Utlåtande, i anledning af väckt förslag om antagande af ett Svenskt myntsystem, grundadt på guld. För handläggning af åtskilliga till Banko-Utskottet hänvisade frågor, deribland en af Herr A. O. Wallenberg i Första Kammaren under N:o 29 väckt motion om antagande af ett Svenskt myntsystem, grundadt på guld, har Banko-Utskottet, jemlikt 47 § Riksdags-ordningen, begärt sammanträde med Lag-Utskottet.
1871-05-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BLU 1871:1, Utlåtande, i anledning af väckt förslag om antagande af ett Svenskt myntsystem, grundadt på guld. För handläggning af åtskilliga till Banko-Utskottet hänvisade frågor, deribland en af Herr A. O. Wallenberg i Första Kammaren under N:o 29 väckt motion om antagande af ett Svenskt myntsystem, grundadt på guld, har Banko-Utskottet, jemlikt 47 § Riksdags-ordningen, begärt sammanträde med Lag-Utskottet.
Dokumentets text
Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.
1
N:o l.
Ant till Riksd. Kansli den 8 Maj 1871, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt förslag om antagande af ett
Svenskt myntsystem, grundadt på guld.
För handläggning af åtskilliga till Banko-Utskottet hänvisade frågor,
deribland en af Herr A. O. Wallenberg i Första Kammaren under N:o 29
väckt motion om antagande af ett Svenskt myntsystem, grundadt på guld,
har Banko-Utskottet, jemlikt 47 § Riksdags-ordningen, begärt sammanträde
med Lag-Utskottet. Det sålunda genom deputerade från bemälda båda Utskott
sammansatta Utskott har alltså att öfver detta ärende afgifva utlåtande.
Det af motionären framställda förslag innehåller hufvudsakligen:
Do) att det guldmynt, som enligt Kongl. Förordningen den 31 Juli
1868 benämnes Carolin, deraf 31 stycken innehålla 100 gramm myntguld,
skall vara myntenheten i Svenska myntsystemet, grundadt på guld;
2:o) att jemte carolinen myntstycken jemväl skulle präglas å 2 Y2, 5
och it) carolin;
3:o) att remedium i halt finge å myntstycke af guld utgöra 2/iooo''
delar öfver eller under rätta halten, och remedium i vigt för myntstycke å
en carolin och 2,/2 carolin 2/iooo''(Mar’ samt för myntstycke å 5 carolin
och 10 carolin Viooo-cfö11 öfver eller under rätta vigten;
4:o) att tiondedelen af en carolin skulle vara räkneenhet och kallas
franc, samt hundradedelen af en franc kallas cent;
5:o) att silf ver skiljemynt skulle utpräglas efter den grund, att 20 franc
innehölle 100 gramm 835/iooo"(lelar ^nt silfver och 165/iooo"delar koppar,
hvilken blandning skulle kallas myntsilfver; och skulle af silfverskiljemynt
präglas följande valörer, nemligen: tre franc, en franc, femtio cent och
tjugufem cent;
Bih. till Biksd. Prof. 1871. 6 Sami. 2 Afd. 1 Häjt.
1
2
Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.
6:o) att remedium i halt finge å silfverskiljemynt utgöra 3/1000-delar
öfver eller under rätta halten, samt remedium i vigt: å 3 och 1 francstycket
r''/iooo-delar, å 50 centstycket 7/1000-delar och å 25 centstycket 10/jooo~delar
öfver eller under rätta vigten;
7:o) att koppar skiljemynt skulle utpräglas efter den grund, att af en
blandning, innehållande 950 delar koppar, 40 delar tenn och 10 delar zink,
425 gramm så beskaffad myntkoppar komme att utpräglas till 40 myntstycken
å 10 cent, eller 80 stycken å 5 cent eller 100 stycken å 3 cent
eller 300 stycken å en cent;
8:o) att remedium i halt eller vigt finge å kopparskiljemyntet utgöra
en procent af hvardera öfver eller under rätta halten eller vigten;
9:o) att silfverskiljemynt och kopparskiljemynt finge präglas endast för
Kongl. Maj:ts och Kronans räkning;
10:o) att ingen utom Kronan skulle vara pligtig att i samma liqvid
emottaga mera än 10 franc i silfverskiljemynt eller 100 cent i kopparskiljemynt.
Såsom skäl för sitt förslag har motionären anfört: att, sedan Riksdagen
år 1869 hos Kongl. Maj:t gjort framställning derom att, enär en förändring
i landets myntsystem från silfver till guld syntes önskvärd, Kongl.
Maj:t måtte taga denna fråga i öfvervägande, och Kongl. Maj:t förordnat en
komité, som under den 13 Augusti 1870 afgifvit ett betänkande, hvilket
blifvit bland Riksdagens ledamöter utdeladt och uti hvilket betänkande dels
ådagalagts att nuvarande myntsystem icke borde bibehållas, dels förordats antagande
af guld såsom grund för det nya myntsystemet, som borde ansluta
sig till guldfranc-systemet; så och då sålunda utredningen åt frågan kunde
anses fulländad, vore tiden inne för statsmakterna att öfverenskomma om det
myntsystem, som borde antagas; fästande motionären uppmärksamheten derpå,
att förslaget icke afsåge upphäfvande för det närvarande utaf landets nu
gällande silfver-myntsystem, utan att syftemålet endast vore att dels fatta
beslut om ett myntsystem grundadt på guld, hvilket tills vidare endast komme
att vara fakultativt, dels myntstycken enligt detta system måtte varda
präglade, på det allmänheten, innan ett nytt myntsystem obligatoriskt påbjödes,
måtte kunna vinna kännedom om samt vana vid begagnandet af dithörande
mynt
Då det förevarande förslaget att nu fatta beslut om ett myntsystem,
grundadt på guld, icke afser upphäfvande af landets nuvarande silfvermyntsystem,
utan endast att åstadkomma ett sådant mynt, som kunde frivilligt
användas, i den män detsamma inom allmänna rörelsen befunnes fördelaktigt
och framdeles, när rätta tidpunkten vore inne, kunde träda i stället för det
nuvarande, så finnes väl härvid intet hinder uti 72 § Regeringsformen.
Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1. 3
Men då det, senast vid innevarande riksdag af Kong]. M.aj:t framställda)
förslaget om undanrödjande af detta stadgande icke vunnit Riksdagens bifall,
har möjligheten att utbyta det på silfver grundade myntsystemet mot
ett system, grundadt på guld, ehuru önskvärdheten deraf synes alltmera
inses, blifvit åtminstone för eu tid undanskjuten. "Vid sådant förhållande
synes, äfven med fullt erkännande af vigten utaf att de mynt, som framdeles
kunna komma att blifva gällande, må på förhand varda kända och begagnade,
det ännu vara för tidigt att fatta beslut om ett blifvande myntsystem
i alla dess delar; och Utskottet får härvid särskild!: fästa uppmärksamheten
på den del af motionärens förslag, som afser att prägla skiljemynt.
Det öfverensstämmer nemligen icke väl med begreppet om ett mynt, hvars
användande endast är frivilligt, att detta mynt har ett metallvärde, som understiger
prägelvärdet; och att i rörelsen jemte det lagliga silfver- och kopparmyntet
utsläppa ett annat slags silfver- och kopparmynt, hvars värde i
förhållande till det förra både är för den mindre vane svårt att beräkna och
kan variera, synes icke böra förordas annat än för det enda fall, att sådant
blifver för någon tid nödvändigt vid den slutliga öfvergången från det gamla
myntsystemet till ett nytt.
För öfrigt torde en formel omständighet vid den nu förevarande frågan
väl böra tagas i betraktande. Då nemligen Kong]. Maj:t, efter emottagande!
af Riksdagens ofvan omförmälda, år 1869 aflåta, a underdåniga skrifvelse,
väl lemnat Riksdagen del af det betänkande, som den för myntfrågans
utredning tillsatta komité afgifvit, men ännu icke meddelat Riksdagen sådana
bestämda förslag i ämnet, om hvilkas framläggande den nämnda skrifvelsen
innefattade anhållan, kan det ifrågasättas, om icke Riksdagen bör afvakta
hvad Kongl. Maj:t torde komma att i detta ämne för Riksdagen föreslå.
Utskottet har ofvan angifvit, hurusom det synes ännu för tidigt att, besluta
om ett helt, nytt myntsystem. Emellertid kan, genom Kongl. Förordningen
den 31 Juli 1868 om införande af ett mot tio francs svarande guldmynt,
grunden för ett guldmyntsystem anses redan vara lagd förmedelst den
i öfverensstämmelse med nämnda förordning präglade carolinen, hvilken ock
såväl af Myntkomitéen, som uti den nu förevarande motionen föreslagits skola
utgöra myntenheten. Det kan icke annat än lända till fördel för det såsom
önskvärd! erkända slutliga genomförandet af en ändamålsenlig förändring i
landets myntväsende, att guldmynt varder på förhand kändt och pröfvadt;
och då de betänkligheter, som möta mot utsläppande i rörelsen af ett endast
frivilligt skiljemynt, innan ännu beslut fattats om det gamla myntets afskaffande,
icke förefinnas i afseende på guldmynten, finner Utskottet, som hoppas
att de utaf vissa bland nuvarande värdebestämningar beträffande carolinen
förorsakade hinder mot dennas allmännare gångbarhet må blifva undanröjda,
det kunna utgöra en ändamålsenlig'' förberedelse till vidare åtgärder i afse
-
4 Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.
ende på myntväsendet att, jemte carolinen, äfven större myntstycken i guld
präglas. De beträffande sådana större guldmynt framställda förslagen öfverensstämma
sins emellan i afseende på såväl valörerna som öfriga bestämmelser
rörande dylika mynt, och från dessa, af sakkunniga män förordade
bestämmelser finner Utskottet ingen anledning att föreslå någon afvikelse.
Med afseende på de af Utskottet nu anförda omständigheter, får Utskottet
till Riksdagen hemställa,
att, med afslag å den förevarande motionen i öfrig!, Riksdagen
måtte besluta att uti underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes, då lämpligt synes,
låta prägla guldmynt, grundade på carolinen såsom myntenhet,
å valörer af två och en half, samt fem carolin,
med iakttagande af de bestämmelser i anseende till vigt
och finhet, som blifvit föreslagna af de utaf Kongl. Maj:t
förordnade komiterade för afgifvande af förslag till de
förändrade stadganden, som kunde finnas erforderliga för
öfvergången till ett nytt myntsystem.
Stockholm den 8 Maj 1871.
På Utskottets vägnar:
J. von Schwerin.
R e s e r v a t i o n e r :
af Herrar De Maré och Ågardh: U)å Kongl. Maj:t i nådig proposition
till 1868 års riksdag förklarat sig anse att präglande af guldmynt af 25
francs valör borde ifrågakomma så snart en gång Frankrike beslutat sig
för att utgifva ett dylikt mynt; och Riksdagen i sitt svar på denna Kongl.
proposition (skrifvelsen N:o 40) utlåtit sig sålunda: 1 afseende pa Kders
Kongl. Maj:ts förslag i hvad detsamma rörer prägling af guldmynt motsvarande
25 francs, bör Riksdagen tillkännagifva, hurusom Riksdagen antager,
opaginerad Kontrollera mot PDF
5''
Sammansatta Banko- och Lacj-Utshottets Utlåtande N:o 1.
att, när utgifvande af mynt å denna valör blifver beslutadt äf de makter,
som ingått myntkonventionen af år 1865, samt Eders Kong], Maj:t på grund
deraf anbefaller pröfning af dylika mynt, åt desamma gifves en sådan form
att de blifva för internationell bruk lämpliga”; så torde häraf framgå, att
både Konung och Riksdag redan, och för icke längre än 3 år sedan, utlåtit
sig om tidpunkten, då präglandet af mynt å 25 francs valör borde ifrågakomma.
Då nu, så vidt kändt är, hvarken Frankrike eller de andra konventionsstaterna
beslutat utgifvande af mynt å nämnda valör; då de sedan 1868
timade händelserna visserligen icke äro af natur att föranleda Sverige till
ett tidigare utgifvande af nämnda mynt; och än mindre skäl torde vara för
handen att prägla myntstycken af än högre valörer, förrän andra stater
derom fattat beslut; så torde häraf framgå,
att Herr Wallenbergs motion äfven i denna del torde anses icke
böra till någon Riksdagens åtgärd föranleda.”
af Herr Grefve Sparre: ”Emot Utskottets beslut att från sin tillstyr
kan
utlemna 10 carolin-stycket får jag reservera mig. Då frågan för närvarande
blifvit begränsad till eu framställning angående prägling af större
guldmynt;
då den föreslagna framställningen endast innehåller att sådan prägling
må ifrågakomma dä Kongl. Maj:t finner lämpligt;
då de större guldmynten kunna med större noggranhet och mindre
kostnad präglas; samt
då Kongl. Myntkomitéen tillstyrkt präglingen af 2 y2, 5 och 10 carolinstycken;
så
får jag vördsamt föreslå,
att Riksdagen nu behagade besluta: att i den föreslagna underdåniga
skrifvelsen må intagas den önskan, att jemväl 10 carolin-stycke må
präglas, då Kongl. Maj:t finner lämpligt.”
Bih. till Rilcsd. Prof, 1871. G Samt. .2 Afd. 1 Höft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.