Mats-Utskottets Utlåtande N:o 7
1870-02-14 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1870:7, Mats-Utskottets Utlåtande N:o 7
Dokumentets text
Mats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
1
TY:o 7.
Ank. till Biksd. Kansli d. 14 Febr. 1870, kl. 1 e. m.
(Mätande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.
(I. A.)
Jemlik^ 53 § Regeringsformen och 39 § Riksdags-ordningen åligger
det Stats-Utskottet att utreda och för Riksdagen uppgifva Statsoch
Riksgäldsyerkens förvaltning, tillstånd och behof. Detta åliggande,
såvidt det afser beräkningen af Statsverkets inkomster, går Utskottet nu
att fullgöra och får i sådant afseende, efter tagen kännedom af Kongl.
Majt:s Nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof,
jemte Kong]. Statskontorets till Kongl. Maj:t i ämnet afgifva underdåniga
berättelse, härigenom till Riksdagens pröfning afgifva förslag till
beräkningen i riksstaten af Statsverkets ordinarie inkomster för nu förestående
statsreglering, omfattande år 1871 och intilldess derpåföljande
statsreglering vidtager.
På sätt tillförene varit öfligt, har, vid uppgörande af detta förslag,
Utskottet låtit utreda, beloppen af hvad under de särskilda
larne till Statsverket influtit. Denna utredning omfattar i allmänhet
åren 18G5, 1866 och 1867, de sednaste, för livilka rikshufvudboken hunnit
afslutas, och äro resultaten deraf dels omförmälda under de särskilda
inkomsttitlarne, dels ock, för beredande af lättare öfversigt, sammanfattade
uti bilagda tabell.
Vid innevarande riksdag, likasom under flera föregående, hafva
blifvit väckta några motioner af den beskaffenhet, att deras bifallande
skulle medföra väsendtliga rubbningar i afseende å Statsverkets ordinarie
inkomster. I sådant hänseende må exempelvis omförmälas inom Kamrarne
väckta särskilda förslag angående grundskatternas afskaffande samt
deras ersättande genom förhöjd bevillning, angående dessa skatters aflösning
samt om befrielse från erläggande af tionde för tillverkning af alla metaller
in. in. Då emellertid verkställigheten af dessa förslag, derest de
''Bill. till Hiksil. Prat. 1S70. 4 Sund. I Af it. 3 Höft. i
2
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 7.
i större eller mindre mån varda af Riksdagen bifallna, måste föregås af
sådana förberedande åtgärder, som antagligen icke kunna komma till
stånd så tidigt, att tillämpningen af Riksdagens beslut i dessa frågor
kan inverka på nu förestående statsreglering, har Utskottet icke funnit
lämpligt att med inkomstberäkningen sammanblanda dessa frågor, hvilkas
utredning ock skulle fördröja afgifvandet af förevarande Utlåtande.
Innan Utskottet företager inkomstberäkningen, har Utskottet funnit
sig böra underställa Riksdagens pröfning frågan angående förslagspriset
å Kronans spanmål. Detta pris bestämdes vid 1856—1858 årens riksmöte
till 2 R:dr för kubikfoten, hvarvid det bibehölls, intilldess vid 1868
års riksdag beslöts, att detsamma skulle till 2 R:dr 10 öre förhöjas;
och enär någon anledning till förändring i detta sednare pris icke sedermera
förekommit, får Utskottet hemställa,
att förslagspriset å Kronans spanmål för nästinstundande
statsreglering må, på sätt Kongl. Maj:t behagat
föreslå, bibehållas vid sednast bestämda belopp af 2
R:dr 10 öre för kubikfoten.
Utskottet får härefter öfvergå till beräkningen af
Ordinarie eder ständiga inkomsterna.
Ilo. Räntan och
2:o. Tiondespanmålen eller Tionden, såsom denna sednare inkomst
numera torde böra benämnas. Dessa inkomster beräknades vid nästlidet
års riksdag: räntan till 4,689,000 R:dr, nemligen den indelta till
2,666,000 R:dr och den Kronan behållna till 2,023,000 Rdr samt tiondespanmålen
till 1,685,250 R:dr, deraf indelt 652,000 kubikfot med ett värde, efter
2 R:dr 10 öre kubikfoten, af 1,369,200 R:dr och oindelt, eller Kronan
behållen 150,500 kubikfot med värde, efter enahanda pris, af 316,050 R:dr.
Genom Kongl. Förordningen den 23 Juli nästlidne år, angående
förändring af grundräntor och kronotionde, hvilken förordning skall
tillämpas vid utgörande af 1871 års räntor och tionde, har emellertid
blifvit stadgadt, att ränta af hemman och lägenheter, som nu är bestämd
i vissa persedlar, att lösas efter markegångspris, så ock den kronotiondespanmål,
hvilken nu likaledes efter sådant pris bör lösas, skall,
vare sig att nämnda ränta och tionde är Kronan behållen eller för sär
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
3
skilda ändamål indelt och anordnad, omsättas i penningar efter beräkning
af medelvärdet emellan 1834—1853 årens medelpris samt 1862 års
medelmarkegångspris och med detta värde framgent utgöras.
För beräknande af den inkomst, hvartill räntan och tionde!! för år
1871 bör upptagas, har Kongl. Statskontoret låtit öfver värdet efter
ofvanberörda omsättningspris af de, enligt 1867 års rikshufvudbok, uti
räntan och tionden för samma år ingående persedlar upprätta ett sammandrag,
enligt hvithet räntan skulle uppgå till 4,491,100 R:dr 51 öre
och tionden till 1,576,089 R:dr 38 öre.
Uti omförmälda nådiga förordning stadgas vidare i allmänhet, att
indelta och anordnade räntor och tiondeanslag skola till Statsverket indragas,
men göres derifrån undantag för militie-, civile- och ecklesiastikboställens
räntor äfvensom för sådana, hvilka äro påförda hemman och
lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres. I följd häraf borde
alltså, derest riksstatens nuvarande uppställning bibehölles, de räntor
och tiondeanslag, hvilka icke komma att till Statsverket indragas, fortfarande
upptagas i kolumnerna för indelt ränta och indelt spanmål.
Då emellertid dessa indelningar för närvarande, och innan erforderliga
upplysningar från vederbörande myndigheter hunnit inhemtas, icke kunna
från den Kronan behållna anparten af ifrågavarande inkomster skiljas,
så måste åtminstone för den statsreglering, hvarom nu är fråga, den
indelta anparten af räntan och tionden sammanföras med den till Statsverket
ingående del af samma inkomster; och då det dessutom synes
leda till enkelhet och reda vid uppställningen af riksstaten, om de deri
upptagna särskilda kolumner för penningar, indelta räntor samt indelt
och oindelt spanmål med dess värde derifrån uteslötes och allenast kolumnerna
för R:dr och öre bibehölles, på sätt bifogade förslag till inkomsternas
upptagande i riksstaten utvisar, hemställer Utskottet,
att, i afseende å Statsverkets inkomster, den blifvande
riksstaten måtte få i enlighet med bifogade förslag
upprättas, dock att de deri upptagna belopp äro beroende
på Riksdagens beslut beträffande de särskilda
inkomsternas beräknande.
I afseende å den hittills såsom särskild inkomsttitel upptagna Tionäespunrnälslösen
efter bestämda pris, förekommer, att, till följd af förstberörda
stadgande i Kongl. Förordningen den 23 Juli nästlidne år, all tiondcspanmål
för framtiden kommer att af tiondegifvarne lösas efter bestämdt
pris. Vid sådant förhållande och då någon anledning icke vidare
förefunnes att bibehålla omförmälda särskilda inkomsttitel, har
Kongl. Maj:t föreslagit, att de under denna titel hittills upptagna inkom
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
ster, hvilka under åren 1865—1867 i medeltal utgjort 6,800 R:dr 87
öre och följaktligen torde nu kunna, likasom vid de sednaste riksdagarne
skett, beräknas till 6,800 R:dr, måtte sammanföras med öfriga
inkomster af tionden under en och samma titel; och hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda
måtto behagat, föreslå.
Under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad Utskottet sålunda
föreslagit, torde, jemlikt förberörda, hos Kongl. Statskontoret uppgjorda
sammandrag öfver räntans och tiondens nya omsättningsvärde,
berörda inkomster nu böra i jemnade tal beräknas:
Räntan till ................................................................
och Tionden, deri inbegripen den förut så kallade
Tiondespanmålslösen efter bestämda pris till..........
3:o. Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter,
hvilken inkomst beräknades:
vid 1868 års riksdag till................. R:dr 410,200:
och vid 1869 års riksdag till......... » 395,200:
har utgjort:
R:dr 4,491,000:
» 1,582,800:
Penningar
Spanmål
It: dr.
kubikfot.
värde.
år 1865 ...............
69,385: —
153,870.
296,045: —
» 1866 ...............
54,951: —
157,017.
325,022: —
» 1867 ..........
40,480: —
161,800.
431,265: —
Till sistnämnda
års inkomst .............
40,480: —
161,800.
böra dock, på
sätt Kongl. Maj:t fö- reslagit, nu läggas ar- renden för åtskilliga
till Statsverket in- dragna, från midfa- stan åren 1868 och
1869 utarrenderade
landstats- m. fl. bo- ställen ...........................
4,252.
tillsammans
40,480: —
166,052.
Och som, på sätt i dess nådiga Proposition oinförmäles,
anledningen dertill, att de för år 1867 i penningar
upptagna arrendemedel så betydligt understigit näst
Transport
R:dr 6,073,800:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
Transport R:dr
föregående årets,. synes hufvudsakligen vara att söka deri,
att anstånd med erläggande af 1867 års arrenden i sin
helhet eller till någon del blifvit åtskilliga arrendatorer
af Kongl. Maj:t medgifvet, hvaremot, om berörda såsom
restantier för år 1867 bokförda arrendeafgifter tilläggas
de influtna penningearrendena för samma år, dessa uppgå
i det närmaste till enahanda belopp som för år 1866,
så anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, ifrågavarande
inkomst böra för år 1871 upptagas på följande sätt:
Penningar, likasom vid sednaste riksdag, R:dr 55,000: —
Spanmål, 166,000 kubikfot å 2 R:dr 10 öre 348,600; ■—
4:o. Silf v ertionde, Myntarelön och Slagskatt, hvilken
inkomst uppgått:
år 1865 till ............... R:dr 20,336: —
» 1866 » » 17,988: —
och » 1867 » » 17,104: —
eller i medeltal till ........... » 18,476: —
anser Utskottet, på grund deraf och enär af 1867 års
inkomst, hvilken understigit nämnda medeltal, ett belopp
af 1,939 R:dr 49 öre balanseras såsom restantier till påföljande
år, icke böra nu upptagas lägre än vid de båda
sednaste riksdagarne eller, i öfverensstämmelse med hvad
Kongl. Maj:t föreslagit, till ........................................................
5:o. Kopparräntan, hvilken beräknades vid riksdagarne
både 1868 och 1869 till 1,200 centner å 57 R:dr,
eller till 68,400 R:dr, har utgjort
Centner.
Försäljningsvärde
R:dr.
år 1865 ...........
1,283.
76,859: —
» 1866 ...............
1,262.
77,783: —
» 1867 ............
1,356.
79'',704: —
medeltalet häraf är...
1,300.
78,115: —
och har medelpriset å den åren 1868 och 1869 af Kon
Statskontoret försålda koppar
varit,
det förra året
R:dr 39 öre, men det sednare endast 53 R:dr 52 öre,
hvarföre Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, nu
anser förevarande inkomst böra beräknas till 1,300 centner
å 54 R:dr.................................................................................
6,073,800: —
403,600: —
18,000: —
70,200: —
Transport R:dr 6,565,600:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ståts-Utskottets Utlåtande N:u 7,
tf
Transport Rall’
6:o. Tiondetackjernet beräknades vid de båda sednaste
riksdagarne till 17,000 centner å 2 R:dr 40 öre,
eller till 40,800 R:dr, samt har utgjort: .
Centner.
Värde
ll:dr.
år 1865 ...........
17,517.
43,228: —
» 1866 ..........
17,543.
42,955: —
» 1867 ...........
18,224.
43,562: -
eller i medeltal
17,761.
43,248: —
motsvarande 2 R:dr 43 öre för centner!)''; och anser Utskottet
derföre, lika med Kongl. Ma:jt, ifrågavarande inkomst
böra beräknas till något högre värde än det vid
de båda sednaste riksdagarne antagna, eller till 17,500
centner å 2 R:dr 40 öre............................................................
7:o. Svafvelbrukstionden, beräknad vid 1868 års riksdag
till 3,000 R:dr och vid 1869 års riksdag till 3,500
R:dr, har uppgått:
år 1865 till .................... Rall* 3,085: —
» 1866 » .................... » 5,629: —
och » 1867 » » 2,327: —
eller i medeltal till............... » 3,680: —
Denna inkomst har aliså år 1867 nedgått ganska betydligt,
men då, enligt hvad af den nådiga Propositionen
inhemtas, anledningen dertill förefinnes hufvudsakligen
i det förhållande, att af nämnda års uppbörd ett
belopp af 1,731 R:dr 50 öre uti räkenskaperna balanseras
såsom restantier till påföljande år, anser Utskottet,
i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, ifrågavarande
inkomst nu ej höra beräknas till lägre belopp än som
vid sednaste riksdag upptogs, eller till ................................
8:o. Mantalspenningar^, hvilka beräknades vid 1868
års riksdag till 600,000 R:dr och vid 1869 års till 575,000
R:dr, hafva utgjort:
år 1865............................ Rall'' 579,160: —
» 1866............................ » 575,882: —
» 1867.............................. » 567,850: —
eller i medeltal............... » 574,297: —
Transport R:dr
6,565,600.
42,000:
3,500:
6,611,100:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
7
Transport R:dr
hvarföre Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, anser
dem böra nu, likasom vid sednaste riksdagen skett, upptagas
till ...................................................,......................................
9:o. Bötesmedlen beräknades vid 1868 års riksdag
till 162,700 R:dr och vid 1869 års riksdag till 174,000
R:dr, samt hafva utgjort:
år 1865.......
» 1866.....
och » 1867.......
eller i medeltal
R:dr 161,696
» 187,178
« 162,793
» 170,556
och torde derföre nu böra, i nära öfverensstämmelse
med berörda medeltal, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
beräknas till.............................................................................i.........
10: o. Kavalleri-regementenas hästvaJcans-spanmäl.
Denna inkomst utgår:
a) Enligt Rikets Ständers beslut den 5 Maj 1841
till och med år 1871:
vid lifregemente! för 500 nummer å 47,25 kubikfot
med.......................................................... kubikfot 23,625.
vid Smålands dragoner för 500
nummer å 44,1 kubikfot med.................. » 22,050.
b) Enligt Kongl. Brefvet den 8 Augusti
1844 till och med år 1870:
vid f. d. Ostgöta kavalleri för
1,000 nummer å 47,25 kubikfot med.. » 47,250.
och vid f. d. Westgöta dragoner
för 1,000 nummer ä 47,25 kubikfot med » 47,250.
tillsammans kubikfot 140,175.
Inkomsten häraf har utgjort:
år 1865.......
» 1866.......
och » 1867.......
eller i medeltal
R:dr 298,978: —
» 301,385: —
» 332,558: —
» 310,974: —
Transport R:dr
6,611,100: —
575,000: —
170,000: —
7,356,100: —
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
Transport R:dr
Och som, enligt hvad den nådiga Propositionen gif- ven vid handen, fråga blifvit väckt om förlängning till
1873 års slut af kontrakterna om hästvakans-afgiften vid
f. d. Östgöta kavalleri och f. d. Westgöta dragoner,
samt antagligt är, att en sådan förlängning skall komma
till stånd, anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, före- varande inkomst böra nu beräknas på samma sätt som
vid sednaste riksdagen, eller till 140,175 kubikfot å 2
7,356,100: —
R:dr 10 öre ...................................................................................
294,367: 50.
ll:o. Tillfälliga rotevakans-afgifter hafva under åren
1865—1867 i medeltal inbringat 7,592 R:dr, hvarföre Ut- skottet, enligt hvad Kongl. Magt jemväl föreslagit, anser
denna inkomst fortfarande kunna beräknas till samma be- lopp som vid sednaste båda riksdagar, eller till ...............
7,500: —
12:o. Vakansafgifter af nyroteracl jord, hafva utgjort:
år 1865 .......................... I!:dr 75,105: —
» 1866 ......................... » 80,003: —
och » 1867 ....................... » 93,314: —
Och som denna inkomst svårligen kan vara under- kastad nedsättning, torde densamma böra upptagas, på
sätt Kongl. Magt föreslagit, till ...........................................
93,000: —
13:o. Rotevakansafgiften af insockne frälsehemman i
Halland, hvilken vid de båda sednaste statsregleringarne
beräknats till 20,000 R:dr och under åren 1865—1867 i
medeltal uppgått till 21,378 R:dr, torde alltså kunna fort- farande beräknas till ...................................................................
20,000: —
14:o. Trosspassevolans-afgiften har under åren 1865
—-1867 i medeltal inbringat 26,495 R:dr och synes alltså
nu, likasom vid de båda sednaste riksdagarne skett,
samt på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, kunna beräknas
till ..........................................''......................................................
Transport R:dr
26,500: —
7,797,467: 50.
15:o.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
9
Transport R:dr 7,797,467: 50.
15:o. Båtsmansvakans-afgiften beräknades vid de
båda sednaste riksdagarne till 60,000 R:dr, och som
denna afgift under åren 1865—1867 utgjort i medeltal
61,249 R:dr, så anser Utskottet, i likhet med hvad Kongl.
Maj:t föreslagit, denna inkomst böra fortfarande beräknas
till ............................................................................................... 60,000: —
16:o. Kontrollstämpelmedlen hafva utgjort:
år 1866 ..................... R:dr 16,137: —
» 1867 ........................ » 13,565: —
och » 1868 ....................... » 12,876: —
Medeltalet häraf är visserligen 14,193 R:dr, men då
denna inkomst, hvilken beräknades vid 1868 års riksdagtill
18,000 R:dr och vid den påföljande riksdagen till
17,500 R:dr, på sednare tiden visat sig ständigt vara i fallande,
anser Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, ifrågavarande
inkomst nu icke böra upptagas högre än till 12,000: —
17:o. Fyr- och Båkmedel, Indika vid 1869 års riksdag
beräknades till 650,000 R:dr, hafva utgjort:
år 1866 ..................... R:dr 703,107: —
» 1867 ........................ » 656,926: —
och » 1868 ....................... » 744,602: —
Medeltalet häraf är 701,545 R:dr, och synes således
föranleda till antagande, att sednaste Riksdags beräkning
af denna inkomst skall befinnas för låg. Men då, genom
Kongl. Kungörelsen den 28 sistlidne September, fartyg,
som gå emellan inrikes orter, blifvit från och med början
af innevarande år befriade från fyr- och båkafgifter,
och det torde vara säkrast att, intilldess någon erfarenhet
hunnit vinnas om verkningarne af denna befrielse,
åtminstone icke vidtaga någon förhöjning i inkomstens
beräkning, så anser Utskottet, i enlighet med den nådiga
Propositionen, förevarande inkomst böra nu upptagas
till samma belopp, som vid sednaste riksdag beräknades,
eller (ill ...........................................................................
Transport R:dr
Bill. till Riksd. Prål. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 3 Hd fl.
650,000: —
8,519,467: 50.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
Transport R:dr 8,519,467: 50.
18:o. Jernvägstrafikmedlen beräknades vid 1868 års
riksdag till 6,400,000 R:dr och vid 1869 års riksdag till
6,500,000 R:dr, samt hafva:
år 1866 utgjort ............ R:dr 5,064,370: —
» 1867 » » 6,017,049: —
och » 1868 » » 6,161,079: —
Enligt den nådiga Propositionen hade ifrågavarandeinkomst
för år 1869 öfverstigit 6,250,000 R:dr, men jemlikt
en, på grund af definitivt bokslut för tiden Januari
—November och approximativt bokslut för December
månad nästlidet år, från Kong!. Styrelsen för Statens
jern vägstrafik Utskottet tillhandakommen uppgift uppgingo
berörda inkomster för nämnda år till endast
6,216,300 R:dr. Anledningen till denna skilnad beror
dock, enligt Utskottet meddelad upplysning, allenast på
en förändrad bokföringsåtgärd. I stället för att förut
vid rälsutbyte hela värdet af de nyutlagda rälerna påförts
utgifterna för drift och underhåll, på samma gång
värdet af de upptagna rälerna redovisats såsom inkomst,
hade nemligen från och med år 1869 vid rälsutbyte endast
påförts skilnaden i värdet mellan utlagda och upptagna
räler. Vidare berodde skilnaden derpå, att, då
vid banor med samma spårvidd, som stode i förbindelse
med hvarandra, den ena banans vagnar inginge på den
andras område med last, bestämd till någon af den sednares
stationer, och hyra till visst belopp för hvar mil
erlades för den främmande vagnens begagnande, förut
uppfördes såsom inkomst hvad Statens jernvägstrafik erhöll
såsom hyra för begagnande af dess vagnar å främmande
jernbanor, under det att såsom utgift upptogs
hvad Statens jernvägstrafik i berörda hänseende till
främmande jernbanor utbetalade, från och med år 1869
blott skilnaden mellan inkomst och utgift för vagnshyra
i räkenskaperna uppföres såsom inkomst. I följd af
denna förändrade bokföringsåtgärd komma inkomsterna
samt utgifterna för Statens jernvägstrafik att minskas
med samma belopp, men den behållna inkomsten under
Transport
R:dr 8,519,467: 50.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
11
Transport R:dr 8,519,467: 50.
går deraf icke den ringaste förändring. Då emellertid
Utskottet här har att beräkna bruttoinkomsten af berörda
inträd, kunde ifrågasättas, huruvida någon nedsättning
deri, i följd af den förändrade bokföringsåtgärden,
borde vidtagas; men då under normala förhållanden ifrågavarande
inkomst, äfven om några nya bandelar ej till
trafik upplätes, borde något ökas samt, till följd af det
snart förestående öppnandet för trafik af såväl sammanbindningsbanan
genom Stockholm som den återstående
delen af den nordvestra stambanan, en icke oväsendtlig
tillökning i berörda inkomst torde vara att emotse, anser
Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, att denna inkomst
fortfarande bör kunna beräknas till......................................... 6,500,000: —
19:o. Skogsmedlen, hvilka vid 1869 års riksdag för
första gången upptogos bland Statsverkets inkomster och
då beräknades till 236,300 R:dr, hafva, sedan Kongl.
Förordningen den 21 December 1865 angående utsyning
och försäljning af skogsalster från Kronans skogar i Kopparbergs
och de Norrländska länen börjat tillämpas, utgjort:
år
1866 ................................. R:dr 175,122: —
» 1867 ................................ » 201,020: —
och » 1868, enligt approxima
tifberäkning
.................. » 235,578: —
Medeltalet häraf är väl icke
mer än....................................... » 203,906: —
Men då ifrågavarande inkomst, särdeles den del deraf
som utgöres af skogsförsäljningsmedel, visat sig vara i
stigande och antagligen ännu icke uppgått till det belopp,
som för framtiden torde kunna förväntas, anser
Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, denna inkomst
böra upptagas åtminstone till samma summa, som vid
sednaste riksdag beräknades, eller till................................... 236,300: —
20:o. Observationsmedel beräknades vid de båda sednaste
statsregleringarne till 3,000 R:dr samt hafva utgjort:
Transport R:dr 15,255,767: 50.
12
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 7.
Transport R:dr 15,255,767: 50.
år 1865 ........................ R:dr 5,749: —
men » 1866 endast ......... » 1,608: —
och » 1867 ..................... » 1,919: —
eller i medeltal................. » 3,092: —
och anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, denna ovissa
inkomst icke böra beräknas högre än till........................... 2,000: —
21 :o. Extra uppbörd. De under denna titel, hvilken
hittills benämnts »Extra medel och uppbörder», inflytande
inkomster beräknades vid 1868 års riksdag till
63,000 R:dr och vid 1869 års riksdag till 65,182 R:dr
50 öre, samt hafva, efter afdrag såväl af stubböresafgifterna,
hvilka från och med år 1867 ingått till skogsplanteringskassan,
som ock af den från åtskilliga hemman i
Christianstads län för upphörd dagsverksskyldighet till
kungsgårdar inom länet utgående afgäld, hvilken vid de
båda sednaste statsregleringarne inberäknats bland den behållna
delen af räntan, utgjort:
år 1865 .....
» 1866 .....
och » 1867 .....
eller i medeltal
R:dr 99,568: —
» 58,476: —
» 72,468: —
» 76,837: —
Härtill borde visserligen nu läggas de förut under
särskild titel upptagna Intressemedlen, hvilka, enligt beslut
vid 1869 års riksdag, hädanefter skola under nu
förevarande titel upptagas, men sedan Riksgälds-kontoret,
likaledes genom beslut vid 1869 års riksdag, blifvit
befriadt från åliggandet att betala ränta å den till nämnda
Kontor öfverlemnade behållning af Lappmarks ecklesiastikfond,
utgöra intressemedlen ett allt för ringa belopp
för att böra inverka på beräkningen af ifrågavarande
mycket föränderliga inkomst, hvarföre ock Utskottet, på
sätt Kongl. Maj:t föreslagit, anser densamma böra i nära
öfverensstämmelse med ofvannämnda medeltal och för
erhållande af jemn slutsumma å beräkningen af de ordinarie
inkomsterna upptagas till ................................................72,232: 50.
Summa ordinarie inkomster R:dr 15,330,000: —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
13
Då Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom egt rum,
framdeles vid behandling af de särskilda utgiftstitlarne torde finna anledning
att vidtaga sådana dispositioner, som kunna inverka på inkomsternas
beräkning och föranleda jemkning uti här ofvan föreslagna belopp,
finner Utskottet sig föranlåtet hemställa,
att de beslut, Riksdagen, i anledning af förestående
inkomstberäkning, kommer att meddela, icke må utgöra
hinder för Stats-Utskottet att framdeles, efter det
de särskilda utgiftstitlarne blifvit fastställda, få iakttaga
den jemkning af eu eller annan inkomsttitels belopp,
som vid Riksstatens uppgörande kan finnas nödig.
Extra ordinarie inkomster.
Som det tillkommer Bevillnings-Utskottet att uppgöra och till Riksdagen
afgifva förslag angående beräkningen af dessa inkomster, får StatsUtskottet,
utan att ingå i pröfning af beloppen, här endast uppföra de
särskilda summorna, Indika i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition blifvit föreslagna,
nemligen:
a) Tullmedel ............................................
.................... Rall- 14,000,000: —
b) Postmedel ............................................
................... » 2,200,000: —
c) Stämpelpappersmedel ........................
................... » 1,350,000: —
d) Bränvinstillverkningsafgift...............
................... » 10,000,000: —
Summa extra ordinarie
inkomster Rall’ 27,550,000: —
Enligt förestående beräkning skulle Statsverkets ordinarie
inkomster utgöra............................................ » 15,330,000: —
Extra ordinarie dito........................................................... » 27,550,000: —
hvadan samtliga statsinkomsterna beräknats uppgå till Rall- 42,880,000: —
Transport R:dr 42,880,000: —
14
Stats-Utskottels Utlåtande N:o 7.
Transport R:dr 42,880,000: —
Vid sednaste riksdag beräknades ordinarie inkomsterna
till................................ R:dr 15,616,300: —
och de extra ordinarie inkomsterna
till................................ » 27,350,000: — » 42,966,300:__
hvadan, enligt förestående beräkningar, för nästa statsreglering
skulle uppkomma en minskning uti inkomsterna
af.............................................................................. R:dr 86,300: —
Stockholm den 14 Februari 1870.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FR:SON POSSE.
Stats-ZJtskottets Utlåtande N:o 7.
15
Statsverkets Inkomster.
Riksmynt.
Ordinarie inkomster.
R:dr.
öre.
Ranta...............................................................................................
4,491,000
—
Tionde ..............................................................................................
1,582,800
Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter:
Penningar...................................................... 55,000: —
Spanmål, 166,000 kub.-fot å 2 R:dr 10 öre 348,600: —
403,600
—
Silfvertionde, myntarelön och slagskatt...............................
18,000
Kopparränta, 1,300 centner å 54 R:dr ..............................
Tiondetackjern, 17,500 centner å 2 R:dr 40 öre...............
70,200
42,000
—
Svafvelbrukstionde .......................................................................
3,500
—
Mantalspenningar .........................................................................
575,000
—
Bötesmedel .....................................................................................
170,000
—
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål, 140,175 kub.-
fot ä 2 R:dr 10 öre .........................................................
294,367
50
Tillfälliga rotevakans-afgifter.....................................................
7,500
Vakans-afgifter af nyroterad jord.............................................
93,000
—
Rotevakans-afgift af insockne frälsehemman i Halland ...
20,000
—
Trosspassevolans-afgift.................................................................
26,500
—
Båtsmansvakans-afgift ................................................................
60,000
Kontrollstämpel-medel ................................................................
12,000
—
Fyr- och båk-medel ...................................................................
650,000
—
•Jernvägst ra lik-medel ...............................................................
6,500,000
—
Skogsmedel ....................................................................................
236,300
Observations-medel ...................................................................
2,000
—
Extra uppbörd.................................................................................
72,232
50
S:gr 15,330,000 R:dr.
Extra ordinarie inkomster.
Tullmedel ......................................................................................
14,000,000
—
Postmedel.........................................................................................
2,200,000
Stämpelpappers-medel ..............................................................
1,350,000
Bränvinstillverknings-afgift ...................................................
10,000,000
—
S:gr 27,550,000 R:dr.
Summa
42,880,000
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hör till Stats- Utskotteis Utlåtande, 1870, .Vm 7.
Tabell öfver Statsverkets Inkomster.
Ordinarie Inkomster.
Ränta.......
Tionde
j Indel!.........
(Behållen
Jlndelt........
|Behållen ...
Beräknade Inkomster enligt 1870 års Riks-stat.
652,000 kub.fot ;i 2 Kali- 10 öre
150,500 kub.fot å 2 Kali’ 10 öre
I Arrendemedel
Tiondespanmålslösen efter bestämda [»ris.
JPt
(Spanmål
i Silfvertionde, myntarelön och slagskatt........
Kopparränta..............................................................
Tionde-tackjern ...............
| Svafvelbrukstionde ............................................
i Mantalspenningar .................................................
i Bötesmedel .............................................................
I Kavalleri-regementenas hästvakans-spamnål
Tillfälliga rotevakans-afgifter.............................
O o
! Vakansafgifter af ny roterad jord ....................
162,000 kub.fot ;i 2 Rall- 10 öre
1,200 centner A 57 Rall- ........
17,000 centner A 2 Kalf 40 öre
I Rotevakansafgift af utsoekne-frälsehemman i
Halland.................................................................
Trosspassevolans-afgift ...........................................
] Båtsmansvakans-afgift .............................................
J Kontrollstämpel-medel ............................................
Fyr- och Båk-medel ........................................
I Jernvägstrafik-medel ...............................................
Skogsmedel .............................................................
Observations-medel..................................................
Extra uppbörd......................................................
S:gr Ordinarie eller ständiga Inkomster
Extra-ordinarie Inkomster.
140,175 kub.fot å 2 Rall'' 10 öre
l!:<lr ore
2,666,000|
2,023,000|
1,369,200
316,050
6.500
ö5,000 -
340,200!
18,000- 68,400- 40,800- 3,500|- 575,000;- 174,000- 294,367(50''
7.500
80.1)00
20.000
26,500!
60.000
17.500
650,000!
6,500,0001
236,300
3,000
65,182)50
T
Enligt räkenskaperna för
1865.
1866.
1867.
1868.
Medium.
Kong!. Statskontorets
förslag.
Tullmedel .......................
Postmedel......................
Stämpelpappers-medel
Bränvinstillverknings-afgift
15,616.300-
14,000,000;-
2,250,000-
1.300.000
9.800.000
S:gr Extra-ordinarie Inkomster
Summa
27,350,000-
42,966,300)-
11: dr
6,801:
69,385:
296,045)
20,336;
76.859
13,228
3,085)
579,160)
161,696)
298,978|
6,641;
75,105)
21,900;
26,532!
60,194)
5,749)
99,568)
6,801;
54,951)
325,022
17,988)
77,783)
42,955
5.629
575,882)
187,178)
301,385)
8,581!
80,0031
19,432)
26,511)
60,943!
16,137
703,107
5,064,370
175,122)
1,608)
58,476''
6,801;
40,480
431,265)
17,104
79,704;
43,562;
2,327
567,850)
162,793!
332,558)
7,553;
93,314)
22,801)
26,443)
62,609)
13,565!
656,926;
6,017,049;
201,020)
1,919;
72,4681
6,801 —
54,938167
350,777)33
18.476 - 78,115)33
43,24833
3,680)33
574,297)33
--------j 170,555)67
310,973)67
7,591)67
82,807(33
----1 21,377 67
26,495)33
61,248)67
12.876 14,192)67
744,602) 701,545 —
6,161,079 5,747,499 33
235,578 203,906)67
3,092!—
76,837133
Kali- a
4,491,000;-
1,576,000)-
6,800
55.000
348,600
18.000
70,200
12,000
3,500)
575.000)
170.000)
294,367)50
7,500;
93.000
20.000
26.500
7 [
60,000
12,000)
700,000;- 6,500,000;- 236,300
2,000
72,232)50
Kongl. Majts Nådiga
Proposition.
Stats-Utskottets förslag.
13,214,937)
2,146,378;
1,340,086)
9,283,534)
12,785.579 14,632,095; 13,544,203)67
2,177,313( 2,188,793; 2,170,828—
1,336,044 1,352,000; 1,342,710 —
8,029,289) 7,138,328 8,150.383)66
15,380,000
14,000,000)-
2,200,000j
1,
350,000;- 8,500,000
26,050,000)-
R:dr
4,491,000)-
1,582,800-
55,000)-
348,600
18,000
70,200
42.000
3.500
. 575,000
170.000
294,36750
7.500 —
93,000;—
20,000j—
26,500-—
60.000
12,000!—
650.000 —
6,500,000j—
236,300;—
2,000!--
72,232)50
15,330,000-
14.000. 000
2,200,000
1,350,000
10.000. 000
166,000 kub.fot å 2 R:dr 10 öre !
1,300 centner å 54 R:dr .........
17,500 centner å 2 R.dr 40 öre
140,175 kub.fot å 2 Rall- 10 öre
11: dr öre
4,491,000)—)
i j
1,582,800 —
50
55.000
348,600
18.000
70,200
42,000;
3,500;
575.000
170.000
294,367
7,500!
93,000;
20,000
26,500
60,000
12,000
650.000
6,500,000)
236,300j
2,000
72,232)50!
i 15,330,000-
På framtida, beslut beroende ;j
......................... 14,000,000;
.......................... 2,200,000)
.......................... 1,350,000)
......................... 10,000,000;
27,550,000)-
-I 41,430,000)-
42,880,000;-
S:gr 27,550,000;
27,550,000) 15,330,000)-
42,880,000.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.