke komma att till Statsverket indragas, fortfarande

upptagas i kolumnerna för indelt ränta och indelt spanmål.

Då emellertid dessa indelningar för närvarande, och innan erforderliga

upplysningar från vederbörande myndigheter hunnit inhemtas, icke kunna

från den Kronan behållna anparten af ifrågavarande inkomster skiljas,

så måste åtminstone för den statsreglering, hvarom nu är fråga, den

indelta anparten af räntan och tionden sammanföras med den till Statsverket

ingående del af samma inkomster; och då det dessutom synes

leda till enkelhet och reda vid uppställningen af riksstaten, om de deri

upptagna särskilda kolumner för penningar, indelta räntor samt indelt

och oindelt spanmål med dess värde derifrån uteslötes och allenast kolumnerna

för R:dr och öre bibehölles, på sätt bifogade förslag till inkomsternas

upptagande i riksstaten utvisar, hemställer Utskottet,

att, i afseende å Statsverkets inkomster, den blifvande

riksstaten måtte få i enlighet med bifogade förslag

upprättas, dock att de deri upptagna belopp äro beroende

på Riksdagens beslut beträffande de särskilda

inkomsternas beräknande.

I afseende å den hittills såsom särskild inkomsttitel upptagna Tionäespunrnälslösen

efter bestämda pris, förekommer, att, till följd af förstberörda

stadgande i Kongl. Förordningen den 23 Juli nästlidne år, all tiondcspanmål

för framtiden kommer att af tiondegifvarne lösas efter bestämdt

pris. Vid sådant förhållande och då någon anledning icke vidare

förefunnes att bibehålla omförmälda särskilda inkomsttitel, har

Kongl. Maj:t föreslagit, att de under denna titel hittills upptagna inkom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

ster, hvilka under åren 1865—1867 i medeltal utgjort 6,800 R:dr 87

öre och följaktligen torde nu kunna, likasom vid de sednaste riksdagarne

skett, beräknas till 6,800 R:dr, måtte sammanföras med öfriga

inkomster af tionden under en och samma titel; och hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda

måtto behagat, föreslå.

Under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad Utskottet sålunda

föreslagit, torde, jemlikt förberörda, hos Kongl. Statskontoret uppgjorda

sammandrag öfver räntans och tiondens nya omsättningsvärde,

berörda inkomster nu böra i jemnade tal beräknas:

Räntan till ................................................................

och Tionden, deri inbegripen den förut så kallade

Tiondespanmålslösen efter bestämda pris till..........

3:o. Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter,

hvilken inkomst beräknades:

vid 1868 års riksdag till................. R:dr 410,200:

och vid 1869 års riksdag till......... » 395,200:

har utgjort:

R:dr 4,491,000:

» 1,582,800:

Penningar

Spanmål

It: dr.

kubikfot.

värde.

år 1865 ...............

69,385: —

153,870.

296,045: —

» 1866 ...............

54,951: —

157,017.

325,022: —

» 1867 ..........

40,480: —

161,800.

431,265: —

Till sistnämnda

års inkomst .............

40,480: —

161,800.

böra dock, på

sätt Kongl. Maj:t fö- reslagit, nu läggas ar- renden för åtskilliga

till Statsverket in- dragna, från midfa- stan åren 1868 och

1869 utarrenderade

landstats- m. fl. bo- ställen ...........................

4,252.

tillsammans

40,480: —

166,052.

Och som, på sätt i dess nådiga Proposition oinförmäles,

anledningen dertill, att de för år 1867 i penningar

upptagna arrendemedel så betydligt understigit näst
Transport

R:dr 6,073,800:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

Transport R:dr

föregående årets,. synes hufvudsakligen vara att söka deri,

att anstånd med erläggande af 1867 års arrenden i sin

helhet eller till någon del blifvit åtskilliga arrendatorer

af Kongl. Maj:t medgifvet, hvaremot, om berörda såsom

restantier för år 1867 bokförda arrendeafgifter tilläggas

de influtna penningearrendena för samma år, dessa uppgå

i det närmaste till enahanda belopp som för år 1866,

så anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, ifrågavarande

inkomst böra för år 1871 upptagas på följande sätt:

Penningar, likasom vid sednaste riksdag, R:dr 55,000: —

Spanmål, 166,000 kubikfot å 2 R:dr 10 öre 348,600; ■—

4:o. Silf v ertionde, Myntarelön och Slagskatt, hvilken

inkomst uppgått:

år 1865 till ............... R:dr 20,336: —

» 1866 » » 17,988: —

och » 1867 » » 17,104: —

eller i medeltal till ........... » 18,476: —

anser Utskottet, på grund deraf och enär af 1867 års

inkomst, hvilken understigit nämnda medeltal, ett belopp

af 1,939 R:dr 49 öre balanseras såsom restantier till påföljande

år, icke böra nu upptagas lägre än vid de båda

sednaste riksdagarne eller, i öfverensstämmelse med hvad

Kongl. Maj:t föreslagit, till ........................................................

5:o. Kopparräntan, hvilken beräknades vid riksdagarne

både 1868 och 1869 till 1,200 centner å 57 R:dr,

eller till 68,400 R:dr, har utgjort

Centner.

Försäljningsvärde

R:dr.

år 1865 ...........

1,283.

76,859: —

» 1866 ...............

1,262.

77,783: —

» 1867 ............

1,356.

79'',704: —

medeltalet häraf är...

1,300.

78,115: —

och har medelpriset å den åren 1868 och 1869 af Kon

Statskontoret försålda koppar

varit,

det förra året

R:dr 39 öre, men det sednare endast 53 R:dr 52 öre,

hvarföre Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, nu

anser förevarande inkomst böra beräknas till 1,300 centner

å 54 R:dr.................................................................................

6,073,800: —

403,600: —

18,000: —

70,200: —

Transport R:dr 6,565,600:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:u 7,

tf

Transport Rall’

6:o. Tiondetackjernet beräknades vid de båda sednaste

riksdagarne till 17,000 centner å 2 R:dr 40 öre,

eller till 40,800 R:dr, samt har utgjort: .

Centner.

Värde

ll:dr.

år 1865 ...........

17,517.

43,228: —

» 1866 ..........

17,543.

42,955: —

» 1867 ...........

18,224.

43,562: -

eller i medeltal

17,761.

43,248: —

motsvarande 2 R:dr 43 öre för centner!)''; och anser Utskottet

derföre, lika med Kongl. Ma:jt, ifrågavarande inkomst

böra beräknas till något högre värde än det vid

de båda sednaste riksdagarne antagna, eller till 17,500

centner å 2 R:dr 40 öre............................................................

7:o. Svafvelbrukstionden, beräknad vid 1868 års riksdag

till 3,000 R:dr och vid 1869 års riksdag till 3,500

R:dr, har uppgått:

år 1865 till .................... Rall* 3,085: —

» 1866 » .................... » 5,629: —

och » 1867 » » 2,327: —

eller i medeltal till............... » 3,680: —

Denna inkomst har aliså år 1867 nedgått ganska betydligt,

men då, enligt hvad af den nådiga Propositionen

inhemtas, anledningen dertill förefinnes hufvudsakligen

i det förhållande, att af nämnda års uppbörd ett

belopp af 1,731 R:dr 50 öre uti räkenskaperna balanseras

såsom restantier till påföljande år, anser Utskottet,

i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, ifrågavarande

inkomst nu ej höra beräknas till lägre belopp än som

vid sednaste riksdag upptogs, eller till ................................

8:o. Mantalspenningar^, hvilka beräknades vid 1868

års riksdag till 600,000 R:dr och vid 1869 års till 575,000

R:dr, hafva utgjort:

år 1865............................ Rall'' 579,160: —

» 1866............................ » 575,882: —

» 1867.............................. » 567,850: —

eller i medeltal............... » 574,297: —

Transport R:dr

6,565,600.

42,000:

3,500:

6,611,100:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

7

Transport R:dr

hvarföre Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, anser

dem böra nu, likasom vid sednaste riksdagen skett, upptagas

till ...................................................,......................................

9:o. Bötesmedlen beräknades vid 1868 års riksdag

till 162,700 R:dr och vid 1869 års riksdag till 174,000

R:dr, samt hafva utgjort:

år 1865.......

» 1866.....

och » 1867.......

eller i medeltal

R:dr 161,696

» 187,178

« 162,793

» 170,556

och torde derföre nu böra, i nära öfverensstämmelse

med berörda medeltal, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

beräknas till.............................................................................i.........

10: o. Kavalleri-regementenas hästvaJcans-spanmäl.

Denna inkomst utgår:

a) Enligt Rikets Ständers beslut den 5 Maj 1841

till och med år 1871:

vid lifregemente! för 500 nummer å 47,25 kubikfot

med.......................................................... kubikfot 23,625.

vid Smålands dragoner för 500

nummer å 44,1 kubikfot med.................. » 22,050.

b) Enligt Kongl. Brefvet den 8 Augusti

1844 till och med år 1870:

vid f. d. Ostgöta kavalleri för

1,000 nummer å 47,25 kubikfot med.. » 47,250.

och vid f. d. Westgöta dragoner

för 1,000 nummer ä 47,25 kubikfot med » 47,250.

tillsammans kubikfot 140,175.

Inkomsten häraf har utgjort:

år 1865.......

» 1866.......

och » 1867.......

eller i medeltal

R:dr 298,978: —

» 301,385: —

» 332,558: —

» 310,974: —

Transport R:dr

6,611,100: —

575,000: —

170,000: —

7,356,100: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

Transport R:dr

Och som, enligt hvad den nådiga Propositionen gif- ven vid handen, fråga blifvit väckt om förlängning till

1873 års slut af kontrakterna om hästvakans-afgiften vid

f. d. Östgöta kavalleri och f. d. Westgöta dragoner,

samt antagligt är, att en sådan förlängning skall komma

till stånd, anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, före- varande inkomst böra nu beräknas på samma sätt som

vid sednaste riksdagen, eller till 140,175 kubikfot å 2

7,356,100: —

R:dr 10 öre ...................................................................................

294,367: 50.

ll:o. Tillfälliga rotevakans-afgifter hafva under åren

1865—1867 i medeltal inbringat 7,592 R:dr, hvarföre Ut- skottet, enligt hvad Kongl. Magt jemväl föreslagit, anser

denna inkomst fortfarande kunna beräknas till samma be- lopp som vid sednaste båda riksdagar, eller till ...............

7,500: —

12:o. Vakansafgifter af nyroteracl jord, hafva utgjort:

år 1865 .......................... I!:dr 75,105: —

» 1866 ......................... » 80,003: —

och » 1867 ....................... » 93,314: —

Och som denna inkomst svårligen kan vara under- kastad nedsättning, torde densamma böra upptagas, på

sätt Kongl. Magt föreslagit, till ...........................................

93,000: —

13:o. Rotevakansafgiften af insockne frälsehemman i

Halland, hvilken vid de båda sednaste statsregleringarne

beräknats till 20,000 R:dr och under åren 1865—1867 i

medeltal uppgått till 21,378 R:dr, torde alltså kunna fort- farande beräknas till ...................................................................

20,000: —

14:o. Trosspassevolans-afgiften har under åren 1865

—-1867 i medeltal inbringat 26,495 R:dr och synes alltså

nu, likasom vid de båda sednaste riksdagarne skett,

samt på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, kunna beräknas

till ..........................................''......................................................

Transport R:dr

26,500: —

7,797,467: 50.

15:o.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

9

Transport R:dr 7,797,467: 50.

15:o. Båtsmansvakans-afgiften beräknades vid de

båda sednaste riksdagarne till 60,000 R:dr, och som

denna afgift under åren 1865—1867 utgjort i medeltal

61,249 R:dr, så anser Utskottet, i likhet med hvad Kongl.

Maj:t föreslagit, denna inkomst böra fortfarande beräknas

till ............................................................................................... 60,000: —

16:o. Kontrollstämpelmedlen hafva utgjort:

år 1866 ..................... R:dr 16,137: —

» 1867 ........................ » 13,565: —

och » 1868 ....................... » 12,876: —

Medeltalet häraf är visserligen 14,193 R:dr, men då

denna inkomst, hvilken beräknades vid 1868 års riksdagtill

18,000 R:dr och vid den påföljande riksdagen till

17,500 R:dr, på sednare tiden visat sig ständigt vara i fallande,

anser Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, ifrågavarande

inkomst nu icke böra upptagas högre än till 12,000: —

17:o. Fyr- och Båkmedel, Indika vid 1869 års riksdag

beräknades till 650,000 R:dr, hafva utgjort:

år 1866 ..................... R:dr 703,107: —

» 1867 ........................ » 656,926: —

och » 1868 ....................... » 744,602: —

Medeltalet häraf är 701,545 R:dr, och synes således

föranleda till antagande, att sednaste Riksdags beräkning

af denna inkomst skall befinnas för låg. Men då, genom

Kongl. Kungörelsen den 28 sistlidne September, fartyg,

som gå emellan inrikes orter, blifvit från och med början

af innevarande år befriade från fyr- och båkafgifter,

och det torde vara säkrast att, intilldess någon erfarenhet

hunnit vinnas om verkningarne af denna befrielse,

åtminstone icke vidtaga någon förhöjning i inkomstens

beräkning, så anser Utskottet, i enlighet med den nådiga

Propositionen, förevarande inkomst böra nu upptagas

till samma belopp, som vid sednaste riksdag beräknades,

eller (ill ...........................................................................

Transport R:dr

Bill. till Riksd. Prål. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 3 Hd fl.

650,000: —

8,519,467: 50.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

Transport R:dr 8,519,467: 50.

18:o. Jernvägstrafikmedlen beräknades vid 1868 års

riksdag till 6,400,000 R:dr och vid 1869 års riksdag till

6,500,000 R:dr, samt hafva:

år 1866 utgjort ............ R:dr 5,064,370: —

» 1867 » » 6,017,049: —

och » 1868 » » 6,161,079: —

Enligt den nådiga Propositionen hade ifrågavarandeinkomst

för år 1869 öfverstigit 6,250,000 R:dr, men jemlikt

en, på grund af definitivt bokslut för tiden Januari

—November och approximativt bokslut för December

månad nästlidet år, från Kong!. Styrelsen för Statens

jern vägstrafik Utskottet tillhandakommen uppgift uppgingo

berörda inkomster för nämnda år till endast

6,216,300 R:dr. Anledningen till denna skilnad beror

dock, enligt Utskottet meddelad upplysning, allenast på

en förändrad bokföringsåtgärd. I stället för att förut

vid rälsutbyte hela värdet af de nyutlagda rälerna påförts

utgifterna för drift och underhåll, på samma gång

värdet af de upptagna rälerna redovisats såsom inkomst,

hade nemligen från och med år 1869 vid rälsutbyte endast

påförts skilnaden i värdet mellan utlagda och upptagna

räler. Vidare berodde skilnaden derpå, att, då

vid banor med samma spårvidd, som stode i förbindelse

med hvarandra, den ena banans vagnar inginge på den

andras område med last, bestämd till någon af den sednares

stationer, och hyra till visst belopp för hvar mil

erlades för den främmande vagnens begagnande, förut

uppfördes såsom inkomst hvad Statens jernvägstrafik erhöll

såsom hyra för begagnande af dess vagnar å främmande

jernbanor, under det att såsom utgift upptogs

hvad Statens jernvägstrafik i berörda hänseende till

främmande jernbanor utbetalade, från och med år 1869

blott skilnaden mellan inkomst och utgift för vagnshyra

i räkenskaperna uppföres såsom inkomst. I följd af

denna förändrade bokföringsåtgärd komma inkomsterna

samt utgifterna för Statens jernvägstrafik att minskas

med samma belopp, men den behållna inkomsten under
Transport

R:dr 8,519,467: 50.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

11

Transport R:dr 8,519,467: 50.

går deraf icke den ringaste förändring. Då emellertid

Utskottet här har att beräkna bruttoinkomsten af berörda

inträd, kunde ifrågasättas, huruvida någon nedsättning

deri, i följd af den förändrade bokföringsåtgärden,

borde vidtagas; men då under normala förhållanden ifrågavarande

inkomst, äfven om några nya bandelar ej till

trafik upplätes, borde något ökas samt, till följd af det

snart förestående öppnandet för trafik af såväl sammanbindningsbanan

genom Stockholm som den återstående

delen af den nordvestra stambanan, en icke oväsendtlig

tillökning i berörda inkomst torde vara att emotse, anser

Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, att denna inkomst

fortfarande bör kunna beräknas till......................................... 6,500,000: —

19:o. Skogsmedlen, hvilka vid 1869 års riksdag för

första gången upptogos bland Statsverkets inkomster och

då beräknades till 236,300 R:dr, hafva, sedan Kongl.

Förordningen den 21 December 1865 angående utsyning

och försäljning af skogsalster från Kronans skogar i Kopparbergs

och de Norrländska länen börjat tillämpas, utgjort:
år

1866 ................................. R:dr 175,122: —

» 1867 ................................ » 201,020: —

och » 1868, enligt approxima
tifberäkning

.................. » 235,578: —

Medeltalet häraf är väl icke

mer än....................................... » 203,906: —

Men då ifrågavarande inkomst, särdeles den del deraf

som utgöres af skogsförsäljningsmedel, visat sig vara i

stigande och antagligen ännu icke uppgått till det belopp,

som för framtiden torde kunna förväntas, anser

Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, denna inkomst

böra upptagas åtminstone till samma summa, som vid

sednaste riksdag beräknades, eller till................................... 236,300: —

20:o. Observationsmedel beräknades vid de båda sednaste

statsregleringarne till 3,000 R:dr samt hafva utgjort:

Transport R:dr 15,255,767: 50.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 7.

Transport R:dr 15,255,767: 50.

år 1865 ........................ R:dr 5,749: —

men » 1866 endast ......... » 1,608: —

och » 1867 ..................... » 1,919: —

eller i medeltal................. » 3,092: —

och anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, denna ovissa

inkomst icke böra beräknas högre än till........................... 2,000: —

21 :o. Extra uppbörd. De under denna titel, hvilken

hittills benämnts »Extra medel och uppbörder», inflytande

inkomster beräknades vid 1868 års riksdag till

63,000 R:dr och vid 1869 års riksdag till 65,182 R:dr

50 öre, samt hafva, efter afdrag såväl af stubböresafgifterna,

hvilka från och med år 1867 ingått till skogsplanteringskassan,

som ock af den från åtskilliga hemman i

Christianstads län för upphörd dagsverksskyldighet till

kungsgårdar inom länet utgående afgäld, hvilken vid de

båda sednaste statsregleringarne inberäknats bland den behållna

delen af räntan, utgjort:

år 1865 .....

» 1866 .....

och » 1867 .....

eller i medeltal

R:dr 99,568: —

» 58,476: —

» 72,468: —

» 76,837: —

Härtill borde visserligen nu läggas de förut under

särskild titel upptagna Intressemedlen, hvilka, enligt beslut

vid 1869 års riksdag, hädanefter skola under nu

förevarande titel upptagas, men sedan Riksgälds-kontoret,

likaledes genom beslut vid 1869 års riksdag, blifvit

befriadt från åliggandet att betala ränta å den till nämnda

Kontor öfverlemnade behållning af Lappmarks ecklesiastikfond,

utgöra intressemedlen ett allt för ringa belopp

för att böra inverka på beräkningen af ifrågavarande

mycket föränderliga inkomst, hvarföre ock Utskottet, på

sätt Kongl. Maj:t föreslagit, anser densamma böra i nära

öfverensstämmelse med ofvannämnda medeltal och för

erhållande af jemn slutsumma å beräkningen af de ordinarie

inkomsterna upptagas till ................................................72,232: 50.

Summa ordinarie inkomster R:dr 15,330,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

13

Då Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom egt rum,

framdeles vid behandling af de särskilda utgiftstitlarne torde finna anledning

att vidtaga sådana dispositioner, som kunna inverka på inkomsternas

beräkning och föranleda jemkning uti här ofvan föreslagna belopp,

finner Utskottet sig föranlåtet hemställa,

att de beslut, Riksdagen, i anledning af förestående

inkomstberäkning, kommer att meddela, icke må utgöra

hinder för Stats-Utskottet att framdeles, efter det

de särskilda utgiftstitlarne blifvit fastställda, få iakttaga

den jemkning af eu eller annan inkomsttitels belopp,

som vid Riksstatens uppgörande kan finnas nödig.

Extra ordinarie inkomster.

Som det tillkommer Bevillnings-Utskottet att uppgöra och till Riksdagen

afgifva förslag angående beräkningen af dessa inkomster, får StatsUtskottet,

utan att ingå i pröfning af beloppen, här endast uppföra de

särskilda summorna, Indika i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition blifvit föreslagna,

nemligen:

a) Tullmedel ............................................

.................... Rall- 14,000,000: —

b) Postmedel ............................................

................... » 2,200,000: —

c) Stämpelpappersmedel ........................

................... » 1,350,000: —

d) Bränvinstillverkningsafgift...............

................... » 10,000,000: —

Summa extra ordinarie

inkomster Rall’ 27,550,000: —

Enligt förestående beräkning skulle Statsverkets ordinarie

inkomster utgöra............................................ » 15,330,000: —

Extra ordinarie dito........................................................... » 27,550,000: —

hvadan samtliga statsinkomsterna beräknats uppgå till Rall- 42,880,000: —

Transport R:dr 42,880,000: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottels Utlåtande N:o 7.

Transport R:dr 42,880,000: —

Vid sednaste riksdag beräknades ordinarie inkomsterna

till................................ R:dr 15,616,300: —

och de extra ordinarie inkomsterna

till................................ » 27,350,000: — » 42,966,300:__

hvadan, enligt förestående beräkningar, för nästa statsreglering

skulle uppkomma en minskning uti inkomsterna

af.............................................................................. R:dr 86,300: —

Stockholm den 14 Februari 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-ZJtskottets Utlåtande N:o 7.

15

Statsverkets Inkomster.

Riksmynt.

Ordinarie inkomster.

R:dr.

öre.

Ranta...............................................................................................

4,491,000

—

Tionde ..............................................................................................

1,582,800

Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter:

Penningar...................................................... 55,000: —

Spanmål, 166,000 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre 348,600: —

403,600

—

Silfvertionde, myntarelön och slagskatt...............................

18,000

Kopparränta, 1,300 centner å 54 R:dr ..............................

Tiondetackjern, 17,500 centner å 2 R:dr 40 öre...............

70,200

42,000

—

Svafvelbrukstionde .......................................................................

3,500

—

Mantalspenningar .........................................................................

575,000

—

Bötesmedel .....................................................................................

170,000

—

Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål, 140,175 kub.-

fot ä 2 R:dr 10 öre .........................................................

294,367

50

Tillfälliga rotevakans-afgifter.....................................................

7,500

Vakans-afgifter af nyroterad jord.............................................

93,000

—

Rotevakans-afgift af insockne frälsehemman i Halland ...

20,000

—

Trosspassevolans-afgift.................................................................

26,500

—

Båtsmansvakans-afgift ................................................................

60,000

Kontrollstämpel-medel ................................................................

12,000

—

Fyr- och båk-medel ...................................................................

650,000

—

•Jernvägst ra lik-medel ...............................................................

6,500,000

—

Skogsmedel ....................................................................................

236,300

Observations-medel ...................................................................

2,000

—

Extra uppbörd.................................................................................

72,232

50

S:gr 15,330,000 R:dr.

Extra ordinarie inkomster.

Tullmedel ......................................................................................

14,000,000

—

Postmedel.........................................................................................

2,200,000

Stämpelpappers-medel ..............................................................

1,350,000

Bränvinstillverknings-afgift ...................................................

10,000,000

—

S:gr 27,550,000 R:dr.

Summa

42,880,000

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hör till Stats- Utskotteis Utlåtande, 1870, .Vm 7.

Tabell öfver Statsverkets Inkomster.

Ordinarie Inkomster.

Ränta.......

Tionde

j Indel!.........

(Behållen

Jlndelt........

|Behållen ...

Beräknade Inkomster enligt 1870 års Riks-stat.

652,000 kub.fot ;i 2 Kali- 10 öre

150,500 kub.fot å 2 Kali’ 10 öre

I Arrendemedel

Tiondespanmålslösen efter bestämda [»ris.

JPt

(Spanmål

i Silfvertionde, myntarelön och slagskatt........

Kopparränta..............................................................

Tionde-tackjern ...............

| Svafvelbrukstionde ............................................

i Mantalspenningar .................................................

i Bötesmedel .............................................................

I Kavalleri-regementenas hästvakans-spamnål

Tillfälliga rotevakans-afgifter.............................

O o

! Vakansafgifter af ny roterad jord ....................

162,000 kub.fot ;i 2 Rall- 10 öre

1,200 centner A 57 Rall- ........

17,000 centner A 2 Kalf 40 öre

I Rotevakansafgift af utsoekne-frälsehemman i

Halland.................................................................

Trosspassevolans-afgift ...........................................

] Båtsmansvakans-afgift .............................................

J Kontrollstämpel-medel ............................................

Fyr- och Båk-medel ........................................

I Jernvägstrafik-medel ...............................................

Skogsmedel .............................................................

Observations-medel..................................................

Extra uppbörd......................................................

S:gr Ordinarie eller ständiga Inkomster

Extra-ordinarie Inkomster.

140,175 kub.fot å 2 Rall'' 10 öre

l!:<lr ore

2,666,000|

2,023,000|

1,369,200

316,050

6.500

ö5,000 -

340,200!

18,000- 68,400- 40,800- 3,500|- 575,000;- 174,000- 294,367(50''

7.500

80.1)00

20.000

26,500!

60.000

17.500

650,000!

6,500,0001

236,300

3,000

65,182)50

T

Enligt räkenskaperna för

1865.

1866.

1867.

1868.

Medium.

Kong!. Statskontorets

förslag.

Tullmedel .......................

Postmedel......................

Stämpelpappers-medel

Bränvinstillverknings-afgift

15,616.300-

14,000,000;-

2,250,000-

1.300.000

9.800.000

S:gr Extra-ordinarie Inkomster

Summa

27,350,000-

42,966,300)-

11: dr

6,801:

69,385:

296,045)

20,336;

76.859

13,228

3,085)

579,160)

161,696)

298,978|

6,641;

75,105)

21,900;

26,532!

60,194)

5,749)

99,568)

6,801;

54,951)

325,022

17,988)

77,783)

42,955

5.629

575,882)

187,178)

301,385)

8,581!

80,0031

19,432)

26,511)

60,943!

16,137

703,107

5,064,370

175,122)

1,608)

58,476''

6,801;

40,480

431,265)

17,104

79,704;

43,562;

2,327

567,850)

162,793!

332,558)

7,553;

93,314)

22,801)

26,443)

62,609)

13,565!

656,926;

6,017,049;

201,020)

1,919;

72,4681

6,801 —

54,938167

350,777)33

18.476 - 78,115)33

43,24833

3,680)33

574,297)33

--------j 170,555)67

310,973)67

7,591)67

82,807(33

----1 21,377 67

26,495)33

61,248)67

12.876 14,192)67

744,602) 701,545 —

6,161,079 5,747,499 33

235,578 203,906)67

3,092!—

76,837133

Kali- a

4,491,000;-

1,576,000)-

6,800

55.000

348,600

18.000

70,200

12,000

3,500)

575.000)

170.000)

294,367)50

7,500;

93.000

20.000

26.500

7 [

60,000

12,000)

700,000;- 6,500,000;- 236,300

2,000

72,232)50

Kongl. Majts Nådiga

Proposition.

Stats-Utskottets förslag.

13,214,937)

2,146,378;

1,340,086)

9,283,534)

12,785.579 14,632,095; 13,544,203)67

2,177,313( 2,188,793; 2,170,828—

1,336,044 1,352,000; 1,342,710 —

8,029,289) 7,138,328 8,150.383)66

15,380,000

14,000,000)-

2,200,000j
1,

350,000;- 8,500,000

26,050,000)-

R:dr

4,491,000)-

1,582,800-

55,000)-

348,600

18,000

70,200

42.000

3.500

. 575,000

170.000

294,36750

7.500 —

93,000;—

20,000j—

26,500-—

60.000

12,000!—

650.000 —

6,500,000j—

236,300;—

2,000!--

72,232)50

15,330,000-

14.000. 000

2,200,000

1,350,000

10.000. 000

166,000 kub.fot å 2 R:dr 10 öre !

1,300 centner å 54 R:dr .........

17,500 centner å 2 R.dr 40 öre

140,175 kub.fot å 2 Rall- 10 öre

11: dr öre

4,491,000)—)

i j

1,582,800 —

50

55.000

348,600

18.000

70,200

42,000;

3,500;

575.000

170.000

294,367

7,500!

93,000;

20,000

26,500

60,000

12,000

650.000

6,500,000)

236,300j

2,000

72,232)50!

i 15,330,000-

På framtida, beslut beroende ;j

......................... 14,000,000;

.......................... 2,200,000)

.......................... 1,350,000)

......................... 10,000,000;

27,550,000)-

-I 41,430,000)-

42,880,000;-

S:gr 27,550,000;

27,550,000) 15,330,000)-

42,880,000.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.