Betänkande, angående förhöjd afgift för stämpling af spelkort samt om ersättning af statsmedel till en del harmhertighetsinrättningar, hvilka af samma afgift åtnjuta andelar, m. m.
1871-05-02 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SBevU 1871:1, Betänkande, angående förhöjd afgift för stämpling af spelkort samt om ersättning af statsmedel till en del harmhertighetsinrättningar, hvilka af samma afgift åtnjuta andelar, m. m.
Dokumentets text
Sammans. Stats- och Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.
1
Jf:o 1.
A.nk. till Riksd. Kansli d. 2 Maj 1871, kl. 3 e. m.
Sammansätta Stats- och Bevillnings-Utskottets Betänkande, angående förhöjd
afgift för stämpling af spelkort samt om ersättning af statsmedel
till en del harmhertighetsinrättningar, hvilka af samma
afgift åtnjuta andelar, m. m.
Sedan inom Beviilnings-Utskottet förslag ldifvit väckt, att slämpelafgilten för
spelkort, hvilken för närvarande utgör 12 skillingar Banko, motsvarande 37| öre
Riksmynt för kortlek, skulle till dubbla beloppet, 7 5 öre, förböjas, samt i sammanhang
dermed framställning skett derom att till förekommande al det menliga inflytande,
som en i följd af skatteförhöjningen möjligen minskad förbrukning skulle
kunna komma att medföra i afseende på inkomsterna för en del barmhertighelsinätlningar,
hvilka nu af kortstämpelmedlen äro till vissa andelar berättigade, bestämda
anslag af statsmedel skulle dessa barmherlighetsinrättningnr tilldelas i ersättning lör
deras andelar af kortstämpelafgiften, hvilken i stället skulle till hela sitt belopp ingå
till statsverket; så bar i afseende på sistberörda framställning Bevillnings-Utskottet
funnit nödigt med Stats-Utskottet öfverlägga; hvadan frågan i sin helhet blifvit, jemlik
t 47 § Riksdags ordningen behandlad af Sammansatt Stats- och Bevillnings-Utskott,
som nu får rörande densamma afgifva utlåtande.
Det torde härvid först liilätas Utskottet att lemna en kortfattad öfversigt
öfver äldre och nu gällande lagstadganden uti ifrågavarande hänseenden. Kortstämpelafgiften;
som, hvad inrikes tillverkade spelkort angår, påbjöds år 1 748, Idel år
175(5 bestämd att utom stämpelkostnaden, 1 öre kopparmynt,utgå med 6 öre samma
mynt, hvilka 6 öre skulle delas lika emellan lasarettet och barnhuset på Ladugårdslandet
(frimurarebarnhuset), hvilka båda harmhertighetsinrättningar således erhöllo
Bih. till Riksd. Prof. 1871. 4 Sami. 2 Afd. 1 Haft.
2
Sammans. Stats- och Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 1.
hela korlstämplingsafgiften. Delta fortfor, sedan 1756 års författning blifvit genom
Kong], Förordningen den 24 April 1788 upplifvad och den förstnämnda år stadgade
afgift förklarats fortfarande skola erläggas med 6 runstycken, till år 1812, då, utöf
ver förenämnda afgift af 6 runstycken, i Bevillningssladgans 4 art. ■ 6 § föreskrefs
en bevillningsafgift af 2 skiilingar Banko för hvarje spelkortlek, som i riket tillverkades,
hvilken sistnämnda afgift lika med öfriga bevillningen ingick till statsverket.
Vid 1815 års riksdag funno Rikets Ständer, med afseende på de svårigheter, hvari
allmänna barnhuset kommit synnerligast genom förlusten af den andel af kronotiondespanmålen,
som dil förut utgått från Finland, skäligt att till ersättning härför
bevilja barnhuset hälften af lie vi ilningsa fgiften för de i Stockholm tillverkade spelkort
eller en skilling Banko för hvarje kortlek. På samma gång tillädes jemväl barnhusen
eller, der sådana ej funnos, fattigvårdsinrällningarne i de städer, der kortfabriker
funnos, rätt till halfva hevillningsafgiften för de i samma städer tillverkade
spelkort. Sedermera förblef kortstämpelafgiflen 2 skiilingar 6 runstycken Banko intill
år 1855, då den förhöjdes till 6 skiilingar Banko, hvarefter den år 1842 ytterligare
förhöjdes till 8 skiilingar Banko allt för hvarje kortlek och med bibehållande för
samtliga ofvannämnda barmherlighetsinrältningar af förut stadgade andelar af afgiften.
Slutligen hlef vid 1853—1854 årens riksdag en förhöjning af 4 skiilingar Banko för
hvarje kortlek bestämd, hvilken förhöjning till hela sitt belopp, med afseende å allmänna
barnhusets behof af understöd, skulle komma nämnda barnhus ensam till
godo. Enligt den i följd af sistberörda riksdagsbeslut utfärdade, nu gällande författning
i ämnet, Kong!. Förordningen den 15 December 1854 utgör således kortstämpelafgiflen
12 skiilingar Banko eller 37^ öre Riksmynt för hvarje kortlek, af hvilken
afgift allmänna barnhuset åtnjuter dels en skilling Banko för hvarje i Stockholm tillverkad
kortlek och dels 4 skiilingar Banko för hvarje inom hela riket tillverkad
kortlek, barnhusen eller falligvårdsinrältningarne i öfriga städer, der kortfabriker
finnas, erhålla en skilling Banko för hvarje i dessa städer tillverkad kortlek samt
serafimer-lasarettet och frimurarebarnhuset bekomma hvardera 5 runstycken Banko
för hvarje inom riket tillverkad kortlek.
Beträffande nu frågan om den föreslagna förhöjningen i kortslämplingsafgiflen;
så och då densamma utgör skatt å förbrukningen af en artikel, som på intet sätt
kan hänföras till nödvändighetsvaror, och denna skatt företrädesvis, om ej uteslutande
drabbar dem, som förmå bära större skattebördor, har Utskottet ansett densamma
nu, då ökade statsbehof påfordra beredande af ökade tillgångar, kunna och böra
anlitas för att i sin mån bidraga till fyllande af dessa behof. Enligt de uppgifter,
Utskottet förskaffat sig angående antalet stämplade kortlekar och derför erlagd bevillning
från och med 1845 (Bil. A), har denna bevillning i medeltal för de tio sistförfluten
åren utgjort 68,161 R:dr 65 öre; hvadan genom en fördubblad stämplingsafgift
en icke så oväsendtlig tillökning i statsinkomst skulle kunna påräknas. Härvid
kan visserligen invändas, att den förhöjda afgiften torde förorsaka minskadt använ
-
3
Sammans. Stats- och Bevillnings-Utkottets Betänkande N:o 1.
dande al'' nya spelkort; och om äfven detta må anlagas i någon män blifva följden
af en så betydlig skatteförhöjning som den nu ifrågasatta, lärer dock erfarenheten
af den sednaste skatteförhöjningens inverkan, enligt hvad nyssnämnda uppgift (Bil.
A) utvisar, tillåta det antagande, alt skatteförhöjningen skall i det hela medföra en
ökad inkomst. Utskottet har således ansett sig höra tillstyrka den föreslagna förhöjningen
i afgiften för stämpling af spelkort.
Vidkommande härefter den gjorda framställningen, alt ofvanberörda barmhertighetsinrältningar,
hvilka för närvarande åtnjuta vissa andelar af kortstämplingsmedlen,
skola i stället erhålla bestämda statsbidrag, så visar den utredning, här ofvan
blifvit lemnad, all berörda förmåner sedan längre lider tillhaka egt rum och blifvit
dessa barmhärtighetsinrättningar förnyade gånger tillförsäkrade; hvarföre samma förmåner,
med fästadt afseende jemväl på det allmänna gagn, dessa inrättningar medföra,
icke torde kunna eller höra dem fråntagas eller några sådana åtgärder vidtagas, att
minskning i desamma tilläfventyrs kan uppstå. Då del nu må vara att förutse, att
antalet kortlekar, som komma att stämplas, i följd af den fördubblade beskattningen
kommer att åtminstone i någon mån aftaga, så skulle en åtgärd i afsigt att bereda
statsverket en förde! leda till minskning i dessa barmhertighetsinrättningars inkomster,
om icke annan lämplig utväg att betrygga dessa inrättningar vid den dem tillförsäkrade
förmån tillika vidtages. En sådan utväg vore väl att samtidigt med skatteförhöjningen
tilldela barmhertighetsinrätlningarne en ökad andel i den förhöjda beskattningen;
men då förhöjningen egentligen har till grund att öka statsverkets
inkomst, samt det i allt fall synes mera lämpligt och ledande till såväl reda i statsförvaltningen
som största trygghet för nämnda inrättningar, att det bidrag, staten
dem beviljat, utgår såsom ett till beloppet bestämdt och påräkneligt anslag, i stället
för ett ovisst och till beloppet vexlande, såsom förhållandet är med andelarne i kortstämplingsafgiften,
har den föreslagna förändringen i detta hänseende synts Utskottet
ändamålsenlig. Detta gäller likväl i afseende endast å de inrättningar, allmänna
barnhuset, frimurarebarnhuset och serafimerordens-lasareitet, hvilkas vidmakthållande
med afseende å deras omfattande gagneliga verksamhet kan anses mera såsom en
statens angelägenhet, såsom ock synes deraf, alt dessa inrättningar fått sig tillerkända
andelar af kortstämplingsafgiften inom hela riket. Att deremot bereda de
släder, hvilka för sina falligvårdsinrältningar för närvarande hafva andel i stämpelafgiften
för kort, som i staden tillverkas, bestämda statsanslag, skulle blifva att på
statens bekostnad ersätta en på tillfälligheten af kortfabriks tillvaro och verksamhet
inom staden beroende inkomst med en ständig och stadigvarande, hvilket synes
desto mindre lämpligt, som, om äfven dervid fästades vilkoret att anslaget skulle
upphöra, om fabriken nedlades, det möjligen kunde låta sig göra att bibehålla rättigheten
til! det fixerade statsanslaget genom att använda någon de! deraf såsom
premium för en kortfabriks mera skenbara än verkliga fortvaro. Omsorgen om dessa
falligvårdsinrältningar är dessutom en kommunens närmaste angelägenhet; hvadan
4
Sammans. Stats- och Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 1.
del jemväl af sådan anledning torde finnas olämpligt att utbyta den nu medgifna
vilkorligt rätten emot något fast statsanslag; och har Utskottet således ansett fattigvårdsinrältningarne
i de landsortsstäder, i hviIka kortfabriker nu finnas, väl böra bibehållas
vid den dem tillagda rätt att uppbära ett bestämdt belopp af en skilling
Banko för hvarje i staden tillverkad kortlek, så länge nuvarande kortfabrikationen
der pågår; hvaremot en dylik rätt icke vidare torde för framtiden böra medgilvas.
För bestämmande af beloppen utaf de statsanslag, h vilka, enligt Utskottets nu
uttalade åsigler, såsom ersättning för de til! staten ingående andelar i korlslämplingsalgiften
böra tilldelas allmänna barnhuset, frimurarebarnhuset och seralimerordensiasarettel,
har Utskottet förskaffat sig upplysningar ur Riksgälds kontorets räkenskaper
angående kortslämplingsmedlen samt af dem inhemta!, att, på sätt af bilagan
B. närmare visar sig, de belopp, nyssnämnda barmhertighetsinrältningar i årligt medeltal
under de sistförfluten tio åren åtnjutit af ifrågavarande afgift, utgjort, för
allmänna barnhuset 20,110 R:dr 80 öre samt för hvarldera af frimurarebarnhuset
och serafimerordens-lasaretlet 1,420 R:dr 5 öre, med anledning hvaraf Utskottet
troll sig böra föreslå ersättningsanslagen i jenmade tal till 27,000 R:dr för allmänna
barnhuset och 1,500 R:dr för Irimurarebarnhuset och serafimerordens-lasaretlet.
De föreskrifter, som i händelse Utskottets förslag om en förhöjd stämpelafgift
bifalles, blifva erforderliga dels i fråga om tiden, inom hvilken redan stämplade kort
böra omstämplas och om sättet, huru dervid skall tillgå, dels om kontrollerna i
öfrigl öfver afgiftens behöriga utgörande, och i sammanhang dermed om de möjligen
skärpta ansvarsbestämmelser, som för öfverlrädelser af härom blifvande föreskrifter
må finnas erforderliga, torde lämpligast, på sätt förut egt rum i dylikt fall, öfverlemnas
åt Kongl. Maj:t alt meddela vid utfärdande af den författning i ämnet, som
bl ifver en följd af den förböjda kort stämpeln fgiften.
I enlighet med hvad nu blifvit anfördi, hemställer Utskottet:
a) att kortstämpelafgiflen måtte från och med år 1872 förhöjas
med 3 7.1 öre och sålunda bestämmas till 75 öre för hvarje kortlek;
b) att i stället för de andelar af korlslämpelafgiften, hvilka
enligt Kongl. Förordningen den 15 December 1854 tillkomma
allmänna barnhuset, frimurarebarnhuset och serafimerordenslasaretlet
och hvilka särskilda andelar med den nya slämpelafgiftens
tillämpning torde till statsverket indragas, bestämda
statsanslag att från Riksgälds-konlorel utgå torde anvisas åt
dessa barmhertighetsinrättningar med följande belopp årligen:
l:o) till Allmänna Barnhusinrällningen 2 7,000 R:dr,
2:o) till Frimurarebarnhuset 1,500 R.dr och
5:o) till Serafimerordens-lasareltet 1,500 R:dr;
c) att den i äldre författningar till fattigvården i landsortsstäder,
der kortfabriker finnas, af kortstämpelafgilten tillagda andel en
5
Sammans. Stats- och Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.
skilling Banko eller 3| öre för hvarje kortlek, som i staden
tillverkas, fortfarande må utgå inom de städer, der fattigvården
nu uppbär en sådan afgift, men alt dylik afgift till fattigvården
icke må framdeles medgifvas för andra städer, inom hvilka
kortfabrik möjligen kan uppstå och icke heller i städer, der
den nu uppbäres, såvida kort fabrikationen derstädes utöfver ett
års tid blifvit afbruten;-
d) alt Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse, med anmälan
af dessa beslut, hos Kongl. Maj:t tillika anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes utfärda allmän författning i ämnet och deri bestämma
ej allenast den tid, inom hvilken redan stämplade kort böra
omslämplas, ulan ock sättet, huru dervid skall tillgå, samt
tillika föreskrifva de ytterligare kontroller öfver afgiftens behöriga
erläggande äfvensom det skärpta ansvar för öfverträdelse!''
af föreskrifterna härom, hvilka Kongl. Maj:t kan finna erforderliga
och lämpliga.
Stockholm den 2 Maj 187 4.
På lllskoliets vägnar;
A. G:son Bennlch.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. A.
Uppgift på stämplade kortlekar och derför erlagd bevillning
från och med år 1848 till och med år 1870.
|
Af d
e n
e r 1 a
gda afg
f t
en t i 11 k
o m m e r :
År
Antalet stämp- lade kortlekar.
Erlagd a
fgift.
Allmänna
Barnhuset.
Allm. Barnh
och Fattigin
rfittningarné
Frimurare-
Barnhuset.
Serafimer-
Ordens-Lasa-
rettet.
Summa.
R:tnt.
R:mt
k 12 5
re
R:mt.
å 3^ öre
K:mt.
å fr 5 öre
R:mt.
å öre
R:mt.
i 1843
125 389
31347
25
r
i 1844
136 476
34119
■-
11845
154 848
38 712
—
11846
192160
48 040
—
* ''
i
j 1847
197 020
49 255
11848
188 352
47 088
—r
1849
179 272
44 818
—
i 1850
188 004
47 001
—
|1851
201804
50 451
—
i 1852
194 466
48 616
50
1853
200 256
50 064
—
'' 1854
247 210
61802
50
; 1855
J 18 674
\177924
2 334
66 721
25)
50]
24 574
75
5 560
12
1390
03
1390
03
32 914
93
1856
233 628
87 610
50
29 203
50
7 300
87
1825
22
1825
22
40 154
81
1857
216 948
81 355
50
27 118
50
6 779
63
1694
92
1694
92
37 287
97
1858
145 796
54 673
50
18 224
50
4 556
12
1139
02
1139
02
25 058
66
1859
181148
67 930
50
22 643
50
5 660
87
1415
22
1415
22
31134
81
1860
220 664
82 749
27 583
—
6 895
74
1723
94
1 723
94
37 926
72
1861
204 428
76 660j50
25 553
50
6 388
37
1597
09
1597
09
35 136
05;
1862
202 552
75 957
—
25 319
6 329
74
1582
43
1582
43
34 813
60
1863
207 912
77 967
—
25 989
—
6 497
25
1 624
31
1624
31
35 734
87
1864
193 448
72 543
—
24 181
—
6 045
25
1511
30
1511
30
33 248
85
il865
193 156;
72 433
50
24 144
50
6 036
12
1509
03
1509
03
33 198
68
1866
177108
66 415
50
22138
50
5 534
62
1383
65
1383
65
30 440
42
1867
180016
67 506
—
22 502
—
5 625
50
1406
37
1406
37
30 940
24
1868
127 484:
47 806
50
15 935
50
3 983
87
995
96
995
96
21911
29
1869
163 340
61252
50
20417
50
5104
37
1276
08
1276
09
28 074
04
1870
168 200
63 075
—
21025
—
5 256
25
1314
06
1314
06
28 909
37
*) Det öfverstå af dessa båda tal aiigifver antal omstämplade kortlekar, det andra
m/stämplade.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. B.
Uppgift på de belopp nedannämnde välgörenhetsinrättningar haft
af hortstämpelmedlen under åren 1861—1870.
Allmänna
Frimurare-
Serafimer-
Norrköpings
Malmö
Örebro
Borås
Gefle
Barnhuset.
Barnhuset.
Lasarettet.
fattige.
fattige.
fattige.
fattige.
fattige.
1861
{ 25 553
\ 4 173
50
75
1 597
09
1 597
09
1 869
75
113
62
_
231
25
1862
1 25 319
1 3 994
37
1 582
43
1 582
43
1 971
—
151
87
—
—
—
212
50
1863
1 25 989
1 4 272
75
1 624
31
1 624
31
1 802
25
159
75
—
—
262
50
1864
1 24 181
| 3 604
50
1 511
30
1 511
30
1 939
50
157
50
—
—
343
75
1865
I 24 144
1 3 481
50
12
1 509
03
1 509
03
2 178
—
132
75
-—
—
—
244
25
1866
1 22 138
1 3 6å6
50
1 383
65
1 383
65
1 566
—
173
25
—
—
159
37
1867
{ 22 502
1 3 442
50
1 406
37
1 406
37
1 845
—
288
—
—
—
50
—
1868
) 15 935
1 1 914
50
75
995
96
995
96
1 642
50
317
25
—
9
37
100
1869
( 20 417
\ 2 804
50
25
1 276
08
1 276
09
1 867 50
342
81
25
9
37
- —
1870
1 21025
1 314
06
1 314
06
2 295
301
50
81
25
\ 2 578 50
S:ma
261 107
99
14 200
28
14 200
29
18 976
50
2 137
49
162
50
18 74
1 603
62
I medeltal
1 för år...
26 110
80
1 420
03
1420
03
1 897
65
213
75
81
25
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.