Sök i Ratio Lex

Memorial, med beräkningar öfver statsreglering en för dr 1871 samt förslag i fråga om fyllande af Riksgälds-kontorets behof.

1870-05-03 · 30 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 23 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:77, Memorial, med beräkningar öfver statsreglering en för dr 1871 samt förslag i fråga om fyllande af Riksgälds-kontorets behof.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stuts-Utskottets Memorial N:o 77.

N: o 11.

Ank. till Riksd. Kansli den 3 Maj 1870, kl. 6 e. ra.

Memorial, med beräkningar öfver statsreglering en för dr 1871

samt förslag i fråga om fyllande af Riksgälds-kontorets

behof.

(R. A.)

Sedan större delen af de frågor, hvilka kunna inverka på statsregleringen

för år 1871, numera blifvit afgjorda, så att approximativa beräkningar

såväl öfver berörda statsreglering, som öfver Riksgälds-kontorets

behof intill sistnämnda års slut kunnat göras, har Stats-Utskottet ansett

sig böra till Riksdagen öfverlemna dessa beräkningar samt, på grund af

desamma, framställa sina åsigter om lämpligaste sättet att anskaffa de för

behofvens fyllande erforderliga medel.

Vidkommande först statsregleringen för år 1871, så har Utskottet

låtit upprätta det förslag dertill, som innefattas i Bilagan lutt. A., i hvilken

de ordinarie inkomsterna beräknats i öfverensstämmelse med Utskottets

åt Riksdagen gillade Utlåtande N:o 7, samt de extra ordinarie upptagits

till det belopp, hvartill de i Kongl Maj:ts Proposition angående Statsverkets

tillstånd och behof blifvit beräknade, endast med den ändring att

bränvinstillverkningsafgiften förslagsvis uppförts till samma belopp, som

för de tvänne sednaste riksdagarne eller" till 9,800,000 Riksdaler. Enligt

berörda bilaga skulle statsregleringen för år 1871 utfalla ungefärligen

sålunda:

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 37 Höft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

Inkomster.

Ordinarie.............................................

Extra ordinarie:

Tullmedel ..............................

Postmedel..............................

Stämpelpappersmedel.........

Bränvinstillverkningsafgift

Runt R:dr 1 5,330,000:

14,000,000

2,200,000

1.350.000

9.800.000

— 27,350,000:

tillhopa R:mt R:dr 42,680,000:

Utgifter.

Ordinarie, anvisade att utgå från Statskontoret........................ 39,030,900:

Extra ordinarie, dito dito ........................ 5,1/6,100:

hvartill kommer beloppet af beslutade statsbidrag till allmänna

arbeten, att utgå från Riksgälds-kontoret .................. 315,000

tillhopa R:mt R:dr 44,522,000

Då härifrån afdrages det beräknade inkomstbeloppet 42,680,000

skulle alltså i och för 1871 års statsreglering erfordras en

statsfyllnadssumma af ....................................................... 1,842,000: —

att af Riksgälds-kontoret utbetalas,

deraf för bestridande af de på Statskontoret

anvisade utgifterna..................................... 1,527,000:

samt för de på Riksgälds-kontoret anvisade

statsbidrag till allmänna arbeten............... 315,000: —

R:mt R:dr 1,842,000: —

Beträffande derefter Riksgälds-kontorets behof intill slutet af år 1871,

har Stats-Utskottet, med ledning af en utaf Fullmäktige i nämnda kontor

till Utskottet den 16 sistlidne April afleinnad förslagsberäkning öfver

kontorets inkomster och utgifter från och med nämnda dag till 1871 års

slut, uppgjort Bil. Ditt. B, hvaraf inhemtas, att Riksgälds-kontorets utgifter

under år 1870, med ^beräkning af de till utgående under innevarande

år dels redan anvisade, dels på Riksdagens pröfning beroende anslagssummor,

skulle komma att uppgå till ett sammanlagdt belopp af R:mt 12,082,656:85.

hvaremot inkomsterna under samma tid endast skulle komma

att utgöra ................................................................................... 6,382,656: 85.

så att bristen för år 1870 skulle blifva

För år 1871 hafva Riksgälds-kontorets

........ Runt 5,700,000:

Transport 5,700,000:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 77.

3

Transport

utgifter upptagits till ett sammanlagdt belopp

af . ......................................... Runt 11,678,122:67.

men inkomsterna till blott ”___________6,2/8,122: 67.

hvadan bristen för år 1871 beräknats till ...............................

Kör hela tiden till 1871 års slut skulle alltså för

Riksgälds-kontoret uppkomma eu brist af................... Rnnt

Om nu antoges att bevillningen för år 1871 bestäm- >''

des till lika belopp, som vid sistlidne riksdag eller......

erfordrades att genom upplåning anskaffa...................... »

deraf för 1870 års utgifter................................. 5,700,000

och för år 1871....................................................... 2,800,000

5,700,000:

5,400.000:

11,100,000:

2,600.000:

8,500,000:

Runt R:dr 8,500,000:

Härvid torde böra erinras att, med inberäkning af hvad som redan

under innevarande år blifvit utbetaldt för amortering af Riksgälds-kontorets

skuld, sammanräknade beloppet af kapitalafbetalningarne å kontorets obligationsskuld

för åren 1870 och 1871, enligt hvad Bilagan Litt C utvisar,

kommer att uppgå till omkring 6,300,000 R:dr; deribland ingår afbetalning

å 1867 års tillfälliga lån med ............................................. Runt 3,870,000:

Utskottet, som, lika med hvad Kongl. Maj:t uti den nådiga Propositionen

rörande Statsverkets tillstånd och behof behagat yttra, anser att

hvad som erfordras till fortsättning af Statens jernvägsbyggnader bör genom

upplåning anskaffas, delar jemväl Kongl. Maj:ts åsigt om lämpligheten

deraf, att tillgång genom ny upplåning beredes för inlösning af

hvad som under åren i870 och 1871 förfaller utaf 1867 års lån.

Enär de vid innevarande riksdag för jernvägarne anvisade anslag uppgå

till ett sammanräknadt belopp af .................................. R:mt 4,760,000.

samt de intill 1871 års slut förfallande andelarne af

1867 års lån utgöra ..................................................... » 3,870,000:

skulle alltså upplåningen, enligt ofvanberörda åsigter, kunna

omfatta ett belopp af................................................... Runt 8,630,000:-

eller något mera än den summa, som nu behöfver upplånas, och hvilken

Utskottet beräknat till .......................... Rnnt 8,500,000: —

Enär kapitalafbetalningen å Statens skuld under åren 1870 och 1871,

- - • 6,300,000: —

såsom ofvan är nämndt, uppgår till omkring

deraf amorteringen för de fonderade lånen utgör 2,166,000: - samt för jernvägsbyggnaderna vid innevarande riksdag blifvit

anvisade................................................................................

R:mt R:dr

men den föreslagna upplåningen endast uppgår till

4,760,000

11,060,000

8,500,000

visar sig alltså, att till afbetalning å statsskulden under dessa

begge år komme att af befintliga tillgångar användas R:mt

2,560,000:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

S-tats^-Utshottets Memorial N:o 77.

Då Utskottet nu går att undersöka huru denna lånesumma på lämpligaste

sätt må anskaffas, får Utskottet först erinra, att Kong], Maj:t uti

sin till innevarande Riksdag afgifna nådiga Proposition (N:o 8), angående

anslag till Statens jernvägsbyggnader, i nåder tillkännagifvit, det Kong!

Maj:t ansåge lämpligast, att de för berörda byggnader erforderliga medel

anskaffades genom ett större inhemskt amorteringslån, i enlighet med hvad

Chefen för Finansdepartementet, uti eu vid samma Proposition (sid. 10 — 14)

bilagd promemoria, närmare utvecklat.

Uti denna promemoria har bemälde Herr Departementschef hufvudsakligen

anfört, att då Chefen för Civildepartementet nu uppgjort plan

för Statens jernvägsbyggnader under eu tidrymd af flera år, vore det i

sin ordning att, i sammanhang dermed, taga’ i öfvervägande frågan huru

medel till dessa arbeten må kunna på lämpligaste sätt beredas. Redan

från början af jernvägsbyggnadernas företagande inom vårt land hade den

åsigt blifvit af begge statsmakterna uttalad, att dessa kostsamma företag,

hvaraf gagnet tillfaller den kommande tiden lika mycket som den närvarande,

icke borde utföras med direkta skattebidrag, utan medelst dertill

upplånade medel. För de arbeten, som skola utföras under den tid, för

hvilken nu församlade Riksdag har att uppgöra statsregleringen, ansåg

Herr Departementschefen visserligen att, i afseende på en sådan upplåning,

enahanda utväg skulle kunna anlitas, som den hvilken under sednaste

riksdagar blifvit begagnad, eller upptagande af ett tillfälligt lån, stäldt

att återbetalas på bestämda, icke särdeles aflägsna förfallotider. En sådan

åtgärd vore dock förenad med åtskilliga olägenheter. Det vore nemligen

för vår kredit i längden skadligt, att riksdag efter riksdag besluta upptagande

af nya temporära lån, hvilka vid tiderna för deras återbetalning, om

dessa inträffade under det Statsverkets inkomster icke lemnade något öfverskott

utöfver andra nödiga utgifter, antingen påkallade en ny beskattning

eller också föranledde till upptagande af nya lån till de gamlas betalande.

I förra fallet komme afbetalning^! af dessa tillfälliga lån, hvilka

hittills varit afsedda hufvudsakligen till jernvägsbyggnader, att alltför tungt

drabba den närvarande tiden; i det sednare åter befriade man denna från

en del af den afbetalning, som rätteligen bort den åligga, och vältade hela

tyngden af amorteringen på efterkommande. För att undvika dessa olägenheter

funnes, enligt Herr Departementschefens åsigt, ingen annan utväg,

än att, såvidt sådant på någorlunda förmånliga vilkor kunde ske, upptaga

eu fonderadt lån; och då nu ett förslag till jernvägsbyggnadernas

fortsättning under eu längre tid blifvit framlagdt, syntes också rätta tidpunkten

vara inne att beträda denna väg och dervid "tillika tillse, huruvida

icke ett så beskaffadt lån skulle kunna inom landet erhållas. För sin del

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

5

hyste Herr Departementschefen en sådan förhoppning och stödde denna

på redan här vunnen erfarenhet- Sveriges allmänna hypotheksbank hade

nemligen, enligt hvad allmänt vore kändt, upptagit ett amorteringslån emot

obligationer i Svenskt mynt. Till en början hade väl dessa obligationer

icke någon stor afsättning, men begärligheten att åtkomma desamma hade

för hvarje år visat sig vara i stigande, så att, då år 1864 dylika obligationer

sålts för endast 172,900 R:dr, samma försäljning uppgått:

år 1865

» 1866

•» 1867

» 1868

» 1869

till

»

:R:mt 1,708,400 Ridt''

» 1,781,400

» 4,318,900

7,154,200 »

» 12,703,300 »

och dessa försäljningar af obligationer hade egt rum samtidigt dermed att

Riksgälds-kontoret äfven inom landet upptagit två temporära lån å tillsammans

10 millioner Riksdaler. Det förefölle sålunda mer än antagligt, att,

om Svenska staten beslöt upptagande af ett inhemskt amorteringslån till

icke alltför stort belopp, någon svårighet att få dess obligationer försålda

icke skulle förefinnas; och om tillika denna försäljning ordnades så, att

den årligen endast omfattade det belopp, som, enligt förenämnda plan, erfordrades

för fortsättningen af Statens jernvägsbyggnader, äfvensom för afbetalning

af no befintliga, utaf Riksgälds-kontoret upptagna, temporära lån,

skulle denna försäljning icke i någon väsendtlig mån från näringarne rycka

de medel, som för dem eljest varit att påräkna. På grund häraf, och då

genom en sådan åtgärd man tillika skulle tillmötesgå en ofta uttalad önskan

om ett inhemskt fonderadt statslån, tvekade Herr Departementschefen

icke att tillstyrka upptagande af ett sådant lån.

För fullbordande af de jernvägsbyggnader, som innefattas i Chefens

för Civildepartementet öfvanberörda plan erfordrades ett belopp af sam
manlagdt.

................29r82f),000 R:dr,

nemligen för nordvestra stambanan jemte tillökning i dess

materiel.......... 3,010,000 R:dr

samt för de östra ochjuorra stambanorna 26,819,000 »

Ett fonderadt lån borde i främsta rummet afse att till samtliga

dessa arbeten bereda tillgång; men vid bestämmande af lånets storlek borde

tillika tagas i betraktande, att intill år 1877, då, enligt samma plan, dessa

jernvägsbyggnader först blefve fulländade, förfölle till betalning icke allenast

hela beloppet af 1867 års lån, 6,000,000 R:dr, utan ock af 1869 års

lån en summa af 2,000,000 R:dr Det syntes vara allt skäl att uti det

föreslagna, fonderade lånet inbegripa såväl 1867 års lån, som ock berörde

2,000,000 R:dr, hvarigenom amorteringen af dessa tillfälliga lån kunde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

ordnas på det för landet minst tryckande sätt. Den summa, som Staten

för de angifna ändamålen behöfde, uppginge sålunda till ett sammanlagdt

belopp af 37,829,000 R:dr; och under sådana förhållanden syntes lånesummans

nominela storlek lämpligen kunna bestämmas till 40,000,000 R:dr. Hela detta

belopp borde dock icke på en gång upptagas, utan skulle af obligationerna

afyttras endast hvad som erfordrades för fortsättning af Statens jernvägsbyggnader,

enligt den uppgjorda planen, äfvensom för afbetalning af de

tillfälliga lånen; och, för att i möjligaste måtto förekomma, att icke dessa

medel användas till andra, än dermed afsedda ändamål, vore det af yttersta

vigt, att bestämdt uttalades att detta lån upptagits endast för fortsättning

och afsilande af ofvanberörda stambanor, äfvensom till afbetalning

af 1867 och 1869 årens temporära lån.

Hvad lånets räntefot beträffade, syntes den böra bestämmas till 5

procent Det hade icke undgått Herr Departementschefens uppmärksamhet,

att denna räntefot kunde, för ett så beskaffadt amorteringslån, som det

ifrågavarande, ställa sig hög- Men då de båda sednast afslutade utländska

5 procent, då icke allenast Hypotheksbankens Svenska

af dels 50, dels 45 år, utan ock åtäro

förskrifna med enahanda ränta, vore

igasatte upptagande

räntefot.

statslånen löpte med

obligationer med en

skilliga andra Svenska

det icke klokt att nu, då Staten för första gängen ltr

af ett inhemskt amorteringslån, bestämma någon lägre

amorteringstid

obligationer

hor att slutligen närmare åskådliggöra hvilka belopp för de angifna

ändamålen årligen erfordrades och derigenom erhålla en öfversigt rörande

den årligen behöfliga upplåningen för tiden intill 1877 års utgång, hade

Herr Departementschefen i afseende på det obligationsbelopp, som hvarje

borde utsläppas, uppställt följande beräkning:

ar

år

1870

för

jernvägsbyggnaderna .........

R:dr 1,600,000: —

för

amortering af 1867 års lån

» 1,920,000: —R;dr3,520,000: —

))

1871

för

jernvägsbyggnaderna .........

R:dr 4,000,000: —

för

amortering af 1867 års lån

» 1,950,000: - »

5,950,000: —

))

1872

för

jernvägsbyggnaderna .........

R:dr 4,000,000: —

för

amortering af 1867 års lån

» 2,130,000:— »

6,130,000: —

))

1873

för

jernvägsbyggnaderna .........

.................................. »

4,000,000: —

»

1874

för

jernvägsbyggnaderna .........

.................................. ))

4,000,000: —

»

1875

för

jernvägsbyggnaderna .........

................................... »

4,000,000: —

»

1876

för

jernvägsbyggnaderna .........

R:dr 4,000,000: —

för

amortering af 1869 års lån

» 1,000,000: — ,,

5,000,000: —

»

1877

för jernvägsbyggnaderna ......

R:dr 4,000,000: —

för

amortering af 1869 års lån

» 1,000,000: — »

5,000,000: —

Summa R:dr

37,600,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 77.

7

med tillägg hvarje gång af hvad som ansåges erforderligt för att af obligationernas

nominalbelopp kunna påräkna den behöfliga summan.

I korthet sammanfattad vore sålunda Herr Departementschefens mening,

att lämpligaste sättet, att nu bereda erforderliga medel, vore att, för

fortsättning och afsilande af de nordvestra, östra och norra stambanorna,

äfvensom för afbetalning af 1867 års temporära lån å 6,000,000 R:dr samt

den andel, eller 2,000,000 R:dr, som inom 1877 års utgång förfaller af

1869 års enahanda lån, uppdraga åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret

att, emot fonderade statsobligationer å ett sammanräknadt belopp, motsvarande

40,000,000 R:dr, utställda i svenskt mynt samt löpande med 5 procents

ränta, som halfårsvis förfaller, upptaga ett lån, att återbetalas genom

årlig amortering under loppet af högst 40 år: att af dessa obligationer finge

intill slutet af år 1871, till det pris Fullmäktige egde bestämma, föryttras

ett nominelt belopp af högst 10,000,000 R:dr; och att återstående

obligationsbeloppet skulle reserveras till framtida disposition af Riksdagen

för ofvanuppgifna ändamål.

I sammanhang med hvad sålunda blifvit af Herr Chefen för Kongl.

Finansdepartementet föreslaget, har Utskottet till behandling förehaft eu af

Herr A. O. Wallenberg inom Första Kammaren väckt och till Utskottet

remitterad motion (N:o 34), deri hufvudsakligen blifvit anfördt,

att för den, som uti sin verksamhet begagnade upplånadt penningekapital,

förefunnes en naturlig sträfvan att få lånevilkoren så fördelaktiga, som

möjligt;

att detta åter berodde på sättet; och att den som lyckades på det

mest planmessiga sätt tillvägagå, gjorde ett fördelaktigt bruk af sin kredit,

hvilket såväl Staten, som den enskilde borde iakttaga;

men att Svenska staten deremot icke hade vid sina upplåningar planmessigt

förfarit,enär, ehurumanpådet sorgfälligastesätt fullgjort ingångna förbindelser,

försök dock icke blifvit gjordt att efter någon gifven plan ordna upplåningen för

Statens räkning, hvarpå motionären såsom exempel åberopat en vid motionen

bifogad tabell öfver Svenska statens obligationsskuld, utvisande, att

de deri upptagna nio olika amorteringslånen till myntslag, räntefot och

återbetalningsvilkor vexlade på ett sätt, att det fordrades de svåraste beräkningar

för att anställa jemförelse mellan de olika obligationernas relativa

värden vid en gifven tid. Motionären har vidare erinrat, att, om Sverige

kunde hoppas blifva qvitt sin statsskuld, och, utan vidare upplåning,

utföra större arbeten för allmän räkning, så vore lånesättet temligen likgiltigt

och kunde gerna få bero af långifvarens tycke och smak för tillfället.

Men som man icke borde göra sig några illusioner i detta afseende,

så borde tiden ej vidare förspillas, utan att något beslut fattades, som bi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Stats- Utskottets Memorial N:o 77.

droge att ordna statskrediten på ett fördelaktigt sätt. En stats upplåning

borde, enligt motionärens åsigt, hufvudsakligen vara grundad på en perpetuel

ränta, det ville säga att långifvaren köper af Staten en förbindelse, som

berättigar långifvaren att för all framtid eller intilldess Staten återköpt förbindelsen,

uppbära i Statens kassa en viss årlig ränta, som halfårsvis utbetalas.

Med afseende på våra förhållanden Tiar motionären ansett fyra

procent vara den siffra, till hvilken Svenska statsräntan lämpligen borde

bestämmas. Den gåfve två procent hvarje halfår och den bidroge icke att

uppjaga räntefoten. Det vore icke sannolikt, att den uti ett land, der, till

följd af en fortgående utveckling, penningekapital är eftersökt, komme att

uppgå til! pari. Den perpetuela räntan medförde många och stora fördelar,

såsom att vid upplåningen inga konstiga beräkningar erfordrades, utan

en hvar kunde tydligen se, huru hög effektiv ränta Staten komme att betala

för det upplånta penningekapitalet, hvarjemte den stora fördelen vunnes,

att de successivt upptagna smärre lånebeloppen sammanflöte under en prisnotering

och således icke framkomme i penningemarknaden under ständigt

nya former. Ju flera personer, som innehade ett och samma slags värdepapper,

desto högre pris betingade detta papper, derigenom att detsamma

vore mera allmänt kändt Fördelen af dylika papper för kassor, kapitaloch

lifförsäkringsanstalter och flera inrättningar samt milda stiftelser af

den natur att de icke ämna förbruka kapitalet, blott räntan, vore alldeles

uppenbar och obestridlig.

Liksom 1861 och 1868 års lån amorteras genom inköp, på samma

sätt kunde Statens perpetuela ränteförbindelser minskas genom inköp; och

motionären har ansett att något minimibelopp borde af Riksdagen bestämmas

att för sådant ändamål årligen användas. Den amortering af

statsskulden, som nu påginge, vore alltför stark, i betraktande deraf att

de jernvägsbyggnader, som för allmän räkning blifvit utförda och skola

utföras, ej ännu kunnat lemna förväntad afkastning.

Med afseende på det myntdag, uti hvilket den perpetuela räntan

borde bestämmas, bär motionären funnit detta böra blifva guldmynt, dels

emedan detta mynt ofelbart blefve framtidens värdemätare, dels ock emedan

för närvarande endast delar af statsskulden, de tillfälliga lånen

alldeles oberäknade, lyda å guld. Våra handelsförhållanden vore sådana,

att vår export till mer än TV delar betalas i guldvaluta, och enär det alltid

blefve förenadt med kostnader att för guld köpa silfver, så vore det

fördelaktigt, att så småningom minska Statens förbindelser i silfvermynt.

Den perpetuela räntan, sedan länge tillämpad i England och Frankrike,

hade utsigt att jemväl blifva antagen i Preussen. Det vore således hvar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

9

ken något oförsökt experiment eller något finansielt system, som blifvit

öfvergifvet.

Pa grund af hvad sålunda blifvit anfördt har motionären föreslagit,

att Riksdagen matte bemyndiga Riksgälds-kontoret att försälja så

. tätens obligationei 9 som tillerkände innehafvaren rätt, att hos

Kontoret hvar sjette månad uppbära två Caroliner, präglade enligt Kongl.

Förordningen af den 31 Juli 1868;

att det må tillkomma Riksgälds-kontoret att, enligt denna grund,

bestämma större och mindre obligations-valörer, dock alltid med iakttagande,

att minst en Carolin hvar sjette månad utbetalas å hvarje obligation;

att Riksgälds-kontoret må göra dessa obligationers kuponer betalbara

i Pal is, B russel och, genom afstämpling enligt bruklig evalvering, jemväl

i London; samt

att till återköp, som årligen borde verkställas, måtte anslås en

summa, motsvarande en femtedels procent af det belopp, som för försäljning

af dessa obligationer influtit, Riksdagen obetaget att, när omständigheterna

så medgifva, öka denna siffra.

Ehuru innevarande Riksdag i afseende på jernvägsbyggnadernas fortsättande

under de närmast kommande åren icke fastställt någon viss

plan, som bestämmer huru mycket under hvarje år bör för dessa byggnader

användas, utan endast beslutat att, dels för fullbordandet af nordvest!

a stambanan, dels för fortsättande af arbetena a norra och östra stambanorna,

anvisa vissa bestämda belopp att utgå intill 1871 års slut, anser

dock Utskottet det ej mindre i Herr Chefens för Finans-departementet ofvanberörda

framställning, än ock i Herr Wallenbergs motion omförmälda behöfva

att efter viss, på förhand uppgjord plan ordna upplåningen för Statens räkning

påkalla Riksdagens synnerliga uppmärksamhet. Det kan, såsom Herr

Chefen för F inans-departementet i sin ofvannämnda framställning erinrat, icke

vara gagneligt för Statens kredit, att, utan en sådan i afseende på lånesättet

pa förhand uppgjord plan, riksdag efter riksdag, inom eller utom landet, vare

sig i Svenskt eller utlänskt mynt, upptaga lån på korta återbetalningstider,

eller att med utländska låneöfvertagare afsluta amorteringslån, ställda på

lång återbetalning. Tiden synes deremot nu vara inne att, åtminstone då

lånebehofvet icke är trängande, Staten sjelf genom Riksgälds-kontoret

omedelbart låter ombesörja upplåningen samt för sådant ändamål

haller allmänheten tillhanda sina obligationer till det belopp, som RiksBih.

till liiksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 37 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utsicottets Memorial N:o 77.

dagen för hvarje år bestämmer. Men, på det så må kunna ske, erfordras

naturligtvis att lånesättet är på förhand bestämdt.

Enligt Utskottets förmenande kan en sådan upplåning verkställas på

flera olika sätt. Förutom det af Herr Chefen för Finans-departementet

nu framställda förslag, eller att upplägga ett större amorteringslån,

hvartill obligationerna under loppet af 8 år skulle successive föryttras,

samt motionärens förenämnda förslag att införa perpetuel räntor, torde

Utskottet här böra erinra om det, till följd af 1867 och 1869 års

Riksdagars beslut, med fördel begagnade sätt att anskaffa lån mot Riksgälds-kontorets

obligationer, ställda på viss återbetalningstid, hvilken för

det sistlidet år upptagna lånet bestämdes till 7, 8, 9 och 10 år från obligationernas

utgifning.

Innan likväl Utskottet ingår i utredning af frågan, om hvilket

eller hvilka bland dessa lånesätt må anses för Svenska staten förmånligast,

torde Utskottet först böra i korthet redogöra för de olika lånemethoder,

hvilka Svenska staten från och med år 1854 intill närvarande tid begagnat,

samt de fördelar och olägenheter, som med den ena eller andra af

dessa methoder synas varit förenade.

Redan vid 1853 och 1854 årens riksdag, då Rikets Ständer beviljade

de första anslagen af tillhopa 5 millioner R:dr Banko för påbörjande

af vestra och södra, stambanorna, förklarade Rikets Ständer, att de, lika

med Kongl. Maj:t, ansågo att »de för jernvägars anläggning på allmän bekostnad

eller genom Statens medverkan, utöfver härtill disponibla tillgångar

erforderliga medel böra beredas medelst upplåning mot fonderade statsobligationer.

» De beslut, som afsågo verkställigheten häraf, igenfinnas uti

§§ 201—209 af det för Riksgälds-kontoret den 4 December 1854 utfärdade

reglemente, hvilket i detta ämne hufvudsakligen innehåller:

att de erforderliga medlen skulle genom upplåning, för Statens räkning,

anskaffas enligt det i berörda §§ omförmälda »inhemska fondsystem»>,

eller mot »fonderade, inom riket utgifna, räntebärande obligationer, lydande

å Svenskt mynt och utfärdade, på Rikets Ständers vägnar, af deras Riksgälds-kontor»;
att

obligationerna skulle ställas på innehafvaren, men vara å dennes

sida icke uppsägbar a., hvaremot Riksgälds-kontoret skulle ega att dem uppsäga

till inlösen efter sex månaders förlopp, dock att Kontorets styrelse

egde att för de obligationer, som såldes utan kapitalrabatt, under högst 10

år afstå från uppsägningsrättens begagnande;

att räntan å obligationerna skulle förskrifvas till högst 4 procent om

året, och halfårsvis erläggas;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

1J

att Fullmäktige i Riksgälds-kontoret egde bestämma, om och hvilken

kapitalrabatt för obligationerna Unge beviljas;

att obligationernas valörer borde utsättas både i Riksmynt och Silfverspecie;
att

till ränteliqvider och kapitalets amortering skulle anvisas och till

en särskild liqvidations- och amortisseinentsfond ingå ett visst årligt anslag,

motsvarande 5 procent å upplåningsbeloppet, så att minst en halt procent

å den förskrifna lånesumman skulle kunna årligen användas till lånets

återbetalning; samt

att lånets amortering alltid borde ske genom obligationernas uppköp,

då deras allmänt gångbara pris understeg pari, men i motsatt tall borde

amorteringen verkställas genom obligationernas uppsägning medelst kungörelse

i rikets officiela tidning.

I enlighet med dessa grunder utfärdades under den 30 Juni 1855

två slags obligationer, hvilka höllos allmänheten tillhanda, nemligen det ena

slaget förskrifna med 4 procents ränta, hvilka obligationer såldes al pari,

och det andra med 3| procents ränta, för hvilka priset bestämdes till 87J

procent af norninela beloppet, hvarigenom sålunda innehafvarne åt dessa

sednare obligationer likaledes erhöllo fyra procent å det af dem erlagda

inköpsbeloppet.

Dessa obligationer lyckades dock icke tillvinna sig någon synnerlig

begärlighet från allmänhetens sida, enär hela det intill 1857 års slut försålda

beloppet uppgick till endast 281,900 R:dr R:mt, hvarefter all försäljning

upphörde. Det för närvarande utelöpande beloppet utgör endast

210,900 R:dr Runt, deraf 176,500 R:dr mot 4 procents och 34,400 mot

3J procents ränta.

Sedan derefter såväl 1858 som 1860 års utländska jernvägslån blifvit

afslutade gjordes vid sistnämnde års riksdag ännu ett försök till »införan»det

af ett ändamålsenlig! ordnadt och fortsatt inrikes statslånesystem,»

hvarmed åsyftades att »ej ellenast erforderlig tillgång skulle kunna beredas

»för att småningom förvandla den för Statens jernvägsbyggnader tillkomna

»utländska statsskuld till inhemsk, utan äfven medel kunna anskaffas för

»utförande af sådana större och mera omfattande produktiva arbetsföretag,

»för hvilkas tillvägabringande öfverskotten å Statsverkets årliga inkomster icke

»vore tillräckliga». Jemlikt 228 § i det för Riksgälds-kontoret den 29 Oktober

1860 utfärdade reglemente hade Rikets Ständer »till medels erhållande

för nu uppgifna ändamål, genom införande och framgent fortfarande

»tillämpning af ett inhemskt statslånesystem”, beslutat att genom upplåning

för Statens räkning mot fonderade, inom riket utgifna, räntebärande obligationer,

lydande å Svenskt mynt och utfärdade, på Rikets Ständers väg
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

nar, af deras Riksgälds-kontor, skulle för berörda ändamål anskaffas eu

summa, som dock under åren 1861 till och med 1863 icke finge uppgå

till högre belopp än 3 millioner R:dr. Obligationerna härför borde ställas

på innehafvare!!, utan att å dennes sida vara uppsägbar, hvaremot Riksgälds-kontoret

skulle ega att, genom kungörelse i rikets officiela tidning,

uppsäga dem till inlösen efter 6 månaders förlopp, hvilken uppsägningsrätt

dock icke finge af Fullmäktige begagnas förrän efter tio års förlopp från

utgifningsdagen. Räntefoten fastställdes till 4| procent, att halfå rsvis utbetalas,

och finge hullmäktige bestämma kapitalrabatten, under förbehåll att

»kostnaden för lånet derigenom icke blefve större än för 1860 års jern»vägslån».

I öfrigt meddelades nödiga föreskrifter om obligationernas valörer,

annuitetens ingående till en särskild liqvidations- och amorteringsfond

in. in.

På grund af detta bemyndigande afslutades år 1861 med Stockholms

Enskilda Bank samt Herrar Carnegie et C:ie och C. G. Cervin ett lån å

3,000,000 R:dr Runt, mot 41 procents obligationer, att återbetalas genom

en annuitet af 5] procent eller 82,500 R:dr hvarje hälft år under loppet af

38-1 år. Kapitalrabatten bestämdes till 7 procent, förutom en provision af

2 procent, till följd hvaraf den effektiva räntan för detta lån, som skall

återbetalas genom obligationernas uppköp, då de understiga pari, eller i

motsatt fall genom utlottning, utgör, ifall obligationerna måste al pari inlösas,

5, i lits procent af det erhållna beloppet.

Genom dessa försök att införa ett ordnadt inhemskt statslånesystem

kunde dock icke erhållas erforderliga medel för utförande af Statens jernvägsbyggnader

i den omfattning, hvari dessa arbeten från och med år 1857

till och med år 1866 bedrefvos Det blef derföre nödigt att genom upptagande

af lån i utlandet anskaffa de härtill nödiga kapitalerna. Utskottet

anser sig böra här i korthet erinra om de beslut, som legat till grund för den

utländska skuldsättningen, samt om de lånesätt, som dervid blifvit begagnade

och de lånevilkor, som för Svenska staten härvid blifvit betingade.

Vid 1856-—1858 årens riksdag beslöto Rikets Ständer att uppdraga

åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att, till bestridande af de vid samma

riksdag beviljade anslagen för Statens jernvägsbyggnader intill 1860 års

slut, inom eller utom riket upptaga ett lån af högst 20 millioner R:dr Runt,

hvilket lån sedermera i början af ar 1858 afslöts med bankirhuset Raphael

Er]anger i Frankfurt am Mani jemte 3:ne lyska bankanstalter mot 4| procents

obligationer å ett sammanräknadt belopp af 8,190,500 T haler Preussisk

Courant, att liqvideras under loppet af 40 år eller till den 2 Januari

1892, medelst inbetalning hvarje hälft år af 221,1661 Thlr, utgörande något

mer än 5,41 procent af nominela obligationsbeloppet. Den för detta lån

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

13

beviljade kapitalrabatt uppgick till 9,2794 procent, och den effektiva ränta,

som för det erhållna kapitalet erlägges, utgör 5,2700 procent om året.

Vid 1860 års riksdag beslöts upptagandet af ett nytt utländskt lån

till belopp motsvarande 25,000,000 R:dr R:mt, hvilket lån afslöts med bankirerna

R. von Erlanger och Gebriider Bethmann samt Nordtyska banken.

Lånesumman bestämdes till 10,000,000 Thlr Pr. Court., hvarför under den

1 Maj 1860 utfärdades dels 41 procents obligationer å tillhopa 8,000,000

Thlr, att betalas under 38j år, medelst erläggande af 51 procent om året

eller 220,000 Thlr hvarje hälft år, dels premieobligationer å tillhopa

2.400.000 Thlr, hvilka inom samma tid blifva slutbetalda genom en annuitet

af 110,000 Thlr eller 55,000 Thlr hvarje hälft år- Kapitalrabatten för den

del af detta lån, som motsvaras af 41 procents obligationer (således icke

premielånet) utgjorde 6 procent, och den effektiva räntan för denna del af

lånet 5,0022 procent af det erhållna lånebeloppet.

Vid 1862 och 1863 årens riksdag uppdrogo Rikets Ständer åt Fullmäktige

i Riksgälds-kontoret att, genom upplåning mot fonderade, å innehafvarens

sida ouppsägbara obligationer, anskaffa en summa af högst

35.000000 Rall- Runt. På grund af detta uppdrag afslutade Fullmäktige dels

under år 1864 med bankirhuset J. IT Schröder et C:ie kontrakt om ett

lån å 2 millioner £ Sterling, hvarför skulle utfärdas 4| procents obligationer

å tillhopa 2,223,000 £ Sterling, hvaraf dock endast hdel, eller obligationer

å 555,700 fl sedermera blefvo af bemälda bankirhus öfvertagna,

dels år 1866 med bankirhusen von Erlanger et Söhne, Gebruder Bethmann

och H. J. Merck samt Nordtyska banken om ett lån å 9,000,000 Thlr,

derför utfärdades 5 procents obligationer å tillhopa 9,932,300 Thlr Pr. Crt.

För det förra af dessa, eller 1864 års lån erlägges årligen under 54

år 51 procent af den utaf låneöfvertagarne inbetalda lånesumman, 500,000

£ med 13,750 £ hvarje hälft år, hvilket belopp dock ökas eller minskas

i den mån, som utlottningen träffar antingen obligationer, tillhörande den

till låneöfvertagarne utlemnade låneandelen, eller sådana obligationer, som

ännu finnas qvar i Riksgälds-kontoret. Kapitalrabatten å detta lån har

utgjort, efter 2:ne olika beräkningar, antingen 10,1898 procent eller 9,8790

procent, och den effektiva räntan, enligt den förra beräkningen, 5,3190 procent

och, enligt den sednare, 5,3487 procent.

För 1866 års lån erlägges årligen under 65 år 5f procent af den inbetalda

lånesumman med 258,750 Thlr hvarje hälft år. Kapitalrabatten

utgör 9,3865 procent och den effektiva räntan 5,5902 procent å det erhållna

beloppet.

Vid 1868 års riksdag erhöllo Fullmäktige i Riksgälds-kontoret ånyo

uppdrag att för jernvägsbyggnaderna. upplåna nödiga medel. Genom denna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

upplåning mot obligationer, som företrädesvis borde vara fonderade, skulle

anskaffas en summa af högst 18 millioner R:dr Runt. 1 öfverensstämmelse med

detta uppdrag afslutade Fullmäktige den 10 Juli samma år med bankirhuset

R. Raphael & Sons i London kontrakt om ett lån, för hvilket skulle

utfärdas 5 procents obligationer å 1,150,000 £ Sterling, att återbetalas med

5| procent å det nominela beloppet, eller 30,1871 £ Sterling hvarje hälft

år under loppet af 621 år. Kapitalrabatten å detta lån har utgjort 14,1723

procent och den effektiva räntan, ifall obligationerna måste al pari inlösas,

5,9612 procent å det erhållna kapitalet.

Af de i utländskt mynt utfärdade obligationerna skola de, som tillhöra

1858, 1860 och 1864 års lån och livilka löpa med 41 procents ränta

äfvensom de, livilka äro utfärdade för 1866 års lån och som äro förskrifna

med 5 procents ränta, återbetalas efter utlottning, i enlighet med å obligationerna

tryckt plan. 1868 års lån skall deremot, i likhet med 1861

års, lån, amorteras genom årliga uppköp, så länge priset understiger pari,

men eljest efter utlottning.

Sammanställer man nu resultaten af dessa på olika tider verkställda

upplåningar, så befinnes det, att lånevilkoren för de i utländskt mynt upptagna

lånen, med undantag af 1860 års lån, varit för hvarje nytt lån alltmera

betungande för låntagaren. Af det förestående inhemtas nemligen:

att för 1858, 1860 och 1864 års lån obligationerna kunnat förskrifvas

med 4| procents årlig ränta, då deremot för 1866 och 1868 års lån

obligationerna måst förskrifvas med 5 procent;

att, då 1858 års lån blir betaldt på 40 år och 1860 års lån på 381

år, åtgår deremot för 1864 års lån 54 år, för 1866 års lån 65 år och för

1868 års lån 621 år; samt

att den effektiva ränta Staten måste utbetala på det verkligen erhållna

lånebeloppet utgör

för 1858 års lån 5,2700 (eller något mera än 51 procent),

för 1860 års lån 5,0022 (eller något mera än 5 procent),

för 1864 års lån 5,3190 eller 5,3487 (eller något mera än 51 procent),

för 1866 års lån 5,5902 (eller nära 5,6 procent),

och för 1868 års lån 5,9612 (eller nära 6 procent).

Deremot har det visat sig att de båda lån, Indika Riksgälds-kontoret

dels 1867 dels 1869 till aldra största delen inom landet upptagit mot obligationer

ställda i Svenskt Riksmynt att återbetalas på bestämda tider, varit

för Staten vida billigare än 1868 års lån, synnerligast då i betraktande

tages att liqviden af obligationerna, så väl till kapital som ränta, icke för

Kontoret medför några särskilda kostnader och icke heller det äfventyr,

som i följd af olika myntkurser är förenadt med de i utländskt mynt upptagna

lånen. 1867 års lån, för hvilket under den 30 Juni samma år utfar
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

15

dades till innehafvare!! ställda 5 procents obligationer å ett sammanlagdt

belopp af 6,000,000 R:dr, var till hela sitt belopp fulltecknadt före utgången

af September månad samma år. Utaf dessa obligationer förfalla till

betalning:

Obligationerna af lista Serien den 30 December 1870 med R:mt 1,920,000:

» 2:dra » » 1871 » 1,950,000:

» 3:dje » » 1872 » 2,130,000:

Kapitalrabatten bestämdes för obligationerna af

Serien 1 till .......................................... 2i procent.

af Serien 2 till................................. 3 »

och af Serien 3 till............................ 33 »

hvarigenom medelräntan för hela lånet kommer att motsvara 5,7586 eller

ungefär 5? procent.

Men ännu förmånligare för Staten är 1869 års lån, för hvilket obligationer,

förskrifna med 5 procents ränta, äro utfärdade den 30 sistlidne

September å ett sammanräknadt nominelt belopp af 4,000,000 R:dr R:mt,

indelade i 4 Serier, deraf

lista Seriens obligationer förfalla den 30 September 1876 med Runt 1,000,000:

2:dra Seriens » *> 1877 » 1,000,000:

3:dje Seriens » » 1878 » 1,000,000:

4:de Seriens » » 1879 » 1,000,000:

Runt 4,000,000:

Kapitalrabatten bestämdes för obligationerna

af lista Serien till............................... 2 procent.

af 2:dra Serien till................................. 2£ >>

af 3:dje Serien till ............................ 21 »

af 4:de Serien till ................................ 2! »

i följd hvaraf medelräntan fördetta lån uppgår eller till 5,3560 omkring 51 proc.

Förutom dessa lån har Riksgälds-kontoret åren 1854 och 1863 inom

landet upptagit tvänne särskilda, numera till fullo betalda lån, det förra

å 1,500,000 R:dr till bestridande af kostnaderna för upprätthållande af rikets

neutralitet, det sednare å 3,000,000 R:dr, båda lånen mot 5 procents

obligationer utan kapitalrabatt, hvarvid dock bör erinras, att för det sednare

erlades en provision af 2j procent. Detta lån var stäldt att återbetalas

med 1,500,000 R:dr den 30 December 1866,

med 1,000,000 » » 1867

och med 500,000 » » 1868.

Utskottet bör slutligen meddela, att Riksgälds-kontoret år 1865 upptog

ett tillfälligt lån å 8,100,000 Mark Hamburger Banko, mot obligationer

af den 14 Januari samma år, förskrifna med 6 procents ränta, hvilka obli
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

gationer till betalning förföllo med en fjerdedel eller 2,025,000 Mark Hamburger

Banko den 15 Juli 1866, den 15 Januari och den 15 Juli 1867

samt den 15 Januari 1868.

Då Utskottet nu öfvergår till sjelfva undersökningen om det lånesätt,

som under nuvarande förhållanden må vara för Svenska staten förmånligast,

torde knappt behöfva erinras, att upptagandet af statslån icke

i och för sig utgör ändamål, utan blott medlet att anskaffa de för Statens

behof erforderliga penningar och att följaktligen, såsom allmän regel, svårligen

torde kunna förnekas riktigheten af den sats, hvarmed Herr Wallenberg

inledt sin ofvan omförmälda motion, eller att Staten, lika väl som den

enskilde, bör, då dess verksamhet erfordrar upplåning af penningar, sträfva

derhän att få lånevilkoren så fördelaktiga, som möjligt, samt för sådant

ändamål jemväl bör på ett planmessigt sätt tillvägagä. Staten torde dock

härvid icke kunna helt och hållet förbise, huruvida det under olika förhållanden

kan för landet vara förmånligare att, utan afseende å mer

eller mindre billiga lånevilkor, upplåna de erforderliga penningarne inom

eller utom landet. Innan Staten med sin öfvervägande kredit uppträder

såsom lånesökande på den inhemska penningemarknaden, torde nemligen

noga böra tillses, att icke så dryga lånevilkor beviljas, att kapitalisten finner

alltför stor lockelse att heldre låna Staten sina penningar, än att förlägga

landets naturliga näringar. Det torde derföre kunna ifrågasättas, om

icke eu räntefot kunde bestämmas, hvarutöfver Staten icke bör gå vid

sådan upplåning, som hufvudsakligen afser uppsamlande af inhemska

kapitaler. Ser man tillbaka på förhållandena före 1857 års penningekris,

finner man, att från lång tid tillbaka 5 procent utgjort den ränta,

hvartill kapital mot god säkerhet vanligen kunnat erhållas. Om Staten

inom landet upplånar penningar mot vilkor, som lemna långifvaren mer

än 5 procent å det försträckta kapitalet, kan alltså antagas, att Staten

medverkar till räntans höjande utöfver den gräns, som åtminstone jordbrukaren

vid sina låneaffärer under vanliga förhållanden icke borde allt

för mycket öfverskrida.

Om denna åsigt är riktig, torde anledning icke saknas att ifrågasätta

huruvida rätta tiden nu må vara inne att, på sätt Herr Chefen för Finansdepartementet

föreslagit, på 40 års amortering upptaga ett fonderadt statslån

å 40 millioner Riksdaler, mot obligationer, förskrifna med fem procents

ränta. Det kan nemligen betvifla^, att obligationer, tillhörande ett

lån, som skall årligen amorteras, under närvarande förhållanden kunna med

hopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 77.

IT

hopp om framgång utbjudas utan en så stor kapitalrabatt, att den effektiva

ränta, som för ett sådant lån skall under 40 års tid utgå, komme att

uppgå till vida mera än fem procent. Till följd häraf anser Utskottet det vara

lämpligast att för närvarande fortsätta med utgifvandet af obligationer ställda

på viss betalningstid, på sätt vid upptagandet af 1867 och 1869 års lån

egt rum. Obligationerna för båda dessa lån hafva varit inom landet särdeles

begärliga och det är onekligt att i synnerhet det sednare lånet upptagits

på vilkor, som för Svenska Staten varit ganska förmånliga. Det synes

ock, som skulle den för detta lån utsatta betalningstid af tio år icke

varit för långt utsträckt, enär, efter hvad Utskottet erfarit, de tioåriga obligationerna

blefvo först slutsålda.

En särskild anledning att icke nu upptaga ett amorteringslån förefinnes

äfven i den omständigheten, att, då frågan om anläggande af privata

jernbanor ännu är beroende på pröfning, och det således är ovisst om och

till hvad belopp dylika anläggningar komma att med statsmedel på ett

eller annat sätt understödjas, det följaktligen för närvarande icke låter sig

göra att för den närmaste framtiden bestämma lånebehofvet.

Ehuru Utskottet således anser att den upplåning, som vid innevarande

riksdag beslutas, bör inskränkas till 8,500,000 R:dr och verkställas

mot obligationer ställda på bestämd återbetalningstid, har Utskottet dock

icke kunnat förbise vigten deraf att söka befrämja uppkomsten af ett lånesystem

grundadt på perpetuel räntor 1 sådant afseende har det af Herr

Wallenberg framställda förslag synts Utskottet vara förtjent af synnerlig

uppmärksamhet. De skäl motionären anfört för bifall till sitt förslag torde

ock lemna tillräckligt stöd för Utskottets åsigt att försök nu bör göras att

upptaga lån mot ouppsägbara obligationer, förskrifna i guld samt löpande

med 4 procents ränta, som bör halfårsvis betalas.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte fatta följande beslut:

l:o.

Riksdagen uppdrager åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, att,

till bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade anslag

till Statens jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång

till inlösande af den del utaf Riksgälds-kontorets år 1867 utfärdade

obligationer, som under innevarande och nästkommande år

till betalning förfaller, upplåna ett belopp, motsvarande Åtta millioner

Femhundratusen Riksdaler, mot obligationer lydande å

Svenskt mynt, ställda till innehafvaren att återbetalas å bestämda

Bih. till Riksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 37 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

tider, hvilka uti obligationerna böra angifvas, ej kortare än fem

år och ej längre än tio år från obligationernas utgifningsdag; och

må Fullmäktige bestämma obligationernas räntefot och valörer

samt bevilja den kapitalrabatt, som af omständigheterna möjligen

påkallas.

2:o.

A) Derest Fullmäktige finna det vara med Riksgälds-kontorets fördel

öfverensstämmande, må den i förststående punkt omförmälda

upplåning, vare sig till hela sitt belopp eller någon del deraf,

verkställas mot ouppsägbara obligationer, lydande å Francs i guld

samt löpande med 4 procents årlig ränta, som halfårsvis till betalning

förfaller; och bör i obligationerna utsättas att 10 Francs

motsvara en Carolin, utmyntad i enlighet med Kongl. Förordningen

den 31 Juli 1868.

B) Fullmäktige må bestämma obligationernas försäljningspris

och valörer, under iakttagande att halfårsräntan skall uppgå till

jemnt en eller flera Caroliner; och ega Fullmäktige i öfrigt vid

denna upplåning tillvägagå på det sätt, de finna lämpligast och

med det allmännas fördel mest öfverensstämmande.

C) Så länge Sveriges myntfot är grundad på silfver, må obligationsinnehafvare,

som det önskar, i Riksgälds-kontoret uppbära

den förskrifna räntan i silfver eller Riksmynt efter en beräkning

af 7 Riksdaler 20 öre för hvarje Carolin.

D) De i denna punkt omförmälda obligationer må icke i rörelsen

utsläppas, så framt de icke kunna föryttras till sådant pris, att

den effektiva ränta, Riksgälds-kontoret för de upplånta penningarne

kommer att erlägga, icke öfverstiger den effektiva räntan

för de i lista punkten omförmälda obligationer. Om de ouppsägbara

obligationerna blifva för Svenska Staten lika billiga, som

de i första punkten omnämnda obligationer, skall försäljningen af

de sistnämnda inskränkas till det belopp, som icke mot de förra

kan erhållas.

E) Obligationerna jemte dertill hörande räntekuponer böra göras

betalbara i Paris, Briissel och genom afstämpling, enligt bruklig

evalvering till £ Stg, äfven i London.

F) De medel, hvilka Riksdagen framdeles kan komma att anvisa

för inköp af större eller mindre belopp utaf de ouppsägbara obligationerna,

skola härtill användas i den mån Fullmäktige finna

sådant inköp öfverensstämma med Riksgälds-kontorets fördel; och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

19

skola dessa medel, såväl som de derför inköpta obligationerna, i

Riksgälds-kontorets räkenskaper särskilt bokföras.

3:o.

De beslut och stadgande!!, som af Riksdagen meddelas, rörande

ifrågavarande upplåning, i enlighet med ofvanstående tvänne punkter,

skola underställas Kong! Majrts nådiga fastställelse, med

underdånig anhållan att Kongl. Maj:ts täcktes å lånen meddela

sin garanti.

Stockholm den 3 Maj 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Frrson Posse.

Reservationer:

af Friherre F. A. Funck: »Då jag ingalunda kan godkänna StatsUtskottets

förslag att nu åter upptaga ett tillfälligt lån, utan vidblifver

den åsigt, som förra Riksdagens Statsutskott och Första Kammare gillade,

att tiden nu vore inne för uppläggande af ett inhemskt amorteringslån,

får jag såsom min enskilda mening framlägga Riksgälds-afdelningens förslag,

som hufvudsakligen öfverensstämmer med Kongl. Maj:ts nådiga

Proposition och är så lydande:

A) Riksdagen uppdrager åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, att,

till bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade anslag

till Statens jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång

dels till bekostande af norra och östra stambanornas fullbordande,

dels ock för inlösande af 1867 och 1869 årens för jernvägsbyggnaderna

upptagna lån, mot fonderade statsobligationer i Svenskt

mynt å ett sammanräknadt nominelt belopp af högst Fyratio

millioner Riksdaler, samt löpande med 4i procents ränta, som

halfårsvis förfaller, upptaga ett lån att återbetalas genom årlig

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

amortering under loppet af omkring 40 år; egande Fullmäktige

att icke allenast bestämma obligationernas valörer och försäljningspris,

utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på det sätt,

de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande.

B) Af de i nästföregående moment omförmälda obligationer må

under åren 1870 och 1871 i rörelsen icke utsläppas obligationer

till större nominelt belopp, än högst Tio millioner Riksdaler

Riksmynt, så framt icke nästkommande Riksdag annorlunda beslutar.

C) I afseende på föryttrandet af återstående obligationsbelÖppet

ega kommande Riksdagar att för hvarje gång bestämma det belopp,

som för året må i rörelsen utsläppas.

D) Penningar, som genom ifrågavarande upplåning inflyta, må

icke användas för andra, än de uti momentet A omförmälda

ändamål.

E) Till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering anvisas ett

årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras

för sagde liqviders och amorterings verkställande; börande detta

anslag, till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald,

årligen utaf Riksgälds-kontorets medel afsättas, hvarvid dock iakttages

att anslaget icke må öfverstiga hvad som motsvarar ränteoch

amorteringsbeloppet för de försålda obligationerna.

F) De uti nästföregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag

skola ingå till en säskildt redovisad liqvidationsoch

amortissementsfond, hvars behållning skall för det med dessa

medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas och användas, så att

ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda

och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd;

och skola de till liqvidations- oeh amortissementsfonden influtna

medel, så vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva,

städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.»

Häruti hafva instämt Herrar F. W. Leijonancker, Ii. MontqorneryCeder/iielm,

C. F. Wcern, Friherre C. Beck-Friis, G. af Klint, Fr. Brusewitz,

C. E. Casparsson och C. A. V. Kallstenius
af

Friherre F. von Essen: »I förestående reservation instämmer undertecknad

med den förändring att uti mom. A) orden: ''''äfvensom för att

bereda tillgång dels till bekostande af norra och östra stambanornas full—

bördande» utbytas mot dessa: äfvensom för att bereda tillgång dels för

blifvande anslag till jernväg sbyggnader, dels etc.»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

21

af Herr A. 0. Wallenberg: »Må det först tillåtas mig erinra att ej

alltför st rt afseende torde böra fästas vid betänkandets motivering, enär

Riksgälds- afdelningens förslag dertill blifvit genom diverse beslut dels

stympadt, dels lappadt. I afseende på sjelfva saken så skulle det leda

till enkelhet och reda, om man först beslutade det belopp, som skall mot

obligationer, ställda till innehafvare^ upplånas; och sedermera i afseende

på de olika lånesätten, som kunna ifrågakomma att begagnas. Då meningarne

ej synas vara delade i afseende på det belopp, som nu skall

upplånas, tillåter jag mig vördsamt föreslå det Riksdagen behagade besluta:

l:o.

Riksdagen bemyndigar Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att, till

bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade anslag till

Statens jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång till

inlösande af den del utaf Riksgälds-kontorets år 1867 utfärdade

obligationer, som under innevarande och nästkommande år till

betalning förfaller, upplåna mot obligationer, ställda till innehafvaren,

ett belopp motsvarande 8,500,000 R:dr R:mt.

I afseende på lånesätten så torde Riksdagen, sedan några principer

blifvit uttalade, böra öfverlemna till Fullmäktige att efter omständigheterna

anlita det ena eller andra eller flera lånesätt på en gång, allt som

Fullmäktige finna med Statens fördel öfverensstämmande. Då Fullmäktige

tillförene erhållit obegränsad fullmakt, är det omöjligt skönja någon fara

uti att, sedan ökad erfarenhet vunnits, äfven nu förläna dem en vidsträckt

fullmakt. Här kan icke ifrågakomma att för det hela eller delvis begagna

något annat än de trenne inom Utskottet diskuterade upplåningssätten.

Hvilketdera eller hvilka, som böra af Fullmäktige begagnas, beror på bedömandet

af huruvida man önskar snart eller längre fram afbörda statsskulden.

Otvifvelaktigt är tidpunkten för slutlig återbetalning långt aflägsen och derföre

torde ouppsägbara obligationer bereda största trygghet och minsta

tunga för Statens finanser. Valet af lånesätt måste dessutom rätta sig

efter penningemarknaden. År densamma beqväm, så böra långa obligationer

afyttras. Skulle den deremot befinnas knapp, så hjelper man sig fram

med tillfälligt lån, under förhoppning att, innan förfallotiden inträffar, kunna

placera långa obligationer. Det kan hända att vi gå en gynsam penningkonjunktur

till mötes och derföre vore det illa om Fullmäktige saknade

tillräcklig frihet att för Statens räkning begagna ett gynsamt tillfälle till

upplåning. Vid 1862—1863 årens riksdag öfverlade man så länge om det

belopp, som skulle upplånas, att en gynsam konjunktur gick förlorad. Redan

vid 1853 och 1854 års riksdag gillades principen af ouppsägbara obligationer,

men sjelfva beslutet innefattade undantagsbestämmelser, somhin
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

drade principens fidla tillämpning. Med verkställigheten fördröjdes derjemte

så, att den ojemförligt bästa penningkonjunktur, som i mannaminne

förekommit, hann förändra sig. Ouppsägbara obligationer medföra en lindring

i annuiteterna och man vinner genom dem ett fondsystem, uti hvilket

alla äldre lån så småningom kunna uppgå. Befinnes det möta svårigheter

att erhålla tillräckligt belopp mot ouppsägbara obligationer, så bör något

af de andra lånesätten begagnas. Då jag nu förordar intagandet af amorteringslånet

uti det bemyndigande Fullmäktige böra erhålla, anser jag mig pligtig

tillkännagifva att det tillfälliga lånet uti betänkandet genom mitt förvållande

på en röst erhållit företräde. En felaktig uppfattning af utgången

af en föregående votering föranledde misstaget, hvilket härmed rättas. Slutligen

torde jag få tillägga att det icke kan vara någon fara lemna Fullmäktige

vidsträckta bemyndigande!! i afseende på lånesättet, då i hvarje fall

Riksdagen sjelf begränsar det belopp, som får upplånas. Utskottets förslag

i 2:o Litt. D. bör utgå, enär ett annat beslut innefattar att Fullmäktige

skola iakttaga Statens fördel, hvilken kan bero af annat än 2:draeller

3:dje decimalen i beräkningar öfver den effektiva räntan.

På grund af hvad nu blifvit anfördt får jag vördsamt föreslå det

Riksdagen behagade besluta:

2:o.

Fullmäktige ega att vid nu förestående upplåning begagna det

eller de bland nedanupptagna lånesätt, som Fullmäktige finna

med Statens fördel öfverensstämmande.

3:o
A)

Genom upplåning, motsvarande hela beloppet eller någon del

deraf, mot ouppsägbara obligationer, lydande å Caroliner eller å

Francs i guld, samt löpande med fyra procent årlig ränta, som

halfårsvis till betalning förfaller; och bör i obligationerna utsättas

att tio Francs motsvara en Carolin, utmyntad i enlighet med

med Kongl. Förordningen af den 31 Juli 1868.

B) (Lika med Utskottets förslag uti 2:o, Litt- B.)

C) (Lika med Utskottets förslag uti 2:o, Litt. C-)

D) (Lika med Utskottets förslag uti 2:o, Litt. E.)

E) (Lika med Utskottets förslag uti 2:o, Litt. F.)

4:o.

Det i Friherre FancJcs reservation förekommande lånesätt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Memorial N:o 77.

23

5:o.

T hufvudsaklig öfverensstämmelse med Utskottets förslag i 3:dje

punkten.

6:o.

Genom upplåning, motsvarande hela beloppet eller någon del

deraf, mot obligationer, lydande å svenskt mynt att återbetalas å

bestämda tider, hvilka uti obligationerna böra angifvas, ej kortare

än 5 år och ej längre än 10 år från obligationernas utgifningsdag;

och må Fullmäktige bestämma obligationernas räntefot och

valörer samt bevilja den kapitalrabatt, som af omständigheterna

möjligen påkallas.»

af Herr L. Norden felt emot den i Memorialet begagnade motivering

och emot den inskränkning i lånetiden till tio år, som förekommer i l:a

punkten af Utskottets förslag.

af Herr M. Ahlgren mot den i Memorialet förekommande motivering

af Utskottets förslag.

Herr Carl Ifvarsson har begärt få antecknadt att han icke deltagit

i behandlingen af detta ärende.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats- Utskottets Memorial N:o 77.

Bil
Förslag

till Statsre
-

Inkomster.

Ordinarie, i enlighet med Stats-Utskottets Inkomst-betänkande (N:o 7)

Extra ordinarie:

Tullmedel..............................

Postmedel..............................

Stämpelpappersmedel..........

Bränvinstillverkningsafgift.

14,000,000

2,200,000

1.350.000

9.800.000

Sgr

Riksmynt.

15,330,000

27.350.000

42.680.000

Statsfyllnadssumma, att utgå från Riksgälds-kontoret ..........................

deraf för bestridande af de på Statskontoret anvisade

utgifter.............................................................. 1,527,000: —

samt att direkte från Riksgälds-kontoret utbetalas

.................................................................... 315,000: —

Summa 1,842,000: --

Summa R:mt R:dr

1,842,000

44,522,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

25

Jk..

glering för år 1871.

Utgifter.

Anvisade att utgå från Statskontoret:

Ordinarie:

Under

Första H

ufvudtiteln.....................

1,417,000

—

))

Andra

2,530,000

—

))

Tredje

»

607,000

—

))

Fjerde

))

9,676,400

—

»

F emte

»

4,213,200

—

))

Sjette

»

7,610,400

—

»

Sjunde

Åttonde

))

6,578,900

4,871,800

))

))

_

»

Nionde

»

1,526,200

Extra ordinarie:

Under

Andra Hufvudtiteln ....................

40,000

—

»

Fjerde

»)

849,600

—•

Sjette

u (deraf jernvägsbyggnads-

anslag 3,160,000) . .

3,454,700

—

JO

Sjunde Hufvudtiteln....................

118,100

—

»

Åttonde

»

286,200

—

»

Nionde

))

427,500

—

_39,030,900:

Anvisade att utgå från Riksgälds-kontoret:

Under Sjette Hufvudtiteln, anslag ................................... 265,000:

lån

50,000: —

Summa R:mt R:dr

Bih. till Riksd. Frot. 1870. 4 Sami. 1 Afä. 87 Häft.

Riksmynt.

44,207,000 —

315,000 —

44,522,OOo|—

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

Förslagsräkning öfver Riksgälds-kontorets inkomster

Från den 15 April

1870 till årets slut.

Under År 1871.

Summa

Riksmynt.

Behållning å Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i Riks-

1,208,306

banken den 15 April 1870 .........

37

—

—

1,208,306

37

Inkomster.

Återbetalning af tillsvidare förräntade medel ....

602,800

—

—

602,800

—

Kapital- och räntebetalningar å till vissa bestämda före-

1,289,286

1,193,456

mål anvisade lån.............

—

2,482,742

—

Allmän bevillning för år 1869 .........

715,712

25

—

—

715,712

25

dito dito för år 1870 .........

—

2,600,000

—

2,600,000

—

Kort- och tidnings-stämpelafgifter, observations- och skat-

terätts- samt ekeskogsmedel.........

106,200

—

150,000

—•

256,200

—

Bidrag af manufaktur-diskontens vinstmedel ....

2 1,000

—

—

--

21,000

—

1 Äldre depositionsmedel............

—■—

—

1,200

—

1,200

—

Skogsplanteringskassans samt Christianstads Flygsands-

plauteringsfonds behållningar.........

125,000

—

- —

—

125,000

—

Godtgörelse för eu del af den till understöd efter 1868

års missväxt utbetalda summa, 340,000 R:dr

---

—

65,466

67

65,466

67

Återstående godtgörelse för den till ytterligare understöd

efter 1868 års missväxt anvisade summa af 500,000

R:dr..................

450,000

—

■--

TT-

450,000

—

Återstående ersättning för Statskontoret meddeladt för-

skott till bestridande af dess utgifter......

200,000

—

—

—

200,000

—

Utaf Riksbankens behållna vinst för åren 1868 och 1869

1,504,352

23

1,500,000

—

3,004,352

23

Behållning på reservationsanslaget under Riks-statens

Femte Idufvudtitel till sjövapnets öfningar . . . .

—

—

200,000

—

200,000

—

Behållning å anslaget under samma hufvudtitel; »Influtne

medel till uppköp af spannmål»........

—

—

468,000

—

468,000

—

Beräknad tillgång vid 1870 års slut å anslaget till ge-

menskapens vid sjöförsvaret natura-vtoderhåll . . .

----

—

100,000

—

100,000

—

Återbetalning å anslaget till beväringsmanskapets be-

j klädnad .................

160,000

—

---

—

160,000

—

Sgr

1

Brist vid slutet af år 1870 ..........

j » för år 1871 •.............

Summa

6,382,656

5,700,000

85

.

-

6,278,122

5,400,000

67

12,660,779

5.700.000

5.400.000

52

I 12,082,656

85

1 1,678,122

67

23,760,779

52

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

27

33-

och utgifter från den 15 April 1870 till 1871 års slut,

Utgifter,

Årliga anslaget till H. M. Konungen.......

Anslag till ränta och amortering af de fonderade statslånen

.................

Ränta å 1867 års statslån..........

Kapitalafbetalning å dito...........

Ränta å 1869 års statslån...........

Ränta å Statsverkets skuld till Riksbanken .

Kapitalafbetalning å dito...........

Ränta å gamla 5-procentslånet, å Konung Carl XIII:s

hemgiftskapital, å Södertelje kanals reparationsfond

samt å skulden till Stockholms Borgerskaps Enkhus

och till liebbeska Fideikommiss-innehafvaren . . .

Återbetalning af en del utaf Göta kanals reparationsfond

Ränta å nämnda fond............

Ränta till Riksbanken å lyftade kreditivmedel . . .

Återstod af 1870 års statsfyllnadssumma.....

Vid föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade

statsutgifter...............

Riksdags- och revisionskostnader........

Omkostnader vid kort- och tidningsstämplingen, aflöningar,

observationsarfvoden m. fl. förvaltningsutgifter .

Af Kongl. Maj:t beräknad statsbrist för år 1868, som

bör af Riksgälds-kontoret godtgöras.......

Vid innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade

utgifter:

För väganläggning mellan Åsele ochAVil
helmina

kyrkoby.....R:dr 5,000: —

» fortsättning af arbetena å Nordvestra

stambanan...... » 1,600,000: —

» godtgörande af åtskilliga utaf

Kongl. Statskontoret bestridda

förskotter........» 98,282: 37.

» väganläggningar och vägförbättringar, hamn- och

brobyggnader samt sjösänkningar m. m......

Statsfyllnadssumma till Kongl. Statskontoret för år 1871

Ränta för ny upplåning år 1870, 5,700,000 R:dr

» » » » » 1871, 2,800,000 » . .

Summa

Från den 15 April

1870 till årets sint.

Under år 1871.

Summa

Biksmynt.

300,000

_

300,000

—

600,000

—

4,462,571

67

5,778,071

67

10,240,643

34

300,000

—

204,000

—

504,000

—

1,920,000

—

1,950,000

—

3,870,000

—

100,000

—

200,000

—

300,000

--

79,200

—

73,920

—

153,120

—

132,000

—

132,000

''

264,000

14,164

25

21,039

25

35,203

50

—

.-

100,000

—

100,000

-

‘7,044

45

2,044

45

9,088

90

22,045

56

—

—

22,045

56

734,700

*

■----

—

734,700

—

958,204

53

155,618

—

1,113,822

53

152,000

—

425,000

—

577,000

—

97,300

—

141,000

—

238,300

—-

900,000

900,000

1,703,282

37

1,703,282

37

315,000

_

315,000

—

—

—

1,527,000

—

1,527,000

—

200,144

2

280,000

—

480,144

2

—

—

73,429

30

73,429

30

12,082,656

85

11,678,122

67

23,760,779

52

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats- Utskottets Memorial N:o 77.

Bil. C.

Uppgift å amortering och ränta under åren 1870 och 1871 för de af Riksgäldskontoret

mot obligationer upplånta medel.

År 1870.

År 1871.

Fonderade lån:

Amortering.

Ränta.

Summa R:mt.

Amortering.

Ränta.

i

Summa R:mt.

1855 års lån ....

1858 » » ....

1860 » » ....

1861 » » . . . .

1864 » » ....

1866 » » ....

1868 » a ....

*) 5,000

344.000

476.000

42,700

**)72,980

68,800

54,000

—

8,655,—

822,66667

990,000 —

122,300 —

422,020 —

1,311,200 —

1,032,750''—

13,655

1,166,666

1.466.000

165.000

495.000

1.380.000

1,086,750

67

*) 5,000

359,466

490,933

44.600

**)72,980

72,266

57.600

67

33

67

8,655

807,200

975,066

120,400

422,020

1,307,733

1,029,150

67

33

13,655

1,166,666

1.466.000

165.000

495.000

1.380.000

1,086,750

67

S:r

1,063,480

4,709,591

67

5,773,071

67

1,102,846

67

4,670,225

_

5,773,071

67

Icke fonderade lån:

Obligationer för Statsver- kets skuld till Riks- banken .........

132,000

1,920,000

79,200

300.000

200.000

211,200

2,220,000

200,000

132,000

1,950,000

73,920

204.000

200.000

205,920

2,154,000

200,000

Dito utfärdade år 1867

Dito » år 1869

—

_

—

—

—

S:r

2,052,000

—

579,200

—

2,631,200

2,082,000

—

477,920

2,559,920

—

Summa Runt

3,115,480

5,288,791

67

8,404,271

67

3,184,846

67

5,148,145

8,332,99167

Amortering år 1870 ...........R:mt 3,115,480: —

» » 1871......... . » 3,184,846: 67.

Summa R:mt 6,300,326: 67.

*) Amorteringen beroende på uppköp.

**) Amorteringsbeloppet ökas eller minskas i den mån utlottningen träffar de utelöpande, eller de i Riksgäldskontoret

qvarvarande, osålda obligationerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

29

Bil. B.

Summarisk uppgift på de för Statens samt enskilda jernvägsbyggnader från

ock med år 1847 till närvarande tid beviljade anslag och lån samt å beloppet

af derför upplånta eller af andra tillgångar använda medel.

I( c v i I j h (i e anslag:

för Statens jernvägsbyggnader:

Mil.

R:mt.

Westra stambanan . . .

35,871,889:

Södra » ...

. .

. .

,,,,,,

35,6.

24,615,632:

Linien Halsberg—Örebro . .

2,3.

1,762,479:

Östra stambanan (Katrinehol

n—Norrköping]

4,5.

4,030,000:

Sammanbindningsbanan genom

Stockhol

in och

stationshus vid

Klara (inberäknadt 300,000

R:dr anvisade

å Handels- och

Sjöfartsfonden) . . . .

0,3.

4,170,000:

Norra stambanan (Stockholm-

-Upsala)

6,2.

4,672,000:

Nordvestra stambanan,

hvaraf är färdigbygdt:

linien Arvika—Norska

gränsen

3,8.

3,870,000: —

» Laxå—Carlstad

. . .

9,4. 1

0,964,000: -

1 3,2.

14,834,000:

0,3.

5,860,000: —

262,288 : 54.

2,000,000: —

och under byggnad:

Iinieti Ca flätad—Arvika...........

till undersökningskostnader ............

för tillökning af materielen å de färdiga banorna ....

tillhopa I I 1,1. 98,078,288: 54,

hvartill kommer:

för fortsättning af norra och östra stambanorna, vid innevarande riksdag

beviljade ...............

Summa för Statens jernvägar R:mt

för enskilda jernvägsanläggningar:

låneunderstöd till belopp af ..... 15,975,000. —

hvaraf äro återbetalda ......... 1,645,652: 45.

samt anslag..................

2,000,000: - 100,078,288: åt

14,3 2 9,3 4 7: 55.

272,500: —

Summa utgifter för jernvägsanläggningarne R:mt 1 14,680,136: 09.

För de fonderade statslånen hafva influtit följande belopp

för 1855 års lån (4 och 3} % ränta) nominelt Runt 281,90(

» 1858 »>

» 1860 »

» »

» 1861 »

» 1864 ».

» 1866 n

» 1868 ..

(41 % » )

(41 % » )

premieobligationer

(4j % ränta)

(4* % » )

(5 % >'' )

(5 % » )

Thlr 8,190,500

» 8,000,000

» 2,000,000

Runt 3,000,000

£ 555,700

Thlr 9,932,300

£ 1,150,000

Runt

267,688: 94.

19.703,472: (50.

25.6 1 5,0 7 4 : 70.

2,760,650: —

8,7 9 0,8 3 6: 55.

23.6 7 7,6 8 9 : 29.

17,959,234: 59.

Transport Runt

Bih. till Biksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 37 Höft.

98,7 7 4,6 4 6 : 07.

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Ståts-Utskottets Memorial N:o 71.

Transport R:mt 98,7 7 4,6 4 6 : 07.

Om härtill läggas: /

för 1867 års lån (förfallet 1870, 1871 och 1872) R:mt 6,000,000: — 5,850,248: 85.

», 1869 års lån (förfallet 1876-1879) ■ • » 4,000,000: - 3,892,200: 60.

visar sig den genom upplåning erhållna summan uppgå till . Runt 1 08,5''17,096: 18.

Af trafikinkomsten har dels till Riksgälds-kontoret dels till Statskontoret blifvit

levereradt:

till Riksgälds-kontoret:

för åren till och med 1865

» år 1866 .......

» » 1867 . .....

« » 1868 ......

samt till Statskontoret för år 1869 .

Runt 700,000: —

» 712,120: 11.

,, 1,068,58 i: 62.

» 725,262: 80.

Runt 3,205,964: 53.

» 2,443,837: 31. 5,649,804: 84.

Den återstående skulden för de fonderade statslånen motsvarade

vid 1869

års slut

nemligen

för 1855

års

lån

.

Runt

210,900:

—

» 1858

»

»

»

18,714,933:

33.

» 1860

»

0

i)

22,939,200:

—

« 1861

»

»

»

2,718,700:

—

>; 1864

»

4

))

9,556,820:

—

» 1866

»

))

26,242,933

34.

» 1868

»

»

))

20,647,800:

—

Runt

101,031,286

67.

A

nnuiteterna härför

utgöra

. .

. R:

nemligen

för 1855

års

lån

—

»

1858 »

»

som

slutbetales d.

t

1898 »

1,166,666

67.

»

1860 »

»

»

d.

1

r

1898 »»

1,466,000

—

))

1861 »

»

»

»

d.

0

D

1899 »

165,000

—

1864 »>

»

))

d.

5

?

1918 »

489,500

—

»

1866 »

»

))

d.

2

1

1931 »

1,380,000

—

))

1868 »

»

))

d.

4

1931 »

1,086,750

—

Runt 5,767,571

67.

101,031,2 8 6 : 67.

Runt 5,767,571: 67.

Stockholm, G. W. Blomqvist® Boktryckeri, 1870.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.