Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående indragning af Styrelsen för Statens jernvägsbyggnader.

1870-05-05 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1870:80, Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående indragning af Styrelsen för Statens jernvägsbyggnader.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o SO.

1

N:o 80.

Ank. till Rilcsd. Kansli deri 5 Maj 1870, kl. 2 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående indragning af Styrelsen

för Statens jernvägsbyggnader.

(2:dra U. A.)

Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt, till Slats-Ulskotlet remitterad

motion (TV: o 189), har Grefve E. Sparre föreslagit, ”alt Styrelsen för Statens

jernvägsbyggnader måtte indragas samt utförandet af dessa arbeten verkställas genom

en under Tralikstyrelsen ställd afdelning, så vida styrelsen i sin nuvarande form hibehålles,

eller ock genom Styrelsen för väg- och vattenbyggnader.”

Motionens sednare alternativ förutsätter en helt och hållet förändrad organisation

af Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, enär dennas nuvarande uppgift egentligen är

att uppgöra och granska arbetsplaner samt kontrollera utförandet af arbeten, som af

Staten till större eller mindre del bekostas. En sådan förändrad organisation skulle

dock, enligt Utskottets åsigt, vara mindre välbetänkt. Den betydliga utvidgning af

nämnda Styrelse, som otvifvelaktigt för ändamålet erfordrades, skulle, i händelse jernvägsbyggnader

lör Statens räkning efter några år ej vidare ifrågakomma, då ej vidare

vara behöflig, men Styrelsens återförande till dess nuvarande enklare form skulle säkerligen

ej så lätt kunna verkställas. Utskottet har derföre ansett sig endast höra

fästa uppmärksamhet vid det första alternativet och får i afseende å det deruti framställda

förslag erinra, hurusom Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 15 Maj 1808,

angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel, bland annat,

anhållit, att Kongl. Maj:l ville taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke Styrelserna

Bill. till Riksd. Prat. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 80.

öfver Statens jernvägsbvggnader och järnvägstrafik kunde sammanföras till en enda

styrelse för Statens jernvägar. Med öfverlemnande af berörda skrifvelse anbefallde

Kongl. Maj:t under den 18 påföljande Juni Trafikstyrelsen att, efter samråd med

Byggnadsstyrelsen, i ämnet afgifva underdånigt utlåtande, innefattande jemväl dels

förslag till lämpligaste sättet för den nya Styrelsens ordnande och till aflöningsstat

för de emhets- och tjensteman samt betjente, som, under antagande att för jernvägsbvggnadernas

fortsättande icke komme all användas högre belopp årligen än omkring

tre till fyra millioner Riksdaler, kunde, utöfver den för trafiken nödiga personal,

blifva erforderliga eller genom föreningen få sin verksamhet förändrad, dels ock

uppgift å den minskning i kontors- och andra kostnader, som genom sammanföringen

kunde vinnas, så att, med tydlighet framginge, hvilken besparing i samfällda kostnaden

för Statens jernvägsbyggnader och trafiken å Statens banor vore alt genom

den ifrågasatta åtgärden påräkna.

Efter tagen kännedom om de underdåniga utlåtanden, som med anledning häraf

blifvit afgifna, har Utskottet ansett sig här endast böra meddela det Imlvudsakliga

af hvad som blifvit anfördt beträffande fördelar och olägenheter af de båda Styrelsernas

förening till eu enda styrelse. I delta afseende har Byggnadsstyrelsen uti en

den 50 December 1808 afgilven promemoria bland annat yttrat, ”att, redan innan

våra stambanor påbörjades, man i utlandet egde en mångårig erfarenhet så väl vid

sjelfva anläggningen af jernvägar som vid användandet eller trafikerandet af redan

färdiga jernbanor, och derunder samt genom de många misslyckade och högst kostsamma

försök, som blifvit gjorda för alt i flera alseendon åstadkomma förbättringar

för trafikens underlättande, underhållskostnadernas förminskande eller för vinnande af

ökad säkerhet, kommit till klar insigt derom, att det endast genom gjorda iakttagelser

eller genom en fullständig och omfattande statistik vore möjligt att bedöma

så väl redan varande anordningars eller inrättningars fördelar eller olägenheter som nya

uppfinningars företräden framför hvad som förut vant använda Jernbaneförvallningarne i

alla länder både derföre, inseende jernvägsstatistikens slöra vigt och betydelse, med tillhjelp

deraf underkastat alla föremål af någon vigt i tekniskt eller ekonomiskt hänseende en noggrann

granskning och genom att jemföra den egna erfarenheten eller statistiken med den,

som andra länders eller banors gilvil vid handen, grundat alla de föreskrifter rörande jernbanornas

anläggning, inrättning, underhåll och förvaltning, som tid efter annan utgått;

men oaktadt denna statistik med största noggrannhet angåfve fördelarne och olägenheterna

af de mångfaldiga vid jernhand na varande anordningar och inrättningar, äfvensom

de fel ocli brister, som vidlåda desamma, kunde den likväl icke uppgifva

orsakerna dertill eller ralla sättet för dessas afhjelpande, och dä för rörelsens bedrifvande

å eu jernbana af större utsträckning så många föremål af olikartad beskaffenhet

erfordrades, kunde man icke med fog begära, att en så mångsidig kännedom

och vidsträckt erfarenhet, som härtill skulle erfordras, äfven skulle vara förenade

eller finnas inom den personal, som ombesörjer trafiken derå, helst eu sådan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 80.

3

kännedom och erfarenhet icke kunde under denna personals tjenstgöring förvärfvas

eller ens dervid vara nödvändiga. Skulle den icke desto mindre finnas, hade den

under en annan verksamhet blifvit förvärfvad och vore alt anse mera såsom en tillfällighet.

Så t. ex. kunde den baningeniör, som ombesörjde underhållet af en färdig

bana, (ill följd af denna sin tjenstgöring och derunder gjorda iakttagelser säkrast

uppgifva de yppade felaktigheterna å rälerna och deras relativa uthållighet, men han

kunde icke derföre angifva om de sålunda yppade felen härrört af de använda materialiernas

beskaffenhet eller af deras felaktiga bearbetning eller uppgifva rätta methoden

för en rälstillverkning. Den lokomotivförare, som dagligen before en bana,

kunde likaså bäst bedöma uti hvad skick banan befunne sig och hvilka bristfälligheter

derå förefunnils, men han vore derföre icke till följd af sin tjenstgöring i tillfälle

bedöma, huru ett väl ordnadt underhåll af banan borde inrättas eller de arbelsmethoder,

som dervid vore de lämpligaste. En dyrköpt erfarenhet hade äfven lärt att

ändamålsenligaste sättet för erhållandet al den bästa och billigaste jernvägsmateriel

vore att öfverlemna tillverkningen deraf åt de särskilda fackmännen. Genom den

täflan, som deraf uppstått i alla länder, hade denna vidtomfattande tillverkning kunnat

bringas till den höga ståndpunkt, hvarpå den nu befunne sig. Man kunde således

icke såsom grundsats antaga att den personal, som använde eller ombesörjde underhållet

af eu inrättning, en byggnad eller eu maskin, och derunder vore i tillfälle

pröfva densamma och uppgifva dess fördelar eller olägenheter, äfven skulle på

grund af denna sin erfarenhet kunna uppgifva bästa sättet alt afhjelpa eller undvika

dessa fel eller olägenheter. — Hvad särskild! beträffade sjelfva jernvägsbyggnaden,

så måste samma grundsats äfven dervid göra sig gällande, ty del kunde väl svårligen

bestridas, att ju icke den insigt, erfarenhet och arbetsskicklighet, som dervid

erfordrades och derunder förvärfvades, vore mera omfattande än de, som i och för

underhållet af en redan färdig bana vore nödvändiga, alldenstund vid den förra

många och vigtiga detaljer inginge, hvilka vid det sednare icke ifrågakomme.

Då vi nu redan här i landet förvärra! en flerårig erfarenhet vid trafikerandet

af våra stambanor, så vore Byggnadsstyrelsen fullt öfvertvgad derom, att man nu

också vore kommen på den ståndpunkt, att man, med tillhjelp deraf och med utlandets

ojemförligt rikare erfarenhet, utan fara för särdeles misstag kunde göra alla de bestämmelser

rörande de vid våra stambanor erforderliga inrättningar och anordningar, hvilka

afsåge trafikens fordringar med hänsyn till säkerhet, beqvämlighet och hushållning, så

fullständiga, all den styrelse, som hade sig anförtro^ utförandet af jernvägsbvggnaderna,

med ledning häraf icke borde stadna i villrådighet om bästa sättet att, efter

sig företeende lokala förhållanden och öfriga omständigheter, vid de nya banorna vidtaga

de ändamålsenligaste anordningarne. — Byggnadsstyrelsen trodde äfven, att del

nödiga sambandet emellan de båda Styrelserna bäst och ändamålsenligast skulle vinnas

genom sådana föreskrifter, grundade på utlandets och på vår egen vid byggnaden

och trafikerandet af våra stambanor inhemlade erfarenhet och kännedom, samt att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskot''tets Utlåtande, N:o 80.

sådana föreskrifter och bestämmelser derjemte innebure eu säkerhet för att de ämnen

de rörde blifvil underkastade en mogen pröfning. De i utlandet föreskrifna bestämmelser

uti ifrågavarande afseende hade också liufvudsaldigast hittills legat till grund

för anordningarne å våra stambanor, h vil ket varit så mycket mera nödvändigt, som,-,

då dessa sednare påbörjades, egen erfarenhet helt och hållet saknades. Hvad beträffade

sådana föremål, hvilka närmare eller nästan uteslutande rörde trafiken å stambanorna

och icke kunde till sjelfva hanhvggnaden hänföras, oaktadt kostnaden derför

vore i förslagen upplagen, — såsom den rörliga materielen och åtskilliga utredningspersedlar,

som för rörelsens bedrifvande erfordrades, — och hvilkas art och beskaffenhet

in. m. Trafikstyrelsen häst vore i tillfälle bedöma, så torde något ytterligare

samband mellan de båda Styrelserna icke vara behöflig!, enär, livad den rörliga materielen

anginge, Kong!. Maj:t, uppå Byggnadsstyrelsens derom gjorda underdåniga

framställning, i nåder tillåtit, att den rörelsemateriel, för hvilken stambanornas kostnadsförslag

upptoge en viss summa för mil, hädanefter finge anskaffas af Trafikstyrelsen

och alt den för hvarje stambana -eller del deraf beräknade kostnadssumman

finge kontant till bemälda Styrelse öfverlemnas för att till sagda ändamål användas,

och, beträffande utredningspersedlarne, dessa, på Byggnadsstyrelsens anhållan, blifvit

nästan uteslutande genom Trafikstyrelsens egen försorg anskaffade. — Då det icke

vore möjligt, hvilken Byggnadsstyrelsen på grund af egen erfarenhet trodde sig kunna

bedöma, all den afdelning inom Trafikstyrelsen, som ombesörjde underhållet af våra

redan mer än ''100 mil långa stambanor, derjemte skulle kunna öfvertaga bestyret

med anläggningen af nya banor af del omfång, alt derpå årligen .skulle användas 3

ä 4 millioner Riksdaler, och således, om de båda Styrelserna skulle till eu Styrelse

sammanslås, detta icke kunde ske med mindre än att en särskild afdelning för nybyggnader

deri inginge, så ansåge Byggnadsstyrelsen förutnämnda föreskrifter och

bestämmelser då vara lika mycket af behofvel påkallade som nu, då Styrelserna vore

åtskilda, emedan sådana konflikter, som man befarade, dem förutan lätteligen skulle

kunna uppstå emellan de båda särskilda Styrelserna, likaså lätt kunde uppkomma

emellan de särskilda afdelningarne inom eu enda Styrelse; och del vore ganska

ovisst om icke delta sednare skulle blifva till sina följder menligare. Vilkorel för

de båda Styrelsernas sammanslagning skulle, såsom nyss är visadl, enligt Byggnadsstyrelsens

åsigt, vara alt eu särskild afdelning, som egde all ombesörja utförandet

af de nya stambanorna, deri inginge, hvilken afdelning således skulle öfvertaga den

nuvarande Byggnadsstyrelsens alla åligganden, men subordinera under en chef, som

tillika skulle ansvara för trafiken å de färdiga stambanorna. Denna afdelning skulle,

likasom de särskilda afdelningarne inom Trafikslyrelsen, lyda under den gemensamma

chefen. Denne skulle då antingen ensam bära det ansvar, som ålåge de nuvarande

båda Styrelsernas chefer, eller ock skulle delta ansvar delas emellan styrelsechefen

och chefen för den särskilda afdelningen för jernvägsbyggnaderna. Hvad den

förra förutsättningen beträffade, så kunde enligt Byggnadsstyrelsens åsigt del icke gerna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 80.

5

ifrågasättas, alt tios eu porsöl) skulle kunna finnas förenade all den insigt, erfarenhet

och arbetsförmåga, sou) tvä så skiljaktiga, vidtomfattande och maktpåliggande befattningar

kräfde, och följaktligen kunde hela ofvanberörda ansvar icke styrelsechefen

ensam åläggas. Vidkommande åter den sednare förutsättningen, så, då ett ansvar,

smil till större eller mindre del lades på afdelningschefen, måste innebära, att han

i dessa afseenden egde full beslutanderätt, skulle — oafsedl den stora svårigheten

att bestämma i hviika detaljer slyrelsechefen eller afdelningschefen skulle hafva den

beslutande rätten, enär alla dessa detaljer i så många afseenden ingripa den ena i

den andra, — derigenom inträffa, all afdelningschefen i sitt förhållande till styrelsechefen

. visserligen vore i vissa fall, såsom tillbörligt, den lydande, men i andra

åter den befallande, ett förhållande, enligt Byggnadsstyrelsens mening, i hög grad

oformligt. Slutligen ansåge Byggnadsstyrelsen sig höra uttala den åsigt, alt, enligt

Byggnadsstyrelsens förmenande, någon förenkling i göromålens gång eller förminskning

i arbete icke vore att emotse genom den ifrågasatta sammanföringen

af de båda Styrelserna till eu Styrelse, och att således till följd deraf ingen

besparing, åtminstone ingen afsevärd, i förvaltningskostnaderna, sådana de äro

enligt den af Kongl. Maj:l för Byggnadsstyrelsen för i869 fastställda stat,

kunde vara att förvänta. Deremot kunde, under förutsättning att ett. årligt anslag

af tre till fyra millioner komme att för fortsättningen af Statens jernvägsbyggnader

användas och alt i allmänhet endast en stambana i sender vore under arbete, minskning

i förvaltningskostnaderna åstadkommas genom Byggnadsstyrelsens förläggande på

arbelslinien. För den i sådant hänseende erforderliga personal har Byggnadsstyrelsen

beräknat aflöningskostnaden till 21,500 R:dr och för extra biträden samt för lokal

och skrifmaterialier, ved, ljus in. in. till 7,500 R:dr eller tillsammans 29,000 Kali'',

således 1 ä 0,7 5 procent af det beräknade årliga byggnadsanslaget.”

Trafikstyrelsen åter har uti ofvanberörda, den 15 Februari 1869 afgifna utlåtande

anfört, bland annat, följande: ”jernvägarnes ändamål vore trafik; vid deras

byggande måste således trafikens fordringar vara det förnämsta ögonmärke!, och de

till byggandet anvisade medel måste på sådant sätt användas eller fördelas, som för

sagda ändamåls vinnande vore lämpligast; men den erfarenhet, som vore nödvändig

för att rätt bedöma hvad som bäst befordrade jernvägarnes ändamål, kunde endast

vinnas under sjelfva trafikerandet, till närmare belysande af hvilken sanning Trafikstyrelsen

ville erinra:

att för trafikens regelbundna och säkra gång hvarje föremål eller anordning

tillhörande en jernväg dagligen och stundligen måste uppmärksammas af dem, som för

trafiken på ett eller annat sätt äro ansvarige, och delta ständiga uppmärksammande

måste hos trafikpersonalen utbilda en noggrann kännedom om hvarje föremåls eller

anordnings egenskaper, dess fördelar och olägenheter;

att del, således vore denna personal, som företrädesvis komme i tillfälle alt

bedöma, i hvad män redan använd materiel eller redan vidtagna anordningar borde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o SO.

gälla såsom mönster vid nya jernvägars byggande eller huruvida man måste pä ett

annat sätt söka uppnå ändamålet;

all det likaledes vore denna personal, som praktiskt pröfvade nya uppfinningar

för jernvägarnes ändamål, och,således säkrare än någon annan kunde afgöra,

huruvida dessa uppfinningar borde vid nya jernvägars utförande tillgodogöras;

att dessutom den erfarenhet, som sålunda samlades, gällde icke allenast ändamålsenligheten

med afseende å trafikens behof, utan äfven sjelfva byggnadssättets

styrka och lämplighet i öfrig t, emedan af dessa omständigheter i väsendtlig mån

berodde den underhållskostnad, som å bana och byggnader behöfde nedläggas, hvadan

de erlarenhetsrön, som af tjenstemannapersonalen inom banafdelningen härutinnan

gjordes, val vore värda all taga vara på vid nya arbetens utförande;

och slutligen att det vore inom trafikförvaltningens högsta myndighet —

Styrelsen — som all denna på olika vägar eller inom olika aldelningar inhemtade

erfarenhet koncentrerades, de särskilda meningarne utbyttes och resultaten af de

olika erfarenhetsrönen samlades.

Häraf framginge, att vid utförandet af nya, Staten tillhöriga jernvägar Trafikstyrelsen

borde ega befogenhet att göra sina erfärenhelsrön gällande, hvilken slutsats

vunne ytterligare styrka ju större längden af de redan Irafikérade banorna och

ju längre den tid vore, under hvilken desamma trafikerats; och i dessa afseenden

ansåge sig Trafikstyrelsen böra framhålla, all de Svenska stambanorna redan hade

eu sammanräknad längd af mer än 4 00 mil och dessutom stode i omedelbar förbindelse

med sidobanor af mer än 40 mils längd, samt alt trafiken under ständig

utveckling fortgått eu tid af 12 år, men att deremot det fall Kongl. Maj:ts nådiga

skrifvelse förutsatte, eller alt för nya jernvägars anläggande icke skulle komma att

årligen användas större belopp än 3 å 4 millioner, innebure, att i medeltal endast

5 å 4 mil jernväg hvarje år skulle komma att för trafik öppnas. Men om det

vore en sanning, att Trafikstyrelsen borde ega befogenhet alt vid nya jernvägars utförande

göra sina erfärenhelsrön gällande, så vore det äfven en sanning, att, till

åstadkommande häraf, del närmaste samband måste ega rum mellan sagde Styrelse

och den myndighet, som skall utföra de nya jernvägsbyggnaderna. Någon garanti

för elt verkligt samband förefunnes dock ej, om hvarje Styrelse vore fullkomligt fristående

för sig och oberoende al den andra; och om hitintills ingen olägenhet uppstått

derigenom, att de båda Järnvägsstyrelserna i formell hänseende varit skiljda,

så torde dock delta gynsamma förhållande vara att tillskrifva en öfverensstämmelse

i åsigter, hvilken ej under alla förhållanden kunde påräknas, än mindre såsom regel

antagas. För att i formell hänseende vinna det samband, som, enligt hvad ofvan

vore anfördt, ovilkorligen måste ega rum för alt jernvägarnes ändamål skulle kunna

vid utförandet vederbörligen tillgodoses, vore endast tvänne sätt möjliga: det ena de

båda Styrelsernas sammanförande till en enda, det andra att i Byggnadsstyrelsens

instruktion sådana förbehåll intoges, hvarigenom åt Trafikstyrelsen inrymdes ett

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 80.

7

berättigande att bestämma alla anordningar, som redan vid planernas uppgörande

borde afses ocb vid byggnadernas utförande sedan iakttagas, samt livilka vore af

beskaffenhet att utöfva ett direkt inflytande på tralikens handhafvande och det framtida

underhållet. Vid det sednare alternativet kunde likväl den anmärkning göras,

att ändamålet äfven skulle kunna uppnås, om Trafikstyrelsen sattes i tillfälle alt

taga kännedom om och yttra sig öfver de planer lör jernvägsanläggningarnes utförande,

som af Byggnadsstyrelsen upprättades, innan dessa blefve af Kongl. Maj:t

fastställda, i hvilket fall dock dessa planer borde vara fullständigt i alla detaljer

utarbetade. Det förra sättet vore onekligen det enklaste och del som säkrast skulle

verka till det nödiga sambandet, ty det förutsatte en personlig beröring mellan

målsmännen för trafiken och byggandet, hvilken beröring ej kunde uppvägas, hvarken

af den utförligaste skriftvexling eller af den bästa reglementering i afseende å de

inbördes förhållandena. I och med uttalandet af denna åsigt hade Styrelsen på

samma gång anlydt de olägenheter, som enligt hennes förmenande alltid komme

att vidlåda det sednare sättet, eller att dels afgörande! af alla gemensamma frågor

blefve beroende af eu med tyngre former förenad behandling, dels att gränserna

emellan de båda myndigheternas befogenheter ej kunde på förhand så noga uppdragas,

att icke konflikter i delta hänseende kunde uppslå; och Styrelsen tilläte sig

underdånigsl all påminna om hvad ofvan vore anfördt eller att undvikandet af konflikter

emellan de båda myndigheter, å livilka förvaltningen af Statens jernvägar nu

är fördelad, endast vore beroende af tillfälliga förhållanden, livilka ej alltid kunde

påräknas, än mindre såsom tegel antagas. Till följd häraf kunde det sednare sättet

ej af Styrelsen förordas annat än i andra rummet och såsom eu öfvergång till

det förra.“

Beträffande sättet, hvarpå den ifrågasätta sammanslagningen, enligt Styrelsens

åsigt borde utföras, har frafikstyrelsen anfört, “hurusom dervid till eu början borde

bemötas den föreställning, som hos Riksdagen gjort sig gällande, nemligen att chefen

för Statens jernvägstrafiks banaldelning tillika skulle kunna öfvertaga chefskapet för

de nya jernvägsbyggnader, som nu utföras genom Byggnadsstyrelsen. Denna föreställning

grundade sig utan tvifvel på obekantskap med eller förbiseende af de åligganden,

som tillhörde förstnämnda chefskap. Till delta hörde visserligen äfven utförandet

af de nya byggnader, som i och för trafikens tillväxt blefve nödiga, men

detta nybyggnadsarbete vore icke allenast eu obetydlighet, jemfördt med de arbeten,

som betingades af örliga anslag med omkring 5 å 4 millioner, ulan "äfven en jemförelsevis

ringa del af det arbete och del ansvar, som för öfrig! tillhörde Statens

jernvägstrafiks banafdelning, nemligen det för trafikens säkerhet nödiga underhållet

och bevakningen af de redan trafikerade jernvägarne. Att nu till ett så beskaffadi

ansvar hos chefen för banafdelningen vilja lägga äfven det, som utförandet årligen

af 3 a 4 mil jernväg innebure, syntes Styrelsen icke vara lämpligt. Första vilkoret

lör ett sammanförande syntes Styrelsen således vara, alt nybygguadsarbetel bildade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o SO.

en särskild temporär afdelning under den allmänna förvaltningen af Statens jernvägar,

hvilken naturligtvis skulle för öfrigt utgöras al de aldelningar, hvari förvaltningen

af Statens jernvägstrafik nu är indelad. Förstnämnda afdelning, hvilken lämpligen

kunde benämnas Byggnadsafdelningen, skulle således omfatta hela den förvaltning,

som nu stolle under Styrelsen öfver Statens jernvägshyggnader, dock med

vissa uppgiga undantag. Afdelningens chef, benämnd Öfver-ingeniör, skulle vara

ledamot af den gemensamma Styrelsen och föredragande lör afdelningens ärenden.

Beträffande fördelningen inom den gemensamma Styrelsen af det ansvar, som nu

ålåge Byggnadsstyrelsen, borde till eu början erinras, all enär det ej med fog

kunde begäras, all en enda person skulle såsom chef ansvara icke allenast för trafiken

på de Svenska stambanorna, hvilka årligen tillökades, utan äfven för alla de

funktioner, som för närvarande tillhörde chefen i Styrelsen öiver Statens jernvägsbvggnader,

skäl torde vara att, då de begge Styrelserna sammanslogos, på Öfveringeniören

förflytta en del af det ansvar, som ålåge den nuvarande Byggnadsstyrelsens

chef.1*

Öfver personal och arfvodesstat vid den nya hyggnadsafdelning, som sålunda

skulle uppkomma, är af Trafikslyrelsen framlagd följande beräkning.

Eu Öfver-ingeniör ............................................................

En andre Sekreterare .....................................................

Tillökning i arfvode åt Registrator ........................

En Kassör, arfvode .........................................................

missräkningspenningar ................................

Eu andre Kamererare ....................................................

En Revisor ........................-...............................................

En Bokhållare ...................................................................

Eu Vaktmästare ..............................................................

Extra biträden vid förefallande behof ........................

Summa

r Rmit 7,500

—

„ 5,500

—

„ 500

—

1,500

—

250

—

„ 5,500

-

„ 5,000

—

„ 2,100

—

750

„ 6,000

-

Ir Runt 28,600

varande härvid af Trafikstyrelsen erinradt, att, då de arfvoden, som för närvarande

utginge till Byggnadsstyrelsen, utgjorde 40,600 R:dr, sammanföringen af de båda

Styrelserna skulle verka till eu minskning i arfvodesutgifter åt omkring 4 2,000

Riksdaler, jemförda med dem, som skulle betingas derå!, att de båda Styrelserna,

hvar på sitt håll, fungerade inom hufvudstaden, äfvensom att besparingen för öfrigt

i hyror, uppvärmning och belysning al tjenslelokaler m. m. kunde uppskattas til!

ungefärligen 1,000 Riksdaler.

I afseende å tiden, då sammanslagningen utan betydande olägenheter kunde

genomföras, har Trafikstyrelsen slutligen erinrat,

afl arbeten å nordvestra stambanan redan vore i lull gång och hela den

ännu återstående delen af denna linie lagd under arbete efter den plan, som al

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 80.

9

Byggnadsstyrelsen ensam utarbefats och att samma Styrelse redan med den rätt

och myndighet henne tillkomme iklädt sig förbindelser med flera af de auktoriteter

och personer, hvilka på ett eller annat sätt kunde hafva att skafTa med utförandet

af denna bana;

att till följd häraf ett sammanförande af båda Styrelserna innan denna linie

fullbordades, skulle nödga Traflkstyrelsens chef och ledamöter ad, förutom öfvertagandet

af det ökade ansvar och arbete, som för ännu återstående anordningar å

denna linie blefve nödiga, äfven sätta sig in i alla de förhållanden, som stode i

sammanhang med redan vidtagna åtgärder och ingångna förbindelser af alla slag;

alt detta särskilda arbete och ansvar vore så mycket mera betungande, som

Styrelsens göromål i alla fall under den närmaste framtiden komme att i icke obetydlig

mån ökas, derest Kongl. Maj:t bifölle hvad Styrelsen med afseende å dess

funktioner för år 1870 föreslagit;

att räkenskaperna för södra, norra och östra stambanorna ännu ej vore till

fullo afslutade, och ej heller alla eganderättsförhållanden å nämnda banor utagerade,

och att ett öfvertagande af ansvaret härutinnan icke heller syntes böra annan myndighet

än den nuvarande Byggnadsstyrelsen åläggas;

och att dessutom den grundsatsen väl i allmänhet och särskilt i förhandenvarande

fall torde böra följas, att den myndighet, som börjat ett arbete äfven borde

ansvara för dess behöriga fullbordande;

hvarjemte slutligen icke finge förbises den omständigheten, att sammanslagningen

skulle erfordra en utvidgning af de tjenslelokaler, som nu af Trafikstyrelsen

ensam begagnas och alt denna utvidgning lämpligast kunde försiggå i sammanhang

med inredandet af tjenstelokaler för Styrelsen i centralbangårdens stationshus, hvilken

byggnad, derest redan inlemnadt förslag dertill vunne nådig stadfästelse, borde, åtminstone

icke sednare än nordvestra stambanan, vara fullbordad. På grund af det

anförda finge Styrelsen i underdånighet afstyrka, alt sammanförandet af de båda

ernvägsstyrelserna skedde förr än nordvestra stambanan blifvit fullbordad och anslag

till nya banor af Riksdagen beviljade; dock borde, derest anslag till nya banor

beviljades medan arbetena å nordvestra stambanan ännu påginge, enligt Styrelsens

ofvan uttalade åsigt en gemensam styrelse redan då inrättas för att från början

utarbeta de planer och vidtaga de förberedande åtgärder, hvarpå de nya banornas

utförande berodde, men den dåvarande styrelsen öfver Statens jernvägsbvggnader borde

i sådan händelse likväl fortfarande fungera, intilldess nordvestra stambanan vore

fullbordad och redovisningen för dertill anslagna medel afslutad.

Bih. till Riksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 80.

På sätt Trafikstyrelsen häröfver upplyst och vitsordat, kan den ifrågasatta

sammanslagningen af Byggnads- och Trafikstyrelserna, derest en sådan åtgärd blefve

beslutad, icke utan betydande olägenheter ega rum förr än nordvestra stambanan

samt stationshuset i Stockholm hlifvit. fullbordade; vid hvilket förhållande och då

Kongl. JVIaj:t med anledning af Riksdagens ofvanberörda skrifvelse icke lärer underlåta

att vid denna tidpunkt taga frågan i öfvervägande och till Riksdagen göra den

framställning i ämnet, hvartill omständigheterna kunna gifva anledning, Utskottet

hemställer,

att Grefve E. Sparres ifrågavarande motion icke måtte till någon

åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 Maj 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Reservationer:

af Herrar Carl Ifvarsson och E. Key, hvilka såsom sin åsigt åberopade ett

förslag till utlåtande, så lydande:

”Motionären har med sitt förslag afsett ej endast besparing i kostnaderna för

Statens jernvägsbyggnader, utan äfven mera enkelhet och enhet i förvaltningen och

byggnadernas anordnande. I sådant hänseende yttrar motionären: ”Jernvägar byggas

för att trafikeras, och om eu trafikstyrelse skäll bibehållas, synes det vara lämpligast,

alt denna hufvudsakligen meddelar föreskrifterna i afseende på anläggningen,

med öfverlemnande åt ingeniörerna af det tekniska i sjelfva utförandet. Erfarenheten

har ådagalagt behofvet deraf, enär ganska ofta Trafikstyrelsen, då den emottagit

den färdigbyggda banan, börjar med att verkställa åtskilliga förändringar, till

stor kostnad för Statsverket.” Byggnadsstyrelsen har visserligen omförmält, alt numera

rörelsemateriel och utredningspersedlar i allmänhet genom Trafikslyrelsens försorg

anskaffas, hvarförutan förstnämnda Styrelse ansett, att det nödiga sambandet,

mellan de båda Styrelserna bäst och ändamålsenligast skulle vinnas derigenom, att

vissa allmänna, på den vid trafiken vunna erfarenheten grundade, föreskrifter fastställdes

till efterrättelse vid utförandet af de nya jernvägsanläggningarne; men detta

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 80.

11

förslag svnes Utskottet ingalunda kunna anses tillfredställande. Att Trafikstyrelsen

redan under nuvarande förhållanden till Byggnadsstyrelsens kännedom meddelar de

vid trafiken vunna iakttagelser, som böra på planernas uppgörande eller byggnadsarbetenas

utförande ega inflytande, samt att sådana meddelanden hos Byggnadsstyrelsen

vinna behörigt afseende, måste Utskottet antaga, och nyssberörda förslag skulle

således afse, att Trafikstyrdsen skulle i fråga om byggnadernas alla detaljer meddela

föreskrifter, hvilka skulle af Byggnadsstyrelsen iakttagas, oaktadt, enligt hvad Utskottet

föreställer sig, vid arbeten af ifrågavarande beskaffenhet ofta nog inträffar, att

under arbetets fortgång förändringar i den ursprungliga planen kunna af förhållandena

påkallas, så att det samband mellan styrelserna, som med det föreslagna förfaringssättet

åsyftats, svårligen skulle i tillämpningen visa sig gagneligt. Den enbet

i förvaltningen, som för ett fullt ändamålsenligt anordnande af byggnadsarbetena är

erforderlig, lärer endast genom sammanförandet bos en styrelse af uppsigten öfver

så väl trafik som byggnader kunna ernås; och då, på sätt Trafikstyrelsen upplyst, ett sådant

sammanförande jemväl skulle medföra ej obetydlig besparing i förvaltningskostnaderna,

anser sig Utskottet böra hemställa,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes tillse huruvida icke Styrelsen för Statens jernvägsbvggnader

må kunna indragas, och utförandet af berörda byggnadsarbeten

åt Styrelsen för Statens jernvägstrafik öfverlemnas,

samt att Kongl. Maj:t behagade till nästa Riksdag i ämnet

aflåta den nådiga framställning, hvartill förhållandena finnas

föranleda.”

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.