Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts Utlåtande N:o 7

1871-05-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK TU 1871:7, Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts Utlåtande N:o 7

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts Utlåtande N:o 7.

3

A:0 7.

Ank. till Riksd. Kansli den 6 Maj 1871, kl. 9 e. m.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 7, i anledning

af väckt fråga om ändring af de i stadgan om

folkundervisningen i riket bestämda grunder för bidrag

till folkskolelärares aflöning.

35 § i förordningen om kyrkostämma m. m. den 21 Mars 1862

innehåller, att afgifter, om hvilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i

de fall, för hvilka annorlunda är i lag eller författning stadgadt, utgå

efter den för rösträtt i kyrkostämma bestämda grund; och jemlikt 1 §

7 punkten i samma förordning hörer till kyrkostämmas handläggning

jemväl fråga om bestämmande af afgifter till folkskola.

Enligt 4 § 5 mom. i stadgan om folkundervisningen i riket den

18 Juni 1842, sådan denna § lyder i Kongl. Kungörelsen den 29 September

1853, skola, för beredande af erforderliga aflöningsbelopp till folkskolelärare,

der ej andra medel finnas, dels ett till sitt maximum bestämdt,

årligt bidrag af hvarje skattskyldig person och dels afgifter för hvarje

skolbarn utgöras, hvarom församlingarne ega närmare bestämma; men

om dessa bidrag och afgifter icke uppgå till det erforderliga beloppet,

skall det åligga församlingarne att det som brister sammanskjuta efter

de i 2:dra artikeln af bevillningsförordningen bestämda grunder, såvida

ej annan öfverenskommelse träffas.

Jemlikt 2 § i gällande bevillningsförordning erlägger staten, såsom

egare af fastighet, ingen bevillning; och blott för vissa, men ej alla

slag åt statens fastigheter utgöres af innehafvaren bevillning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 7.

Med förmälande, att då, på sätt nämndt är, särskild grund för

utgörande af ofvauberörda sammanskott till fyllnad i folkskolelärares aflöning

funnes, denna särskilda grund och icke den i åberopade § af

kyrkostämmoförfattningen i allmänhet bestämda torde böra gälla; men

att. enär någon bevillning för åtskilliga statens egendomar, såsom kungsgårdar

m. fl., icke utgöres, det oriktiga förhållande inträffade, att sådana

egendomar blefve från deltagande i berörda utgift befriade, ehuru innehafvarne

af dessa egendomar, som för sina barn, i likhet med andra,

af skollärarens undervisning droge nytta, jemväl vore vid kyrkostämma

i frågor, som röra folkskolan, för samma egendomar röstberättigade; —

har Herr Ola Andersson från Malmöhus län uti en inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 16) hemställt, att Riksdagen måtte till Komd,

Maj:t ingå med en underdånig anhållan, det täcktes Kongl. Maj:t förordna,

att sådana egendomar, som ej till staten erlägga bevillning efter 2:dra

art. i bevillningsförordningen, likväl skola till skollärares aflöning bidraga

efter det fyrktal, dem, i enlighet med gällande författningar, äro

åsätta.

Sedan Andra Kammarens Första Tillfälliga Utskott, till hvars behandling

denna motion varit hänvisad, i afgifvet utlåtande N:o 18, under

åberopande bland annat deraf, att, på sätt motionären visat, vederbörande

myndigheter i ett särskildt mål förklarat arrendatorer af eu

kungsgård af ofvan antydda skäl ej kunna ifrågavarande afgift åläggas,

föreslagit,

»att Riksdagen, med hufvudsakligt bifall till motionen,

måtte till Kongl. Maj:t ingå med underdånig anhållan,

det täcktes Kong]. Maj:t med afseende å stadgandet i

Kongl. folkskolestadgans § 4 mom. 5, sådant det lyder i

Kongl. Kungörelsen den 29 September 1853, i nåder

förordna, att sådana statens egendomar, som äro befriade

från erläggande af bevillning efter 2:dra art.,

likväl skola vara skyldiga att bidraga till skollärares

aflöning, i likhet med annan fastighet;»

bär Andra Kammaren detta förslag bifallit, hvarefter Första Kammaren,

som jemlikt 63 § Riksdagsordningen af Medkammarens beslut undfått

del, hänvisat frågan till sitt Tillfälliga Utskott.

Då Utskottet nu afgifver yttrande i denna fråga, får Utskottet till

eu början erinra, att, när genom Kongl. Kungörelsen den 15 September

1863 förändrad beräkningsgrund, uteslutande fotad på bevillning efter

2;dra artikeln, stadgades för den enligt 58 § af förordningen^om kommunal--
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga TJtshotts Utlåtande N:o 7.

5

munalstyrelse å landet af den 21 Mars 1862 bestämda fyrktalssättning,

det stadgande i sammanhang dermed i 5 mom. af nämnda § tillika meddelades,

att sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges,

skall påföras fyrktal efter det belopp, som, derest bevillning för densamma

enligt nämnda artikel i bevillningsstadgan utgå skulle, på grund af

taxeringsvärdet mot sådan bevillning svarar; hvaremot inkomst af arrende

för sådan fastighet ej skulle i fyrktal sättas.

Den grundsats, som sålunda , i afseende å kommunalutskylder å

landet gjort sig gällande, torde också billigtvis böra tillämpas på utdebiteringen

af ifrågavarande fyllnadsbidrag till aflöning åt folkskolelärare å

landet så, att för de statens jordbruksfastigheter, för hvilka bevillning

ej utgår, vederbörande likväl få i utgörande af berörda bidrag deltaga

enligt ofvan antydd grund. Det synes nemligen vara obilligt, att, der

staten inom ett skoldistrikt eger jordbruksfastighet, hvaraf den drager

inkomst och hvars innehafvare af folkskolan hemtat fördel, detta skoldistrikt

skall, i följd af nu stadgad utdebiteringsgrund, sakna allt bidrag

i förevarande hänseende från sådan statens egendom, en obillighet, som

blir större och kännbarare, i samma mån denna egendoms taxeringsvärde

utgör större del af samfälda taxeringsvärdet å de inom distriktet

varande fastigheter.

Utskottet anser sig derföre böra understödja en förändring i antydd

riktning af föreskriften om ifrågavarande utdebiteringsgrund, hvad

landet angår; hvilket synes hafva varit motionärens egentliga och måhända

enda syfte.

Beträffande åter utdebiteringsgrunden inonffstäderna, som Andra

Kammarens beslut efter ordalydelsen måste anses jemväl omfatta, så

synes, med afseende å beskaffenheten af statens fastigheter derstädes,

förhållandet vara väsendtligen olika; hvarföre också det genom 1863 års

kungörelse i ofvanberörda hänseende meddelade stadgande ej blifvit till

städerna utsträckt; och Utskottet finner derföre ej skäligt att till Andra

Kammarens beslut i denna del tillstyrka bifall.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet hemställa,

att Första Kammaren, med förklarande, att Medkammarens beslut ej kan

oförändradt bifallas, må för sin del besluta,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om icke

sådan ändring af 4 § 5 mom. i gällande stadga för

folkundervisningen i riket, rörande grunden för utgörande

af der omförmälda fyllnadsbidrag till folkskoleBih.

till Riksd. Prof. 1871. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 6 Häft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 7.

lärares aflöning, må i behörig ordning meddelas, att

för den statens egendom å landet, för hvilken bevillning

enligt 2:dra art. i bevillningsstadgan ej erlägges,

sådant bidrag bör lemnas i förhållande till det belopp,

som, derest bevillning för samma egendom enligt nämnda

artikel utgå skulle, på grund åt taxeringsvärdet mot

sådan bevillning svarar.

Stockholm den 6 Maj 1871.

På Utskottets vägnar:

N. S. v. KOCK.

Stockholm. Associations-Boktryckeriet, 1871.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.