Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 10
1871-05-04 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1871:10, Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 10
Dokumentets text
Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 10.
1
Mo #0.
Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1871, kl. 12 midd.
Betänkande, angående Tullbevillningen.
Jemiikt föreskriften i 40 § Riksdags-ord n i ngen får Bevillnings-Utskottet
härmed afgifva betänkande, angående de från Riksdagens Kamrar
till Utskottet hänvisade motioner, som åsyfta ändring i nu gällande
föreskrifter om tullbevillningens utgörande samt i sammanhang dermed
redogöra äfven för de förändringar, som Utskottet i detta afseende
funnit sig böra föreslå.
Införselstarifen.
Införselstullen å Bränvin och sprit, hvilken för närvarande i allmänhet
utgör 1 Ridt- 20 öre för en kanna af 50 procents alkohol vid
-f- 15° Celsius, innefattar utöfver den hittills stadgade tillverkningsafgift
af 70 öre en tilläggsafgift eller s. k. surtaxe af 50 öre per kanna.
Härifrån'' gör dock bränvin och sprit, då varan är tillverkad af vindrufvor
i Frankrike och derifrån sjövägen direkte införes, undantag,
emedan enligt Handelstraktaten med nyssnämnda land, surtaxen å sådant
bränvin får högst utgöra: 15 öre per kanna af 50 procents aikoholhalt,
då bränvinet införes på fastage!*, och 30 öre per kanna utan afseende
på bränvinets alkoholhalt, då detsamma införes på buteljer eller
krus, hvadan införselstullen å sådant franskt bränvin nu linnes bestämd
i förra fallet till 85 öre per kanna af 50 procents alkoholhalt vid
-j- 15° Celsius och i sednare fallet till 1 R:dr 70 öre per kanna, utan
Bill. till Riksd. Frot. 1871. 5 Sami. 1 Afd. 9 Raft. 1
Äkthet'' och
zEther spirituösas
samt
Bränvin och
Sprit.
2
Bevillnings-Utskotteis Betänkande N:o 10.
afseende å alkoholhalten, hvilken sistnämnda afgift motsvarar, jemte
förberörda surtaxe 30 öre dubbla tillverkningsafgiften af en kanna svenskt
bränvin af normalstyrka.
I nära sammanhang med tullafgiften å bränvin och sprit står ock
den å zEther och JEther spirituosus eller Hoffmans droppar, hvarå afgiften
är bestämd till likhet med den för ren alkohol belöpande eller 2 R:dr
40 öre kannan.
Sedan Riksdagen beslutat en till 80 öre förhöjd tillverkningsskatt
för bränvin, har Utskottet bort taga i öfvervägande om och i hvad mån
förändring i införselstullen å bränvin och sprit samt aether och aether
spirituosus häraf bör föranledas. Det torde för bedömande häraf vara
nödigt erinra, att, ehuru den beslutade skatteförhöjningen visseidigen
nominelt utgör 10 öre för kannan, densamma åtföljts af vissa lättnader
för den inhemska bränvinstillverkningen, såsom medgifvande af rätt till
afdrag för s. k. Schwindung och eftergifvande af förskottsbetalning utaf
tillverkningsskatten, hvilka eftergifter ansetts kunna uppskattas till omkring
5 öre för kanna, så att den egentliga skatteförhöjningen endast
uppgår till omkring 5 öre kannan, med hvilket belopp Utskottet i följd
deraf ansett den nu utgående allmänna tullsatsen å bränvin och sprit
böra för bibehållande af hittills stadgade förhållande emellan dessa tullsatser
och tillverkningsafgiften för bränvin förhöjas; hemställande fördenskull
Utskottet,
l:o.
a) att de i nu gällande tulltaxa bestämda tullsatser å
bränvin och sprit af vinclrufvor, tillverkade i Frankrike
och derifrån sjövägen direkte infördt, må förhöjas
från 85 till 95 öre för bränvin, infördt på fastager, och
från 1 R:dr 70 öre till 1 R:dr 90 öre för bränvin, infördt
på buteljer eller krus;
b) att de för öfriga slag af bränvin och sprit för närvarande
bestämda tullsatser af 1 R:dr 20 öre per
kanna af 50 procents alkoholhalt vid -j-15° Celsius
må med 5 öre förhöjas till 1 R:dr 25 öre; och
c) att tullsatserna för aether och aether spirituosus eller
s. k. Hoffmans droppar i följd häraf förhöjas från 2
R:dr 40 öre till 2 R:dr 50 öre för en kanna.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 7) har Herr C.
J. Grafström föreslagit, att nedannämnda rubriker i tulltaxan må erhålla
följande förändrade lydelse i stället för nu befintliga, nemligen:
Bevillnings-Utskottets Betänkande N;o 10.
3
Apotheksvaror, alla i taxan ej specificerade, enkla eller sammansatta
....................................................................................................... fria
Kemiskt tekniska preparater, ej specificerade......100 R:dr...... 5 R:dr
Räfkakor eller Räfkryddor \ få införas under samma vilkor som
Kantarider eller Spanska flugorJ arsenik
och att alla öfriga till apotheksvaror hänvisande rubriker i nuvarande
taxa hädanefter uteslutas.
Med denna vid flera föregående riksdagar med endast obetydliga
modifikationer framlagda motion, till hvilken Utskottet för öfrigt hänvisar,
har motionären afsett att få undanröjda de för vissa grenar af
industrien hinderliga och menliga förhållanden, att eu del för dessa industrigrenar
nödiga och nyttiga varor, hvilka jemväl af apothekare användas
och fördenskull blifvit till apotheksvaror hänförda, endast med
mycken omgång, tidspillan och kostnad kunna af industriidkare införas,
under det sådant af apothekare sker fritt och utan dylika hinder, såsom
ock fallet vore med en del kemiskt tekniska preparater, hvilka apothekare
finge införa tullfritt, under det industriidkare för samma vara
nödgades erlägga en tull utaf 5 procent af värdet, i följd af hvilka förhållanden
i synnerhet den mindre industriidkare:! tvingades att hos
apothekaren köpa sitt behof af dylika artiklar och att sålunda, till varans
onödiga fördyrande utan någon derigenom uppkommande ökad inkomst
för staten, begagna denne privilegierade importör såsom mellanhand.
Vid 1868 års riksdag tillstyrkte Bevillnings-Utskottet en af Herr
Grafström väckt enahanda motion i ämnet, men detta vann ej Riksdagens
bifall, hufvudsakligen emedan det befarades, att en mängd utländska
farliga gifter skulle på sådant sätt komma ut i den allmänna rörelsen.
Vid den nästpåföljande Riksdagen förklarade Bevillnings-Utskottet, att
det icke syntes Utskottet rätt lämpligt, att vid Kamrarnes hufvudsakligen
oförändrade sammansättning och utan några tillkomna nya skäl eller inträffade
förändrade förhållanden i öfrigt till förnyad pröfning framlägga
förslaget. Då det är ganska sannolikt, att ett förslag till bifall af Herr
Grafströms motion i hela dess vidd icke heller nu skulle möta ett gynnsammare
upptagande än vid 1868 års riksdag, och genom fasthållande
vid det då framställda förslaget Bevillnings-Utskottet alltså skulle äfventyra
framgången för de lättnader, Utskottet ansett böra beredas industrien
i förevarande hänseenden, så har Utskottet, som visserligen anser
de af 1868 års Bevillnings-Utskott framlagda förslag i denna fråga vara
de principielt riktigaste, och som icke heller delar ofvan antydda deremot
framställda betänkligheter, likväl ansett sig böra tillse, huruvida
icke någon annan utväg förefinnes att ernå de lättnader för industrien
4
Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 10.
motionären åsyftat; och har Utskottet trott, att detta till väsendtligaste
delen skulle låta sig göra, derigenom att sådana nu till apotheksvaror
hänförda artiklar, sQin för industriens behof erfordras, i tulltaxan specificeras,
äfvensom att tullen för kemiskt-tekniska preparater göres lika
för apothekare som för andra importörer, hvarigenom ändock icke något
nämnvärdt fördyrande af de läkemedel, hvaruti sådana preparater
ingå, lärer vara att motse.
Efter det Utskottet i nu omförmälda hänseenden rådfört sig med
sakkunnige personer, går Utskottet att underställa Riksdagens pröfning
följande förslag, nemligen:
2:o.
att Riksdagen, med anledning af Herr Grafströms ifrågavarande
motion, må besluta:
a) att för följande nu till apotheksvaror i tulltaxan hänvisade
och sålunda tullfria artiklar i taxan intages
nedanstående bestämmelser, nemligen:
Cassia pst illa ................................................................... fri.
Enbärsmos ....................................................................... fritt
Flädermos; se Sirap.
Flädersaft; se Bärsaft.
Galanga rot ........................................................................ fri.
Gentianarot ...................................................................... fri.
Hållrot ............................................................................... fri.
Kalmus ........................................................................... fri.
Kinabark ......................................................................... fri.
Kinarot; hänföres till Apotheksvaror.
Magnesia; se Kemiskt-tekniska preparater.
Nicht, gul .................................................................... fri.
Paradiskorn; se Kardemummör.
Rosmarin ........................................................................ fri.
Storax ................................................................................ fri.
Violrot ............................................................................ fri.
Zitwerrot ........................................................................ fri;
b) att de till rötter för apothekares behof nu räknade
Althecerot, Alcanncerot, Saleprot och Tvålrot, i tulltaxan
specificeras och förklaras tullfria;
Bcvillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.
5
c) att den jemväl nu under apotheksvaror inbegripna artikeln
Caraghen , eller Perlmossa särkildt i taxan specificeras
och medgifves allmän tullfrihet; och
d) att den under rubriken kemiskt-tekniska preparater
förekommande mening: »för medicinska behof, hänföras
till apotheksvaror, ej specificerade», må utgå och denna
rubrik i följd häraf komma att lyda:
Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade — 100
R:dr — 5 Ii:dr.
Enligt hvad Herr Grafström i förenämnda motion vidare anmärkt,
hänföras Pomeransblomvatten och Ättikoetlier, enligt Kongl. General-tullstyrelsens
särskilda bestämmelser till apotheksvaror, hvarjemte Ricinolja
på enahanda sätt behandlas. Samtliga dessa artiklar ega dock, efter
hvad Utskottet inhemtat, användning i flera industrigrenar och således
böra, enligt de åsigter, som i afseende på apotheksvaror här ofvan uttalats,
medgifvas till införsel äfven för andra än apotekare. Härvid
har Utskottet ansett, att pomeransblomvatten bör i taxan specificeras och
då den har ett värde af 50 öre per skålpund draga en tull af 5 öre per
skålpund; att åttikaether, äfvensom en del andra aetherarter, hvilka under
benämningen fruktaether, cognac-, ruin- och arrak-essenser begagnas vid vinfabrikationen,
böra i tulltaxan införas under hufvudrubriken aether och
lika med denna asättas en tullufgift af 2 R:dr 50 öre per kanna; samt
att Ricinolja bör jemte alla öfriga nu till apotheksvaror hänförliga oljor
med undantag för Krotonolja, som fortfarande bör hänföras till apotheksvaror,
såsom nämndt, medgifvas till införsel af hvem som helst
mot en tullafgift af 3 öre per skålpund såsom andra icke specificerade,
feta icke flygtiga oljor. I enlighet härmed får Utskottet föreslå,
3:o.
a) att i tulltaxan införes följande rubrik:
Pomeransblomvatten — 1 skålp. — 5 öre;
b) att under rubriken aether i tulltaxan införes följande:
JEtherarter, sammansatta och blandningar deraf, såsom
salpeteraether, åttikaether, fruktaether, cognac-, rum- och
arrak-essens eller olja o. s. v. — 1 kanna — 2 R:dr
50 öre; och
Andra såsom
apotheksvaror
behandlade artiklar:
Pomeransblomvatten,
Attihcether
in. m.
6
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.
Inventarier,
skeppsjern,
smiefr e//er yaZsadt,
ankare
m. in.
Tågvirke.
Taxeunderrättelserna,
§ <9.
c) att Krotonolja i taxan specificeras såsom till apotheksvaror
hänförlig, men alla andra oljor, hvilka äfven för
pharmaceutiska behof användas, må vara underkastade
de allmänna tullbestämmelserna för oljor samt denna
rubrik följaktligen erhålla den förändrade lydelse taxeförslaget
utvisar.
Vid 1868 års riksdag framställde Bevillnings-Utskottet förslag,
att så väl Inventarier, skepps-, nya, ej specificerade, icke hänförliga till
husgerådssaker eller beklädnadspersedlar, som de under rubriken Jern,
smidt eller valsadt, upptagna artiklarne: ankare, kettingar, kettingsstoppare,
krokar, armbultar, draggar, raderjern och skeppsknän, jemte
Tågvirke, nytt, måtte medgifvas tullfri införsel, äfvensom att i följd
häraf § 8 i taxeunderrättelserna skulle erhålla en sålunda förändrad
lydelse, att der stadgade restitution af införselsafgiften inskränktes till
artiklarne: segel och segelduk; och anförde Utskottet såsom skäl härför:
att då skeppsrederierna, hvilka utgjorde en för landet särdeles vigtig
näring, borde på allt billigt sätt lättas och underhjelpas, sådana artiklar,
som för fartygs utredning och utrustning voro oumbärliga, synts
föga lämpliga för tullbeskattning, något som tullagstiftningen äfven i
viss mån godkänt, enär den medgifvit restitution af erlagda . införselsafgifter
för de materialier, som bevisligen blifvit använda till reparering,
bygnad, tackling och utredning af vid svenskt varf nybygda eller
reparerade fartyg; att då likväl fartyg, som icke blifvit nybygda eller
reparerade, fortfarande måste betala tull för de förnödenheter, hvarmed
de i svensk hamn nödgades förse sig, skeppsrederiernas alla olägenheter
icke kunde anses undanröjda genom förberörda medgifvande,
hvilket dessutom föranledt åtskilliga svårigheter, enär, i följd af den i
taxeunderrättelserna förekommande tillåtelse till restitution för alla
»materialier och skeppsförnödenheter», anspråk blifvit framställda på
restitution af erlagda afgifter för de mest olika slags varor, hvilka anspråks
rättmätighet ofta befunnits särdeles svår att kontrollera; salut
att tullinkomsten af förenämnda artiklar i följd af den mcdgifna restitutionen
så högst betydligt förminskades, att den kunde sägas uppbäras
endast för att återbäras.
Detta Utskottets förslag bifölls af Första Kammaren, men afslogs
af Andra Kammaren; hvarefter detsamma vid företagen gemensam votering
i Kamrarne föll med 133 röster mot 128. Vid sadant förhållande
och på de ofvan anförda skälen har Utskottet trott sig kunna nu ånyo
göra denna fråga till föremål för Riksdagens pröfning genom att föreslå:
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10. 7
4:o.
att så väl inventarier, skepps-, nya, ej specificerade, icke
hänförliga till husgerådssaker eller beklädnadspersedlar,
som de under rubriken Jern, smult eller valsadt, upptagna
artiklame: ankare, kettingar, kettingsstoppare,
krokar, armbultar, draggar, roderjern och skeppsknän,
jemte tågvirke, nytt, må medgifvas tullfri införsel;
samt att i följd häraf så väl de rubriker, under hvilka
dessa artiklar finnas i taxan upptagna, som äfven § 8
taxeunderrättelserna må erhålla den lydelse, bifogade
transsumerade taxeförslag utvisar.
I händelse af bifall härtill torde ock
5:o.
den vid rubriken skeppsinventarier nu förekommande
hänvisning till 8 § taxeunderrättelserna få bortfalla.
Herr C. F. Appeltofft har inom Andra Kammaren i motion N:o
12 framställt förslag »att, för beredande af medel till anskaffande af en
tillräcklig och tidens fordringar fullt motsvarande krigsmateriel för landtoch
sjöförsvaret, en tullförhöjning under 10 år åsättes:
kaffe med 10 öre per skålpund,
socker 10 öre » »
tobak 10 öre » »
samt en införselstull å
sammalet rågmjöl af 30 öre per centner,
siktadt d:o 50 öre » »
och hvetemjöl 75 öre » »
och att dessa medel, som böra kunna beräknas till två och en half
million R:dr årligen, ställas till Regeringens disposition för ofvannämnda
ändamål.»
Om det än må medgifvas, att statsbehofven kräfva beredande af
ökade inkomster, så måste dock härvid tillses, att icke sådana utvägar
tillgripas, att de mindre bemedlade komma att jemförelsevis hårdast
drabbas af skattetillökningarne. Detta skulle dock blifva förhållandet
genom att med införselstull belägga en sådan förnödenhetsartikel som
mjöl äfvensom genom att ytterligare förhöja tullsatserna å de allmänna
Kaffe, socker,
spanmål, malen.
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.
Kryddor och
frukter af åtskilliga
slag.
såsom Anis,
Apelsiner m.jl.
förbrukningsartiklarne kaffe och socker; hvarförutan anmärkas må, att
en sådan tullförhöjning å sistnämnda artiklar, som motionären ifrågasatt,
ur synpunkten af statskassans egen fördel ingalunda kunde vara tillrådlig.
Utskottet, som i fråga om tullsats å tobak kommer att här nedanföre
yttra sig, hemställer nu allenast,
Smått
Herr Appeltoffts motion, i hvad den angår förhöjning
af tullsatserna å kaffe och socker, äfvensom åsättande
af införselstull å hvetemjöl och rågmjöl icke måtte
- af Riksdagen bifallas.
Då emellertid i följd af de ökade statsbehofven man måste söka
att, hvar helst sådant kan utan synnerliga olägenheter låta sig göra, bereda
ökade inkomster, har Utskottet trott sig böra tillse, om icke äfven
af tullbevillningen någon förhöjd statsinkomst skulle kunna beredas, utan
att hvarken de mindre bemedlade samhällsklasserna blefvo med nämnvärdt
ökade bördor betungade eller landets industriela intressen deraf
på något hämmande sätt berördes. Härvid har det synts Utskottet, att
någon tullförhöjning kunde åsättas åtskilliga kryddor och frukter, hvilka
egentligen endast af de förmögnare folkklasserna förbrukas och äfven af
eu hvar bland dessa till en så ringa myckenhet, att en förhöjning af
några öre i priset å desamma icke kan blifva synnerligen betungande,
men ändock gifva jemförelsevis icke obetydliga inkomst-belopp. Vid uppgörande
af förslag till dessa tullförhöjningar har Utskottet af lätt insedda
skäl funnit sig böra taga synnerlig hänsyn till de motsvarande tullafgifter,
som nu äro i Norge gällande; Och får Utskottet, efter en genomförd
undersökning i detta hänseende, hemställa:
7:o.
att tullafgifterna för nedannämnda artiklar måtte sålunda
förhöjas, nemligen för:
Anis
från
7
öre
till
10
öre
per
U.
Apelsiner
»
6
»
))
10
»
''»
»
Citroner
6
»
»
10
»
»
»
Citronskal, torra
»
6
»
))
10
»
»
»
Dadlar
»
15
»
))
20
»
»
»
Fenkol
Bevillnings-Utskotiels Betänkande N:o 10.
9
Fenkol från
Fikon »
Frukter af Bär, ej specificerade,
torra »
Grönsaker, torkade »
Ingefära, torr »
Kanel, Kanel-knoppl
och Cassia LigneaJ
Kapris »
Kardemummor »
Kaviar »
Koriander »
Korinter »
Lagerblad och 1
Lagerbär j
Mandel »
Muskott, torr och \
Muskottblomma J
Neglikor »
Nötter, kokos- »
hassel-, val- 1 )(
och andra slag J
Peppar, alla slag »
Persikokärnor »
Plommon, Brunellerl
och Sviskon J
Pomeranser »
Pomeransknoppar
och skal »
Russin »
Thé »
7
öre
un
10
öre
per
H.
7
»
»
10
»
»
»
6
»
»
10
»
»
»
6
»
»
10
»
»
»
7
»
»
10
»
»
»
30
»
»
35
»
»
»
25
»
»
35
»
»
»
40
»
»
50
»
»
»
60
»
»
75
»
»
»
5
»
»
10
»
»
»
9
»
»
10
»
»
»
3
»
»
5
»
»
»
12
»
»
15
»
»
»
4o;r»
»
50
»
»
»
18.
»
»
20
»
»
5
»
»
10
»
»
st.
3
»
10
»
»
U
11
»
»
12
»
»
»
12
»
»
15
»
»
»
6
»
»
8
»
»
»
6
»
»
10
»
»
»
6
»
»
10
»
»
»
6
»
»
10
»
»
»
50
»
»
60
»
»
»
Uti sin förrberörda motion (N:o 12) har Herr Appeltofft, såsom
redan är nämndt, bland annat föreslagit en tullförhöjning för tobak,
oarbetad, af 10 öre pr tt., och då denna artikel, ehuru föremål för allmän
förbrukning äfven bland de minst bemedlade samhällsklasserna, likväl
icke kan med skäl sägas utgöra en sådan förnödenhetsvara, att man
fördenskull må rygga tillbaka för en hög tullbeskattning å densamma,
måste dock äfven härvid tillses, att hvarken måttan eller klokhetens
gräns öfverskrides. Det bör i förra hänseendet bemärkas, att redan nu
Bill. till Riksd. Prof. 1871. 5 Samt. 1 Afd. 9 Häft. 2
Tobak,
oarbetad.
Åtskilliga rättelser
i tulltaxan.
10 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.
gällande tullsats, 26 öre pr U., uppgår till omkring 50 procent af värdet
å tobaksblad och omkring 200 procent af värdet å stjelk. I sednare
hänseendet åter måste naturligen tagas hänsyn till den tullsats, som i
Norge är gällande. Denna'' tullsats, förut bestämd till 9 skillingar per
M., norskt mynt och vigt, eller 25,64 öre per svenskt U., är för innevavarande
budgettermin i Norge förhöjd med en skilling och motsvarar
nu 28,49 öre per svenskt it-. En förhöjning af 2 öre per €t. oarbetad
tobak skulle i följd häraf, enligt Utskottets åsigt, kunna åsättas utan
ökad fara för oloflig införsel och jemväl utan synnerlig olägenhet för
den förbrukande allmänheten; hvaremot anförda förhållande i afseende
å den norska tobakstullen alldeles förbjuder en så betydlig förhöjning,
som den af motionären föreslagna. Utskottet, som alltså kommer att
föreslå en tullförhöjning af 2 öre å oarbetad tobak, finner likväl någon
förändring i tullsatserna å de olika slagen af arbetad tobak, såsom Herr
Appeltofft i en till Utskottet ingifven skrift förmält sig hafva med sin
motion åsyftat, icke böra vare sig med afseende å skydd för den inhemska
tobaksfabrikanten eller af annan anledning i följd häraf ega rum;
hemställande Utskottet i öfverensstämmelse med det nu anförda,
8:o.
att Riksdagen må på det sätt bifalla hvad Herr Appeltofft
i sin förenämnda motion föreslagit i fråga om
tullförhöjning å tobak, att tullafgiften för »tobak, oarbetad,
blad och stjelk», förhöjes med 2 öre från 26
till 28 öre för skålpund.
Slutligen har Utskottet ansett följande rättelser böra i tulltaxan
vidtagas, nemligen:
9:o.
a) att åk Anilin icke såsom sådan utgör föremål för införsel, utan
blott i form af Anilin färger,
rubriken »Anilin» förändras till Anilinfärger;
b) att då Kransögon blott är en numera obruklig benämning för
Räfkakor,
rubriken Kransögon ur taxan utgår;
c) att då den art af Nicht, som är detsamma som Tutia, numera
icke har någon användning eller utgör föremål för införsel, utan den nu
under benämningen Nicht förekommande artikel eller så kallad gul
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 10.
11
nicht utgör frömjölet af åtskilliga växter och af Utskottet här ofvan
föreslagits till tullfrihet,
rubriken Nicht förändras sålunda:
Nicht, gul......................................................................... fri;
hvarjemte rubriken Tutia ur taxan borttages;
d) att då genom förbiseende den vid rubriken skälspäck i äldre
tulltaxor intagna hänvisning till tran lemnats oförändrad, ehuru artikeln
späck, till hvilken skälspäck är hänförlig, numera är tullfri, denna rubrik
må rättas sålunda:
Skälspäck; se späck.
Taxe-imderrättelserna.
Genom nådig remiss den 3'' sistlidne Mars har Kongl. Maj:t till
Be v i lini ngs-Utskottet öfverlemnat en från General-tullstyrelsen inkommen
underdånig skrifvelse, angående medgifvande under vissa vilkor af rätt
till restitution af erlagd tull för varor, som, efter här i riket undergången
förädling, åter utföras, på det frågan härom måtte komma under
ompröfning i sammanhang med tullbevillningen.
Uti förberörda skrifvelse har General-tullstyrelsen, med omförmälande
af tvänne särskilda fall, i hvilka framställning om tullrestitution
hos styrelsen skett, den ena gången för i Norge tillverkadt
vadmal,5 som för den der bosatte egarens räkning uti Norrköping
undergått s. k. klädesberedning och derefter sålunda förädladt blifvit
till Norge återutfördt, den andra gången för tillskurna handskämnen,
införda från Köpenhamn till Malmö för att der till handskar färdigsys,
och i sådant förädladt skick till Köpenhamn återsändas, hos Kongl. Maj:t
hemställt, att dä det syntes General-tullstyrelsen hvarken lämpligt eller
med billighet öfverensstämmande, att utländsk vara, hvilken vid införseln
angåfves såsom ämnad att efter här i riket undergången förarbetning
eller förädling till utlandet återsändas och hvars utförsel i förädladt
skick sedermera tillförlitligen styrktes, måste, i likhet med en till
förbrukning inom landet afsedd importartikel, vidkännas den i gällande
tulltaxa bestämda införselsafgift; dä deremot medgifvandet af tullfrihet
i sådana fall antagligen skulle komma att i sin mån för den inhemska
fabriks- och handtverksnäringen samt husslöjden, särdeles i gränsorterna,
medföra gagn genom beredande af ökade tillfällen till arbetsförtjenst;
då, enligt § 9 i underrättelserna till gällande tulltaxa, vid utförsel sjöledes
från stapelstad af vissa utaf utländskt råämne inrikes tillverkade
Taxeunder rättelserna
§ 9.
12
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.
varor vederbörande exportör redan är under iakttagande af föreskrifna
vilkor berättigad att åtnjuta tullrestitution efter en för hvart och ett
af dessa varuslag särskilt bestämd grund; och dä befrielse från tullumgälder
för utländska inom landet förädlade och åter utförda varor
desto heldre torde vara af omständigheterna påkallad som, jemlikt §§
137 och 138 af gällande Tullstadga, jemförda med Kor gl. Kungörelsen
den 23 Juli 1869, varor, hvilka land- eller sjöväg transito föras genom
riket mellan särskilda främmande länder, äro, så vida de icke derunder
uppläggas under kronans lås och vård, frikallade från erläggande till
kronan af tull eller annan afgift, Kong]. Majrt måtte i nåder förordna,
att då vid angifning till tullbehandling af en från utrikes ort inkommen
vara godsegaren skriftligen förklarar densamma vara ämnad att efter
här i riket undergången förädling till utlandet åter utföras, varan må
emot nedsättning hos vederbörande tullkammare af belöpande tullafgift
till godsegarens disposition utlemnas med rättighet för denpe att, sedan
varan i förädladt skick till utrikes ort åter utförts och sådant inom natt
och år, efter det införseln skett, blifvit hos General-tullstyrelsen styrkt,
det nedsatta tullbeloppet i behörig ordning återbekomma.
Efter inhemtad kännedom af den nådiga remissen med dervid
fogade bilagor har Utskottet på de utaf General-tullstyrelsen anförda
skäl, och då med visshet bör kunna antagas att den embetsmyndighet,
som till gagn för svensk industri framställt förslaget och öfver
tillämpningen har att utöfva kontroll, också skall dervid kunna betrygga
statsverket mot missbruk af ett i sitt syfte billigt medgifvande, funnit
sig böra hemställa:
10:o.
att i 9 § af taxeunderrättelserna må i omförmälda
hänseende tilläggas ett nytt stadgande af följande lydelse:
Vill
någon införa tull underkastade varor i ändamål
att desamma i annorlunda bearbetadt eller förädladt
skick, än här ofvan sägs, land- eller sjövägen återutföra
och den vid införseln erlagda tullafgiften tillika
återbekomma, må sådant vara tillåtet under vilkor,
att en dylik afsigt med införseln redan i sammanhang
dermed vid varans angifning till tullbehandling
skriftligen anmäles, samt att varuegaren i öfrigt ställer
sig till efterrättelse de föreskrifter, hvilka General
-
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.
13
tullstyrelsen eger meddela till förekommande af missbruk
utaf en sålunda medgifven förmån; skolande
derjemte för tillgodonjutande af denna förmån återutförseln
hafva egt rum och sådant behörigen styrkas
inom natt och år efter det införseln skedde.
Stockholm den 4 Maj 1871.
På Utskottets vägnar:
GUSP. AK UGGLAS.
14
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.
Förslag
till ändringar i gällande Tulltaxa.
Tarif för Införselstnllen.
JEther och iEther spirituosus eller s. k. Hoffmans
droppar .........................................................................
./Etherarter, sammansatta och blandningar deraf, såsom
salpeter-aether, ättike-sether, frukt-gether,
konjak, rum- och arracksessens eller olja o. s. v.
Alcanncerot...................................................................................
Althecerot......................................................................................
Anilinfärger; hänföras under kemiskt tekniska preparater.
Anis...............................................................................................
Apelsiner.......................................................................................
Bränvin och Sprit:
af säd, potates eller andra jordfrukter ..................
af ris: arrak
af socker: rum
Qvantitet för
Införsels- >
tullbcräk-
tull.
ningen.
Riksmynt.
Hide
öre
1 kanna
2
50
1 kanna
2
50
F
fi
—
Fri
1 skalp.
—
10
1 skålp.
—
10
1 kanna af 50
procents alko-
} .
25
holhalt vid
+ 15° C.
1 kanna af 50
procents alko-
1
} i
25
holhalt vid
+ 15° C.
1 kanna af 50
procents alko-
1
} i
25
holhalt vid
+15° c.
f
Bevillnlngs-lJtsJcottets Betänkande N:o 10.
15
Bränvin och Sprit:
af vindrufvor:
då varan är i Frankrike tillverkad och derifrån
sjövägen direkte införes:
på fastager..................................................................
på buteljer eller krus.............................................
då varan är annorstädes tillverkad eller på
annat sätt införes........................................................
af annan frukt
Caraglien eller Perlmossa ...............
Citroner.....................................................
Citronskal, torra ..................................
Dadlar ...................................................
Enbärsmos..............................................
Fenkol ..................................................
Fikon ......................................................
Flädermos; se Sirap.
Flädersaft; se Bärsaft.
Frukter och Bär, ej specificerade:
Qvantitet för
Införsels-
tullberäk-
tull
ningen.
Riksmynt.
R:dr
Öre
1 kanna af 50
procents alko-
95
holhalt vid
\
+ 150 C.
1 kanna utan
1
1
afseende på
alkohol-
i
90
halten.
1
1 kanna af 50
procents alko-
i
25
holhalt vid
+15° c.
1 kanna af 50
procents alko-
J
l 1
25
holhalt vid
1 •
+ 15° C.
Fr
i
1 skålp.
—
10
1 skålp.
—
10
1 skålp.
—
20
Fritt
i
1 skålp.
—
10
1 skålp.
10
opaginerad Kontrollera mot PDF
IB Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.
Qvantitet för
tullberäk-
Införsels-
tull.
ningen.
Riksmynt.
Frukter och Bär:
R:dr
öre
torra.....................................................................................
1 skalp.
10
Galangarot....................................................................................
—
Fri
Gentianarot .................................................................................
Grönsaker — — — — — — — —
Fri
torkade ................................................................................
1 skålp.
—
10
Hållrot ..........................................................................................
Ingefära:
—
Fr
i
10
torr .......................................................................................
Inventarier, skepps-, ej specificerade, och icke hänför- liga till husgerådssaker eller beklädnadsper- sedlar, äfvensom skeppsinventarier, alla slag,
1 skålp.
tillhörande förolyckade eller sjöskadade ut-
ländska fartyg..............................................................
Jern:
smidt eller valsadt:
ankare, armbultar, draggar, kettingar, kettings- stoppare", krokar, roderjern och skeppsknän.....
fria
Fria
Kalmus.........................................................................................
----
Fri
Kanel, Kanelknopp och Cassia Lignea..............................
1 skålp.
" ......
35
Kapris .........................................................................................
1 skålp.
—
35
Kardemummor .......................................................................
1 skålp.
—
50
Bevillnings-Utskofets Betänkande N:o 10. 17
Qvantitet för
Införsels-
tullberäk-
tull
ningen.
Riksmynt.
R:dr
öre
Kaviar .................................................................................. ..
1 skalp.
—
75
Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade ..................
Kull- 100 jemt
5
■—
Kimrök — —
Kinabark....................................................................................
Fr
•
i
Kinarot; hiinföres under Apothcksvaror.
Koriander ....................................................................................
1 skalp.
—
10
Korinter........................................................................................
1 skålp.
—
10
(Kransögon; hänföras under Apotheksvaror )
utg<
ir.
Lagerblad och Lagerbär........................................................
1 skålp.
—
5
Magnesia; se kemiskt,-tekniska preparater.
Mandel........................................................................................
1 skålp.
—
15
Muskott, torr, och Muskottblomma......................................
1 skålp.
—
50
Neglikor .................................................................................
1 skålp.
—
20
Nicht, gul ..................................................................................
——
Fr
i
Nötter:
kokos- .................................................................................
1 stycke
—
10
hassel-, val- och andra slag .....................................
1 skålp.
—
10
Oljor:
Harnp-, Kokosnöt- — —- — — — —
Kroton-; hänföres under Apotheksvaror;
andra icke specificerade slag.......................................
1 skålp.
—
3
Bih. till Biksd. Prof. 1871. 5 Sami. 1 A/d. 9 Raft.
3
18
Bevillnings-Utskottcls Betänkande N:o 10.
Qvantitet för
Införsels-
tullberKk-
; tull.
ningen.
Riksmynt.
Paradiskorn; se Kardemuminor.
R:dr
öre
Peppar, alla slag........................................................................
1 skålp.
—
12
Persikokärnor............................................................................
1 skålp.
—
15
Plommon, P>runeller och Sviskon.........................................
1 skålp.
—
8
Pomeransblomvatten ......................................:............................
1 skålp.
—
5
Pomerans^ ................................................................................
1 skålp.
—
10
Pomeransknopp ar och Skal .............................................
1 skålp.
—
10
Rosmarin......................................................................................
Fr
i
Russin ......................................................................................
1 skålp.
—
10
Saleprot.......................................................................................
Skepp sinventarier; se Inventarier.
Skälspäck; se Späck.
Fr
Storax............................................................................................
Fr
i
Thé ................................................................................................
Tobak:
1 skålp.
60
oarbetad, blad och stjelk ..........................................
1 skålp.
—
28
(Tutia; hänföres under Apotheksvaror).
Utgt
ir.
Tvålrot.........................................................................................
—
Fri
Tågvirke, nytt .....................................................................
Fritt
Violrot ........................................................................................
——
Fri
- ■
Zitwerrot.................................................................................
---
Fri |
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.
19
Underrättelser
om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.
§ B.
Egare af fartyg, som vid svenskt skeppsvarf repareras eller nybygges,
äro berättigade att, sedan fartyget kommit i fallfärdigt skick och
sådant inför General-tullstyrelsen styrkt blifvit, få tillgodonjuta restitution
af erlagda införselsafgifter för segel och segelduk, som egaren genom
behöriga intyg visat hafva varit till fartygets utredning använda
och för sådant ändamål från utrikes ort införda.
De skeppsförnödenheter — — — — fartygs bruk.
§ 9.
Vid utförsel sjöledes — — — — — — — —- — —
hvarvid för öfrigt iakttages:
2:o. — j— — — — •— — — — — — — — —
Den här ofvan medgifna tullrestitutionen eger icke rum vid utförsel
till Norge utom i afseende å artikeln raffineradt socker.
Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma
i annorlunda bearbetadt eller förädladt skick, än här ofvan sägs, landeller
sjövägen återutföra och den vid införseln erlagda tullafgiften tillika
återbekomma, må sådant vara tillåtet under vilkor, att eu dylik afsigt
med införseln redan i sammanhang dermed vid varans angifning till
tullbehandling skriftligen anmäles, samt att varuegaren i öfrigt ställer
sig till efterrättelse de föreskrifter, hvilka General-tullstyrelsen eger
meddela till förekommande af missbruk utaf en sålunda medgifven förmån;
skolande derjemte, för tillgodonjutande af denna förmån, återutförseln
hafva egt rum och sådant behörigen styrkas innan natt och år
efter det införseln skedde.
20
Bevillnings-Utskottets Betänkande JS:o 10.
Tabell,
utvisande den tillökning i Statsverkets på Tull-lagstiftningen beroende
inkomst, hvilken, efter beräkning af införseln för år 1869, torde komma
att härflyta af de utaf Bevillnings-Utskottet föreslagna förändringar
i gällande tullbestämmelser för nedannämnda artiklar:
O
Runt R;dr
B;n»t R;dr.
./Ether och iEther spirituosus..............................
Bränvin och sprit, alla slag.............................. .
Kryddor och frukter, diverse slag ..................
Tobak, oarbetad .....................................
211
52,850
140,451
116,760
—
Summa^
310,272
Sedan härifrån afräknats inkomsten af de
till tullfrihet föreslagna artiklarne, såsom
Skeppsinventarier in. in., (efter afdrag
af för desamma utbetald restitution,)
med ett belopp af.........................................
återstår såsom tillökning i tullinkomsterna...
2,967
307,305
f.Bevillnings-lJtskottets Betänkande N:o 10.
21
Reservationer:
af Friherre af Ugglas:
»Oaktadt under tiden icke allenast bränvinstillverkningsafgiften
blifvit förhöjd, utan också högst väsendtliga lättnader denna tillverkning
beredts, hafva dock Riksdagarne alltsedan år 1858 alltjemt stadgat
en tullsats å bränvin, som med 50 öre öfverstigit tiilverkningsafgiften.
Jag linner icke något skäl att nu frångå en sådan konseqvent tillämpad
regel, derföre att ytterligare lättnader blifvit ifrågavarande handtering
af Riksdagen lemnade, utan håller helt enkelt före att, sedan Riksdagen
med 10 öre förhöjt tiilverkningsafgiften, tullsatsen å bränvin bör
med motsvarande belopp förhöjas; och hemställer derföre, att Riksdagen
ville besluta följande tullsatser å bränvin och sprit, utom då varan är
i Frankrike tillverkad af vindrufvor och direkt införd:
Qvantitet för
Införsels-
t tillhöra k-
tull.
ningen.
Riksmynt.
Bränvin och Sprit:
|
1 kanna af 50
R:dr
öre
af säd, potatis eller andra jordfrukter j
1
procent» alko- holhalt vid
+ 15''’ C,
1 kanna af 50
i ''
1
30
af ris: arrak.. j
l
procents alko- holhalt vid
•
30
|
+ 15° C.
1 kanna af 50
1
i
af socker: rum...... 1
procents nlko- liollialt vid
1
30
............................. j
+ 15° C.
1
då varan är annorstädes tillverkad eller på annat 1
1 kanna af 50
1
sätt införes...... •!
procentsj^alko-
liolhaltrvid
i
30
1
+ 15»*C.
1
1
1 kanna af 50
1
af annan frukt ...... j
procents alko- holhalt vid
i
30
1
+ 15° C.
J
opaginerad Kontrollera mot PDF
09
/CrO
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.
Skulle detta mitt förslag af Riksdagen bifallas, blir deraf en naturlig
följd, att tullsatserna för {ether och {ether spirituosus eller så kallade
Hoffmans droppar och s. k. tetherarter böra förhöjas till 2 R:dr 60 öre
för hvarje kanna.»
Häruti hafva Friherre Fock, Grefve H. B. A. Hamilton samt Herrar
C. v. Stockenström, 0. P. Rylander, J. F. Fredriksson, Fr. Aug. Forssbeck,
Eric Häggström och Pehr Ericsson instämt.
af Herr A. G:son Bennich:
»I fråga om de tullsatser, som lämpligen böra åsättas andra slag
bränvin och sprit, än franskt vindrufsbränvin, samt (ether, tillåter jag
mig åberopa Tullafdelningens förslag till yttrande, hufvudsakligen så
lydande:
»Sedan Riksdagen beslutat en till 80 öre förhöjd tillverkningsskatt
för bränvin, har Utskottet bort taga i öfvervägande, om och i hvad
mån förändring i införselstullen å bränvin och sprit samt {ether häraf
bör föranledas. Förenämnda surtaxe å bränvin af 50 öre har till skydd
för den inhemska bränvinstillverkningen blifvit bestämd till detta belopp,
hufvudsakligen med afseende å de hämmande band och inskränkningar,
hvilka bränvinstillverkningen inom landet hittills varit underkastad
och hvarigenom den sattes ur tillfälle att uthålla täflan med
andra länders liknande industri.
Dessa inskränkningar kunna nu genom de af Riksdagen beslutade
förändringar i gällande bränvinstillverkningsslag anses i allt väsendtligt
undanröjda. Vid sådant förhållande kunna icke heller de skäl, som
bestämde surtaxen till det höga beloppet af 50 öre per kanna, längre
ega tillämplighet. Den skatteförhöjning, som i sammanhang med öfriga
förändringar i tillverkningslagen nu blifvit bestämd, utgör föga mera
än vederlag för de särskilda förmåner, hvilka genom beviljande af
Sehwindung och eftergift af förskottsbetalningen blifvit bränvinstillverkningen
förunnade och beskattningen har jemväl i sjelfva verket öfvergått
från eu tillverknings- till eu konsumtionsafgift. Att bränvinstillverkningen
under sålunda förändrade förhållanden icke kan hafva behof
af så betydlig skyddstull, som en till 50 öre per kanna stadgad surtaxe
innebär, bör knappast kunna bestridas; och ett fullkomligt faktiskt
bevis i det hänseendet lemnar dessutom den norska lagstiftningen, der
surtaxen utöfver den inhemska bränvinstillverkningsafgiften utgör allenast
15 öre per kanna, oaktadt tillverkningsafgiften derstädes uppgår
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.
23
till närmare 1 R:dr kannan samt tillverkningen hvarken genom lagstiftningen
eller tillgången på råämnen befinner sig i gynnsammare ställning
än härstädes blir förhållandet.
En annan fråga är åter den, huruvida förbrukningen af utländska
spritdrycker icke i allt fall bör kunna beläggas med en 50 öre högre
afgift, än som drabbar förbrukningen af den inhemska spritdrycken;
och härmed flyttas frågan in på ett helt annat område än skyddssystemets.
Det förtjenar då att tagas under sorgfälligt öfvervägande i
hvad mån klokheten tillåter att för eu så begärlig och lätt smuggelbar
vara, som spritdrycker äro, än vidare höja den redan högt uppdrifna
tullsatsen. Och äfven en annan synpunkt må härvid icke lemnas
utan uppmärksamhet. Enligt mellanrikslagens bestämmelser kunna äfven
utländska i Norge förtullade spritdrycker dels i qvantiteter af i ankare
och dels till ett värde af 10 speciel'' tullfritt införas öfver riksgränsen.
Med de lättade sjö- och landväga-kommunikationer, som emellan
de förenade rikena nu mer och mer utvecklas, kan det icke vara
utan sina vådor för den svenska statskassan att alltför högt uppdrifva
skilnaden emellan de i begge rikena gällande tullsatser och den hos
oss för spritdrycker i allmänhet gällande öfverstiger redan något den
norska.
I betraktande af alla dessa förhållanden har Utskottet funnit sig
böra hemställa:
att de i allmänhet till 1 R:dr 20 öre i tulltaxan bestämda
tullsatser å olika slag af bränvin och sprit må
oförändrade bibehållas; och
att tullsatsen för (ether och (ether spirituosus eller s. k.
Roff mans droppar bibehålies oförändrad till 2 R:dr 40
öre per kanna; hvilken tullsats jemväl torde bestämmas
för (ether art er O)
Häruti hafva Herrar W. Croneborg och R. Adlersparre instämt.
af Herr E. V. A linguist:
»Utskottets beslut att föreslå en förhöjning af tullafgiften för oarbetad
tobak till endast två öre för hvarje skålpund, har jag icke ansett
mig, under nu för handen varande omständigheter böra biträda.
Vid detta, likasom vid föregående tillfällen under sednare riksdagar,
då ifrågasatt blifvit att höja tullen för tobak, har man ansett sig
böra taga hänsyn till den tullsats, som vore bestämd för införsel af tobak
24
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 10.
till Norge, emedan faran för smuggling af denna begärliga förbrukningsartikel,
öfver gränsen från Norge, blefve större, i samma mån tullen härstädes
höjdes utöfver hvad densamma vore i brödralandet.
Emellertid har, efter hvad Utskottet uppgifver, tullen för tobak i
Norge först varit 25,64 öre per svenskt skålpund, då densamma härstädes
utgjort 26 öre, eller varit 0,36 öre högre här än i Norge. För
innevarande budgettermin är berörda tullsats derstädes höjd med 1
skilling, efter dervarande mynt, 3å att tullen i Norge numera motsvarar
28,49 öre per svenskt skålpund. Höjes tullsatsen härstädes med tre öre
eller från 26 till 29 öre per skålpund, så blir densamma derigenom icke
mer än 0,51 öre högre per skålpund här än i Norge, hvilken ytterst ringa
skilnad, emot hvad nu är fallet, bestigande sig till blott 0,i5:dels eller
föga mer än ett sjundedels öre per skålpund, påtagligen icke lärer komma
att i ringaste grad bidraga till smugglingens ökande öfver gränsen utöfver
hvad eljest kan blifva händelsen.
Af sådan anledning och då hvarje öres tillökning af tullsatsen för
tobak bör komma att till statsverket inbringa en förhöjning i tullmedlen
af något öfver 50,000 R:dr årligen, så länge tobaksimporten bibehåller
sig lika med det belopp, hvartill den efter Kommers-kollegii berättelser
sednaste åren uppgått; samt då statsverkets ökade behof för försvarsverkets
ordnande oafvisligen lärer påkalla förhöjda statsbidrag, tillåter jag
mig vördsamt hemställa:
att Riksdagen, med afslag på Utskottets hemställan i
denna punkt, behagade besluta,
att på det sätt bifalla hvad Herr Appeltofft i sin motion
i fråga om tullförhöjning å tobak föreslagit, att
tullafgiften »för tobak, oarbetad, blad och stjelk», förhöjes
med tre öre, från 26 till 29 öre för skålpundet.»
Häri instämmer Herr F. A. Forssbeck.
af Herr G. Hceggström, emot Utskottets förslag om förhöjd tullafgift
för tobak, oarbetad.
Stockholm. Associations-Boktryckeriet, 1871.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1871:84 Skrifvelse angående tullbevillningen. s. 31 i texten