Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om antagande af ett Svenskt myntsystem, grundadt på guld. För handläggning af åtskilliga till Banko-Utskottet hänvisade frågor, deribland en af Herr A. O. Wallenberg i Första Kammaren under N:o 29 väckt motion om antagande af ett Svenskt myntsystem, grundadt på guld, har Banko-Utskottet, jemlikt 47 § Riksdags-ordningen, begärt sammanträde med Lag-Utskottet.

1871-05-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BLU 1871:1, Utlåtande, i anledning af väckt förslag om antagande af ett Svenskt myntsystem, grundadt på guld. För handläggning af åtskilliga till Banko-Utskottet hänvisade frågor, deribland en af Herr A. O. Wallenberg i Första Kammaren under N:o 29 väckt motion om antagande af ett Svenskt myntsystem, grundadt på guld, har Banko-Utskottet, jemlikt 47 § Riksdags-ordningen, begärt sammanträde med Lag-Utskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

1

N:o l.

Ant till Riksd. Kansli den 8 Maj 1871, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om antagande af ett

Svenskt myntsystem, grundadt på guld.

För handläggning af åtskilliga till Banko-Utskottet hänvisade frågor,

deribland en af Herr A. O. Wallenberg i Första Kammaren under N:o 29

väckt motion om antagande af ett Svenskt myntsystem, grundadt på guld,

har Banko-Utskottet, jemlikt 47 § Riksdags-ordningen, begärt sammanträde

med Lag-Utskottet. Det sålunda genom deputerade från bemälda båda Utskott

sammansatta Utskott har alltså att öfver detta ärende afgifva utlåtande.

Det af motionären framställda förslag innehåller hufvudsakligen:

Do) att det guldmynt, som enligt Kongl. Förordningen den 31 Juli

1868 benämnes Carolin, deraf 31 stycken innehålla 100 gramm myntguld,

skall vara myntenheten i Svenska myntsystemet, grundadt på guld;

2:o) att jemte carolinen myntstycken jemväl skulle präglas å 2 Y2, 5

och it) carolin;

3:o) att remedium i halt finge å myntstycke af guld utgöra 2/iooo''

delar öfver eller under rätta halten, och remedium i vigt för myntstycke å

en carolin och 2,/2 carolin 2/iooo''(Mar’ samt för myntstycke å 5 carolin

och 10 carolin Viooo-cfö11 öfver eller under rätta vigten;

4:o) att tiondedelen af en carolin skulle vara räkneenhet och kallas

franc, samt hundradedelen af en franc kallas cent;

5:o) att silf ver skiljemynt skulle utpräglas efter den grund, att 20 franc

innehölle 100 gramm 835/iooo"(lelar ^nt silfver och 165/iooo"delar koppar,

hvilken blandning skulle kallas myntsilfver; och skulle af silfverskiljemynt

präglas följande valörer, nemligen: tre franc, en franc, femtio cent och

tjugufem cent;

Bih. till Biksd. Prof. 1871. 6 Sami. 2 Afd. 1 Häjt.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

6:o) att remedium i halt finge å silfverskiljemynt utgöra 3/1000-delar

öfver eller under rätta halten, samt remedium i vigt: å 3 och 1 francstycket

r''/iooo-delar, å 50 centstycket 7/1000-delar och å 25 centstycket 10/jooo~delar

öfver eller under rätta vigten;

7:o) att koppar skiljemynt skulle utpräglas efter den grund, att af en

blandning, innehållande 950 delar koppar, 40 delar tenn och 10 delar zink,

425 gramm så beskaffad myntkoppar komme att utpräglas till 40 myntstycken

å 10 cent, eller 80 stycken å 5 cent eller 100 stycken å 3 cent

eller 300 stycken å en cent;

8:o) att remedium i halt eller vigt finge å kopparskiljemyntet utgöra

en procent af hvardera öfver eller under rätta halten eller vigten;

9:o) att silfverskiljemynt och kopparskiljemynt finge präglas endast för

Kongl. Maj:ts och Kronans räkning;

10:o) att ingen utom Kronan skulle vara pligtig att i samma liqvid

emottaga mera än 10 franc i silfverskiljemynt eller 100 cent i kopparskiljemynt.

Såsom skäl för sitt förslag har motionären anfört: att, sedan Riksdagen

år 1869 hos Kongl. Maj:t gjort framställning derom att, enär en förändring

i landets myntsystem från silfver till guld syntes önskvärd, Kongl.

Maj:t måtte taga denna fråga i öfvervägande, och Kongl. Maj:t förordnat en

komité, som under den 13 Augusti 1870 afgifvit ett betänkande, hvilket

blifvit bland Riksdagens ledamöter utdeladt och uti hvilket betänkande dels

ådagalagts att nuvarande myntsystem icke borde bibehållas, dels förordats antagande

af guld såsom grund för det nya myntsystemet, som borde ansluta

sig till guldfranc-systemet; så och då sålunda utredningen åt frågan kunde

anses fulländad, vore tiden inne för statsmakterna att öfverenskomma om det

myntsystem, som borde antagas; fästande motionären uppmärksamheten derpå,

att förslaget icke afsåge upphäfvande för det närvarande utaf landets nu

gällande silfver-myntsystem, utan att syftemålet endast vore att dels fatta

beslut om ett myntsystem grundadt på guld, hvilket tills vidare endast komme

att vara fakultativt, dels myntstycken enligt detta system måtte varda

präglade, på det allmänheten, innan ett nytt myntsystem obligatoriskt påbjödes,

måtte kunna vinna kännedom om samt vana vid begagnandet af dithörande

mynt

Då det förevarande förslaget att nu fatta beslut om ett myntsystem,

grundadt på guld, icke afser upphäfvande af landets nuvarande silfvermyntsystem,

utan endast att åstadkomma ett sådant mynt, som kunde frivilligt

användas, i den män detsamma inom allmänna rörelsen befunnes fördelaktigt

och framdeles, när rätta tidpunkten vore inne, kunde träda i stället för det

nuvarande, så finnes väl härvid intet hinder uti 72 § Regeringsformen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1. 3

Men då det, senast vid innevarande riksdag af Kong]. M.aj:t framställda)

förslaget om undanrödjande af detta stadgande icke vunnit Riksdagens bifall,

har möjligheten att utbyta det på silfver grundade myntsystemet mot

ett system, grundadt på guld, ehuru önskvärdheten deraf synes alltmera

inses, blifvit åtminstone för eu tid undanskjuten. "Vid sådant förhållande

synes, äfven med fullt erkännande af vigten utaf att de mynt, som framdeles

kunna komma att blifva gällande, må på förhand varda kända och begagnade,

det ännu vara för tidigt att fatta beslut om ett blifvande myntsystem

i alla dess delar; och Utskottet får härvid särskild!: fästa uppmärksamheten

på den del af motionärens förslag, som afser att prägla skiljemynt.

Det öfverensstämmer nemligen icke väl med begreppet om ett mynt, hvars

användande endast är frivilligt, att detta mynt har ett metallvärde, som understiger

prägelvärdet; och att i rörelsen jemte det lagliga silfver- och kopparmyntet

utsläppa ett annat slags silfver- och kopparmynt, hvars värde i

förhållande till det förra både är för den mindre vane svårt att beräkna och

kan variera, synes icke böra förordas annat än för det enda fall, att sådant

blifver för någon tid nödvändigt vid den slutliga öfvergången från det gamla

myntsystemet till ett nytt.

För öfrigt torde en formel omständighet vid den nu förevarande frågan

väl böra tagas i betraktande. Då nemligen Kong]. Maj:t, efter emottagande!

af Riksdagens ofvan omförmälda, år 1869 aflåta, a underdåniga skrifvelse,

väl lemnat Riksdagen del af det betänkande, som den för myntfrågans

utredning tillsatta komité afgifvit, men ännu icke meddelat Riksdagen sådana

bestämda förslag i ämnet, om hvilkas framläggande den nämnda skrifvelsen

innefattade anhållan, kan det ifrågasättas, om icke Riksdagen bör afvakta

hvad Kongl. Maj:t torde komma att i detta ämne för Riksdagen föreslå.

Utskottet har ofvan angifvit, hurusom det synes ännu för tidigt att, besluta

om ett helt, nytt myntsystem. Emellertid kan, genom Kongl. Förordningen

den 31 Juli 1868 om införande af ett mot tio francs svarande guldmynt,

grunden för ett guldmyntsystem anses redan vara lagd förmedelst den

i öfverensstämmelse med nämnda förordning präglade carolinen, hvilken ock

såväl af Myntkomitéen, som uti den nu förevarande motionen föreslagits skola

utgöra myntenheten. Det kan icke annat än lända till fördel för det såsom

önskvärd! erkända slutliga genomförandet af en ändamålsenlig förändring i

landets myntväsende, att guldmynt varder på förhand kändt och pröfvadt;

och då de betänkligheter, som möta mot utsläppande i rörelsen af ett endast

frivilligt skiljemynt, innan ännu beslut fattats om det gamla myntets afskaffande,

icke förefinnas i afseende på guldmynten, finner Utskottet, som hoppas

att de utaf vissa bland nuvarande värdebestämningar beträffande carolinen

förorsakade hinder mot dennas allmännare gångbarhet må blifva undanröjda,

det kunna utgöra en ändamålsenlig'' förberedelse till vidare åtgärder i afse
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

ende på myntväsendet att, jemte carolinen, äfven större myntstycken i guld

präglas. De beträffande sådana större guldmynt framställda förslagen öfverensstämma

sins emellan i afseende på såväl valörerna som öfriga bestämmelser

rörande dylika mynt, och från dessa, af sakkunniga män förordade

bestämmelser finner Utskottet ingen anledning att föreslå någon afvikelse.

Med afseende på de af Utskottet nu anförda omständigheter, får Utskottet

till Riksdagen hemställa,

att, med afslag å den förevarande motionen i öfrig!, Riksdagen

måtte besluta att uti underdånig skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes, då lämpligt synes,

låta prägla guldmynt, grundade på carolinen såsom myntenhet,

å valörer af två och en half, samt fem carolin,

med iakttagande af de bestämmelser i anseende till vigt

och finhet, som blifvit föreslagna af de utaf Kongl. Maj:t

förordnade komiterade för afgifvande af förslag till de

förändrade stadganden, som kunde finnas erforderliga för

öfvergången till ett nytt myntsystem.

Stockholm den 8 Maj 1871.

På Utskottets vägnar:

J. von Schwerin.

R e s e r v a t i o n e r :

af Herrar De Maré och Ågardh: U)å Kongl. Maj:t i nådig proposition

till 1868 års riksdag förklarat sig anse att präglande af guldmynt af 25

francs valör borde ifrågakomma så snart en gång Frankrike beslutat sig

för att utgifva ett dylikt mynt; och Riksdagen i sitt svar på denna Kongl.

proposition (skrifvelsen N:o 40) utlåtit sig sålunda: 1 afseende pa Kders

Kongl. Maj:ts förslag i hvad detsamma rörer prägling af guldmynt motsvarande

25 francs, bör Riksdagen tillkännagifva, hurusom Riksdagen antager,

opaginerad Kontrollera mot PDF

5''

Sammansatta Banko- och Lacj-Utshottets Utlåtande N:o 1.

att, när utgifvande af mynt å denna valör blifver beslutadt äf de makter,

som ingått myntkonventionen af år 1865, samt Eders Kong], Maj:t på grund

deraf anbefaller pröfning af dylika mynt, åt desamma gifves en sådan form

att de blifva för internationell bruk lämpliga”; så torde häraf framgå, att

både Konung och Riksdag redan, och för icke längre än 3 år sedan, utlåtit

sig om tidpunkten, då präglandet af mynt å 25 francs valör borde ifrågakomma.

Då nu, så vidt kändt är, hvarken Frankrike eller de andra konventionsstaterna

beslutat utgifvande af mynt å nämnda valör; då de sedan 1868

timade händelserna visserligen icke äro af natur att föranleda Sverige till

ett tidigare utgifvande af nämnda mynt; och än mindre skäl torde vara för

handen att prägla myntstycken af än högre valörer, förrän andra stater

derom fattat beslut; så torde häraf framgå,

att Herr Wallenbergs motion äfven i denna del torde anses icke

böra till någon Riksdagens åtgärd föranleda.”

af Herr Grefve Sparre: ”Emot Utskottets beslut att från sin tillstyr
kan

utlemna 10 carolin-stycket får jag reservera mig. Då frågan för närvarande

blifvit begränsad till eu framställning angående prägling af större

guldmynt;

då den föreslagna framställningen endast innehåller att sådan prägling

må ifrågakomma dä Kongl. Maj:t finner lämpligt;

då de större guldmynten kunna med större noggranhet och mindre

kostnad präglas; samt

då Kongl. Myntkomitéen tillstyrkt präglingen af 2 y2, 5 och 10 carolinstycken;
så

får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen nu behagade besluta: att i den föreslagna underdåniga

skrifvelsen må intagas den önskan, att jemväl 10 carolin-stycke må

präglas, då Kongl. Maj:t finner lämpligt.”

Bih. till Rilcsd. Prof, 1871. G Samt. .2 Afd. 1 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.