Sök i Ratio Lex

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6

1871-04-28 · 46 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 43 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1871:6, Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

1

N:o G.

Auk. till Kikad. Kansli d. 29 April 1871, kl. 5 e. m.

Betänkande angående stämpelpappersajgiften.

Efter verkställd granskning af nu gällande Kongl. Kungörelsen den

23 September 1870 om stämpelpappersafgiften samt hvad vid kontrollen och

uppbörden deraf iakttagas bör, äfvensom i sammanhang dermed företagen

behandling af de från Riksdagens båda Kamrar till Utskottet hänvisade motioner

angående förändring uti föreskrifterna rörande stämpelpappersbevillningen,

får Bevillnings-Utskottet, jemlikt 40 § Riksdags-ordningen, till Riksdagen

afgifva de förslag och framställningar, till Indika Utskottet i följd häraf

funnit anledning.

Bland de till Utskottet öfverlemnade motioner afser den af Ilerr Friherre

Adam Baab inom Första Kammaren väckta (motion N:o 35) förändringar

af mera omfattande beskaffenhet. Friherre Raab har deruti föreslagit,

”att, derest den uppkommande statsbristen icke skulle till fullo betäckas

med de belopp, som påräknas af den hittills fastställda bevillningsafgiften,

förhöjd med högst 50 procent af bevillningen efter Andra Artikeln,

jemte den aecisafgift motionären föreslagit å alla slag af förarbetad tobak

och af den tillökning i bränvinsbevillningen, som den förändrade grund Herr

von Koch i afgifven motion föreslagit för bränvinsafgifternas debiterande, om

den bifalles, torde åstadkomma, Riksdagen ville besluta att alla reverser,

vexlar, konnossementer och räkningar skola med stämpladt papper beläggas.”

Ehuru statsverkets behof ännu icke blifvit utredda och bestämda, lärer

det dock, vid betraktande af de anslag, som redan blifvit beviljade, och dem,

som af Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof blifvit i öfrigt äskade, kunna med visshet beräknas, att

dessa behof icke kunna tillgodoses med de nuvarande statsinkomsterna, utan

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 5 Sand. 1 Afd. 6 Häft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 0.

att eu ökad beskattning måste ega rum, så framt man vill undvika att genom

upptagande af lån fylla behotven, en utväg åter, mot hvars anlitande

flera röster inom Riksförsamlingen höjt sig. Det torde dessutom icke kunna

förbises att samhällets alltjemt fortgående utveckling i mångfaldiga riktningar

och dermed förknippade behof, likasom i synnerhet angelägenheten af

vårt försvarsverks fullständiga och tidsenliga förstärkande antagligen komma

att framgent taga i anspråk Anda högre belopp än som tillämpningen af gällande

beskåttningslagar må kunna beräknas inbringa. Ett uppmärksamt

aktgifvande på dessa förhållanden, hvilkas manande kraf på nya eller ökade

uppoffringar från nationens sida funnit uttryck och erkännande icke blott i

Kongl. Majds nådiga framställning om för lång tid fördubblade afgifter enligt

2alra och 3:dje artiklarne af bevillningsstadgan, utan ock i de motioner,

som inom Riksdagen blifvit väckta om förhöjning af bränvinsbeskattningen,

om införande af en ny beskattningsfonn under namn af accis å tobak och

slutligen om stämpelpappersafgiftens vidsträcktare tillämpning, har för Utskottet

inneburit giltiga skäl att tillse och undersöka huruvida de sålunda

angifna eller möjligen andra utvägar att bereda statsverket ökade inkomster

må ur rättvisans, billighetens och statsklokhetens synpunkter vara att föredraga.

Härvid framställer sig otvunget den frågan: i hvad inbördes förhållande

stå inkomsterna af de olika skattetitlar, som hos oss nu tillämpas?

Med förbigående af de till så kallade grundskatter hänförliga afgifter, hvilka

ligga utom föremålen för Bevillnings-Utskottets behandling, företer sig då

den anmärkningsvärda omständigheten, att under det hela den så kallade

allmänna bevillningen lemnar en inkomst af omkring 2,600,000 Riksdaler,

och. om derifrån afräknas rent personel afgifter, allenast 2,000,000 Riksdaler,

såsom direkt skatt för fastighet samt för kapital och arbete, samt stämpelpappersafgiften

inbringar ett belopp af endast omkring 1,300,000 Riksdaler,

så upphemtas deremot af bränvinstillverkningen närmare 10 millioner och i

tullafgifter omkring 14 millioner Riksdaler. Om det också må medgifvas,

att de samhällets medlemmar, hvilka företrädesvis utgöra såväl den allmänna

bevillningen för kapital och arbete som stämpelpappersbevillningen, och

hvilka i allmänhet otvifvelaktigt måste hänföras till de i ekonomiskt hänseende

lyckligare lottade, derjemte i mån af sin förbrukning bidraga till de

egentligen indirekta skatternas utgörande, kan det dock icke förnekas,

att dessa indirekta skatter, hvilka i och för förbrukningen af dermed belagda

artiklar utgå, till sin aldra hufvudsakligaste del drabbat och måste

drabba de klasser i samhället, Indika äro lika öfverlägsna i antal som

underlägsna i förmåga att uppbära den öfvervägande skattebördan och

derjemte minst ega tillfälle att inse och göra gällande sina berättigade anspråk

på skattebördornas rättvisa och billiga fördelning. Under sådana för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6. 3

hållanden må man väl draga i betänkande, huruvida det vore rättvist och

billigt att genom konsumtionsskatter i allt för hög grad söka bereda statsverket

de förökade inkomster, af hvilka det mar finnas i behof, om än antagas

kunde, att en sådan beskattningsform, såsom exempelvis accis a tobak,

vore i och för sig lämplig och utan alltför förhatliga inskränkningar och

kontroller möjlig att med hopp om framgång införa, i hvilket sistnämnda afseende

Utskottet med anledning af väckt motion kommer att i särskild! utlåtande

vidare sig yttra.

Hvad Utskottet med det ofvan anförda ansett sig böra^ bringa under

Riksdagens öfverläggning är egentligen den fragan, om icke, da de indirekta

skatterna redan i så öfvervägande grad tagits i anspråk till statsbehofvens

fyllande och då den direkta beskattning, som under benämningen allmän bevillning

för fastighet samt kapital och arbete utgår, ehuru relativt föga betydlig,

redan ofta öfverklagas såsom ojemn och derigenom tryckande, samt

derföre svårligen torde efter hittills gällande bevillningsgrunder kunna uppbringas

till något synnerligen högt belopp, skäl ma vara för handen,

att till statsbehofvens fyllande i vidsträcktare man än hittills anlita den beskattning,

som under form af stämpelpapper utgöres.

Utskottet har redan anmärkt till hvilket ringa belopp stämpelpappersbevillningen

uppgår, då den jemföres med bränvins- och tullbevillningarne.

Den förstnämnda har sedan år 1856, eller under lo ar, till sitt totalbelopp

undergått snart sagdt ingen förändring, då deremot bränvinsbevillningen under

samma tid stigit från 6,750,000 till 9,800,000 och tuilbevillningen från

9,500,000 till 14,000,000 Riksdaler. Under det stämpelspappersafgiften hos

oss inbringar endast omkring y37 af statsverkets inkomster upphemta andra

länder jemförelsevis mycket betydliga belopp af denna skattetitel, exempelvis

England icke mindre än omkring % af hela sin statsinkomst. Det må väl

kunna anmärkas, att få beskattningstitlar mera för sig sakna giltig teoretisk

grund, än denna, hvilken för sin uppkomst och tillvaro hufvudsakligen

har sitt stöd i det rent praktiska skål, att den är ett icke obeqvämt sått att

bereda statsinkomst. Men undersöker man verkan af denna beskattningsform,

sådan den till någon ringa del hos oss, men i vidsträcktare. man i

andra länder är tillämpad, skall man finna att densamma jemförelsevis obetydligt

drabbar de obemedlade samhällsklasserna och sålunda derutinnan väsendtligen

skiljer sig från konsumtionsskatterna, men deremot företrädesvis

träffar just de medlemmar af samhället, hvilka måhända mera än några

andra undgå ett rättmätigt utgörande af direkta inkomstbevillningen och äfven

derföre kunna skäligen vidkännas största tyngden af denna särskilda

afgift.

Om häri onekligen ligger något berättigande till afgiftens utkräfvande

för affärshandlingar, såsom vexlar. anvisningar och reverser, så anger dock

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bcvillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

sjelfva arten af dessa handlingar, att deras ovilkorliga beläggande med

stämpelafgift i viss mån måste verka både betungande och störande på

den allmänna rörelsen, hvilken har behof af frihet från hämmande band

och således icke utan större eller mindre olägenheter kan uthärda en

sådan beskattning. Huru villigt detta än må å ena sidan medgifvas,

torde dock å andra sidan förtjena erinras, att äfven hvarje annan beskattningsform

i sin tillämpning verkar betungande och störande för den,

som skall vidkännas en sådan, och att, då England, med sin långt

mera än hos oss utvecklade handel och rörelse, länge underkastat sig

och, under det öfvervägande inflytande, som handelns och näringarnes målsmän

derstädes, särdeles under sednare tider, på de allmänna ärendena utöfva,

ändock fortfarande fördrager ovilkorlig stämpelafgift för nämnda med

flera ändra slags affärspapper, en dylik stämpelafgift också bör kunna hos

oss införas och tåligt fördragas, om statens behof tager i anspråk ökade inkomster,

hvilka icke på annat sätt kunna lämpligare beredas. Icke blott

erfarenheten från nyssnämnda land, der inkomsten af stämpelskatten för

skuldsedlar, vexlar, anvisningar och qvittenser från år 1860 ökats med mera

än 50 procent, eller från 900,000 till 1,400,000 Pd. St., gifver sålunda vid

handen, att allmänna rörelsen och affärsverksamheten väl kunna uthärda eu

dylik skatteform; äfven från Frankrike är eu liknande och måhända ännu

mera lärorik erfarenhet att i detta hänseende inhemta. I nyssnämnda land

har nemligen beskattningen medelst stämpelafgifter på åtskilliga ofvan antydda

slags affärshandlingar länge funnits och utgjort en ganska betydande

statsinkomst samt bibehållit sig nästan helt och hållet oförändrad under de

flera statshvälfningar, som egt rum i detta land, hvilket väl äfven torde få

anses såsom ett icke ovigtig! bevis derom, att skattens inverkan på den allmänna

rörelsen icke varit af någon särdeles tryckande beskaffenhet eller föranled!

något allmännare missnöje hos de skattdragande.

Utskottet, som af dessa skäl ansett den af Friherre Raab väckta fråga

om införande af en allmännare stämpelskatt å affärshandlingar vara förtjent af

synnerlig uppmärksamhet, har, till ledning för sitt arbete i detta hänseende,

så vidt ske kunnat, förskaffat sig kännedom af Engelska och Franska stämpellagstiftningens

utveckling och närvarande ståndpunkt samt sökt att i sitt

förslag, som härmed underställes Riksdagens pröfning, i tillämpliga delar tillgodogöra

hvad sålunda inhemtats, hvarvid Utskottet likväl i betraktande af

den försigtighet, som vid införandet af i viss mån nya beskattningsformer

alltid måste iakttagas, trott sig böra inskränka icke blott antalet af de

affärshandlingar, som skulle stämpelafgift underkastas, utan ock betydligt

höja det minimibelopp, som för skattskyldighetens tillämpning skulle bestämmas;

hvarförutan XJtskottet ansett sig böra för öfverträdelser eller åsidosättande

af författningens föreskrifter föreslå, jemte ersättningsskyldighet, syn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillnings-Utshotfets Betänkande N:o 6.

nerligt lindriga straffpåföljder, allt i jemförelse med hvad i England nu är

stadgadt; kommande Utskottet att i den ordning, författningsförslaget föranleder,

närmare redogöra för de nya eller förändrade föreskrifter, samma förslag

upptager,

§ 2.

För stämpelbeläggning af vexlar finnes för närvarande stämpelpapper

af särskildt slag, eller s. k. vexelstämplar, och Utskottet, som ansett ett dylikt

stämpelpapper af mindre storlek lämpligen borde användas för all den

stämpelbeläggning af enskilda handlingar, som Utskottet, efter hvad förut är

nämndt, kommer att föreslå, har i enlighet dermed funnit behöfligt, att i denna

§ föreskrift lemnades derom, att sådant stämpelpapper af mindre storlek,

som Utskottet benämnt ”stämpelmärken” skall finnas att tillgå å belopp åt

10, 25 och 50 öre samt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10 Rall'' för skuldebref,

vexlar och andra fordringsbevis.

Likaså har Utskottet ansett, att den nu medgifna rätt till stämpling

af vexelblanketter bör utsträckas äfven till stämpling af blanketter för anvisningar

och andra dylika handlingar.

Härjemte och då Utskottet, på sätt vid 16 § vidare säges, funnit nödigt

att, till kontroll för ordentligt utgörande af stämpelafgifterna å enskilda

handlingar, föreslå, att dessa handlingar, derest de icke blifvit med behörig

stämpel försedda, skola vara inför lag ogiltiga, har Utskottet, på det all möjlig

lättnad må beredas den, som mottager en dylik, stämpelafgift underkastad

handling, att tillse det den behöriga stämpeln finnes densamma åsatt, föreslagit

att, i likhet med hvad i Frankrike eger rum, på de för skuldebref,

vexlar och dylika fordringsbevis afsedda stämpelmärken och å blanketter

särskildt anbragta stämplar å 25 öre och högre belopp skola, jemte stämpelbeloppet,

utsättas äfven de summor, för hvilka stämpelmärket utgör behörig

stämpelafgift.

I enlighet härmed hemställer Utskottet:

l:o.

a) att första momentet punkten c i denna § må erhålla

följande förändrade lydelse:

”stämpelmärken, afsedda för vexlar, anvisningar m. fi.

dylika handlingar, å 10, 25 och 50 öre samt å 1, 2, 3,

4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10 R:dr”;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

BevUlnings- Utskottets Betänkande Av o 6.

b) att andra momentet i §:n sålunda förändras:

”Dessutom må skrilla eller tryckta blanketter till

vexlar, anvisningar och andra dylika handlingar kunna

stämplas i den ordning 9 § föreskrifver”; och

c) att ett tredje moment i §:n tillägges af detta innehåll:

”Stämpelmärke, äfvensom å blanketter anbragt stämpel,

skall, då stämpeln öfverstiger 10 öre, jemte stämpelvärdet,

angifva de belopp, inom Indika en med sådan stämpel

försedd handling må lyda.”

§ 3.

Sedan Kong!. Maj:t genom nådigt bref till Riksmarskalken den 10 Januari

18G8, angående Statsråds-ledamöters värdighet in. m., förordnat, bland

annat, att värdigheten och benämningen af ”Rikets Herrar” kornme att upphöra,

har Utskottet ansett,

att rubriken ”Öppna bref, hvarigenom någon i nåder tillägges

de förmåner, hederstitlar och företrädesrättigheter

framför andra undersåter, som Herrar Riksens Råd tillerkända

blifvit”, bör ur denna § utgå.

De i gällande författning bestämda stämpelbelopp å utnämningsbref för

Riddare och Kommendörer af Kongl. Maj:ts ordnar, har Utskottet, då fråga

nu är att afvinna stämpelpappersafgiften så stor inkomst, som skäligen kan

låta sig göra, ansett tåla någon förhöjning, och Utskottet hemställer fördenskull

:

3:o.

att följande stämpelafgifter måtte i stället för de hittills

gällande bestämmas för nedannämnda utnämningsbref nemligen

:

fö*1 utnämningsbref för Riddare af Kongl. Serafimer-orden.

.........

200 R:dr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

för utnämningsbref för Kommendörer med Störa]

11

V

Korset af Kong! Svärdsorden)

af Kongl. Nordstjerneorden . .(

100 R:dr.

17

11

af Kongl. Wasa-orden.....;

1

V

11

för Kommendörer af Kongl.

V)

11

Svärdsorden...........

af Kongl. Nordstjerneorden . . j

i 7 5 R:dr.

11

11

af Kongl. Wasa-orden.....''

11

11

för Riddare af Konung Carl

XIII:s orden...........

75 Rall’.

11

11

för Riddare af Kongl. Svärds-''

orden...............1

11

11

för Riddare och Ledamöter af

Kongl. Nordstjerneorden . . . .

) 20 Rall''.

11

11

af Kong!. Wasa-orden.....

Af hufvudsakligen enahanda skäl, som nyss blifvit anfördt i fråga om

förhöjd stämpelafgift å ordensbref, får Utskottet föreslå,

4:o.

att den uti denna § stadgade stämpelafgift för Doktorsbref,

som utan föregånget prof utfärdas, måtte förhöjas

från 80 till 100 R:dr.

§ 4.

Denna § innehåller i afseende på stämpelbeläggning af fullmakt, konstitutorial

eller antagningsbevis för Hofrättskommissarier, Notam publici,

Skeppsklarerare, Sockenskrifvare och Stadsmäklare, att härvid skall följas

enahanda grund som den för civila embets- och tjensteman förut stadgade,

nemligen att stämpeln beräknas till fem procent af den med tjensten förenade

inkomst, hvilken i de fall, der bestämd lön icke är med tjensten förenad,

bestämmes till medeltalet af de sista fem årens tjensten åtföljande aflöningsförmåner,

för hvilka bevillning efter Andra Artikeln blifvit erlagd.

Uti ett särskilt fall, som blifvit Utskottet meddeladt, har detta stadgande

sålunda tillämpats, att en stadsmäklare i Stockholm fått sitt af magistraten

utfärdade förordnande belagdt med stämpelpapper till belopp af ej

mindre än 3,607 R:dr 70 öre, i följd deraf att den mäklare, genom hvars

afskedstagande den ledighet uppkom, hvari den nye mäklaren antogs, under

de förutgångna fem åren af enskildt kapital och på grund af ett under en

lång ''tjenstetid förvärfvadt stort personligt förtroende, haft den betydliga in
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6,

komsten af omkring 72,000 R:dr årligen. Den nyutnämnde mäklaren kom

likväl icke att öfvertaga ens någon del af detta förtroende, ty under de 3

sista åren hade den afgångne mäklaren haft ständig tjenstledighet och åt en

vikarie öfverlemnat sina affärsvänner och kunder, Indika denne vikarie naturligtvis

bibehöll, då han kort före sistnämnde mäklares afskedstagande blef

ordinarie stadsmäklare i uppkommen ledighet efter en mäklare med högst

obetydliga affärer. Den, som sålunda öfvertog hvad som kunde öfvertagas

af den afgångne mäklarens förvärfvade stora förtroende, fick sitt förordnande

stämpelbelagdt med blott 150 R:dr, eller minimum af stadgad stämpelafgift,

under det den först omförmälde mäklaren, såsom redan är nämndt, pålades

en stämpelpappersafgift, hvilken, då han hufvudsakligen hade att börja en ny

affär, antagligen medtog en högst betydlig de! af hans årsinkomst.

Om än i förenämnda fall någon rättelse står att vinna genom besvärs

anförande mot den skedda stämpelbeläggningsåtgärden, visar dock det anförda

olämpligheten af det nuvarande stadgandet. Stadsmäklare, Skeppsklarerare

och de öfrige af nu ifrågavarande tjenstemän, der flere af dem på ett ställe

finnas, dela sig emellan efter ingen annan grund än det personliga förtroende,

en hvar af dem kunnat förvärfva sig, de deras befattningar tillhörande göromål,

äfvensom de dermed förenade inkomster. De äro i följd häraf icke

att jemföra med civila tjenstemän, af Indika en hvar för sig har en med

tjensten förenad, begränsad verksamhet, hvaruti han icke kan lida något intrång

af några bland sina medtjenstemän. Under det i följd häraf de med

en dylik civil tjenst förenade löneförmåner i medeltal för fem år utgöra en

tillförlitlig grund för bedömande af den inkomst tjensten lemnar, är detta

på intet sätt förhållandet med stadsmäklaretjensterna och de med dem likställda

befattningarne, i fråga om hvilka kännedomen om företrädarens inkomster

icke lemna den ringaste ledning för bedömande af hvad samma

tjenst i en ny innehafvares hand kan lemna, såsom af det ofvan anförda nogsamt

upplyses.

Utskottet har af denna anledning ansett de nu stadgade stämpelnfgifterna

å förordnanden till ifrågavarande tjenster utan ständig lön lämpligast

kunna utbytas mot till beloppet bestämda stämpelafgifter. För bestämmande

af de belopp, hvartill dessa fasta stämpelafgifter borde föreslås, har Utskottet

förskaffat sig upplysningar angående de inkomster, för Indika samtlige stadsmäklare

och skeppsklarerare i Stockholm och Göteborg hvar för sig varit

år 1869 bevillningstaxerade och med ledning af den nu för stämpelafgifter

å fullmakter och förordnanden i allmänhet stadgade grund funnit nämnda

stämpelafgifter, hvad angår stadsmäklare och skeppsklarerare i Stockholm och

Göteborg, böra bestämmas, efter beräkning af 5 procent å den medelinkomst,

som på detta sätt erhållits för en stadsmäklare eller skeppsklarerare i någon

af dessa städer, till nedanupptagna belopp. För förordnanden å dessa tjen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

BevUlnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

ster i öfriga städer hafva afgifterna föreslagits till sådana belopp, att nuvarande

förhållandet emellan dessa afgifter och de för samma slags tjenster i

Stockholm och Göteborg föreslagna hufvudsakligen bibehållits. Efter enahanda

grunder, som nu blifvit nämnda, hafva stämpelafgifterna å förordnanden

för Notarii Publici jemväl beräknats. I afseende å Hofrättskommissariers

och Sockenskrifvares förordnande har Utskottet, med afseende på dessa

tjensters beskaffenhet, ansett de nu stadgade minimiafgifter, Indika endast i

få fäll torde vid stämpels åsättande hafva öfverskridits, utgöra de lämpliga

beloppen för fästa stämpelafgifter å dessa förordnanden.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

5:o.

att hvad 4 § innehåller, i afseende å stämpel för fullmakter,

konstitutorialer eller antagningsbevis för Hofrättskommissarier,

Notarii Publici, Skeppsklarerare, Sockenskrifvare

och Stadsmäklare, må erhålla följande förändrade

lydelse:

För följande personer, som ej hafva ständig lön,

förses fullmakten, konstitutorialet eller antagningsbeviset

med stämpel till nedanstående belopp, nemligen för:

Hofrättskornmissarier..... R:dr 8: _

Notarii Publici:

i Stockholm och Göteborg....... „ 100: _

i de öfriga städerna.......... „ 25: —

Skeppsklarerare:

i Stockholm och Göteborg......... 250:__

i de öfriga städerna............ 50: —

Sockenskrifvare.................. p: _

Stadsmäklare:

i Stockholm och Göteborg......... 400: —

i de öfriga städerna ............ 100: —

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet föreslagit i afseende å stämpelafgiften

för doktorsbref utan aflagdt prof, Indika af Kong! Maj:t meddelas,

torde ock de i denna § upptagna

6:o. *

Doktorsbref utan aflagdt prof böra med en till 100

R:dr förhöjd stämpelafgift beläggas.

Bih. till Riksd. Prof, 1871. 5 Samt, 1 Afd. 6 Höft

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Härjemte liar Utskottet ansett stämpelafgiften å fullmakt för kyrkoherde

att vara prost öfver egen församling kunna förhöjas från 15 till 30

Riksdaler,

7:o.

hvithet till bifall hemställes.

§ 6.

Med anledning af ett vid nästlidet års riksdag väckt förslag om nedsättning

af stämpelafgifterna å köpebref, skuldebref och fastebref, och om

ersättande af den härigenom uppkommande minskning i statsinkomst genom

förhöjning af den för bouppteckning utgående stämpelafgift, ansåg Bevillniugs-Utskottet,

som då icke kunde erhålla en för frågans utredning nödig

uppgift angående det belopp, hvartill stämpelafgiften för bouppteckningar

under förflutna år uppgått, att på det framdeles möjligen ifrågakommande

rättelser eller jemkningar i stämpelförfattningens stadgande icke måtte möta

hinder i svårigheten att beräkna deras inflytande på statsverkets inkomster,

åtgärder borde vidtagas för insamlande af uppgifter angående de belopp,

hvartill stämpelafgiften för hvarje af författningens väsendtligaste titlar under

sednare år uppgått, Indika uppgifter i allt fäll och äfven utan afseende å

möjliga förändringar i berörda författning böra vara af stor betydelse för

kännedomen af åtskilliga landets ekonomiska förhållanden, hvarföre Utskottet

hemställde om aflåtande af en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t med

begäran om utredning i berörda hänseende, i den mån sådan kunde vinnas.

Denna hemställan bifölls af Andra Kammaren, men afslogs af den

Första, och detta, så vidt den i frågan der förda diskussion upplyser, hufvudsakligen

derföre, att eu dylik utredning ansågs vara förenad med så

synnerliga svårigheter, att dessa icke af de afsedda fördelarne motsvarades.

Detta tror dock Utskottet icke vara förhållandet och får till stöd för denna

sin uppfattning anföra: att Kongl. Cirkulärbrefvet den 11 Februari 1847

stadgar, att i marginalen af de öfver inteckningar, lagfarter, bouppteckningar,

morgongåfvobref samt afhandlingar om lösöreköp förda protokoll bör,

då fråga är om handling, hvars karterande skall i Hofrätt redovisas, anteckning

göras, dels om värdet, som ligger till grund för karteringen, dels ock

om kartans belopp, i följd hvaraf det vill synas Utskottet, som om de afsedda

upplysningarne, hvad handlingar af nämnda beskaffenhet angår, lämpligast

kunde erhållas i Hofrätterna, der karteringen af samtliga de till något

af nyssuppräknade protokoll hörande handlingar till riktigheten granskas af

dertill utaf Hofrätten särskild! förordnade tjensteman, och der det blefve ett

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

jemförelsevis lätt göromål att i sammanhang med denna granskning göra de

för den af Utskottet ifrågasatta utredning erforderliga anteckningar.

Af detta skäl, och då Utskottet fortfarande är af den öfvertygelse, att

en dylik utredning skulle blifva af stort gagn, tillåter sig Utskottet förnya

sin vid förra riksdagen gjorda hemställan,

8:o.

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla om utredning, i den mån sådan kan vinnas,

af det belopp, hvartill stämpelpappersafgiften för

hvarje af de väsendtligaste titlarne i författningen under

de sednaste åren uppgått, äfvensom att, hvad angår bouppteckningar,

denna utredning måtte utvisa inkomsten

af stämpelpappersafgiften särskilt för vissa grupper,

nemligen då behållningen utgjort från 1,000 till 10,000

R:dr, från 10,000 till 20,000 R:dr och så vidare särskildt

för hvarje tiotusendetal Riksdaler.

I fråga om certepartier föreskrifver nu gällande stämpelpappersförfattning,

att desamma skola, då de vid domstol eller hos exsekutor företes, förses

med stämpel till 30 öre för hvarje fulla 100 R:dr af den fraktsumma, hvarför

betalning sökes. Utskottet har ansett, att dessa handlingar böra vara underkastade

stämpelafgift äfven för de fall, då de icke behöfva vid domstol eller

hos exsekutor företes, men funnit att vid sådant förhållande den nuvarande

stämpelafgiften borde nedsättas till ett, såsom det synts Utskottet i detta

hänseende skäligt belopp af 1 R:dr för hvarje fulla 1,000 R:dr af fraktsumman.

I öfverensstämmelse härmed får Utskottet alltså föreslå,

9:o.

att förrberörda stadgande i afseende å stämpelafgift för

certepartier må erhålla följande förändrade lydelse:

Certepartier eller fraktslut om fartyg förses med

stämpel efter den fraktsumma, hvarå de lyda sålunda,

för fraktsumma till och med 1,000 R:dr.....1 R:dr,

för fraktsumma å högre belopp, för hvarje 1,000

R:dr.........................1 R:dr.

Uti först omförmälda motion (Nio 35) har Friherre liaab bland öfriga

till stämpelafgift föreslagna handlingar omförmält hmnossementer eller frakt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

sedlar, men alldenstund eu stämpelafgift å dylika handlingar, äfven om den

bestämdes till det lägsta belopp, Utskottet ansett böra ifrågakomma eller 10

öre, skulle, derest alla dylika handlingar blefve underkastade densamma,

utgöra en alltför dryg och tyngande beskattning på mindre försändningar,

af hviska många draga en frakt af allenast 25 öre; samt om åter med hänsyn

till fraktbeloppet eu gräns bestämdes, vid hvilken afgiften först skulle

taga sin början, svårighet vid tillämpningen dock skulle uppstå, enär frakten

icke sällan är till beloppet obestämd vid den tid, då enligt Utskottets åsigt

stämpelbeläggningen för att innefatta erforderliga kontroller på afgiftens utgörande

borde ega rum nemligen vid konnossementets utställande. Af dessa

anledningar har Utskottet varit af den åsigt, att konnossementer fortfarande

böra vara från stämpelafgift fria, samt hemställer alltså,

10:o.

att hvad Friherre Raab i dess ofvannämnda motion föreslagit

angående stämpelbeläggning af konnossementer icke

må af Riksdagen bifallas.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 36) har Friherre

Adam Raab upptagit ett af Herr Hierta sistlidet års riksdag inom Andra

Kammaren väckt förslag derom, att det i denna § förekommande stadgande,

att, der köpe-, bytes- eller gåfvobref om fast egendom, förr än uppbud skett,

å annan man öfverlåtes, handlingen skall beläggas med föreskrifven stämpel

för hvarje öfverlåtelse, så vida icke densamma egt rum inom den för lagfart

föreskrifna tid, räknad från första köpet samt öfverlåtelsehandlingen för uppbuds

erhållande inom samma tid hos domstol företes, måtte förändras så, att

den, som söker lagfart å fastighet ej skulle vara skyldig att erlägga stämpladt

papper för mera än sitt fång; men att, då vid sökt lagfart det befunnes,

att föregående egares åtkomsthandlingar eller transporter ej vore med behörigt

stämpladt papper belagda, domaren skulle vara pligtig att derom

gifva Kronans ombudsman underrättelse, och denne vara skyldig att af vederbörande

utsöka det stämplade papper, hvarmed hvarje handling eller

transport bort beläggas.

Detta Herr Hiertas ändringsförslag afsåg att förekomma den förlust,

som inteckningshafvare genom ifrågavarande stadgande kunde lida, enär enligt

Herr Hiertas förmenande detsamma, med den tillämpning det erhållit,

nemligen att den person, som i sista hand förvärfvat fast egendom, måste

för att vinna lagfart erlägga stämpladt papper för hvarje öfverlåtelse, skulle

orsaka en icke obetydlig minskning ej mindre i fastighetens värde än i den

säkerhet, som innehafvare af inteckning i fastigheten påräknat, samt dess
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

utom kunde föranleda en fastighets eg are att, i strid emot gällande rättsprinciper,

låta förse ett öfverlåtelsebref med så många transporter, att inteckningshafvares

rätt derigenom helt och hållet förintades.

Dåvarande Bevillnings-Utskottet afstyrkte bifall till förenämnda förslag

af skäl, dels att detsamma ur det allmännas synpunkt vore olämpligt, då

genom dess antagande den säkerhet för staten att utfå karta för de föregående

fången, som låg i det genom ifrågavarande stadgande föreskrifna vilkor

för lagfart, skulle försvinna, och sistnämnda karta i sådant fall komma

att utgå endast der fångesmännen kunde anträffas och egde tillgång till kartans

gäldande, hvarigenom staten i icke ringa mån skulle lida intrång i sin

rätt att enligt nu stadgade grunder uppbära stämpelafgift för hvarje öfverflyttning

af fast egendom från en till annan person och dermed äfven tillskyndas

en icke obetydlig minskning i sina på stämpelpappersförfattningen

beroende inkomster; dels ock att inteckningshafvare, med bibehållande af nuvarande

stadgande, egde, derest de i tid bevakade sin rätt, tillräcklig säkerhet

emot förluster af ofvan omförmälda slag samt äfven fullt skydd ej mindre

i föreskriften att öfverlåtelse skall af två personer bevittnas, än ock i

allmänna strafflagen emot faran att en egendoms egare skulle genom endast

skenbara öfverlåtelser vilja minska egendomens värde och såmedelst tillskynda

dem förlust.

I enlighet med Utskottets på grund häraf gjorda hemställan lemnade

Riksdagen Iierr Hiertas förslag utan afseende; och vid sådant förhållande

samt då förberörda skäl mot bifall till samma förslag synas Utskottet fortfarande

hafva samma giltighet, får Utskottet hemställa,

11 :o.

att den af Friherre Raab genom förevarande motion åsyftade

ändring i stadgandet rörande köpe-, bytes- och

gåfvobrefs beläggande med stämplad t papper icke må

vinna Riksdagens bifall.

Beträffande sistberörda stadgande angående stämpelbeläggning af köpe-,

bytes- och gåfvobref vid öfverlåtelse eller transport, förr än uppbud skett,

har jemväl i Andra Kammaren ändring blifvit påyrkad af Herr G. I.

Bengtsson, som i motion N:o 82 föreslagit, att Riksdagen uti underdånig

skrifvelse hos Kong!. Maj:t skulle anhålla, att ifrågavarande stadgande i

Kongl. Kungörelsen af den 23 November 1866 § 6 må erhålla följande lydelse

: ”varder köpe-, bytes- och gåfvobref eller testamentariskt förordnande,

förrän uppbud skett, å annan man transporteradt eller öfverlåtet, belägges

handlingen ånyo med stämpel efter nyssberörda grund för hvarje transport

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

BevUlnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

eller öfverlåtelse, så vida icke densamma, vare sig att öfverlätelsen skett medelst

påskrift å den äldre handlingen eller genom särskilt upprättad handling,

eger rum inom den för lagfart föreskrifna tid, räknad från första köpet,

samt öfverlåtelsehandlingen för uppbuds erhållande inom samma tid hos

domstolen företes, i hvilket fall, äfven om köpeskillingen uti öfverlåtelsehandlingen

är olika med första köpeskillingen, förnyad beläggning ej ifrågakommer

till högre belopp, än som motsvarar det belopp, hvarmed köpeskillingen

vid öfverlåtclsen kan öfverstiga första köpeskillingen.

Då emellertid en dylik öfverlåtelse eller transport under på ett eller

annat sätt förändrade vilkor icke kan betraktas annorlunda än såsom ett

nytt köp, byte eller gåfva, och vid sådant förhållande ingen giltig orsak

lärer förefinnas, hvarföre afhandlingen härom mera i detta fall än eljest

skulle vara från stämpelafgift befriad, samt då det, enär öfverlätelsen afser

den på sjelfva köpe-, bytes- eller gåfvobrefvet eller det testamentariska förordnandet

grundade rätt, synes vara med god ordning öfverensstämmande

och för riktigt bedömande af denna rätt säkrast, att beviset om öfverlätelsen,

i likhet med hvad i fråga om transport af andra handlingar jemväl är sedvanligt,

tecknas å sjelfva handlingen, hvilket icke heller bör medföra någon

olägenhet, hvaremot ingen den ringaste fördel synes vara förenad med tillåtelse

att verkställa transporten medelst särskilt derom upprättad handling,

så hemställer Utskottet,

12:o.

att Herr C. I. Bengtssons förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Den för mäklareslutsedlar nu .gällande stämpelafgift af 25 öre har Utskottet,

då de aftal, vid hviika dessa slutsedlar ifrågakomma, allmänneligen

röra affärer af mera betydenhet, ansett kunna till dubbla beloppet fördröjas

samt får af sådan anledning föreslå,

13:o.

att stämpelafgiften för mäklareslutsedlar må af Riksdagen

bestämmas till 50 öre.

Likaså har Utskottet ansett den stämpelafgift, som enligt nu derom

gällande förordning skall åsättas mätarébref med 75 öre å inhemska eller

dermed lika berättigade utländska fartyg och båtar och med 1 R:dr 50 öre

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillnings~Utslcottet$ Betänkande N:o 6.

för andra utländska fartyg och båtar, kunna förhöjas till de jemnare beloppen

af 1 R:dr för de förra slagen och 2 R:dr för det sistnämnda,

14:o.

Ii vilket till godkännande hemställas.

Herr P. Östman har uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o

66) förslagit, att den för patenters erhållande bestämda stämpelpappersafgift

23 R:dr måtte nedsättas till 5 R:dr samt såsom skäl härför anfört, att samma

afgift skulle vara så dryg, att den otvifvelaktigt medverkat dertill, att mången

nyttig uppfinning gått förlorad för fosterlandet.

Det må visserligen vara sannt, hvad motionären framställt, ”att bland

”den obemedlade folkklassen funnits personer, som genom sina uppfinningar

”icke allenast gagnat vårt land, utan äfven förvånat verlden, sedan de misskända

och ansedda såsom fantaster i hemlandet, funnit understöd i främmande

land”; men att stämpelafgiften å patentbrefvet här i riket kunnat

hafva ringaste inflytande på nödvändigheten för dem att i utlandet söka understöd

för att sätta sina uppfinningar i verket, torde få anses bero på en

missuppfattning, helst de med patenträtts erhållande förenade kostnader, så

vidt Utskottet kunnat inhemta, ingenstädes äro så jemförelsevis lindriga

som i vårt land, och särskildt hvad beträffar det på uppfinningar rika

England uppgå till mellan 450 och 1,350 R:dr svenskt R:mt. Hvad som

tvingat dessa uppfinnare att för sina uppfinningar hänvända sig till utlandet

torde i de flesta fall hafva varit svårigheten att här i landet finna kapitalister,

som velat förlägga dem med de för nödiga försöks anställande eller

för uppfinningens utöfvande erforderliga penningemedel.

Enligt Kongl. Förordningen angående patenter den 19 Augusti 1856

medför patenträttighet för innehafvaren att, under den tid patentbrefvet bestämmer,

med andras uteslutande, ensam eller genom andra öfverallt inom

riket utöfva den uppfinning och åstadkomma de tillverkningar, hvarå patentet

lyder samt dessa tillverkningar till salu hålla, äfvensom patenträtt är att anse

såsom innehafvare^ lagliga egendom, och kan i följd deraf gå i arf och

genom hvilken laglig afhandling som helst på annan''person öfverlåtas med

den rätt, som genom patentbrefvet medgifven är. För ett sådant skydd lärer

den nu stadgade stämpelafgiften till staten snarare kunna anses såsom för låg

än för hög.

Om än Utskottet således icke funnit någon nedsättning af stämpelafgiften

för patenter i allmänhet böra ega rum, har Utskottet likväl, med hänsyn

till stadgandet i 3 § af nyss åberopade Kongl. förordning, att patent

beviljas på minst tre och högst femton års tid i förhållande till uppfinningens

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

beskaffenhet och vigt, ansett det lämpligt, att någon skilnad i stämpelafgift

göres mellan dem, som under femton år åtnjuta ofvanberörda skydd, och dem,

som blott för tre år fått sig detsamma beviljadt, samt att afgiften fördenskull

borde bestämmas till något visst belopp för hvarje år af den beviljade

patenttiden, hvarvid Utskottet såsom- en skälig afgift trott sig kunna föreslå

5 R:dr för hvarje år. Genom eu sådan anordning beredes ock lindring, i

förhållande till den nuvarande afgiften, för patenter å uppfinningar af mindre

vigt.

Utskottet hemställer, i öfverensstämmelse med det nu anförda,

15:o.

att Riksdagen, med afslag å Herr Ostmans ifrågavarande

motion, må bestämma, att stämpelpappersafgiften för patenter

skall utgå med ett belopp, beräknadt efter 5 R:dr

för hvarje år af den tid, för hvilken patenträtt blifvit

beviljad.

I sin ofta omförmälda motion (N:o 35) har Friherre Baal) föreslagit, att

alla räkningar skola med stämpel förses, men då häribland jemväl innefattas

sådana räkningar, som icke blifvit till betalning godkända, och dessa, enligt

gällande lagstiftning, i allmänhet icke hafva någon betydelse såsom fordringsbevis

och vid sådant förhållande icke kunna genom stämpelbeläggning beredas

någon slags laga verkan, lärer någon stämpelafgift för dem icke böra

ifrågasättas, hvarföre Utskottet, som beträffande stämpel å godkända räkningar

här nedan kommer att göra framställning, nu allenast föreslår,

16:o.

att Friherre Raabs motion i hvad den innefattar stämpelbeläggning

af räkningar, som icke blifvit till betalninggodkända,

måtte lemnas utan afseende.

Likaså bär Friherre Raab i berörda motion bland de enskilda handlingar,

Indika skulle med stämpel beläggas, upptagit qvittenser å mottagen

betalning, men då Utskottet ansett stämpelskyldigheten tills vidare endast

böra utsträckas så vidt, som utan allt för betydande hinder och förvecklingar

för rörelsen kan låta sig göra samt stämpelskyldighet å sådana bland

alla samhällsklasser förekommande handlingar som qvittenser torde för en

vid denna beskattningsform ännu ovan allmänhet medföra alltför stora olägenheter,

hemställer Utskottet,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

17:o.

17

att Friherre Raabs motion icke heller i denna del må vinna

Riksdagens bifall.

För närvarande äro skuldebref af alla slag, godkända räkningar, godkända

eller protesterade vexlar och enskilda assignationer underkastade en

stämpelafgift, då de för domaren eller exsekutor uppvisas, till 25 öre för

hvarje fulla 100 R:dr af det kapitalvärde, för hvilket inteckning eller betalning

sökes.

Uti nyssberörda motion (K:o 35) har Friherre Raab, såsom redan nämndt,

yrkat, att alla skuldebref och vexlar skulle med stämpel beläggas. Deremot

har Herr Anders Persson uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o

147) föreslagit, att Riksdagen för sin del behagade besluta, att skuldebref,

då de för domstol för inteckning företes, måtte från stämpelafgifts erläggande

varda befriade, såsom skäl hvarför hufvudsakligen åberopats, att afgiften

skulle blifva orättvis derigenom, att det är den i lånebehof stadde, som utgiften

drabbar, och ingalunda kapitalisten eller den verkliga förmögenheten.

Då Utskottet redan i inledningen till detta betänkande uttalat sig för

eu mera utsträckt tillämpning af stämpelbevillningen, torde redan häraf framgå

att Utskottet icke kan tillstyrka ett sådant förslag, som det af Herr Anders

Persson väckta, hvarigenom staben skulle gå i mistning af en inkomst utaf

omkring 120,000 R:dr årligen, till hvilket belopp, enligt en vid förra riksdagen

lemnad utredning, stämpelafgiften i följd af inteckningar kan anses

uppgå. Utskottet vill dessutom, med anledning af det utaf Herr Anders

Persson åberopade skäl, erinra, att det väl icke lärer vara kapitalisten ensam,

som har gagn af att penningar kunna utlånas. Ingen lånar väl penningar

för att bereda kapitalisten en ränteinkomst, utan det sker derföre, att

låntagaren kan eller anser sig kunna använda penuingarne på så fördelaktigt

sätt, att de, utöfver hvad han för deras nyttjande bör till egaren betala,

lemna honom ett öfverskott, en vinst. Anser man ock med rätta, att kapilisten

bör bidraga till upprätthållande af samhällsinstitutionerna, som trygga

honom i hans eganderätt och tillåta honom att på ett vinstgifvande sätt använda

sina tillgångar, så må man väl å andra sidan medgifva, att den, som

i följd af samma institutioner och den trygghet de medföra, kan tillgodogöra

sig andras besparingar och genom deras användande bereda sig en vinst, icke

kan anses hafva mindre att tacka dessa samhällsinstitutioner för eller vara

mindre intresserad af och i mån häraf förbunden till uppoffringar för deras

vidmakthållande.

Utskottet, som således ansett att stämpelafgiften för skuldebref bör utsträcBih.

Ull Riksd. Prof. 1871. 5 Samt. 1 Afd. 6 Höft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ig Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o (>.

kas äfven till de fall, der inteckning eller utsökning af desamma icke är i

fråga, har funnit en särskild afgift böra bestämmas att åsättas skuldebief vid

deras utfärdande och en annan förhöjd afgift vid deras intecknande, för den

större säkerhet, som dem härigenom beredes. Denna högre afgift skulle likväl

icke tillämpas i afseende å skuldebref, då de för exsekutor eller hos domare

för utsökning företes, i hvilka händelser för närvarande enahanda

stämpelafgift är föreskrifven, som da inteckning för dem sökes, enär den vid

skuldebrefvets utfärdande åsätta lägre stämpelafgiften, som after att bereda

handlingen laga verkan, bör vara tillräcklig för att gorå densamma gällande

vid domstolar och hos exsekutor, helst det icke är någon förmån att på sådant

sätt få använda eu förbindelse och således icke enahanda skäl för en

högre afgift, som i fråga om inteckning nyss är närnndt, här är gällande.

Vid bestämmande af den afgift, som vid ett skuldebrefs utfärdande skall detsamma

åsättas, så att denna afgift å ena sidan icke må blifva för mycket

betungande och å den andra icke lemna en alltför obetydlig statsinkomst,

har Utskottet trott dessa båda anspråk blifva tillbörligen tillgodosedda, om

afgiften bestämmes, i likhet med hvad i England och t rank rike eger rum,

till 50 öre för hvarje fulla 1,000 R:dr af kapitalbeloppet. För belopp under

1 000 R:dr bär Utskottet ansett blott två stämpelsatser böra bestämmas, nemligen

för belopp till 500 R:dr en stämpelafgift af 10 öre och för belopp från

och med 500 R:dr till 1,000 R:dr en afgift af 25 öre. Stämpelafgiften å

skuldebref, som vid domstolar för inteckning företes, har Utskottet funnit

böra bibehållas vid hvad den för närvarande utgör, dock att härifrån må afräknas

beloppet af den stämpel, hvarmed skuldebrefvet, med hänsyn till den

summa, för hvilken inteckning sökes, förut finnes försedt. Då depositionsbevis

öfver i banker och andra penningeanstalter insatta penningar icke äro annorlunda

att anse än såsom skuldebref, hafva de under denna rubrik här

blifvit upptagna till erläggande af stämpelafgift..

På grund af det sålunda anförda hemställer Utskottet,

18:o.

att rubriken skuldebref i denna § må förändras sålunda.

Skuldebref af hvad slag som helst, accepterade räkningar

äfvensom'' bevis om insättning af penningar å så kallad depositionsräkning

förses med stämpel efter följande grunder.

för belopp understigande 500 R:dr........10 öre

,, från och med 500 R:dr till 1,000 R:dr 25 „

” „ af fullt 1,000 R:dr...........50 „

och deröfver för hvarje fulla 1,000 R:dr.....50 „

Sökes inteckning på grund af skuldebref eller annat foi
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillnings- Utskottets BetänJcande N:o 6.

dringsbevis, ehvad det innehäfves af enskilda personer,

publika verk, fromma stiftelser eller- andra, enligt § 7

från stämpelafgift befriade inrättningar, skall den handling,

hvarå fordran sig grundar, förses med stämpelpapper

till 25 öre för hvarje fulla 100 R:dr af det kapitalvärde,

för hvilket inteckning sökes; dock afdrages härvid

från stämpelsumman det stämpelbelopp, hvarmed handlingen,

med hänsyn till sagda kapitalvärde, förut finnes

försedd.

Beträffande vexlar, så äro redan nu sådana i utländsk myntsort vid utfärdandet

underkastade stämpelafgift af 1 R:dr; och då Utskottet ansett äfven

inländska vexlar vid utställandet böra stämpelbeläggas, har Utskottet trott

enahanda grunder härvid böra följas, som de för stämpelbeläggning af skuldebref

stadgade, med undantag likväl för vexlar och anvisningar ställda till

betalning vid anfordran, för hvilka, såsom hufvudsakligen utgörande anvisningar

å egen kassa, en fix afgift af 10 öre föreslagits.

Der vexel i flera exemplar dragés, är egentligen blott original-vexeln

(prima-vexeln) stämpelafgift underkastad och de öfriga exemplaren (afskrifterna)

från stämpel fria, men då dessa kunna, i händelse prima-vexeln förkommer,

i dess ställe användas, samt genom förstörande af en okarterad primavexel

och användandet i dess ställe af secunda- eller tertia-vexel underslef i

afseende å stämpelafgift skulle kunna begås, har Utskottet funnit nödigt föreskrifva,

att, då secunda- eller tertia-vexel äfvensom afskrift af vexel för betalnings

erhållande användes, de skola stämpelbeläggas, så framt ej visas kan,

att prima- eller original-vexeln blifvit försedd med behörig stämpel. I enlighet

härmed föreslår Utskottet,

19:o.

att under rubriken vexlar i denna § införes följande stadganden:
Vexlar,

så väl in- som utländska, äfvensom anvisningar:

då de äro ställda att betalas vid anfordran 10 öre;

då de äro ställda att betalas å annan tid än vid anfordran,

lika med skuldebref.

Secunda- och tertia-vexlar äfvensom afskrifter af vexlar,

hvilka i stället för prima- eller original-vexlar användas,

skola vara underkastade här stadgade stämpelafgift, der ej

visas kan att prima- eller original-vexeln blifvit behörigen

stämplad.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillning^- Utskottets Betänkande JS'':o 6.

Så framt hvad här ofvan blifvit rörande denna § föreslaget vinner

Riksdagens bifall, skulle följande ändringar i §:n i öfrigt böra ega rum, nemligen

:

20:o.

a) att rubriken Assignation!- förändras till Anvisningar och

Assignation^’, hvarjemte hänvisning lemnas till vexlar i

stället för nu till skuldebref; och

b) att under rubriken Primavexlar lemnas hänvisning till

vexlar och det nu vid denna rubrik förekommande stadgande

utgår.

§ 7.

Från de i föregående § af Utskottet föreslagna nya stämpelafgifter har

undantag ansetts böra medgifvas för handlingar å mindre belopp än 100

R:dr, då äfven den minsta afgift Utskottet ansett sig böra föreslå skulle

blifva tyngande för sådana små belopp; hemställande Utskottet, i följd häraf,

21:o.

att bland de i denna § stadgade undantag från stämpelafgift

må, i stället för nu under nedannämnda rubrik

förekommande, införas följande:

Skuldebref’ vexlar, anvisningar, godkända räkningar

eller andra fordringsbevis, då beloppet understiger 100

R:dr, äfven om inteckning på grund deraf sökes.

§ 8.

Under denna §, som innehåller allmänna föreskrifter vid författningens

efterlefnad, har Utskottet aktat nödigt föreslå föreskrifter, dels angående

sättet för makulering af stämpelmärken, dels i fråga om tiden när samt af

hvem enskilda handlingar, som ej ovilkorligen böra till domstol ingifvas,

skola med stämpel beläggas. I dessa sednare båda hänseenden har den åsigt,

i öfverensstämmelse med föreskrifterna i den engelska lagstiftningen, gjort sig

gällande, att stämpelbeläggningen bör ske då handlingen utfärdas, samt att

den som utställer densamma göres ansvarig för att sådan stämpelbeläggning

behörigen eger rum. Härifrån göra nödvändigtvis utländska vexlar, äfvensom

secunda- och tertia-vexlar samt afskrifter af vexlar, då de i stället för

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

prima- eller original-vexlar användas, undantag, hvarföre föreskrift lemnats

att dessa skola med stämpel förses, då de först på något sätt inom riket

negocieras och att den som först med dem tager någon befattning skall derför

ansvara. Makuleringen af stämpelmärken afser ej mindre att förekomma

det icke ett begagnadt stämpelmärke må kunna ånyo nyttjas, än äfven att

förhindra, att den stämpelbeläggning, som vid utfärdandet eller eljest föreskrifven

tid skall ske, icke må ega rum vid någon sednare tidpunkt, såsom

då handlingen vid domstol skall användas, enär eljest stämpelbeläggningen

kunde till sådan tid undanskjutas och staten gå i mistning af stämpel för

andra handlingar än dem, som behöfde vid domstol företes. Makuleringen

bör derföre ske af den, som har skyldighet att förse handlingen med stämpel,

och på ett sådant sätt, som tydligen upplyser, att makuleringen då och af

honom egt rum.

Utskottet får alltså, i öfverensstämmelse med det nu andragna, föreslå:

22:o.

a) att 3:dje momentet i denna § angående makulering af

vexelstämplar må erhålla följande förändrade lydelse:

Stämpelmärken makuleras genom påskrift af dag och

år, då handlingen blifvit med stämpel belagd, äfvensom

af namnet eller begynnelsebokstäfverna i namnet å den,

som verkställt stämpelbeläggningen; och ansvare för behöriga

makuleringen den, som, efter hvad i hvarje särskilt

fall här nedan stadgas, är skyldig att en handling

med stämpelmärke förse.

b) att näst efter 16:de momentet införes ett så lydande moment:
Agent

för utländskt bolag vare ansvarig för behörig

stämpel å försäkringshandling; mäklare för stämpel å

mäklareslutsedel; samt i öfrigt en hvar, som utställer vexlar,

skuldebref och anvisningar eller utfärdar certepartier,

för dylika handlingars förseende med behörig stämpel;

skolande, i fråga om utländsk vexel, som här i riket endosseras,

accepteras eller betalas, eller för accept eller betalning

företes, äfvensom hvad angår sekunda- eller tertiavexel

eller afskrift af vexel, som i stället för prima- eller

original vexel användes och skall med stämpel förses, den,

som med dylik vexel i något sådant hänseende först tager

befattning, för vexelns behöriga stämpling ansvara.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Alla i detta moment omförmälda handlingar skola

med stämpel förses vid det tillfälle, då de utfärdas, utom

hvad angår utländsk vexel samt i stället för prima- eller

originalvexel använd, stämpelafgift underkastad sekundaoch

tertia-vexel eller afskrift af vexel, hvilka stämpelbeläggas

då de först här i riket förekomma till någon

behandling.

Uti öde momentet af förevarande § stadgas, att ”der stämpelbeloppet

”är bestämdt efter procent och utfaller i sådant tal, hvarå stämpel ej finnes,

”eller hvarå flera stämplar å mindre värden ej kunna sammanjemkas, skall

”stämpel å det högre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.”

Då emellertid anledningen dertill, att de efter procent bestämda stämpelafgifter

icke kunna till deras riktiga belopp utgöras, är den, att staten

icke funnit med sin fördel förenligt att låta tillverka stämplar å alla erforderliga

värden, och det vid sådant förhållande icke synes vara med rättvisa

och billighet förenligt, att den enskilde skall lida härför genom att vidkännas

högre stämpelafgift än den lagligen bestämda, hvilken staten satt honom ur

stånd att utgöra, så, och då icke heller någon synnerlig minskning i statens

inkomster kan uppstå genom eu rättelse af detta förhållande, hemställer

Utskottet,

23:o.

att ordet “högre44 i detta moment måtte utbytas mot

ordet lägre.

17:de momentet i denna § innehåller medgifvande att i stället för beläggningsstämpel

använda stämpelpapper i hela ark, men då härmed icke

kan afses att göra någon sådan ändring af föreskriften uti 9:de momentet,

angående användande för der uppräknade handlingar af s. k. dubbla bet

läggningsstämplar, att helarksstämplar skulle få begagnas äfven i ställeför

sistnämnda slags beläggningsstämplar, så har förtydligande af förutberörda

medgifvande skett genom insättande af ordet enkel framför ordet “beläggningsstämpel44,

hvarjemte Utskottet, som ansett stämpelmärken böra på lika

sätt få i stället för enkla beläggningsstämplar användas, uti detta moment

infört stadgande härom.

I följd häraf hemställer Utskottet,

24:o.

att 17:de momentet i 8 § må sålunda förändras:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Stämpelplpper i hela ark må i stället för enkel beläggningsstämpel

begagnas, dock anses detsamma icke

giltigt, så framt ej både värdestämpeln och den i sjelfva

papperet anbragta vattenstämpeln äro i behåll; likaledes

må stämpelmärke kunna, med undantag för de i 9:de

momentet här ofvan omförmälda fall, användas i stället

för beläggningsstämpel.

§ 9.

Med anledning af den föreslagna förändrade föreskriften i 2 § 2

mom. rörande rätt till stämpling af blanketter äfven till andra handlingar

än vexlar, torde

25:o.

den i denna § 3 mom. fösta punkten förekommande

mening: “Den som vill låta stämpla vexelblanketter“, etc.,

böra utbytas .emot följande: Den som vill låta stämpla

blanketter till vexlar, anvisningar eller andra dylika

handlingar, etc.

Till följd af den utaf Utskottet föreslagna utsträckta stärapelbevillning

för enskilda handlingar, åt hvilka laga verkan skall beredas, lära ändringar

eller tillägg blifva nödiga uti föreskrifterna angående anskaffande och försändning

äfvensom försäljning af stämpladt papper, i afsigt att underlätta

de nya stämpelmärkenas spridande öfverallt inom landet. Ett icke overksamt

medel härtill vore, enligt Utskottets åsigt, att, på sätt i England eger

rum vid köp af stämplar och jemväl här i landet i fråga om postfrimärken,

medgifva någon rabatt vid kontant köp af stämpelmärken till något visst

betydligare belopp, hvarigenom handlande i städerna och på landet möjligen

skulle finna med sin fördel förenligt att till salu hålla stämpelmärken. Då

emellertid de härutinnan erforderliga föreskrifter lämpligast och med största

sakkännedom torde meddelas utaf Kongl. Maj:t, som är i tillfälle att i frågan

höra det verk, som med stämpelpappersförsäljningen har bestyret, får Utskottet

hemställa,

26:o.

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t, vid utfärdande af ny för
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Betalnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

ordning angående stämpelpappersafgiften, ville låta meddela

de föreskrifter i fråga om anskaffande och försändning

samt försäljning af stämpelpapper, som kunna finnas

nödiga, på det allmänheten må beredas erforderlig lättnad

i tillgången derå, samt härvid, om sådant finnes ändamålsenligt,

jemväl föreskrifva någon lämplig rabatt för den,

som kontant köper stämpelmärken till något betydligare

belopp på en gång, i likhet med hvad i afseende å postfrimärken

finnes medgifvet.

16 §•

Efter hvad Utskottet inhemtat har det i 2:dra mom. af denna § förekommande

stadgande blifvit sålunda tillämpadt, att ansvar spåföljden ansetts

oskiljaktig från ogillandet af stämpelbeläggningsåtgärden och att i följd häraf

äfven i fall, der skäl icke saknats för en olika tydning i fråga om den

stämpelafgift, som en handling borde vara underkastad, en domare eller

annan embetsman, hvilken åsatt eu stämpelafgift, som han pröfvat med lagen

öfverensstämmande, blifvit till ansvar fälld, der en öfverrätt varit af olika

åsigt om författningens rätta tillämpning, samt till och med der en Hofrätt

godkänt stämpelbeläggningsåtgärden, men Kong!. Maj:ts Högste Domstol,

stundom med ringa pluralitet bland dess ledamöter, icke gillat denna uppfattning.

Då den nuvarande lydelsen af momentet synes hafva föranledt

en sådan tillämpning, som nu är nämnd och hvilken hvarken öfverensstämmer

med skyldig aktning för andras på skäl grundade mening eller med

den grundsats, som i lagstiftningen i öfrigt gjort sig gällande i fråga om

karakteren af brottsliga handlingar samt derföre antagligen icke varit med

detta lagstadgande afsedd, har Utskottet ansett en sådan förändring böra

vidtagas i redaktionen af denna §, att densamma bringas mera till öfverensstämmelse

med nyssberörda grundsats; och föreslår fördenskull Utskottet,

27:o.

att § 16 mom. 2 må erhålla följande förändrade lydelse:

Domare, Embets- och Tjensteman i kollegier eller andra

verk, Landtmätare, Notan i Publici, liksom hvar och en

annan, hvilken vid handlingars emottagande och utfärdande

i och för tjenstebefattning antingen underlåter att

tillse, det de ingifna handlingarne äro riktigt med stämpel

försedda, eller att de för öfrigt derom gifna föreskrifter

äro iakttagna, eller utlemnar sådana handlingar utan stäm
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

pel, som med stämpel böra förses eller dem för ringa

stämpel åsätter eller försummar den honom genom denna

författning i allmänhet eller i synnerhet uppdragna tillsyn

vare, der lian ställes under åtal, ansedd efter lag, dock

att böter, som för förbrytelse enligt denna författning

ddömas, beräknas till minst 30 procent af det felande

stämpelbeloppet, likväl ej under 10 R:dr; hvarförutan den

dömde skall ersätta den Kongl. Maj:t och Kronan tillskyndade

förlust.

16 §.

4:de, öde och 6de momenten af denna § innehålla ansvarspåföljder

för underlåtenhet dels af agent för utländskt försäkringsbolag, äfvensom af

vexelutlemnare att med stämpel förse de handlingar, de utlemna, dels af vexelutlemnare

att behörigen makulera vexelstämpel. Då Utskottet nu har att i

denna § föreslå ansvarspåföljd för underlåten stämpelbeläggning och makulering

af öfriga i 8:de § 17:de momentet omförmälda handlingar, har Utskottet

ansett, att detta ansvar borde vara lika i afseende på alla dem, som

enligt sagda moment hafva skyldighet att med stämpel förse någon deri omförmäld

handling, och att således de stadgande!!, Utskottet har att föreslå, böra

afse jemväl försäkringsbolags agent och vexelutlemnare. I fråga om bestämmandet

först af ansvar för underlåtenhet att behörigen med stämpel förse en

stämpelbeläggning underkastad handling, har inom Utskottet den åsigt gjort

sig gällande, att detta ansvar, med tillämpning af den grundsats, som finnes

i de två första momenten af §, borde bestämmas med afseende på den undansnillade

stämpelafgiftens belopp, och att härvid, då de af Utskottet föreslagna

stämpelsatser äro, i jemförelse med de äldre afgifterna, ganska låga, böterna

borde bestämmas till fulla värdet af den undansnillade afgiften, med ett minimum

af 5 R:dr för hvarje icke behörigen stämplad handling; hvarjemte

en sådan handling skulle vara utan laga verkan. Denna sistnämnda påföljd

för underlåtenhet att behörigen stämpelbelägga en handling, hvilken jemväl

förefinnes i den engelska lagstiftningen, har Utskottet funnit utgöra den enda

verksamma kontroll att stämpelskatt för enskilda handlingar verkligen kommer

att i föreskrifven ordning utgöras. Beträffande ansvar för underlåten

makulering af stämpelmärken, har den hittills för sådan förseelse i fråga om

vexelstämpel stadgade påföljd blifvit bibehållen.

På grund af hvad sålunda blifvit framstäldt, hemställer Utskottet,

Bih. till Riksd. Frot. 1871. 5 Samt. 1 Afd. 6 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

28:o.

att, i stället för nuvarande 4:de, 5:te och 6:te moment

af denna §, må i densamma införas tvänne nya moment,

så lydande:

4:o. En hvar, hvilken det enligt 8 § 17 mom.

åligger att med behörig stämpel förse någon deri omförmäld

handling, skall, i händelse han sådant underlåter,

bota den undansnillade afgiftens belopp, dock ej under 5

R:dr för hvarje särskild handling, i afseende hvarå sådan

underlåtenhet egt rum, samt derjemte ersätta Kong!. Maj:ts

och Kronans förlust; och vare sådan handling, som icke

blifvit med behörig stämpel försedd, inför lag ogiltig.

5:o. Underlåter någon sin skyldighet att i föreskrifven

ordning makulera användt stämpladt papper, skall

han, för hvarje gång sådant åtalas, bota 5 R:dr.

Stockholm den 28 April 1871.

På Utskottets vägnar:

(Just. af Ugglas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

27

FÖRSLAG

till

författning angående stämpelpappersaf giften i de delar,

hvaruti Utskottet föreslagit förändringar, för jemfö
-

relse upptagande jemväl

(Nuvarande lydelse.)

§ 2.

Om olika slag af stämpelpapper.

Stämpelpapper skall vara att tillgå

af följande slag, nemligen:

a)--------

b) ----------

c) vexelstämplar å 1 Riksdaler.

Dessutom må stämpling af vexelblanketter,

som äro skrifna eller tryckta

på ostämpladt papper, jemväl kunna

ega rum i den ordning 9 § föreskrifver.

nu gällande stadganden.

(Föreslagen lydelse, hvari förändringen

är med kursiv stil angifven.)

§ 2.

Om olika slag af stämpelpapper.

Stämpelpapper skall vara att tillgå

af följande slag, nemligen:

a)---------

b)-------- ---

c) stämpelmärken, afsedda för vex
lar,

anvisningar m. fl. dylika handlingar,

å 10, 25 och 50 öre samt ä

1, 2, 3, 4, <5, 6, 7, 8, 9 och 10 Riksdaler.

Dessutom må skrifna eller tryckta

blanketter till vexlare anvisningar och

andra dylika handlingar kunna stämplas

i den ordning 9 § föreskrifver.

Stämpelmärke, äfvensom ä blanketter

anbragt stämpel, skall, då stämpeln

öfverstiger 10 öre, jemte stämpelvärdet,

angifva de belopp, inom hvilka

en med sådan stämpel försedd handling

må lyda.

i

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 6.

§ 3. § 3.

Om stämpel å fullmakter, konstituto- Om stämpel å fullmakter, konstitutorial,

förordnanden och afsked, rialer, förordnanden och afsked,

af Kongl. Maj:t meddelade. af Kongl. Maj:t meddelade.

Följande handlingar förses vid ut- Följande handlingar förses vid utfärdandet

med stämpel till här utsatta fårdandet med stämpel till här utsatta

belopp: belopp.

Öppna bref, hvarigenom någon i

nåder tillägges de förmåner, hederstitlar

och företrädesrättigheter framför

andra undersåter, som Herrar Riksens

Råd tillerkända blifvit . . 1,000 R:dr.

Ltnämningsbref för Riddare af Kongl.

Serafimer-Orden . ... 100 R:dr.

» för Kommendörer med)

Slöra Korset af Kongl. i

Svärds-Orden . . . .'' ^

» » af Kongl. Nordstjerneorden

.........

» » af Kongl. Wasa-Orden

» » Kommendörer af Kgl.

Svärds-Orden ....

» » af Kongl. Nordstjerneorden

.........

» » af Kongl. Wasa-Or
den.

.........

» » Riddare af Konung

Carl XIII:s Orden . . 50

x> » Riddare af Kongl. \

Svärds-Orden . . . .1

» » Riddare och Ledainö-f

ter af Kongl. Nord-) 12

stjerne-Orden.....I

» »af Kongl. Wasa-Or-i

den..........!

(Rubriken Öppna bref utgår)

Dtnämniiigsbrcf för Riddare af Kongl.

Serafimer-Orden ..... 200 R;dr.

» för Kommendörer med

Stora Korset af Kongl.

Svärds-Orden ....

» » afKongl. Nordstjerne
Orden.

........

» » afKongl. Wasa-Orden

» » Kommendörer af Kgl.

Svärds-Orden ....

» » afKongl. Nordstjerneorden

........

» » af Kongl. Wasa-Orden

..........

» » Riddare af Konung

» Carl XIII:s Orden. . 15 »

» » Riddare af Kongl. \

Svärds-Orden . . . .1

» » Riddare och Ledamö-f

» ter af Kongl. Nord-) 20 »

stjerne-Orden ... .1

» » af Kongl. Wasa-Or-j

den........../

Doktorsbref, som utan före- Roktorsbref, som utan före
gånget

prof utfärdas 80 » gånget prof utfärdas . . . 100 »

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

29

§ 4.

Om stämpel å fullmakter, konstitutorialer,

förordnanden och afsked från

Rikets embetsverk och andra

offentliga myndigheter.

Nedan nämnde utgående expeditioner

förses med stämpel, på sätt bär nedan

stadgas.

För följande personer, som ej hafva

ständig lön, förses fullmakten, konstitutorialet

eller antagningsbeviset med

stämpel efter enahanda grund, som den

för civile embets- och tjensteman förut

stadgade, dock icke under nedanstående

belopp, nemligen för:

llofrätts-llommissarier .... 8 R:dr.

Notarii public».

i Stockholm och Göteborg

24

»

i de öfriga städerna . . .

6

»

Skeppsklarerare:

i Stockholm och Göteborg

50

»

i de öfriga städerna . . .

13

»

Sockenskrifvare.......

1

«

Stadsmiiklare:

i Stockholm och Göteborg

150

»

i de öfriga städerna . . .

40

»

Doktorsbref utan aflagdt prof

80

»

Fullmakt för kyrkoherde att

vara prost öfver egen för-

samling..........

15

»

§ 4-

Om stämpel å fullmakter, konstitutorial,

förordnanden och afsked från

Rikets embetsverk och andra

offentliga myndigheter.

Nedannämnda utgående expeditioner

förses med stämpel, på sätt bär nedan

stadgas.

För följande personer, som ej hafva

ständig lön, förses fullmakten, konstitutorialet

eller antagningsbeviset med

stämpel till nedanstående belopp, nemligen

för:

Hofrätts-Konunissaricr .... 8 R:dr.

Notarii publici:

i Stockholm och Göteborg 100 »

i de öfriga städerna ... 25 »

Skeppklarerare:

i Stockholm och Göteborg 250 »

i de öfriga städerna ... 50 »

Sockenskrifvare....... 1 »

Stadsmiiklare:

i Stockholm och Göteborg 400 »

i de öfriga städerna . . . 100 »

Doktorsbref utan aflagdt prof 100 »

Fullmakt för kyrkoherde att

vara prost öfver egen församling

.......... 30 »

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

§ 6.

Om stämpel till åtskilliga skrifter och

handlingar, som dermed skola förses,

utan förändring af beloppet, hvar

helst de företes eller utgifvas.

Följande handlingar förses med stämpel

till nedanstående belopp:

Åssignationer, se skuldebref.

Certepartier eller fraktslut om fartyg,

ehvad de upprättas inom eller utom

landet, skola, då de vid domstol eller

hos exsekutor företes, förses med stämpel

till 30 öre för hvarje fulla 100

R:dr af den fraktsumma, hvarför betalning

sökes.

Mäklareslutscdlar...... 25 öre.

Mätarebref å inhemska eller

dermed lika berättigade

utländska fartyg och båtar 75 »

andra utländska fartyg

och båtar........1: 50 »

Patenter (Privilegia exclusiva) 23 R:dr.

Primavexlar i utländsk myntsort,

ehvad de äro ställda att betalas inom

eller utom Sverige, skola antingen förses

med särskild stämpel å 1 R:dr eller

skrifvas å till nämnda värde stämplade

blanketter.

§ 6-

Om stämpel till åtskilliga skrifter och

handlingar, som dermed skola förses,

utan förändring af beloppet, hvar

helst de företes eller utgifvas.

Följande handlingar förses med stämpel

till nedanstående belopp:

Anvisningar och Åssignationer, se Vexlar.

Certepartier eller fraktslut om fartyg

förses med stämpel efter den fraktsumma,

hvarå de lyda, sålunda:

för fraktsumma till och med 1,000

R:dr.............1 R:dr

för fraktsumma å högre belopp)

för hvarje fulla 1,000

R:dr deraf..........1 »

Mäklarcslntsedlar........50 öre

Mätarebref å inhemska eller

dermed lika berättigade utländska

fartyg och båtar . . 1 R:dr

andra utländska fartyg och

båtar . ...........2 »

Patenter (Privilegia exclusiva) förses

med stämpel, beräknad efter 5 R:dr

för hvarje år af den tid, för hvilken

patenträtt blifvit beviljad.

Postremissvexlar, se Vexlar.

Prima vexlar, se Vexlar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Secunda och tertia vexlar äro från

stämpel fria.

Skuldebref af alla slag, godkända

räkningar, godkända eller protesterade

vexlar och enskilda assignationer, de må

innehafvas af enskilda personer, publika

verk, fromma stiftelser eller andra enligt

§ 7 från stämpelafgift befriade inrättningar,

böra, då de för domaren eller

exsekutor uppvisas, förses med stämpel

till 25 öre för hvarje fulla 100 R:dr

af det kapitalvärde, för hvilket inteckning

eller betalning sökes; dock äro

dessa handlingar från stämpel fria, när

de i konkurs bevakas.

Vexlar, se Primavexlar.

Skuldebref af hvad slag som helst,

accepterade räkningar, äfvensom bevis

om insättning af penningar å

sä kallad dep o sitionsr åkning förses

med stämpel efter följande grunder:

för belopp, understigande 500

R:dr ......10 öre

» » från och med 500 R:dr

till 1,000 R:dr . ... 25 »

» » af fullt 1,000 R:dr . . 50 »

och deröfver för hvarje fulla

1000 R:dr..........50 »

Sökes inteckning på grund af skuldebref

eller annat för äring sbevis, ehvad

det innehafves af enskilda personer,

publika verk eller andra, enligt § 7

från stämpelafgift befriade inrättningar,

skall den handling, hvarå fordran sig

grundar, förses med stämpelpapper till

25 öre för hvarje fulla 100 R:dr af

det kapitalvärde, för hvilket inteckning

sökes; dock af dr ages härvid från stämpelsumman

det stämpelbelopp, hvarmed

handlingen med hänsyn till sagda

kapitalvärde förut finnes försedd.

Vexlar, så väl in- som utländska,

äfvensom anvisningar:

då de äro ställda att betalas vid

anfordran...........10 öre,

då de äro ställda att betalas å annan

tid än vid anfordran lika med

skuldebref.

Secunda- och tertiavexlar äfvensom

afskrifter af vexlar, hvilka i stället

för prima- eller original-vexlar användas,

skola vara underkastade här

stadgade stämpelafgift, der ej visas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

kan, att prima- eller original-vexeln

blifvit behörigen stämplad.

§ 7.

Om undantag från de uti §§ 3, 4, 5

och 6 intagna stadgande!!.

Ro) Från all stämpel befrias:

Skuldebref af alla slag, godkända

räkningar, godkända eller protesterade

vexlar eller enskilda assignationer, då

det kapitalvärde, för hvilket inteckning

eller betalning sökes, ej uppgår till

100 R:dr; äfvensom när dessa handlingar

i konkurs bevakas;

§ 8.

Allmänna föreskrifter vid författningens

efterlefnad.

§ 7.

Om undantag från de uti §§ 3, 4, 5

och 6 intagna stadganden.

i:o) Från all stämpel befrias:

Skuldebref, vexlar, anvisningar, godkända

räkningar eller andra fordringsbevis,

då beloppet understiger 100

R:dr, äfven om inteckning på grund

deraf sökes.

§ 8.

Allmänna föreskrifter vid författningens

efterlefnad.

3:o) Vexelstämplar skola makuleras 3:o) Stämpelmärken makuleras genom

genom påskrift af vexelns årtal och påskrift af dag och år, dä handlingen

utgifningsdag. blifvit med stämpel belagd äfvensom

af namnet eller begynnelsebokstäfverna

i namnet å den, som verkställt stämpelbeläggningen;

och ansvare för behöriga

makuleringen den, som, efter

hvad i hvarje särskildt fall här nedan

stadgas, är skyldig att en handling

med stämpelmärke förse.

5:o) Der stämpelbeloppet är bestämdt 5:o) Der stämpelbeloppet är bestämdt

efter procent och utfaller i sådant tal, efter procent och utfaller i sådant tal,

hvarå stämpel ej finnes, eller hvarå hvarå stämpel ej finnes, eller hvarå

flera stämplar å mindre värden ej kunna flera stämplar å mindre värden ej kunna

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillnings- Utskottets

sammanjemkas, skall stämpel å det

högre värde, som är sagde tal närmast,

begagnas.

17:o) Stämpelpapper i hela ark må

i stället för beläggningsstämpel begagnas;

dock anses detsamma icke giltigt,

så framt ej både värdestämpeln och den

i sjelfva papperet anbragta vattenstämpeln

äro i behåll.

Bill. till Biksd. Prat. 1871. 5 Sami. 1 i

Betänkande N:o 6.

sammanjemkas, skall stämpel å det

lägre värde, som är sagde tal närmast,

begagnas.

17 :o) Agent för utländskt försäkringsbolag

vare ansvarig för behörig stämpel

å försäkringshandling; mäklare för

stämpel å mäklareslutseael; samt i afvigt

en hvar, som utställer vexlare skuldebref

och anvisningar dier utfärdar

certeparti, för dylika handlingars förseende

med behörig stämpel; skolande

i fråga om utländsk vexel, som här i

riket endosseras, accepteras eller betalas

eller för accept eller betalning företes,

äfvensom hvad angår secundaeller

ter tia-v exel eller afskrift af vexel,

som i stället för prima- eller original-vexel

användes och skall ined stämpel

förses, den, som med dylik vexel

i något sådant hänseende först tager

befattning, för vexelns behöriga stämpling

ansvara.

Alla i detta moment omförmäla

handlingar skola med stämpel förses

vid det tillfälle, dä de utfärdas, utom

hvad angår utländska vexlar samt i

stället för prima- eller original- vexlar

använda, stämpelafgift underkastade

secunda- och tertia-vexlar eller afskrift

af vexlar, hvilka stämpelbeläggas, då

de först här i riket förekomma till

någon behandling.

l8:o) Stämpelpapper i hela ark må

i stället för enkel beläggningsstämpel

begagnas; dock anses detsamma icke

giltigt, så framt ej både värdestämpeln

och den i sjelfva papperet anbragta

vattenstämpeln äro i behåll; likaledes

ma stämpelmärke kunna, med undanfd.

6 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

§ 9.

Anskaffning och försändning af

stämpelpapper.

Den, som vill låta stämpla vexelblanketter,

anmäle sig derom skriftligen hos

Statskontoret med bifogande af tväfald

uppgift å antalet af samma blanketter.

Statskontoret låter derefter etc.

§ 16-

Ansvar för öfverträdelse af denna

författning.

2:o) Domare, embets- och tjensteman

i kollegier eller andra verk, Landtmätare,

Notam publici, liksom hvar och

en annan, hvilken vid handlingars

emottagande och utfärdande i och för

tjenstebefattning antingen underlåter att

tillse det ingifna handlingar äro riktigt

med stämpel försedda eller att de för

öfrigt derom gifna föreskrifter äro iakttagna,

eller utlemnar sådana handlingar

utan stämpel, som med stämpel böra

förses, eller dem för ringa stämpel

åsätter eller ock försummar den honom

genom denna författning i allmänhet

eller i synnerhet uppdragna tillsyn,

tag för de i 9 mom. här ofvan omförmäla

fall, användas i stället för beläggningsstämpel.

§ 9.

Anskaffning och försändning af

stämpelpapper.

Den, som vill låta stämpla blanketter

till vexlare anvisningar eller andra

dylika handlingar, anmäle sig derom

skriftligen hos‘ Statskontoret med bifogande

af tväfald uppgift å antalet af

samma blanketter. Statskontoret låter

derefter etc.

§ 16-

Ansvar för öfverträdelse af denna

författning:.

2:o) Domare, embets- och tjenstemän i

kollegier eller andra verk, Landtmätare,

Notarii publici, liksom hvar och en

annan, hvilken vid handlingars emottagande

och utfärdande i och för tjenstebefattning

antingen underlåter att tillse

det ingifna handlingar äro riktigt

med stämpel försedda eller att de för

öfrigt derom gifna föreskrifter äro iakttagna,

eller utlemnar sådana handlingar

utan stämpel, som med stämpel höra

förses, eller dem för ringa stämpel

åsätter eller ock försummar den honom

genom denna författning i allmänhet

eller i synnerhet uppdragna tillsyn,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bemllnings- Utskottets Betänkande N.-o 6.

vare, för hvarje gång han i följd af

åtal blifvit till förbrytelse förvunnen,

förfallen till böter, motsvarande 50 procent

af det undanhållna stämpelbeloppet,

dock ej under 10 R:dr, och ersätte

dessutom den Kong! Maj:t och

Kronan tillskyndade förlust.

4:o) Agent för utländskt försäkringsbolag

vare ansvarig för behörig stämpel

å försäkringshandling, som af honom

utlemnas. Beträdes han med underlåtenhet

i detta hänseende, skall han

bota 25 procent af den undansnillade

afgiften, dock ej under 50 R:dr samt ersätta

Kongl. Maj:ts och Kronans förlust.

5:o) Den som utlemnar vexel, hvilken

icke blifvit med stämpel behörigen

försedd, böte 25 R:dr.

6:o) Underlåter vexelgifvare att, innan

vexel utlemnas, makulera dithörande

stämpel, böte 5 R:dr.

vare, der han ställes under åtal, ansedd

efter lag; dock att böter, som för

förbrytelse enligt denna författning

ddömas, beräknas till minst 50 procent

af det felande stämpelbeloppet,

likväl ej under i 0 R:dr; hvarförutan

den dömde skall ersätta den Kongl.

Maj:t och Kronan tillskyndade förlust.

4: o) En hvar, hvilken det enligt 8 §

17 mom. åligger att med behörig stämpel

förse någon deri omför modd handling>,

skalf i händelse han sådant underlåter,

höta, den undansnillade afgiftens

belopp, dock ej under 5 R:dr för

hvarje särskild handling i afseende

hvarå sådan underlåtenhet egt rum,

samt derjemte ersätta Kongl. Maj:ts och

Kronans förlust; och vare sådan handling,

som icke blifvit m,ed behörig

stämpel försedd, inför lag ogiltig.

5:o) Underlåter någon sin skyldighet

att i föreskrifven ordning makulera

användt stämpladt papper, skall

han, för hvarje gång sådant åtalas,

bota 5 R:dr.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillnings-ZJtskottets Betänkande N:o 6.

Reservationer:

af Friherre af Ugglas;

af Herr Almquist, E. V., emot grunden för beräkningen af den stämpel,

som skall asättas förordnanden för Notarii publici, Skeppsklarerare och

Stadsmäklare;

af Herr E. Hceggström: ”Under den närmast föregående tiden har

Riksdagen beslutit åtskilliga förändringar i förordningen om stämpelpapper

och borttagit flera föråldrade stadgandcn, som ansetts betungande och ledande

till en orättvis beskattning, samt såsom hufvudgrund antagit: att skuldebref,

godkända räkningar in. in. skulle med stämpel förses när de inför domstol

eller hos exsekutor uppvisas.

Tvärtemot denna åsigt har Bevillnings-Utskottet nu föreslagit, att certepartier,

skuldebref af alla slag, godkända eller protesterade vexlar, enskilda

assignationer m. in. skola med stämpel beläggas, och dervid fästat det vilkor,

att sådan handling, som icke blifvit med behörig stämpel försedd, skall inför

lag vara ogiltig.

Då jag för min del anser vådan af en sådan föreskrift vara allt för

stor och leda till många obehag och förluster, och de förslagna afgifterna icke

utgöra annat än en högst besvärlig indirekt beskattning, som väl träffar den allmänna

rörelsen ganska tungt, men ingalunda, såsom Utskottet afsett, de medlemmar,

hvilka mera än några andra undgå ett rättmätigt utgörande af inkomstbevillningen,

så har jag icke kunnat godkänna Utskottets förslag.

Dessutom tror jag att statens behof af ökade inkomster för närvarande

icke klöfver antagandet af nya skattetitlar;”

af Herr G. von Stockenström: ”Mot Utskottets beslut att föreslå stämpelafgift

för certepartier äfven för de fall, då sådana handlingar icke behöfva

vid domstol eller hos exsekutor företes, får jag mig reservera, emedan

jag anser den härvid antagna grundsats icke böra tillämpas, då tillgång för

statsbehofvens fyllande synes vara att finna utan anlitande af ett nytt beskattningssätt,

som i sin utsträckning till många grenar af den allmänna

rörelsen säkerligen skulle visa sig både tryckande och föga behagligt.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 6.

. Vid Utskottets behandling af frågan om stämpelafgift för skuldebref,

vexlar, anvisningar m. m. har jag icke varit närvarande;”

af Herr J. F. Geijer: ”Med Bevillnings-Utskottets andra afdelning har

jag deltagit i och gillat de uppgjorda förslagen till stämpelskatt å kontrakt,

qvittenser, reverser och vexlar, men har varit af olika mening derutinnan,

att jag ansett att dessa förslag, såsom afseende en ändring i civillag genom

den bestämmelsen, att dessa handlingar för att vara lagligen giltiga skola

vara med stämpel försedda, hade bort behandlas af sammansatt Lag- och

Bevillnings-Utskott;”

af Herr Rytande)'', med hvilken Herr A. Andersson sig förenat: ”Då

jag icke kunnat biträda det af Utskottet föreslagna nya beskattningssätt, genom

stämpladt papper å skuldebref, accepterade räkningar och bevis om insatta

penningar på depositionsräknirig, och icke heller kunnat godkänna motiveringen

för samma förslag, så får jag deremot anmäla, min reservation.

.Tåg har nemligen ansett att hela det ändringsförslag, som uti detta betänkande

förekommer, vid innevarande riksdag varit obehöfligt, helst statsregleringen

genom förhöjning uti allmänna bevillningen borde kunnat ordnas.

Äfven kan ifrågasättas, om Bevillnings-Utskottet kan föreslå en sådan beskattning

som den ifrågavarande, utan i sammansatt Lag- och Bevillningsutskott;

och då härtill den föreslagna stämpelafgiften skulle blifva dels hinderlig

för rörelsen, dels ock för mången dermed obekant vådlig samt, hvad

ofvannämnda punkt angår, träffa den i behof stadde,

så vågar jag hos Riksdagen anhålla om afslag.”

af Herr W. Oroneborg: ”Ehuru statsbehofven ännu ej äro fullt kända,

torde man dock, af de beslut Riksdagen redan i afseende på desamma fattat,

kunna för sig uppgöra en ungefärlig beräkning öfver de särskilda tillgångar,

som för statsutgifternas bestridande böra beredas, och då en sådan beräkning

för mig antyder att dessa särskilda behof icke kunna vara större än

att de lämpligast böra kunna fyllas genom anlitande af våra hittills vanliga

beskattningssätt, har jag inom Utskottet motsatt mig de egentligen nya förslag

till beskattning genom stämpel, som i betänkandet förekomma, med anledning

hvaraf jag, med afslag å hvad Utskottet i § 6 angående stämpelbeläggning

af skuldsedlar, vexlar och assignationer, får yrka att rubrikerna

i denna § 6 för skuldsedlar och prima vexlar måtte bibehållas oförändrade,

sådana de i nu gällande stämpelpappersförfattning finnas upptagna, dock att

ett nödigt förtydligande må intagas under rubriken Px-ima vexlar, och denna

rubrik erhålla följande lydelse:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillnings-Utshottets BetänJcande N:o 6.

''Prima vexlar i utländsk myntsort, ehvad de äro betalbara inom

eller utom Sverige--stämplade blanketter.

Secunda- och tertia-vexlar äfvensom afskrifter _ — fria, såvida

prima- eller originalvexeln blifvit stämplad.

Vidare har jag mot betänkandet att anföra, att då det hufvudsakliga

syftet med de föreslagna förändringarne är att genom desamma anskaffa en

fyllnad i behofvet för statsutgifternas bestridande, ett sådant syfte svårligen

lärer kunna vinnas för nu under arbete varande statsreglering, då de inkomster,

som må kunna inflyta af den föreslagna nya stämpelbeskattningen,

svårligen torde kunna till någon bestämdare siffra beräknas, emedan denna

nya slags beskattning dels icke är hos oss bepröfvad, dels är af så obestämd

natur, att endast en längre tids erfarenhet om de inkomster en sådan slags

beskattning lemnar kan gifva ledning för eu beräkning för dess belopp, hvadan,

om nu på grund af Utskottets förslag en inkomstsumma af denna beskattning

skulle i statsregleri ngen upptagas, denna synes mig så gripen ur

luften, att den i väsendtlig mån kan göra statsregleringen otillförlitlig

af Herrar F. A. Forssbeck och J. F. Fredricsson: ”Mot Utskottets beslut

att belägga med stämpel skuldebref och depositionsbevis får jag härmed

afgifva min reservation. I ingressen af detta betänkande anföres såsom motiv

för en ny skatt, som säkerligen af allmänheten skall med ovilja upptagas,

”skattebördornas jemnare fördelning”. Om denna grundsats blifvit konseqvent

genomförd, om en förhöjd stämpelskatt äfven blifvit åsatt kontrakt, såsom

särdeles beskattningsbara handlingar, hade om såväl det ena som det andra

varit mindre att säga, men som nu Utskottets beslut utfallit hafva just de

handlingar, som böra högre beskattas, nemligen kontrakt, ej blifvit vidrörda,

men deremot eu ganska hög stämpel lagd å skuldsedlar, hvarigenom den

lånebehöfvande och således den mindre bemedlade fått en ny tunga, uppgående

der omsättningar måste ske till ej mindre än en half procent per år.

Orättvisan häruti är så i ögonen fallande, och behofvet af dessa nya skattetitlar

så obevisadt, att dessa förändringar i stämpelförordningen gerna kunnat

uppskjutas ännu någon tid;”

af Herr P. Ericsson: ”Inom Utskottet har förslag varit å bane att

med stämpel belägga fraktsedlar, qvittenser och kontrakt äfven då de ej

för domstol uppvisas; men detta förslag, åsyftande att införa ett nytt beskattningssätt,

har likväl måst öfvergifvas vid öfvervägande af de svårigheter, som

vore förenade med dess tillämpning. Deremot har majoriteten inom Utskottet

ej dragit i betänkande att föreslå en stämpelskatt å alla skuldebref, som utfärdas

å 100 R:dr och deröfver, änskönt samma svårigheter härvid komma

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillnmgs- Utskottets Betänkande N:o 6.

att förete sig och efter mitt förmenande förorsaka ej så ringa missnöje öfver

de olägenheter denna beskattning kommer att medföra, isynnerhet på landsbygden,

der besväret med ett stämpelmärkes anskaffande mången gång kan

blifva mera kostsamt än sjelfva stämpelns värde, och man af sådan anledning

icke drager i betänkande att eludera stadgandet på det sätt, att man

fördelar lånesumman på flera skuldsedlar, lydande å mindre belopp än 100 R:dr.

Men äfven okunnighet om ett sådant stadgande torde komma att

ådraga en mängd personer böter och, det värsta af allt, en sådan ostämplad

skuldsedel förlorar sin giltighet, hvarigenom långifvaren går miste om sin

fordran i händelse låntagaren vägrar betala densamma. Man tror sig på

detta sätt kunna beskatta kapitalisten eller långifvaren, men denne vet nog

göra sig skadeslös på låntagarens bekostnad. Ett sådant beskattningssätt

kan icke annat än blifva förhatligt, hvarföre jag emot Utskottets beslut får

anföra min reservation;”

af Herr A. G:son Bennich: "Då jag för min del gillat det af Bevillningsutskottets

andra afdelning framlagda förslag, angående stämpelafgift dels å

inhemska försäkringsbolags försäkringsbref, förnyelsebevis och premieqvittenser,

dels å qvittenser i allmänhet å mottagen betalning i penningar af 100 R:dr

eller deröfver, hvilka förslag i Utskottet endast folio på den förseglade voteringssedel^

tillåter jag mig att såsom min reservation upptaga och underställa

Riksdagens pröfning Utskotts-afdelningens förslag i dessa hänseenden,

så lydande:

A. I Betänkandet.

§ 6.

Försäkringsbref, förnyelsebevis och premieqvittens, meddelade af utländska

bolag, äro, enligt nu gällande stämpelpappersförordning, underkastade

en stämpelafgift till belopp af en half procent af utbetald premie för försäkring

af fast eller lös egendom och till en fjerdedels procent för försäkring af lif.

Dylika försäkringshandlingar, meddelade af inländska bolag, äro deremot från

stämpelafgift befriade, med undantag för sjö assuransbref, för hvilka finnes

stadgad en stämpelafgift af 10 öre för försäkringssumma till och med 200

R:dr samt af 5 öre för hvarje 100 R:dr af försäkringssumma å högre belopp;

dock har, enligt hvad upplyst blifvit, den tillämpning gjort sig gällande,

att denna stämpelbeläggning af sjöassuransbref endast eger rum, då,

i följd af uppkommen sjöskada, fråga uppstår om godtgörelse derför. Först
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

berörda stämpelafgift pålades de utländska bolagen för att såmedelst underkasta

dem en beskattning, motsvarande den allmänna bevillning af inkomst,

som de svenska bolagen fingo vidkännas. Denna utgjorde då två och en half

procent af behållna inkomsten, och under antagande att 20 procent af premien

vid försäkring af egendom och 10 procent vid försäkring af lif utgjorde

försäkringsbolagens behållna inkomst, blefvo förberörda stämpelafgifter

bestämda till motsvarande eu half och en fjerdedels procent.

Utskottet har nu ansett, att de åt inländska bolag meddelade premieqvittenser

böra lika med öfriga qvittens, på sätt Utskottet här nedan ifrågasatt,

vara stämpelafgift underkastade, äfvensom att den likhet i stämpelafgift

mellan premieqvittens och öfriga försäkringshandlingar, som i afseende på

de utländska bolagen förefinnes, bör tillämpas i afseende på de inländska bolagens

försäkringshandlingar och härvid intet undantag göras i fråga om sjöförsäkringar,

helst, genom bibehållandet af den nu stadgade stämpelafgiften, sådana

försäkringar, meddelade af inländska bolag, skulle komma att draga drygare

bevillningsafgifter än de af utländska bolag utfärdade. Med anledning häraf

har Utskottet föreslagit, att försäkringsbref, premieqvittens och förnyelsebevis

eller andra försäkringshandlingar, meddelade af inländska bolag, skola lika

med qvittens stämpelbeiäggas.

Då emellertid allmänna bevillningen för närvarande utgår med lägre

belopp än de två och en half procent af behållen inkomst, efter hvilkä den

för de utländska bolagen stadgade stämpelafgift blifvit beräknad, komma de

inländska försäkringsbolagen genom den nu föreslagna stämpelafgiften icke

uti någon för täflan ofördelaktigare ställning än dessa, hvarföre Utskottet

icke ansett någon förändring i nu utgående afgift för de utländska försäkringsbolagen

vara af den föreslagna afgiften från de inländska bolagen påkallad.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med bibehållande af det under rubriken försäkringsbref]

förnyelsebevis, i nu gällande stämpelförfattning förekommande

stadgande, rörande stämpelafgift för sådana handlingar

meddelade af utländskt bolag, måtte, i afseende på stämpelafgift

för inländska bolags försäkringshandlingar, såsom ett andra

moment under sagde rubrik besluta följande stadgande:

” Dylika försäkringshandlingar, meddelade af inländska försäkringsbolag,

skola i fråga om stämpelafgift behandlas såsom qvittens.”

Bland de enskilda handlingar, hvilka Utskottet, såsom här ofvan blifvit

nämndt, ansett böra med stämpel beläggas, äro jemväl qvittens å mottagen

betalning. Dessa handlingar borde, äfven med en måttlig stämpelafgift, kunna

lemna en i förhållande till denna afgift ganska betydlig statsinkomst. I England,

der afgiften numera är lika för alla qvittenser å högre belopp än 2

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

pund sterling och utgår med en penny (omkring 7V2 öre Runt), har under

sednaste åren denna pennyafgift å qvittens och dermed lika behandlade

a vista anvisningar inbringat en summa af närmare 600,000 pund sterling,

motsvarande 7,200,000 R:dr R:mt.

Då det otvifvelaktigt skall leda till stor lättnad vid stämpelbeläggningen

af dessa bland alla samhällsklasser förekommande handlingar att afgiften bestämmes

lika för alla qvittens, hvarigenom tillgång på blott ett slag af

stämpelmärken erfordras, har Utskottet velat tillstyrka en sådan fast stämpelafgift

för handlingar af omförmälda beskaffenhet, dock icke att tillämpas till

samma utsträckning som i England, der man nedsatt minsta beloppet för

stämpelafgift underkastade handlingar från 5 ända till 2 pund sterling. Att

för handlingar på så lågt belopp som det sistnämnda, eller 86 R:dr Runt,

hos oss införa stämpelskyldighet har Utskottet af flera skäl ansett betänkligt;

hvarföre Utskottet i detta hänseende trott sig böra vidblifva den grundsats,

som kan sägas genomgå vår gällande stämpelförfattning, nemligen att handlingar

lydande å mindre belopp än 100 R:dr från eljest stadgad stämpelafgift

i allmänhet fritagas. Hvaremot Utskottet för qvittens å detta belopp

eller deröfver funnit sig böra tillstyrka stämpelafgift af 10 öre.

Med afseende derå att flera qvittens kunna vara skrifna på samma

handling äfvensom ett qvittens innefatta erkännande af flera verkställda betalningar,

har Utskottet trott den bestämmelse för sådana fall böra meddelas,

att dylika qvittens skola beläggas med stämpel till belopp, som motsvarar

den stadgade stämpelafgiften, beräknad för hvarje särskild betalning, som på

sådant sätt erkännes.

I enlighet med det nu anförda får Utskottet hemställa,

att i denna paragraf må införas följande stadgande:

Qvittens å mottagen betalning i penningar af 100 R:dr eller

deröfver, under hvilken form sådant qvittens än är utfärdadt, skall

beläggas med 10 öre. Finnas flera dylika qvittens skrifna å samma

handling eller innehåller ett qvittens erkännande af flera betalningar,

hvilka hvar för sig uppgått till 100 R:dr eller mera, skall

sådan handling beläggas med stämpel för hvarje sålunda erkänd

betalning.

Så framt hvad här ofvan rörande denna paragraf blifvit föreslaget vinner

Riksdagens bifall, skulle följande förändringar i paragrafen i öfrigt böra

ega rum, nemligen:

a) att rubriken Assignationer — — — —

b) att under Primavexlar — — —

c) att i stället för det vid rubriken Sjöassuransbref förekommande stadgande

hänvisning lemnades till Försäkringsbref.

Bill. till Biksd. Prot. 1871. 5 Sami. 1 Afd. 6‘ Iligt.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

§ 7-

Från de i föregående § af Utskottet föreslagna nya siämpelafgifter

har undantag ansetts böra medgifvas. Så hafva i allmänhet handlingar

rörande mindre belopp än 100 R:dr fritagits, på det afgifterna ej må jemförelsevis

alltför tungt drabba sådana småbelopp. Likaså hafva de handlingar,

som af statens medel skulle med stämpel förses, undantagits, enär staten eljest

skulle komma att erlägga skatt till sig sjelf. Vidare hafva, i fråga om

qvittens, sådana tecknade å förut stämpelbelagda handlingar, på grund af

hvilka betalning erhållits, med afseende å den stämpelskatt, som för sådana

handlingar redan uppgjorts, blifvit undantagna, äfvensom qvittens å insättningar

på kreditiv och upp- och afskrifningsräkning samt i sparbankers och

lifränte- och kapitalförsäkringsanstalters motböcker gjorda anteckningar om

insättningar af penningar, enär anvisningar å och uttagning^’ af sådana insatta

belopp skola med stämpel förses.

Utskottet får alltså föreslå,

att bland de i denna § stadgade undantag från stämpelafgift må

i stället för de nu under nedannämnda rubriker förekommande,

införas följande:

Qvittens å penningebelopp understigande 100 R:dr äfvensom

qvittens å hvad belopp som helst, då desamma utfärdas å statens

eller kommunens vägnar eller skrifvas å redan förut behörigen

stämpelbelagd handling, på grund af hvilken betalning blifvit erlagd,

qvittens å insättningar på kreditiv samt upp- och afskrifningsräkning

äfvensom i sparbankers samt lifränte- och kapitalförsäkringsanstalters

motböcker gjorda anteckningar om insättande af

penningar till hvad belopp som helst.

§ 8.

Utskottet får alltså, i öfverensstämmelse med det nu andragna, föreslå:

a) att 3 mom. i denna paragraf — — — —

b] att näst efter 16 mom. införes ett så lydande moment:

Försäkringsbolag eller agent för sådant bolag vare ansvarig för

behörig stämpel å försäkringshandling, mäklare för stämpel å mäklareslutsedel,

samt i öfrigt eu hvar, som utställer växlar, skuldebref,

anvisningar och qvittens eller utfärdar certeparti för dylika

handlingars förseende med behörig stämpel: skolande, i fråga om

utländsk vexel, som här i riket endosseras, accepteras eller betalas

eller för accept eller betalning företes, äfvensom hvad angår se
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

cunda- eller tertia-vexel eller afskrift af vexel, som i stället för

prima- eller original-vexel användes och skall med stämpel förses,

deri, som med dylik vexel i något sådant hänseende först tager befattning,

för vexelns behöriga stämpling ansvara.

Alla i detta moment omförmälda handlingar skola med stämpel

förses vid det tillfälle, då de utfärdas, utom hvad angår utländska

vexlar samt i stället för prima- eller original-vexlar använda, stämpelafgift

underkastade secunda- och tertia-vexlar eller afskrifter af

vexlar, hvilka stärapelbeläggas, då de först här i riket förekomma

till någon behandling.

B. I Författningsförslaget.

§ 6.

Försakringsbref, förnyelsebevis, premieqvittens eller annan handling, af

hvad namn som helst, hvilken hädanefter af utländskt bolag eller dess agent

här i riket — — —; dock icke under — —: 25.

Dylika försäkringshandlingar, meddelade af inländska försäkringsbolag,

skola i fråga om stämpelafgift behandlas såsom qvittenser.

Protester; se Notariatsbref.

Qvittens å mottagen betalning i penningar af 100 R:dr eller deröfver,

under hvilken form sådant qvittens än är utfärdadt, skall beläggas med stämpel

å 10 öre. Finnas flera dylika qvittens skrifna å samma handling eller

innehåller ett qvittens erkännande af Hera betalningar, hvilka hvar för sig

uppgått till 100 R:dr eller mera, skall sådan handling beläggas med stämpel

för hvarje sålunda erkänd särskild betalning.

Sjöassuransbref; se Försakringsbref.

§

Om undantag frän de uti §§ 3, 4, G och 0 intagna siadganden.

J :o. Från all stämpel befrias:

Qvittens å penningebelopp, understigande 100 R:dr, äfvensom qvittens

å hvad belopp'' som helst, då desamma; utfärdas å statens eller kommu
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 6.

nens vägnar eller skrifvas å redan förut behörigen stärapelbelagd handling,

på grund af hvilken betalning blifvit erlagd; qvittens å insättningar på kreditiv

samt upp- och afskrifningsräkning, äfvensom i sparbanks- samt lifränteoch

kapitalförsäkringsanstalters motböcker gjorda anteckningar om insättning

af penningar till hvad belopp som helst.

§ 8.

17:o. Försäkringsbolag eller agent för sådant vare ansvarig för behörig

stämpel å försäkringshandling, mäklare för stämpel å mäklareslutsedel,

samt i öfrigt eu hvar, som utställer vexlar, skuldebref, anvisningar och qvittens

eller utfärdar certepartier, för dylika handlingars förseende med behörig

stämpel, skolande i fråga om utländsk vexel, som här i riket endosseras,

accepteras eller betalas eller för accept eller betalning företes, äfvensom

hvad angår secunda- eller tertia-vexel eller afskrift af vexel, som i stället för

prima- eller original-vexel användes och skall med stämpel förses, den, som

med dylik vexel i något sådant hänseende först tager befattning, för vexelns

behöriga stämpling ansvara.

Alla i detta moment omförmälda handlingar skola med stämpel förses

vid det tillfälle då de utfärdas, utom hvad angår utländska vexlar samt i

stället för prima- eller original-vexlar använda, stämpelafgift underkastade secunda-

.och tertia-vexlar eller afskrift af vexlar, då de först här i riket förekomma

till någon behandling.”

I förestående reservation hafva Herrar F. von Essen, Er. Hederstjerna,

J. Arrhenius, E. V. Almquist och B. von Geijer instämt.

och af Herr G. Häggström: ”Jemte det jag instämmer i Herr Bennichs

reservation, upptager jag dessutom hvad Bevillnings-Utskottets andra afdelning

föreslagit i afseende å Kontrakts beläggande med stämpel äfven då

de icke intecknas eller hos exsekutor eller vid domstol företes, hvilket förslag

lydde sålunda:

”1 öfverensstämmelse med de af Utskottet här ofvan uttalade åsigter att,

för erhållande af ökade statsinkomster, stämpelafgifter böra åsättas enskilda

handlingar, åt hvilka laga verkan skall beredas, har Utskottet ansett sådan

stämpelafgift böra bestämmas för Kontrakt, äfven då dessa icke för inteckning

eller för utsökning hos domare eller exsekutor företes, i hvilka sist
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Besittnings-Utskottets Betänkande N:o 6. 45

nämnda fall de, enligt nu gällande stadgande^ skola beläggas med stämpel

till 25 öre af hvarje fulla 100 R:dr af kontraherade summan.

Den stämpelafgift, hvilken sålunda alla kontrakt, enligt Utskottets

åsigt, redan vid deras upprättande, äfvensom då de förnyas under förändrade

vilkor, i hvilket fall de höra betraktas såsom nya aftal, skulle underkastas,

måste dock för att ej blifva för mycket betungande sättas till olika belopp

mot det för kontrakt vid inteckning stadgade, hvilket sednare, med afseende

på den ytterligare säkerhet för kontraktets bestånd, som genom inteckningen

beredes, torde böra bibehållas oförändradt, dock att afdrag, då inteckning

sökes, medgifves för det stämpelbelopp, som redan förut finnes det

till inteckning företedda kontraktet åsatt.

Beträffande denna nya stämpelafgift, torde det väl kunna ifrågasättas

om den icke borde, i likhet med den för kontrakt vid inteckning stadgade,

bestämmas till viss procent af den kontraherade summan, men häremot talar

dock den omständigheten att ganska många kontrakt icke angifva de aftalade

föremålens värde i bestämda penningebelopp, samt att om det redan nu

i fråga om inteckningar är för domaren ganska besvärligt och tidsödande att

i dylika fall förvandla kontraktsvärdet i penningar, detta skulle möta snart

sagdt oöfvervinnerliga svårigheter för enskilda kontrahenter, synnerligen

bland mindre kunnigt folk och fördenskull — med afseende å det stadgande

Utskottet funnit nödigt meddela för kontrollen att stämpelafgifter för enskilda

handlingar behörigen utgöras, nemligen att dylik handling, som ej är behörigen

stämpelbelagd, skall anses inför lag ogiltig — lätt föranleda en otrygghet

i fråga om uppgjorda aftals bindande verkan, som kunde blifva för

rättstillståndet ytterst menlig. Utskottet har i betraktande häraf funnit sig

föranlåtet att sätta denna af Utskottet föreslagna stämpelafgift å kontrakt

till ett för alla, utan afseende å deras innehåll, lika belopp. För att icke

blifva alltför tryckande för aftal angående mindre värden, måste denna allmänna

afgift bestämmas till ett temligen lågt belopp, och Utskottet har trott,

att i detta hänseende 20 öre å hvarje kontraktsexemplar icke bör kunna

gifva någon skälig anledning till klagan.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, får Utskottet föreslå,

att rubriken Kontrakt i nu ifrågavarande 6 § af gällande stämpelpappersförordning

må erhålla följande förändrade lydelse:

”Kontrakt af alla slag, för hvilka annan stämpelafgift icke är

i denna författning stadgad, skola beläggas med en stämpel af 20

öre å hvarje exemplar. Förnyas sådant kontrakt med förändrade

vilkor, skall det ånyo med sådan stämpel förses.

Sökes inteckning på grund af dylikt kontrakt, då skall detsamma

beläggas med stämpel till 25 öre för hvarje fulla 100 R:dr af den

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 5 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 7

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

BevUlnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

aftalade summan, beräknad, der den utgår såsom arrende, hyra eller

annan afgäld, till hvad den för ett ’år utgör i penningar eller penningars

värde och för kortare tid i förhållande derefter; och iakttages

härvid i öfrigt:

a) att till arrendekontrakt och af handlingar utan viss summa

etc. — — — — — — (lika med 2 mom. i nuvarande

stadgande) — — med 40 öre;

b) att för kontrakt, som å landet upprättas emellan jordägare

och torpare — — — — — — (lika med 3 mom.

i nu gällande stadgande) — — — — 25 öre för hvarje

fulla 100 R:dr; och

c) att från stämpelsumman afdrag göres för beloppet af den

stämpel, hvarmed kontraktet förut finnes försedt, och att i följd

häraf, om arrendesumman i ett kontrakt, som varit vid domstol

för inteckning uppvisadt, förhöjes, och kontraktet derefter ånyo för

inteckning företes, detsamma då förses med stämpel, endast för

skilnaden emellan den förra och den förhöjda arrendesumman efter

ofvanbestämda grunder.

Med anledning häraf blifva jemväl följande ändringar i andra delar

af författningen erforderliga, nemligen:

a) i 2 § 1 mom. punkten c) en föreskrift att stämpelmärken

jemväl å 20 öre skola vara att j tillgå;

b) att under rubrikerna Fördels- och UndantagsAiowtxaki hänvisning

lemnas till Kontrakt; samt

c) att bland de i 7 § förekommande undantag, införes följande

stadgande under rubriken Kontrakt i stället för det nu befintliga:

”Kontrakt, då deri betingadt belopp ej uppgår till 100 K:dr,

äfvensom kronans och kommuners exemplar af kontrakt, utan

hänseende till desammas belopp”; hvaremot rubriken Köpekontrakt

utgår.”

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAXO MARCUS, .1871.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1871:75 Skrifvelse, angående stämpelpappersafgiften. s. 16 i texten