Sök i Ratio Lex

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 10

1871-05-04 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1871:10, Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 10

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 10.

1

Mo #0.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1871, kl. 12 midd.

Betänkande, angående Tullbevillningen.

Jemiikt föreskriften i 40 § Riksdags-ord n i ngen får Bevillnings-Utskottet

härmed afgifva betänkande, angående de från Riksdagens Kamrar

till Utskottet hänvisade motioner, som åsyfta ändring i nu gällande

föreskrifter om tullbevillningens utgörande samt i sammanhang dermed

redogöra äfven för de förändringar, som Utskottet i detta afseende

funnit sig böra föreslå.

Införselstarifen.

Införselstullen å Bränvin och sprit, hvilken för närvarande i allmänhet

utgör 1 Ridt- 20 öre för en kanna af 50 procents alkohol vid

-f- 15° Celsius, innefattar utöfver den hittills stadgade tillverkningsafgift

af 70 öre en tilläggsafgift eller s. k. surtaxe af 50 öre per kanna.

Härifrån'' gör dock bränvin och sprit, då varan är tillverkad af vindrufvor

i Frankrike och derifrån sjövägen direkte införes, undantag,

emedan enligt Handelstraktaten med nyssnämnda land, surtaxen å sådant

bränvin får högst utgöra: 15 öre per kanna af 50 procents aikoholhalt,

då bränvinet införes på fastage!*, och 30 öre per kanna utan afseende

på bränvinets alkoholhalt, då detsamma införes på buteljer eller

krus, hvadan införselstullen å sådant franskt bränvin nu linnes bestämd

i förra fallet till 85 öre per kanna af 50 procents alkoholhalt vid

-j- 15° Celsius och i sednare fallet till 1 R:dr 70 öre per kanna, utan

Bill. till Riksd. Frot. 1871. 5 Sami. 1 Afd. 9 Raft. 1

Äkthet'' och

zEther spirituösas

samt

Bränvin och

Sprit.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utskotteis Betänkande N:o 10.

afseende å alkoholhalten, hvilken sistnämnda afgift motsvarar, jemte

förberörda surtaxe 30 öre dubbla tillverkningsafgiften af en kanna svenskt

bränvin af normalstyrka.

I nära sammanhang med tullafgiften å bränvin och sprit står ock

den å zEther och JEther spirituosus eller Hoffmans droppar, hvarå afgiften

är bestämd till likhet med den för ren alkohol belöpande eller 2 R:dr

40 öre kannan.

Sedan Riksdagen beslutat en till 80 öre förhöjd tillverkningsskatt

för bränvin, har Utskottet bort taga i öfvervägande om och i hvad mån

förändring i införselstullen å bränvin och sprit samt aether och aether

spirituosus häraf bör föranledas. Det torde för bedömande häraf vara

nödigt erinra, att, ehuru den beslutade skatteförhöjningen visseidigen

nominelt utgör 10 öre för kannan, densamma åtföljts af vissa lättnader

för den inhemska bränvinstillverkningen, såsom medgifvande af rätt till

afdrag för s. k. Schwindung och eftergifvande af förskottsbetalning utaf

tillverkningsskatten, hvilka eftergifter ansetts kunna uppskattas till omkring

5 öre för kanna, så att den egentliga skatteförhöjningen endast

uppgår till omkring 5 öre kannan, med hvilket belopp Utskottet i följd

deraf ansett den nu utgående allmänna tullsatsen å bränvin och sprit

böra för bibehållande af hittills stadgade förhållande emellan dessa tullsatser

och tillverkningsafgiften för bränvin förhöjas; hemställande fördenskull

Utskottet,

l:o.

a) att de i nu gällande tulltaxa bestämda tullsatser å

bränvin och sprit af vinclrufvor, tillverkade i Frankrike

och derifrån sjövägen direkte infördt, må förhöjas

från 85 till 95 öre för bränvin, infördt på fastager, och

från 1 R:dr 70 öre till 1 R:dr 90 öre för bränvin, infördt

på buteljer eller krus;

b) att de för öfriga slag af bränvin och sprit för närvarande

bestämda tullsatser af 1 R:dr 20 öre per

kanna af 50 procents alkoholhalt vid -j-15° Celsius

må med 5 öre förhöjas till 1 R:dr 25 öre; och

c) att tullsatserna för aether och aether spirituosus eller

s. k. Hoffmans droppar i följd häraf förhöjas från 2

R:dr 40 öre till 2 R:dr 50 öre för en kanna.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 7) har Herr C.

J. Grafström föreslagit, att nedannämnda rubriker i tulltaxan må erhålla

följande förändrade lydelse i stället för nu befintliga, nemligen:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N;o 10.

3

Apotheksvaror, alla i taxan ej specificerade, enkla eller sammansatta

....................................................................................................... fria

Kemiskt tekniska preparater, ej specificerade......100 R:dr...... 5 R:dr

Räfkakor eller Räfkryddor \ få införas under samma vilkor som

Kantarider eller Spanska flugorJ arsenik

och att alla öfriga till apotheksvaror hänvisande rubriker i nuvarande

taxa hädanefter uteslutas.

Med denna vid flera föregående riksdagar med endast obetydliga

modifikationer framlagda motion, till hvilken Utskottet för öfrigt hänvisar,

har motionären afsett att få undanröjda de för vissa grenar af

industrien hinderliga och menliga förhållanden, att eu del för dessa industrigrenar

nödiga och nyttiga varor, hvilka jemväl af apothekare användas

och fördenskull blifvit till apotheksvaror hänförda, endast med

mycken omgång, tidspillan och kostnad kunna af industriidkare införas,

under det sådant af apothekare sker fritt och utan dylika hinder, såsom

ock fallet vore med en del kemiskt tekniska preparater, hvilka apothekare

finge införa tullfritt, under det industriidkare för samma vara

nödgades erlägga en tull utaf 5 procent af värdet, i följd af hvilka förhållanden

i synnerhet den mindre industriidkare:! tvingades att hos

apothekaren köpa sitt behof af dylika artiklar och att sålunda, till varans

onödiga fördyrande utan någon derigenom uppkommande ökad inkomst

för staten, begagna denne privilegierade importör såsom mellanhand.

Vid 1868 års riksdag tillstyrkte Bevillnings-Utskottet en af Herr

Grafström väckt enahanda motion i ämnet, men detta vann ej Riksdagens

bifall, hufvudsakligen emedan det befarades, att en mängd utländska

farliga gifter skulle på sådant sätt komma ut i den allmänna rörelsen.

Vid den nästpåföljande Riksdagen förklarade Bevillnings-Utskottet, att

det icke syntes Utskottet rätt lämpligt, att vid Kamrarnes hufvudsakligen

oförändrade sammansättning och utan några tillkomna nya skäl eller inträffade

förändrade förhållanden i öfrigt till förnyad pröfning framlägga

förslaget. Då det är ganska sannolikt, att ett förslag till bifall af Herr

Grafströms motion i hela dess vidd icke heller nu skulle möta ett gynnsammare

upptagande än vid 1868 års riksdag, och genom fasthållande

vid det då framställda förslaget Bevillnings-Utskottet alltså skulle äfventyra

framgången för de lättnader, Utskottet ansett böra beredas industrien

i förevarande hänseenden, så har Utskottet, som visserligen anser

de af 1868 års Bevillnings-Utskott framlagda förslag i denna fråga vara

de principielt riktigaste, och som icke heller delar ofvan antydda deremot

framställda betänkligheter, likväl ansett sig böra tillse, huruvida

icke någon annan utväg förefinnes att ernå de lättnader för industrien

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 10.

motionären åsyftat; och har Utskottet trott, att detta till väsendtligaste

delen skulle låta sig göra, derigenom att sådana nu till apotheksvaror

hänförda artiklar, sQin för industriens behof erfordras, i tulltaxan specificeras,

äfvensom att tullen för kemiskt-tekniska preparater göres lika

för apothekare som för andra importörer, hvarigenom ändock icke något

nämnvärdt fördyrande af de läkemedel, hvaruti sådana preparater

ingå, lärer vara att motse.

Efter det Utskottet i nu omförmälda hänseenden rådfört sig med

sakkunnige personer, går Utskottet att underställa Riksdagens pröfning

följande förslag, nemligen:

2:o.

att Riksdagen, med anledning af Herr Grafströms ifrågavarande

motion, må besluta:

a) att för följande nu till apotheksvaror i tulltaxan hänvisade

och sålunda tullfria artiklar i taxan intages

nedanstående bestämmelser, nemligen:

Cassia pst illa ................................................................... fri.

Enbärsmos ....................................................................... fritt

Flädermos; se Sirap.

Flädersaft; se Bärsaft.

Galanga rot ........................................................................ fri.

Gentianarot ...................................................................... fri.

Hållrot ............................................................................... fri.

Kalmus ........................................................................... fri.

Kinabark ......................................................................... fri.

Kinarot; hänföres till Apotheksvaror.

Magnesia; se Kemiskt-tekniska preparater.

Nicht, gul .................................................................... fri.

Paradiskorn; se Kardemummör.

Rosmarin ........................................................................ fri.

Storax ................................................................................ fri.

Violrot ............................................................................ fri.

Zitwerrot ........................................................................ fri;

b) att de till rötter för apothekares behof nu räknade

Althecerot, Alcanncerot, Saleprot och Tvålrot, i tulltaxan

specificeras och förklaras tullfria;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bcvillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

5

c) att den jemväl nu under apotheksvaror inbegripna artikeln

Caraghen , eller Perlmossa särkildt i taxan specificeras

och medgifves allmän tullfrihet; och

d) att den under rubriken kemiskt-tekniska preparater

förekommande mening: »för medicinska behof, hänföras

till apotheksvaror, ej specificerade», må utgå och denna

rubrik i följd häraf komma att lyda:

Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade — 100

R:dr — 5 Ii:dr.

Enligt hvad Herr Grafström i förenämnda motion vidare anmärkt,

hänföras Pomeransblomvatten och Ättikoetlier, enligt Kongl. General-tullstyrelsens

särskilda bestämmelser till apotheksvaror, hvarjemte Ricinolja

på enahanda sätt behandlas. Samtliga dessa artiklar ega dock, efter

hvad Utskottet inhemtat, användning i flera industrigrenar och således

böra, enligt de åsigter, som i afseende på apotheksvaror här ofvan uttalats,

medgifvas till införsel äfven för andra än apotekare. Härvid

har Utskottet ansett, att pomeransblomvatten bör i taxan specificeras och

då den har ett värde af 50 öre per skålpund draga en tull af 5 öre per

skålpund; att åttikaether, äfvensom en del andra aetherarter, hvilka under

benämningen fruktaether, cognac-, ruin- och arrak-essenser begagnas vid vinfabrikationen,

böra i tulltaxan införas under hufvudrubriken aether och

lika med denna asättas en tullufgift af 2 R:dr 50 öre per kanna; samt

att Ricinolja bör jemte alla öfriga nu till apotheksvaror hänförliga oljor

med undantag för Krotonolja, som fortfarande bör hänföras till apotheksvaror,

såsom nämndt, medgifvas till införsel af hvem som helst

mot en tullafgift af 3 öre per skålpund såsom andra icke specificerade,

feta icke flygtiga oljor. I enlighet härmed får Utskottet föreslå,

3:o.

a) att i tulltaxan införes följande rubrik:

Pomeransblomvatten — 1 skålp. — 5 öre;

b) att under rubriken aether i tulltaxan införes följande:

JEtherarter, sammansatta och blandningar deraf, såsom

salpeteraether, åttikaether, fruktaether, cognac-, rum- och

arrak-essens eller olja o. s. v. — 1 kanna — 2 R:dr

50 öre; och

Andra såsom

apotheksvaror

behandlade artiklar:

Pomeransblomvatten,

Attihcether

in. m.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

Inventarier,

skeppsjern,

smiefr e//er yaZsadt,

ankare

m. in.

Tågvirke.

Taxeunderrättelserna,

§ <9.

c) att Krotonolja i taxan specificeras såsom till apotheksvaror

hänförlig, men alla andra oljor, hvilka äfven för

pharmaceutiska behof användas, må vara underkastade

de allmänna tullbestämmelserna för oljor samt denna

rubrik följaktligen erhålla den förändrade lydelse taxeförslaget

utvisar.

Vid 1868 års riksdag framställde Bevillnings-Utskottet förslag,

att så väl Inventarier, skepps-, nya, ej specificerade, icke hänförliga till

husgerådssaker eller beklädnadspersedlar, som de under rubriken Jern,

smidt eller valsadt, upptagna artiklarne: ankare, kettingar, kettingsstoppare,

krokar, armbultar, draggar, raderjern och skeppsknän, jemte

Tågvirke, nytt, måtte medgifvas tullfri införsel, äfvensom att i följd

häraf § 8 i taxeunderrättelserna skulle erhålla en sålunda förändrad

lydelse, att der stadgade restitution af införselsafgiften inskränktes till

artiklarne: segel och segelduk; och anförde Utskottet såsom skäl härför:

att då skeppsrederierna, hvilka utgjorde en för landet särdeles vigtig

näring, borde på allt billigt sätt lättas och underhjelpas, sådana artiklar,

som för fartygs utredning och utrustning voro oumbärliga, synts

föga lämpliga för tullbeskattning, något som tullagstiftningen äfven i

viss mån godkänt, enär den medgifvit restitution af erlagda . införselsafgifter

för de materialier, som bevisligen blifvit använda till reparering,

bygnad, tackling och utredning af vid svenskt varf nybygda eller

reparerade fartyg; att då likväl fartyg, som icke blifvit nybygda eller

reparerade, fortfarande måste betala tull för de förnödenheter, hvarmed

de i svensk hamn nödgades förse sig, skeppsrederiernas alla olägenheter

icke kunde anses undanröjda genom förberörda medgifvande,

hvilket dessutom föranledt åtskilliga svårigheter, enär, i följd af den i

taxeunderrättelserna förekommande tillåtelse till restitution för alla

»materialier och skeppsförnödenheter», anspråk blifvit framställda på

restitution af erlagda afgifter för de mest olika slags varor, hvilka anspråks

rättmätighet ofta befunnits särdeles svår att kontrollera; salut

att tullinkomsten af förenämnda artiklar i följd af den mcdgifna restitutionen

så högst betydligt förminskades, att den kunde sägas uppbäras

endast för att återbäras.

Detta Utskottets förslag bifölls af Första Kammaren, men afslogs

af Andra Kammaren; hvarefter detsamma vid företagen gemensam votering

i Kamrarne föll med 133 röster mot 128. Vid sadant förhållande

och på de ofvan anförda skälen har Utskottet trott sig kunna nu ånyo

göra denna fråga till föremål för Riksdagens pröfning genom att föreslå:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10. 7

4:o.

att så väl inventarier, skepps-, nya, ej specificerade, icke

hänförliga till husgerådssaker eller beklädnadspersedlar,

som de under rubriken Jern, smult eller valsadt, upptagna

artiklame: ankare, kettingar, kettingsstoppare,

krokar, armbultar, draggar, roderjern och skeppsknän,

jemte tågvirke, nytt, må medgifvas tullfri införsel;

samt att i följd häraf så väl de rubriker, under hvilka

dessa artiklar finnas i taxan upptagna, som äfven § 8

taxeunderrättelserna må erhålla den lydelse, bifogade

transsumerade taxeförslag utvisar.

I händelse af bifall härtill torde ock

5:o.

den vid rubriken skeppsinventarier nu förekommande

hänvisning till 8 § taxeunderrättelserna få bortfalla.

Herr C. F. Appeltofft har inom Andra Kammaren i motion N:o

12 framställt förslag »att, för beredande af medel till anskaffande af en

tillräcklig och tidens fordringar fullt motsvarande krigsmateriel för landtoch

sjöförsvaret, en tullförhöjning under 10 år åsättes:

kaffe med 10 öre per skålpund,

socker 10 öre » »

tobak 10 öre » »

samt en införselstull å

sammalet rågmjöl af 30 öre per centner,

siktadt d:o 50 öre » »

och hvetemjöl 75 öre » »

och att dessa medel, som böra kunna beräknas till två och en half

million R:dr årligen, ställas till Regeringens disposition för ofvannämnda

ändamål.»

Om det än må medgifvas, att statsbehofven kräfva beredande af

ökade inkomster, så måste dock härvid tillses, att icke sådana utvägar

tillgripas, att de mindre bemedlade komma att jemförelsevis hårdast

drabbas af skattetillökningarne. Detta skulle dock blifva förhållandet

genom att med införselstull belägga en sådan förnödenhetsartikel som

mjöl äfvensom genom att ytterligare förhöja tullsatserna å de allmänna

Kaffe, socker,

spanmål, malen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

Kryddor och

frukter af åtskilliga

slag.

såsom Anis,

Apelsiner m.jl.

förbrukningsartiklarne kaffe och socker; hvarförutan anmärkas må, att

en sådan tullförhöjning å sistnämnda artiklar, som motionären ifrågasatt,

ur synpunkten af statskassans egen fördel ingalunda kunde vara tillrådlig.

Utskottet, som i fråga om tullsats å tobak kommer att här nedanföre

yttra sig, hemställer nu allenast,

Smått

Herr Appeltoffts motion, i hvad den angår förhöjning

af tullsatserna å kaffe och socker, äfvensom åsättande

af införselstull å hvetemjöl och rågmjöl icke måtte

- af Riksdagen bifallas.

Då emellertid i följd af de ökade statsbehofven man måste söka

att, hvar helst sådant kan utan synnerliga olägenheter låta sig göra, bereda

ökade inkomster, har Utskottet trott sig böra tillse, om icke äfven

af tullbevillningen någon förhöjd statsinkomst skulle kunna beredas, utan

att hvarken de mindre bemedlade samhällsklasserna blefvo med nämnvärdt

ökade bördor betungade eller landets industriela intressen deraf

på något hämmande sätt berördes. Härvid har det synts Utskottet, att

någon tullförhöjning kunde åsättas åtskilliga kryddor och frukter, hvilka

egentligen endast af de förmögnare folkklasserna förbrukas och äfven af

eu hvar bland dessa till en så ringa myckenhet, att en förhöjning af

några öre i priset å desamma icke kan blifva synnerligen betungande,

men ändock gifva jemförelsevis icke obetydliga inkomst-belopp. Vid uppgörande

af förslag till dessa tullförhöjningar har Utskottet af lätt insedda

skäl funnit sig böra taga synnerlig hänsyn till de motsvarande tullafgifter,

som nu äro i Norge gällande; Och får Utskottet, efter en genomförd

undersökning i detta hänseende, hemställa:

7:o.

att tullafgifterna för nedannämnda artiklar måtte sålunda

förhöjas, nemligen för:

Anis

från

7

öre

till

10

öre

per

U.

Apelsiner

»

6

»

))

10

»

''»

»

Citroner

6

»

»

10

»

»

»

Citronskal, torra

»

6

»

))

10

»

»

»

Dadlar

»

15

»

))

20

»

»

»

Fenkol

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskotiels Betänkande N:o 10.

9

Fenkol från

Fikon »

Frukter af Bär, ej specificerade,

torra »

Grönsaker, torkade »

Ingefära, torr »

Kanel, Kanel-knoppl

och Cassia LigneaJ

Kapris »

Kardemummor »

Kaviar »

Koriander »

Korinter »

Lagerblad och 1

Lagerbär j

Mandel »

Muskott, torr och \

Muskottblomma J

Neglikor »

Nötter, kokos- »

hassel-, val- 1 )(

och andra slag J

Peppar, alla slag »

Persikokärnor »

Plommon, Brunellerl

och Sviskon J

Pomeranser »

Pomeransknoppar

och skal »

Russin »

Thé »

7

öre

un

10

öre

per

H.

7

»

»

10

»

»

»

6

»

»

10

»

»

»

6

»

»

10

»

»

»

7

»

»

10

»

»

»

30

»

»

35

»

»

»

25

»

»

35

»

»

»

40

»

»

50

»

»

»

60

»

»

75

»

»

»

5

»

»

10

»

»

»

9

»

»

10

»

»

»

3

»

»

5

»

»

»

12

»

»

15

»

»

»

4o;r»

»

50

»

»

»

18.

»

»

20

»

»

5

»

»

10

»

»

st.

3

»

10

»

»

U

11

»

»

12

»

»

»

12

»

»

15

»

»

»

6

»

»

8

»

»

»

6

»

»

10

»

»

»

6

»

»

10

»

»

»

6

»

»

10

»

»

»

50

»

»

60

»

»

»

Uti sin förrberörda motion (N:o 12) har Herr Appeltofft, såsom

redan är nämndt, bland annat föreslagit en tullförhöjning för tobak,

oarbetad, af 10 öre pr tt., och då denna artikel, ehuru föremål för allmän

förbrukning äfven bland de minst bemedlade samhällsklasserna, likväl

icke kan med skäl sägas utgöra en sådan förnödenhetsvara, att man

fördenskull må rygga tillbaka för en hög tullbeskattning å densamma,

måste dock äfven härvid tillses, att hvarken måttan eller klokhetens

gräns öfverskrides. Det bör i förra hänseendet bemärkas, att redan nu

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 5 Samt. 1 Afd. 9 Häft. 2

Tobak,

oarbetad.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Åtskilliga rättelser

i tulltaxan.

10 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

gällande tullsats, 26 öre pr U., uppgår till omkring 50 procent af värdet

å tobaksblad och omkring 200 procent af värdet å stjelk. I sednare

hänseendet åter måste naturligen tagas hänsyn till den tullsats, som i

Norge är gällande. Denna'' tullsats, förut bestämd till 9 skillingar per

M., norskt mynt och vigt, eller 25,64 öre per svenskt U., är för innevavarande

budgettermin i Norge förhöjd med en skilling och motsvarar

nu 28,49 öre per svenskt it-. En förhöjning af 2 öre per €t. oarbetad

tobak skulle i följd häraf, enligt Utskottets åsigt, kunna åsättas utan

ökad fara för oloflig införsel och jemväl utan synnerlig olägenhet för

den förbrukande allmänheten; hvaremot anförda förhållande i afseende

å den norska tobakstullen alldeles förbjuder en så betydlig förhöjning,

som den af motionären föreslagna. Utskottet, som alltså kommer att

föreslå en tullförhöjning af 2 öre å oarbetad tobak, finner likväl någon

förändring i tullsatserna å de olika slagen af arbetad tobak, såsom Herr

Appeltofft i en till Utskottet ingifven skrift förmält sig hafva med sin

motion åsyftat, icke böra vare sig med afseende å skydd för den inhemska

tobaksfabrikanten eller af annan anledning i följd häraf ega rum;

hemställande Utskottet i öfverensstämmelse med det nu anförda,

8:o.

att Riksdagen må på det sätt bifalla hvad Herr Appeltofft

i sin förenämnda motion föreslagit i fråga om

tullförhöjning å tobak, att tullafgiften för »tobak, oarbetad,

blad och stjelk», förhöjes med 2 öre från 26

till 28 öre för skålpund.

Slutligen har Utskottet ansett följande rättelser böra i tulltaxan

vidtagas, nemligen:

9:o.

a) att åk Anilin icke såsom sådan utgör föremål för införsel, utan

blott i form af Anilin färger,

rubriken »Anilin» förändras till Anilinfärger;

b) att då Kransögon blott är en numera obruklig benämning för

Räfkakor,

rubriken Kransögon ur taxan utgår;

c) att då den art af Nicht, som är detsamma som Tutia, numera

icke har någon användning eller utgör föremål för införsel, utan den nu

under benämningen Nicht förekommande artikel eller så kallad gul

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 10.

11

nicht utgör frömjölet af åtskilliga växter och af Utskottet här ofvan

föreslagits till tullfrihet,

rubriken Nicht förändras sålunda:

Nicht, gul......................................................................... fri;

hvarjemte rubriken Tutia ur taxan borttages;

d) att då genom förbiseende den vid rubriken skälspäck i äldre

tulltaxor intagna hänvisning till tran lemnats oförändrad, ehuru artikeln

späck, till hvilken skälspäck är hänförlig, numera är tullfri, denna rubrik

må rättas sålunda:

Skälspäck; se späck.

Taxe-imderrättelserna.

Genom nådig remiss den 3'' sistlidne Mars har Kongl. Maj:t till

Be v i lini ngs-Utskottet öfverlemnat en från General-tullstyrelsen inkommen

underdånig skrifvelse, angående medgifvande under vissa vilkor af rätt

till restitution af erlagd tull för varor, som, efter här i riket undergången

förädling, åter utföras, på det frågan härom måtte komma under

ompröfning i sammanhang med tullbevillningen.

Uti förberörda skrifvelse har General-tullstyrelsen, med omförmälande

af tvänne särskilda fall, i hvilka framställning om tullrestitution

hos styrelsen skett, den ena gången för i Norge tillverkadt

vadmal,5 som för den der bosatte egarens räkning uti Norrköping

undergått s. k. klädesberedning och derefter sålunda förädladt blifvit

till Norge återutfördt, den andra gången för tillskurna handskämnen,

införda från Köpenhamn till Malmö för att der till handskar färdigsys,

och i sådant förädladt skick till Köpenhamn återsändas, hos Kongl. Maj:t

hemställt, att dä det syntes General-tullstyrelsen hvarken lämpligt eller

med billighet öfverensstämmande, att utländsk vara, hvilken vid införseln

angåfves såsom ämnad att efter här i riket undergången förarbetning

eller förädling till utlandet återsändas och hvars utförsel i förädladt

skick sedermera tillförlitligen styrktes, måste, i likhet med en till

förbrukning inom landet afsedd importartikel, vidkännas den i gällande

tulltaxa bestämda införselsafgift; dä deremot medgifvandet af tullfrihet

i sådana fall antagligen skulle komma att i sin mån för den inhemska

fabriks- och handtverksnäringen samt husslöjden, särdeles i gränsorterna,

medföra gagn genom beredande af ökade tillfällen till arbetsförtjenst;

då, enligt § 9 i underrättelserna till gällande tulltaxa, vid utförsel sjöledes

från stapelstad af vissa utaf utländskt råämne inrikes tillverkade

Taxeunder rättelserna

§ 9.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

varor vederbörande exportör redan är under iakttagande af föreskrifna

vilkor berättigad att åtnjuta tullrestitution efter en för hvart och ett

af dessa varuslag särskilt bestämd grund; och dä befrielse från tullumgälder

för utländska inom landet förädlade och åter utförda varor

desto heldre torde vara af omständigheterna påkallad som, jemlikt §§

137 och 138 af gällande Tullstadga, jemförda med Kor gl. Kungörelsen

den 23 Juli 1869, varor, hvilka land- eller sjöväg transito föras genom

riket mellan särskilda främmande länder, äro, så vida de icke derunder

uppläggas under kronans lås och vård, frikallade från erläggande till

kronan af tull eller annan afgift, Kong]. Majrt måtte i nåder förordna,

att då vid angifning till tullbehandling af en från utrikes ort inkommen

vara godsegaren skriftligen förklarar densamma vara ämnad att efter

här i riket undergången förädling till utlandet åter utföras, varan må

emot nedsättning hos vederbörande tullkammare af belöpande tullafgift

till godsegarens disposition utlemnas med rättighet för denpe att, sedan

varan i förädladt skick till utrikes ort åter utförts och sådant inom natt

och år, efter det införseln skett, blifvit hos General-tullstyrelsen styrkt,

det nedsatta tullbeloppet i behörig ordning återbekomma.

Efter inhemtad kännedom af den nådiga remissen med dervid

fogade bilagor har Utskottet på de utaf General-tullstyrelsen anförda

skäl, och då med visshet bör kunna antagas att den embetsmyndighet,

som till gagn för svensk industri framställt förslaget och öfver

tillämpningen har att utöfva kontroll, också skall dervid kunna betrygga

statsverket mot missbruk af ett i sitt syfte billigt medgifvande, funnit

sig böra hemställa:

10:o.

att i 9 § af taxeunderrättelserna må i omförmälda

hänseende tilläggas ett nytt stadgande af följande lydelse:
Vill

någon införa tull underkastade varor i ändamål

att desamma i annorlunda bearbetadt eller förädladt

skick, än här ofvan sägs, land- eller sjövägen återutföra

och den vid införseln erlagda tullafgiften tillika

återbekomma, må sådant vara tillåtet under vilkor,

att en dylik afsigt med införseln redan i sammanhang

dermed vid varans angifning till tullbehandling

skriftligen anmäles, samt att varuegaren i öfrigt ställer

sig till efterrättelse de föreskrifter, hvilka General
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

13

tullstyrelsen eger meddela till förekommande af missbruk

utaf en sålunda medgifven förmån; skolande

derjemte för tillgodonjutande af denna förmån återutförseln

hafva egt rum och sådant behörigen styrkas

inom natt och år efter det införseln skedde.

Stockholm den 4 Maj 1871.

På Utskottets vägnar:

GUSP. AK UGGLAS.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

Förslag

till ändringar i gällande Tulltaxa.

Tarif för Införselstnllen.

JEther och iEther spirituosus eller s. k. Hoffmans

droppar .........................................................................

./Etherarter, sammansatta och blandningar deraf, såsom

salpeter-aether, ättike-sether, frukt-gether,

konjak, rum- och arracksessens eller olja o. s. v.

Alcanncerot...................................................................................

Althecerot......................................................................................

Anilinfärger; hänföras under kemiskt tekniska preparater.

Anis...............................................................................................

Apelsiner.......................................................................................

Bränvin och Sprit:

af säd, potates eller andra jordfrukter ..................

af ris: arrak

af socker: rum

Qvantitet för

Införsels- >

tullbcräk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Hide

öre

1 kanna

2

50

1 kanna

2

50

F

fi

—

Fri

1 skalp.

—

10

1 skålp.

—

10

1 kanna af 50

procents alko-

} .

25

holhalt vid

+ 15° C.

1 kanna af 50

procents alko-

1

} i

25

holhalt vid

+ 15° C.

1 kanna af 50

procents alko-

1

} i

25

holhalt vid

+15° c.

f

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillnlngs-lJtsJcottets Betänkande N:o 10.

15

Bränvin och Sprit:

af vindrufvor:

då varan är i Frankrike tillverkad och derifrån

sjövägen direkte införes:

på fastager..................................................................

på buteljer eller krus.............................................

då varan är annorstädes tillverkad eller på

annat sätt införes........................................................

af annan frukt

Caraglien eller Perlmossa ...............

Citroner.....................................................

Citronskal, torra ..................................

Dadlar ...................................................

Enbärsmos..............................................

Fenkol ..................................................

Fikon ......................................................

Flädermos; se Sirap.

Flädersaft; se Bärsaft.

Frukter och Bär, ej specificerade:

Qvantitet för

Införsels-

tullberäk-

tull

ningen.

Riksmynt.

R:dr

Öre

1 kanna af 50

procents alko-

95

holhalt vid

\

+ 150 C.

1 kanna utan

1

1

afseende på

alkohol-

i

90

halten.

1

1 kanna af 50

procents alko-

i

25

holhalt vid

+15° c.

1 kanna af 50

procents alko-

J

l 1

25

holhalt vid

1 •

+ 15° C.

Fr

i

1 skålp.

—

10

1 skålp.

—

10

1 skålp.

—

20

Fritt

i

1 skålp.

—

10

1 skålp.

10

opaginerad Kontrollera mot PDF

IB Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

Qvantitet för

tullberäk-

Införsels-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Frukter och Bär:

R:dr

öre

torra.....................................................................................

1 skalp.

10

Galangarot....................................................................................

—

Fri

Gentianarot .................................................................................

Grönsaker — — — — — — — —

Fri

torkade ................................................................................

1 skålp.

—

10

Hållrot ..........................................................................................

Ingefära:

—

Fr

i

10

torr .......................................................................................

Inventarier, skepps-, ej specificerade, och icke hänför- liga till husgerådssaker eller beklädnadsper- sedlar, äfvensom skeppsinventarier, alla slag,

1 skålp.

tillhörande förolyckade eller sjöskadade ut-

ländska fartyg..............................................................

Jern:

smidt eller valsadt:

ankare, armbultar, draggar, kettingar, kettings- stoppare", krokar, roderjern och skeppsknän.....

fria

Fria

Kalmus.........................................................................................

----

Fri

Kanel, Kanelknopp och Cassia Lignea..............................

1 skålp.

" ......

35

Kapris .........................................................................................

1 skålp.

—

35

Kardemummor .......................................................................

1 skålp.

—

50

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskofets Betänkande N:o 10. 17

Qvantitet för

Införsels-

tullberäk-

tull

ningen.

Riksmynt.

R:dr

öre

Kaviar .................................................................................. ..

1 skalp.

—

75

Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade ..................

Kull- 100 jemt

5

■—

Kimrök — —

Kinabark....................................................................................

Fr

•

i

Kinarot; hiinföres under Apothcksvaror.

Koriander ....................................................................................

1 skalp.

—

10

Korinter........................................................................................

1 skålp.

—

10

(Kransögon; hänföras under Apotheksvaror )

utg<

ir.

Lagerblad och Lagerbär........................................................

1 skålp.

—

5

Magnesia; se kemiskt,-tekniska preparater.

Mandel........................................................................................

1 skålp.

—

15

Muskott, torr, och Muskottblomma......................................

1 skålp.

—

50

Neglikor .................................................................................

1 skålp.

—

20

Nicht, gul ..................................................................................

——

Fr

i

Nötter:

kokos- .................................................................................

1 stycke

—

10

hassel-, val- och andra slag .....................................

1 skålp.

—

10

Oljor:

Harnp-, Kokosnöt- — —- — — — —

Kroton-; hänföres under Apotheksvaror;

andra icke specificerade slag.......................................

1 skålp.

—

3

Bih. till Biksd. Prof. 1871. 5 Sami. 1 A/d. 9 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillnings-Utskottcls Betänkande N:o 10.

Qvantitet för

Införsels-

tullberKk-

; tull.

ningen.

Riksmynt.

Paradiskorn; se Kardemuminor.

R:dr

öre

Peppar, alla slag........................................................................

1 skålp.

—

12

Persikokärnor............................................................................

1 skålp.

—

15

Plommon, P>runeller och Sviskon.........................................

1 skålp.

—

8

Pomeransblomvatten ......................................:............................

1 skålp.

—

5

Pomerans^ ................................................................................

1 skålp.

—

10

Pomeransknopp ar och Skal .............................................

1 skålp.

—

10

Rosmarin......................................................................................

Fr

i

Russin ......................................................................................

1 skålp.

—

10

Saleprot.......................................................................................

Skepp sinventarier; se Inventarier.

Skälspäck; se Späck.

Fr

Storax............................................................................................

Fr

i

Thé ................................................................................................

Tobak:

1 skålp.

60

oarbetad, blad och stjelk ..........................................

1 skålp.

—

28

(Tutia; hänföres under Apotheksvaror).

Utgt

ir.

Tvålrot.........................................................................................

—

Fri

Tågvirke, nytt .....................................................................

Fritt

Violrot ........................................................................................

——

Fri

- ■

Zitwerrot.................................................................................

---

Fri |

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

19

Underrättelser

om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.

§ B.

Egare af fartyg, som vid svenskt skeppsvarf repareras eller nybygges,

äro berättigade att, sedan fartyget kommit i fallfärdigt skick och

sådant inför General-tullstyrelsen styrkt blifvit, få tillgodonjuta restitution

af erlagda införselsafgifter för segel och segelduk, som egaren genom

behöriga intyg visat hafva varit till fartygets utredning använda

och för sådant ändamål från utrikes ort införda.

De skeppsförnödenheter — — — — fartygs bruk.

§ 9.

Vid utförsel sjöledes — — — — — — — —- — —

hvarvid för öfrigt iakttages:

2:o. — j— — — — •— — — — — — — — —

Den här ofvan medgifna tullrestitutionen eger icke rum vid utförsel

till Norge utom i afseende å artikeln raffineradt socker.

Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma

i annorlunda bearbetadt eller förädladt skick, än här ofvan sägs, landeller

sjövägen återutföra och den vid införseln erlagda tullafgiften tillika

återbekomma, må sådant vara tillåtet under vilkor, att eu dylik afsigt

med införseln redan i sammanhang dermed vid varans angifning till

tullbehandling skriftligen anmäles, samt att varuegaren i öfrigt ställer

sig till efterrättelse de föreskrifter, hvilka General-tullstyrelsen eger

meddela till förekommande af missbruk utaf en sålunda medgifven förmån;

skolande derjemte, för tillgodonjutande af denna förmån, återutförseln

hafva egt rum och sådant behörigen styrkas innan natt och år

efter det införseln skedde.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillnings-Utskottets Betänkande JS:o 10.

Tabell,

utvisande den tillökning i Statsverkets på Tull-lagstiftningen beroende

inkomst, hvilken, efter beräkning af införseln för år 1869, torde komma

att härflyta af de utaf Bevillnings-Utskottet föreslagna förändringar

i gällande tullbestämmelser för nedannämnda artiklar:

O

Runt R;dr

B;n»t R;dr.

./Ether och iEther spirituosus..............................

Bränvin och sprit, alla slag.............................. .

Kryddor och frukter, diverse slag ..................

Tobak, oarbetad .....................................

211

52,850

140,451

116,760

—

Summa^

310,272

Sedan härifrån afräknats inkomsten af de

till tullfrihet föreslagna artiklarne, såsom

Skeppsinventarier in. in., (efter afdrag

af för desamma utbetald restitution,)

med ett belopp af.........................................

återstår såsom tillökning i tullinkomsterna...

2,967

307,305

s. 21 Kontrollera mot PDF

f.Bevillnings-lJtskottets Betänkande N:o 10.

21

Reservationer:

af Friherre af Ugglas:

»Oaktadt under tiden icke allenast bränvinstillverkningsafgiften

blifvit förhöjd, utan också högst väsendtliga lättnader denna tillverkning

beredts, hafva dock Riksdagarne alltsedan år 1858 alltjemt stadgat

en tullsats å bränvin, som med 50 öre öfverstigit tiilverkningsafgiften.

Jag linner icke något skäl att nu frångå en sådan konseqvent tillämpad

regel, derföre att ytterligare lättnader blifvit ifrågavarande handtering

af Riksdagen lemnade, utan håller helt enkelt före att, sedan Riksdagen

med 10 öre förhöjt tiilverkningsafgiften, tullsatsen å bränvin bör

med motsvarande belopp förhöjas; och hemställer derföre, att Riksdagen

ville besluta följande tullsatser å bränvin och sprit, utom då varan är

i Frankrike tillverkad af vindrufvor och direkt införd:

Qvantitet för

Införsels-

t tillhöra k-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Bränvin och Sprit:

|

1 kanna af 50

R:dr

öre

af säd, potatis eller andra jordfrukter j

1

procent» alko- holhalt vid

+ 15''’ C,

1 kanna af 50

i ''

1

30

af ris: arrak.. j

l

procents alko- holhalt vid

•

30

|

+ 15° C.

1 kanna af 50

1

i

af socker: rum...... 1

procents nlko- liollialt vid

1

30

............................. j

+ 15° C.

1

då varan är annorstädes tillverkad eller på annat 1

1 kanna af 50

1

sätt införes...... •!

procentsj^alko-

liolhaltrvid

i

30

1

+ 15»*C.

1

1

1 kanna af 50

1

af annan frukt ...... j

procents alko- holhalt vid

i

30

1

+ 15° C.

J

opaginerad Kontrollera mot PDF

09

/CrO

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

Skulle detta mitt förslag af Riksdagen bifallas, blir deraf en naturlig

följd, att tullsatserna för {ether och {ether spirituosus eller så kallade

Hoffmans droppar och s. k. tetherarter böra förhöjas till 2 R:dr 60 öre

för hvarje kanna.»

Häruti hafva Friherre Fock, Grefve H. B. A. Hamilton samt Herrar

C. v. Stockenström, 0. P. Rylander, J. F. Fredriksson, Fr. Aug. Forssbeck,

Eric Häggström och Pehr Ericsson instämt.

af Herr A. G:son Bennich:

»I fråga om de tullsatser, som lämpligen böra åsättas andra slag

bränvin och sprit, än franskt vindrufsbränvin, samt (ether, tillåter jag

mig åberopa Tullafdelningens förslag till yttrande, hufvudsakligen så

lydande:

»Sedan Riksdagen beslutat en till 80 öre förhöjd tillverkningsskatt

för bränvin, har Utskottet bort taga i öfvervägande, om och i hvad

mån förändring i införselstullen å bränvin och sprit samt {ether häraf

bör föranledas. Förenämnda surtaxe å bränvin af 50 öre har till skydd

för den inhemska bränvinstillverkningen blifvit bestämd till detta belopp,

hufvudsakligen med afseende å de hämmande band och inskränkningar,

hvilka bränvinstillverkningen inom landet hittills varit underkastad

och hvarigenom den sattes ur tillfälle att uthålla täflan med

andra länders liknande industri.

Dessa inskränkningar kunna nu genom de af Riksdagen beslutade

förändringar i gällande bränvinstillverkningsslag anses i allt väsendtligt

undanröjda. Vid sådant förhållande kunna icke heller de skäl, som

bestämde surtaxen till det höga beloppet af 50 öre per kanna, längre

ega tillämplighet. Den skatteförhöjning, som i sammanhang med öfriga

förändringar i tillverkningslagen nu blifvit bestämd, utgör föga mera

än vederlag för de särskilda förmåner, hvilka genom beviljande af

Sehwindung och eftergift af förskottsbetalningen blifvit bränvinstillverkningen

förunnade och beskattningen har jemväl i sjelfva verket öfvergått

från eu tillverknings- till eu konsumtionsafgift. Att bränvinstillverkningen

under sålunda förändrade förhållanden icke kan hafva behof

af så betydlig skyddstull, som en till 50 öre per kanna stadgad surtaxe

innebär, bör knappast kunna bestridas; och ett fullkomligt faktiskt

bevis i det hänseendet lemnar dessutom den norska lagstiftningen, der

surtaxen utöfver den inhemska bränvinstillverkningsafgiften utgör allenast

15 öre per kanna, oaktadt tillverkningsafgiften derstädes uppgår

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

23

till närmare 1 R:dr kannan samt tillverkningen hvarken genom lagstiftningen

eller tillgången på råämnen befinner sig i gynnsammare ställning

än härstädes blir förhållandet.

En annan fråga är åter den, huruvida förbrukningen af utländska

spritdrycker icke i allt fall bör kunna beläggas med en 50 öre högre

afgift, än som drabbar förbrukningen af den inhemska spritdrycken;

och härmed flyttas frågan in på ett helt annat område än skyddssystemets.

Det förtjenar då att tagas under sorgfälligt öfvervägande i

hvad mån klokheten tillåter att för eu så begärlig och lätt smuggelbar

vara, som spritdrycker äro, än vidare höja den redan högt uppdrifna

tullsatsen. Och äfven en annan synpunkt må härvid icke lemnas

utan uppmärksamhet. Enligt mellanrikslagens bestämmelser kunna äfven

utländska i Norge förtullade spritdrycker dels i qvantiteter af i ankare

och dels till ett värde af 10 speciel'' tullfritt införas öfver riksgränsen.

Med de lättade sjö- och landväga-kommunikationer, som emellan

de förenade rikena nu mer och mer utvecklas, kan det icke vara

utan sina vådor för den svenska statskassan att alltför högt uppdrifva

skilnaden emellan de i begge rikena gällande tullsatser och den hos

oss för spritdrycker i allmänhet gällande öfverstiger redan något den

norska.

I betraktande af alla dessa förhållanden har Utskottet funnit sig

böra hemställa:

att de i allmänhet till 1 R:dr 20 öre i tulltaxan bestämda

tullsatser å olika slag af bränvin och sprit må

oförändrade bibehållas; och

att tullsatsen för (ether och (ether spirituosus eller s. k.

Roff mans droppar bibehålies oförändrad till 2 R:dr 40

öre per kanna; hvilken tullsats jemväl torde bestämmas

för (ether art er O)

Häruti hafva Herrar W. Croneborg och R. Adlersparre instämt.

af Herr E. V. A linguist:

»Utskottets beslut att föreslå en förhöjning af tullafgiften för oarbetad

tobak till endast två öre för hvarje skålpund, har jag icke ansett

mig, under nu för handen varande omständigheter böra biträda.

Vid detta, likasom vid föregående tillfällen under sednare riksdagar,

då ifrågasatt blifvit att höja tullen för tobak, har man ansett sig

böra taga hänsyn till den tullsats, som vore bestämd för införsel af tobak

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 10.

till Norge, emedan faran för smuggling af denna begärliga förbrukningsartikel,

öfver gränsen från Norge, blefve större, i samma mån tullen härstädes

höjdes utöfver hvad densamma vore i brödralandet.

Emellertid har, efter hvad Utskottet uppgifver, tullen för tobak i

Norge först varit 25,64 öre per svenskt skålpund, då densamma härstädes

utgjort 26 öre, eller varit 0,36 öre högre här än i Norge. För

innevarande budgettermin är berörda tullsats derstädes höjd med 1

skilling, efter dervarande mynt, 3å att tullen i Norge numera motsvarar

28,49 öre per svenskt skålpund. Höjes tullsatsen härstädes med tre öre

eller från 26 till 29 öre per skålpund, så blir densamma derigenom icke

mer än 0,51 öre högre per skålpund här än i Norge, hvilken ytterst ringa

skilnad, emot hvad nu är fallet, bestigande sig till blott 0,i5:dels eller

föga mer än ett sjundedels öre per skålpund, påtagligen icke lärer komma

att i ringaste grad bidraga till smugglingens ökande öfver gränsen utöfver

hvad eljest kan blifva händelsen.

Af sådan anledning och då hvarje öres tillökning af tullsatsen för

tobak bör komma att till statsverket inbringa en förhöjning i tullmedlen

af något öfver 50,000 R:dr årligen, så länge tobaksimporten bibehåller

sig lika med det belopp, hvartill den efter Kommers-kollegii berättelser

sednaste åren uppgått; samt då statsverkets ökade behof för försvarsverkets

ordnande oafvisligen lärer påkalla förhöjda statsbidrag, tillåter jag

mig vördsamt hemställa:

att Riksdagen, med afslag på Utskottets hemställan i

denna punkt, behagade besluta,

att på det sätt bifalla hvad Herr Appeltofft i sin motion

i fråga om tullförhöjning å tobak föreslagit, att

tullafgiften »för tobak, oarbetad, blad och stjelk», förhöjes

med tre öre, från 26 till 29 öre för skålpundet.»

Häri instämmer Herr F. A. Forssbeck.

af Herr G. Hceggström, emot Utskottets förslag om förhöjd tullafgift

för tobak, oarbetad.

Stockholm. Associations-Boktryckeriet, 1871.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1871:84 Skrifvelse angående tullbevillningen. s. 31 i texten