Sök i Ratio Lex

ftnmlmfips-Utskott ris Memorial N:o 4

1871-03-29 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1871:4, ftnmlmfips-Utskott ris Memorial N:o 4

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

ftnmlmfips-Utskott ris Memorial N:o 4.

N:o 4.

Ank. till Riksd. Kansli d. 1 April 1871, kl. 2 e. m.

Memorial, i anledning af åter remiss i vissa delar af Bevillningsutskottets

Betänkande N:o 2, angående allmänna bevillningen.

Riksdagens Andra Kammare har till Utskottet återförvisat de i berörda

betänkande under punkterna N:is 1 ocli 2 framställda förslag, nemligen “att § 9

inom. 1 af Bevillnings-stadgan må erhålla följande förändrade lydelse: Bank, jernväg

s- och KmaZ-bolag, der bolagets rörelse drifves, vare sig vid hufvud-, afdelningseller

kommissions-kontor eller vid större och mindre stationer“; samt, och i följd

häraf, “att sista punkten af § 27 må få lyda: och bör sådant utdrag beträffande

bank, jernvägs- och UmaZ-bolag utvisa denua vinst, fördelad på hvart och ett af bolagets

särskilda kontor eller stationer.“ Då likväl dessa förslag endast beröra frågan

om den ort, der bevillning bör ''påföras, och icke kunna anses medföra förändring

i grunderna för någon bevillning, sättet för deras tillämpning eller bevillningens

fördelning till utgörande, samt sålunda enligt 63 § Riksdags-ordningen genom

Första Kammarens beslut redan hafva förfallit, lärer någon åtgärd i anledning af

ifrågavarande återremiss icke kunna af Utskottet vidtagas; hvilket Utskottet *

får för Andra Kammaren anmäla.

Stockholm den 29 Mars 1871.

På Utskottets vägnar:

(lust. af Ugglas.

Reservation:

af Herr J. F, Geijer: “Om Bevillnings-Utskottets Betänkande, som med

10 röster mot 9 beslöts, skullo godkännas, har Riksdagen ej fattat bestämdt beslut,

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 5 Samt. 1 Afd. 4 Höft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings- Ut skottets Memorial N:o 4.

ty Riksdagens Andra Kammare har ej bestämt om innehållet af 9 och 27 §§ af

den Bevillnings-stadga, som för år 1872 kommer att utfärdas. Bevillnings-förordningen

år nemligen ingen civillag, i afseende på hvilken gäller, att det förblifver

vid det gamla till dess öfverensstämmande beslut om ändring fattas af båda Kamrarne,

utan dess stadganden gälla blott under den reglcringsperiod, för hvilken

de uppgöras. Ny Bcvillnings-förordning måste derföre uppgöras hvarje riksdag,

om den äfven göres lika med den gamla. Regeringsformen föreskrifver derföre^

71 §: att frågor rörande grunderna för någon bevillning, sättet för deras tillämpning

eller bevillningens fördelning till utgörande, i hvilka Kamrarne stadna i olika

beslut, som ej varda sammanjemkade, skola afgöras genom gemensam votering.

Det är sålunda icke grundlagens mening att, sedan ena Kammaren förkastat

ett förslag, detta skall anses förfallet och sålunda Medkammaren icke ens få fatta

beslut. Den ifrågasatta förändringen af 9 § rör en bestämmelse i andra artikeln,

hvilken innehåller sammanfattningen af bestämmelserna om inkomstbevillningens

fördelning, och måste sålunda ansos röra sättet för grundernas tillämpning och

bevillningens fördelning till utgörande, hvilket visas bäst deraf, att 1870 års Bev

illnings-Utskott (so dess Betänkande N:o 3, pag. 4) och åtskilliga pröfningskomitéer

hafva en åsigt om sättet för dess tillämpning, men Kammarrätten och

Kong!. Maj:t hafva eu annan. Denna paragrafs innehåll i 1872 års Bevillningsstadga

kan således ej mot grundlagens tydliga bud anses hafva blifvit genom

första Kammarens beslut afgjord, utan måste den Andra Kammaren äfven beredas

tillfälle att derom fatta definitivt beslut. Bcvillnings-Utskottcts skyldighet hade

derföre varit, att i förevarande Betänkande uppmana Riksdagens Andra Kammare

‘‘W.<lfvcn i fråga om 9 och 27 §§ af den nya Bcvillnings-förordning, som för år

1872 kommer att utfärdas, fatta beslut. Då så ej skett, får jag deremot anmäla

mm reservation11.

Häruti instämma Herrar F. A. ForssbecJc, G. IJceggström, Pehr Ericsson och

J. W. Lundqoist.

Stockholm, tryckt hos C. W. Hagman, 1871.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.