Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o o
1871-05-05 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK TU 1871:5, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o o
Dokumentets text
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o o.
1
N:o 5.
Ank. till Eiksd. Kansli den 4 Maj 1871, kl. 5 e. in.
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 5, i anledning
af väckt fråga om tillägg och förändring i Kongl. Cirkuläret
till Konsistorierna i riket den 9 Februari 1844, angående
konsistorie-notariernes uppbördsprovision.
Med anledning af motionen N:o 186, framställd inom Riksdagens Andra
Kammare, angående en hemställan att Kongl. Maj:t täcktes meddela ett sådant
förtydligande tillägg till Kongl. Cirkuläret till Konsistorierna den 9 Februari 1844,
att på medel, som genom kollekt, i kyrkorna insamlas åt nödlidande, provision
icke må kunna beräknas, äfvensom att Kong]. Maj:t ville taga i öfvervägande,
huruvida icke för dem, som hädanefter erhålla konsistorie-notarietjenst, all rätt till
uppbördsprovision å kollektmedel må kunna borttagas, har Andra Kammaren, efter
det dess Tillfälliga Utskott N:o 2 i ämnet afgifvit yttrande i Utlåtandet N:o 19 och
på grund af återremiss i Utlåtandet N:o 24, bifallit Utskottets förslag att Riksdagen
måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kong]. Maj:t täcktes till det Kong].
Cirkuläret till Konsistorierna den 9 Februari 1844 meddela ett sådant tillägg,
att på medel, som genom tillfällig kollekt i kyrkorna insamlas åt nödlidande
samt sjuke och sårade i fält, någon provision icke må beräknas; äfvensom att,
under förutsättning att nämnda hemställan af Riksdagen bifölles, i skrifvelsen
borde inrymmas den önskan, att Kongl. Maj:t ville taga i nådigt öfvervägande,
huruvida icke för dem, som hädanefter erhålla konsistorie-notarietjenst, all rätt
till uppbördsprovision å kollektmedel må kunna borttagas; och har Första Kammaren
behagat infordra sitt Tillfälliga Utskotts yttrande öfver detta förslag.
Bill. till Eiksd. Frot. 1871. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 5 Höft.
2 Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts Utlåtande N:o 5.
Kong!. Cirkuläret den 9 Februari 1814 (Svensk Författnings-samling N:o 26)
innehåller bland annat:
i lista punkten: “att konsistorie-notarierne må för besväret med uppbörden och
redovisningen af de kollektmedel, hvilka inom stiften insamlas och till Konsistorierna
ingå, i enlighet med hvad hittills egt rum, beräkna sex procent af dessa
medel, såsom uppbörds- och redovisnings-arfvode“;
i ’2:dra punkten: att konsistorie-notarierne och andra redogörare'' för elementarläroverkens
kassor ega beräkna sex procent å vissa till kassorna ingående inkomster;
i
3:dje punkten: att konsistorie-notarierne och andra redogörare ega beräkna tre
procent af de till byggnadskassorna och Gassa emeritorum inflytande räntemedel; och
i 4:de punkten: att å kollekt- och stamboks-medel, hvilka till understöd vid kyrkobyggnader,
efter meddeladt nådigt tillstånd, inom församlingarne insamlas, konsistorie-notarien
eget beräkna sex procent å de medel, som inom stiftet insamlas,
men endast tre procent å dylika inom de öfriga stiften insamlade medel, hvilka
konsistorie-notarien emottager till slutlig redovisning.
Utskottet tilltror sig icke att biträda en sådan tolkning af stadgandet i
ofvanomförmälda första punkt, såsom skulle, utan intrång i den genom författningen
nuvarande konsistorie-notarier tillerkända rätt, provision kunna uppkäfvas
i afseende å medel, hvilka genom tillfällig kollekt i kyrkorna insamlas åt “nödlidande
samt sjuke och sårade i fält11; och då härtill kommer dels att sistnämnda
i förslaget begagnade uttryck åtminstone lemnar rum för tvekan huruvida dermed
afses kollektmedel för andra likartade välgörande ändamål, dels ock att kollektmedel
understundom insamlas jemväl för andra ändamål der provisionen följdriktigt
borde upphöra, t. ex. för understöd åt meddellöse studerande, anser Utskottet sig
l:o
icke kunna tillstyrka det föreslagna tillägget till Kongl. Cirkuläret deri
9 Februari 1844.
Det torde icke kunna bestridas att den konsistorie-notarierne genom berörda
Kongl. Cirkulär tillagda provision å kollektmedel, lika som bemälde tjenstemäns
rätt till arfvode i andra här ofvan antydda hänseenden, blifvit bestämd att
utgöra en del af den för tjensternas skötande anslagna aflöning.
Denna aflöning har dock, utom det att, på sätt 1850—1851 årens Riksdags
underdåniga skrifvelse N:o 173 utvisar, ersättning blifvit beviljad till 13 konsistorie-notarier
med 270 R:dr R:mt till hvardera eller tillsammans 3,510 R:dr, för
minskad tjenstårsberäkning, ansetts i allt fall vara otillräcklig, hvadan Rikets
Ständer vid 1862—1863 årens riksdag, enligt underdånig skrifvelse N:o 169, anslagit
10,000 R:dr R:mt årligen till förbättring i konsistorie-notariernes inkomster;
och qvarstå dessa anslag, det sistnämnda såsom reservations-anslag, ännu i Riksstaten.
Utskottet instämmer emellertid i den till grund för förslaget, att all rätt
till uppbördsprovision å kollektmedel bör för blifvande konsistorie-notarier upphöra,
liggande åsigt att dylika medel, som i de flesta fall afse välgörenhet, måtte
oafkortade utgå för ändamålet och att provision å beloppet eller sportel till tjenstemanuen
för hans besvär med medlen är mindre lämplig; och ehuru Utskottet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första Kammarens lUlfålliga Utskotts Utlåtande N:o 5. S
skulle hafva önskat att Andra Kammarens förslag till underdånig skrifvelse varit
åtföljd af hemställan om en jemväl af andra skäl önskvärd definitiv reglering af
konsistorie-notariernes aflöning, så att upphördsprovisionen å kollektmedel kunnat
så snart som möjligt upphöra; finner likväl Utskottet af den omständighet att en
sådan hemställan icke egt rum sig desto mindre befogad att afstyrka den gjorda
framställningen i förevarande del, som, i händelse afseende derå fästes, Kongl.
Maj:t lärer vara oförhindrad att med anlitande af befintliga tillgångar bereda eller
på annat sätt föreslå''en sådan reglering, hvadan Utskottet tillstyrker,
2:o
att Första Kammaren behagade förena sig med Andra Kammaren om
aflåtande af en underdånig skrifvelse med anhållan att Kongl. Maj:t
ville taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke för dem, som hädanefter
erhålla konsistorie-notarietjenst, all rätt till upphördsprovision å kollektmedel
må kunna borttagas.
Stockholm den 5 Maj 1871.
På Utskottets vägnar:
N. S. v. Kock.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.