Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11

1871-02-13 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:11, Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.

6

i\;« il.

Ank. till Rikscl. Kansli den 14 Febr. 1871, kl. 11 f. in.

(Matande, angående regleringen

Andra Hufvudtitel.

af utgifterna under Riks-statens

(Csta U.-A.)

Vid sednaste riksdag fastställdes Andra Hufvudtiteln, innefattande

anslagen för Justitie-departementet, till en summa af 2,530,000 R:dr; och

får Utskottet här nedan omförmäla de förändringar, Indika vid innevarande

riksmöte å denna Hufvudtitel ifrågakommit.

Justitiedepartementet.

Departements-chefen.

l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit att, emot det den åt Justitie-statsministern

i Kronans hus N:r 1 i qvarteret Beridarebanan inom Clara församling

här i staden nu upplåtna boställslägenhet afträdes till Statsverkets

disposition, ett belopp af 3,500 R:dr måtte uppföras, att såsom årlig hyresersättning

åt Justitie-statsministern utgå från början af år 1872-

På sätt af statsråds-protokollet inhemtas hafva cheferna för Ecclestiastik-,

Civil- och Landtförsvars-departementen vid föregående riksdagar

under likartade förhållanden fått hvresersättning sig tillagd; och då den

åt Justitie-statsministern upplåtna boställslägenhet synes vara för ändamålet

synnerligen olämplig samt det föreslagna ersättningsbeloppet motsvarar

den hyra, som under de sednare åren för lägenheten erlagts, tillstyrker

Stats-Utskottet:

att den af Kongl. Maj:t äskade liyresersättning, 3,500 R:dr, måtte

af Riksdagen beviljas, att Justitie-statsministerns löneanslagtilläggas
-

Hyr c ser sätt

ning ät Jn

stiticstalministern.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande, Nio 11■

Justitiestats-expeditionen. \ •, i- 51 p

2:o- För, inrättande inom Justitie-departementet af en lagbyrå,\hcaneloT^tiä

stående af tre dertill förordnade ledamöter, hvilka det skulle åligga att,

tn lagbyrå under Justitie-statsrninisterns ledning, utarbeta lagförslag, sådana granska,

m. m. ocj) me(j anledning af förekomna anmärkningar omarbeta, äfvensom i Högsta

Domstolen föredraga frågor om'' stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring

af lagar och författningar, har Kongl. Maj:t föreslagit anvisande å

Justitiestats-expeditionens stat af följande anslag, nemligen:

åt en ledamot i lagbyrån, arvode............................. 8,000.

» två ledamöter dito dito .............................16,000.

dock med skyldighet för ledamot i lagbyrån att, så länge“han beklädde

denna befattning, afstå de löneförmåner, som medföljde af honom innehafvande

tjenst, och skulle, derest detta förslag blefve af Riksdagen godkändt,

det å omförmälda stat åt Byråchefen för lagärenden nu uppförda

arvode af 3,000 R:dr indragas.

Vidare har uti en inom Riksdagens’ Första Kammare väckt motion

(N:o 12) Herr N. A. Fröman af anförda skäl föreslagit, dels att Riksdagen

måtte i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om tillsättandet af

en stadigvarande lagkomité, som kunde benämnas: Nya Lagberedningen;

och hvilken komité — alltefter det beslut,* hvartill Riksdagen i den frågan

komme, — skulle bestå antingen af tre ledamöter, med uppdrag dels

att öfverse och bearbeta de uti förra lagkomitéen och lagberedningen författade

förslag till särskilda balkar i lagboken, så att dessa kunde till

slutlig pröfning och antagande i föreskrifven ordning framläggas, dels ock,

efter nådigt uppdrag af Kongl Maj:t, utarbeta förslag till särskilda förordningar

angående ändringar och tillägg i någon eller några delar af allmänna

lagen; eller af fem ledamöter, af hvilka tre skulle befatta sig med

nyssberörda arbeten och två med utarbetande af förslag till lagar och

förordningar inom området af den Kongl. Maj;t förbehållna ekonomiska

lagstiftningen, när Kongl. Maj:t det äskade; och skulle icke desto mindre

komitéen, ehuru arbetande på två afdelningar, likväl vara en och densamma,

och, i följd deraf, så snart någondera afdelningen blefve färdig med ett lagförslag,

detsamma af komitéen i sinhelhet granskas och pröfvas; hvarförutan så kallade

granskande ledamöter borde förordnas på enahanda sätt och med enahanda

rättigheter‘“och skyldigheter som de granskande ledamöterne i förra lagkomitéen;

dels ock att Riksdagen måtte anvisa: för hvarje komitéledamot

ett årligt arvode af 6,000 R:dr; till flyttningsersättning åt ledamot, som

förut icke vore i liufvudstaden bosatt, ett belopp, hvilket Kongl. Maj:t i

hvarje fall skulle bestämma, dock högst 1,000 R:dr; samt till expensmedel

åt komitéen årligen 1,000 R:dr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Stats-UtsJcottets Utlåtande, N:o 11.

Beträffande denna fråga är i statsråds-protokollet (Bil. N:o 1, pag. 5)

hufvudsakligen anfördt, hurusom under sednaste årtionde Rikets Ständer

och Riksdagen tid efter annan hos Kongl. Maj:t gjort underdåniga framställningar

om behofvct af förändrade stadganden i åtskilliga ämnen, som

tillhörde civil- och kriminal-lagstiftningens område. Med anledning häraf

hade. Kongl. Maj:t åt särskilda komitéer uppdragit att utarbeta flera författningsförslag,

bland annat, rörande införande af fastighetsböcker, angående

allmänna underdomstolarne å landet, angående den s. k. vattenrätten,

äfvensom rörande utsökningsväsendet. Icke sällan inträffade emellertid, att

sålunda utarbetade lagförslag, såsom förhållandet särskildt varit med dem

i ofvan först omförmälda två ämnen, vid deras i grundlag föreskrifna

granskning inom Högsta Domstolen, blefvo på anförda skäl afstyrkta:

hvarefter Regeringen, om ej frågan skulle helt och hållet falla, vore satt i

valet att antingen, med förbiseende af åsigterna hos den myndighet, som

i frågan borde antagas hafva den grundligaste insigten, till Riksdagens

godkännande framlägga förslaget i hnfvudsakligen oförändradt skick, eller

ock lata detsamma undergå en mer eller mindre genomgripande omarbetning.

. . Ju större och vigtigare dessa lagförslag voro och ju flera frågor

samtidigt fordrade en snar lösning, desto otillräckligare måste de krafter

befinnas, som till ett sådant arbete för närvarande voro inom Justitiestats-expeditionen

tillgängliga. Då nu, utom förenämnda vigtiga och vidsträckta

delar af lagstiftningen, som redan voro under bearbetning, äfven

andra, till civil- och processrätten hörande, inom den närmaste framtiden

borde underkastas en sådan, syntes med skäl kunna ifrågasättas, om icke

den förändrade anordning lämpligen borde vidtagas att, i stället för tillsättande

af särskilda komitéer för enstaka lagfrågors behandling, såsom

hittills^ skett, upprättandet af samtliga de lagförslag, som under nämnda

tid ifrågakommo, äfvensom dylikas omarbetning, der sådan i följd af gjorda

erinringar funnes nödig, i sin helhet, så vidt ske kunde, af samma personer

utfördes. . Det syntes i detta hänseende otvifvelaktigt, att, om ett sådant

lagberedningsarbete uppdroges åt insigtsfulle män, hvilka finge, ostörde

af andra embetsåligganden, egna sig deråt, de, under fortsatta studier, med

en genom vanan alltmera uppöfvad förmåga att röra sig på lagstiftningens

fält och med lemnadt tillfälle att, der för någon viss fråga särskild sakkännedom

erfordrades, genom tillkallade personer vinna nödig upplysning,

borde blifva i tillfälle att på ett mera tillfredsställande sätt lösa den föreliggande

uppgiften, än om arbetet i den hittills följda ordningen bedrefves.

Icke blott enhet och konseqvens i sjelfva redaktionen af lagtexten, äfven

innehållet af de särskilda lagarne och det inbördes sammanhanget dem

emellan syntes böra vinna på den ifrågasatta förändringen i arbetssättet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.

likasom arbetet i sin helhet borde antagas komma att skrida raskare

framåt. _______________________

Vid granskning af de olika förslag, som blifvit framställda förverkställande

af det arbete för uppgörande, granskande och omarbetande åt

lagförslag, hvilka under en längre tid mestadels brukat uppdragas åt särskilda

komitéer, har det synts Utskottet att, om frågan närmast gällde

åstadkommande af förslag till någon mera omfattande afdelning af den

allmänna lagen, såsom ny civillag eller ny rättegångsordning, uppdraget

borde anförtros åt en institution, sådan som den under de tidigare decennierna

af vårt nuvarande statsskick tillsatta lagkomité eller lagberedning.

Men något på lagstiftningen så ingripande uppdrag torde dock ej böra för

den närmaste framtiden ifrågakomma, då dels behofvet af vissa mindre

omfattande lagförändringar, i afseende å hvilka särskilda komitéer verkställt

förarbeten, mer och mer erkännes påkalla snar åtgärd, dels åtskilliga

andra partiela lagforändringar ännu torde erfordra en tidigare lösning, än

som lärer kunna medgifva att desamma sättas i sammanhang med utarbetandet

af, exempelvis en ny civillag. Under sådana förhållanden torde

det ej kunna nekas, att det af Kongl. Maj:t framställda förslag i sina grunder

har afgjordt företräde framför den ordning, som under sednare tider beoagnats

för lagarbeten och, så. länge fråga är om sådana arbeten af mindre

omfattning eller utarbetande af författningsförslag inom den ekonomiska

lagstiftningen, jemväl framför en lagkomité eller lagberedning. De pligter,

som måste åligga Regeringen i afseende på en institution, sådan som den

föreslagna lagbyråen, eller att vidtaga de personalombyten, som omständigheterna

kunna" göra erforderliga, äfvensom att utöfva behörig tillsyn

öfver arbetets fortskridande, sätta Regeringen i helt annan ställning

till lagarbetets fortgång, än som visat sig vara fallet, så länge mera

fristående komitéer användts, då en hänvisning derpå, att komitéen

ej afslutat sina arbeten, städse varit ett tillfyllestgörande svar på

hvarje uttryckt önskan om skyndsammare behandling. Om emellertid Utskottet

för närvarande anser den form, Kongl. Maj:t föreslagit, ega företräde

framför hvad motionären yrkat, har Utskottet ej kunnat förbise, att

inom ej särdeles lång tid förhållandena torde hafva ändrat sig derhän,

att eu lagkomité bör tillsättas. Under sådana omständigheter har Utskottet,

med hufvudsakligt gillande af Kongl. IMajits förslag, dock ansett, dels att

Kongl. Maj:t icke borde i afseende på organisationen af den föreslagna

lawbyråen vara bunden vid visst antal ledamöter eller visst aflöningssätt

för hvarje, utan ega frihet att, med begränsning af utgifterna inom ett gifvet

anslagsbelopp, ordna arbetena på det sätt, som Kongl. Maj:t i hvarje fall

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11. 7

ma finna mest ändamålsenligt för vinnande af ett i möjligaste mån godt

och skyndsamt resultat, dels ock att i följd häraf anslaget icke borde på

ordinarie stat uppföras samt således ej heller det nu på ordinarie*stat utgående

arfvodet till en byråchef för lagärenden indragas; och hemställer

Utskottet i öfverensstämmelse härmed,

att Kongl. Majrts förevarande förslag måtte endast på det‘ sätt

bifallas, att till Kongl. Maj:ts disposition ställes för år 1872 ett

extra anslag af 20,000 Riksdaler, att användas för fullgörande af

de uppdrag, som varit afsedda i Kong]. Majrts nådiga förslag om

inrättande af en lagbyrå.

d:o. bör de två i Justitiestats-cxpeditionen, enligt stat, anställde

vaktmästare har Kongl. Maj:t föreslagit löneförhöjning med 100 R:dr för

dorn hvardera; men då de nu för dessa vaktmästare bestämda löner, 600

. .dr för den ene och 500 R:dr för den andre, synas Utskottet utgöra fullt

tillräcklig godtgörelse för det arbete, som af dem fordras, hemställer Utskottet,

att den af Kongl. Maj:t äskade löneförhöjning för bemälde två

vaktmästare icke måtte af Riksdagen beviljas.

Anslaget till fångars vård och underhåll.

4:o I afseende å den del af detta anslag, hvilken såsom bestämdt

anslag omfattar aflöningen till vissa fångvårdens embets- och tjensteman

betjente, har Kongl Maj:t föreslagit, att såsom ordinarie anslag åt

t ang v ar ds-s tyr elsen måtte beviljas de belopp, som voro uppförda i följande,

i anledning af sist församlade Riksdags deiom framställda begäran

upprättade

Personal- och aflöningsstat för Fång’vårds-styrelsen.

General-direktör, lön ...............

Ledamot, dito ........................

Dito, dito .............................

Sekreterare, lön ..........................

Registrator och Protokollsföra

Notarie och Ombudsman, dito

Styrelsen:

....... 8,000

—

........ 5,000

....... 4,500

—

Kansliet:

nde, dito .......

...... 3,500

_

....... 2,500

—

........ 1,500

—

17,500:

7.500:

“—«»«, ijcuoucujan, sum icKe ra mnenatva

annan ordinarie tjenstebefattning, höjes lönen, sedan de

Transport R:mt R:dr 25,000:

Angående

löneförhöjning

för två

vaktmästare.

Stat för

Fångvård-s

styreUm,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 11.

Transoprt R:mt R:dr

tjenat 5 år, med 500 R:dr och efter 10 års tjenstgöring

med ytterligare 500 R:dr för hvardera.

Kammarkontor et:

1 Kamererare, lön ........................................................... 3,500: —

I Kammarförvandt, dito ................................................. 2,500:

1 Revisor, dito ................................................................. 2,200: —

1 Dito, dito ..................................................................... 2,200: —

1 Kassör, dito .................................................................. 2,200: —

1 Kammarskrifvare, dito ................................................. 1,000: —

1 Dito, dito .................................................................... 1,000: —

1 Intendent, arfvode ..................

1 Läkare, dito .........................

2 Vaktmästare, lön, ä 600 R:dr

För renskrifning och annat biträde i Styrelsens kansli ..........

Dito dito dito dito i dito kammarkontor .....................................

Till gratifikationer åt extra vaktbetjeningen ..........................

Summa R:mt R:dr

samt att utöfver nämnda slutsumma följande belopp måtte

anvisas att i mån af behof utgå, intilldess, genom inträffade

förändringar inom Styrelsens tjenstemannapersonal, den ifrågasatta

regleringen kunde varda genomförd, nemligen:

Skilnaden emellan de för tjenstemännen i kansliet i nu

gällande stat uppförda löner å tillhopa 10,200: —

och ofvan föreslagna aflöningsbe
belopp

å ................................................ 7,500: — 2,700: —

hvarifrån dock, enär af de för renskrifning

och annat biträde i Styrelsens kansli uppförda

1,800 R:dr ett belopp af 100 R:dr icke finge utgå

förr än motsvarande nedsättning skett i aflöningen

till den i Styrelsens kansli anställda ordinarie tjen
-

stemannapcrsonal, borde afräknas .......................... 100: —

samt skilnaden emellan de i nu gällande

stat för kassörsgöromålens bestridande upptagna

belopp ........................................................................... 2,670: —

och här ofvan för kassören uppförda

lön ...................................................................... 2,200: —

eller tillhopa Runt R:dr

25,000: -

14,600: —

3,000: —

600: —

1,200: —

1,800: —

1,000: —

600: —

47,800: —

2,600: —

470: jyy

3,070: —

Emot

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

■Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.

Umot detta förslag till aflöningsstat, enligt hvilkct Fångvårds-styrelsens

anslag skulle för den närmaste framtiden komma att uppgå till 50.870

ll:dr eller 1,000 R:dr mindre, än det nu för samma styrelse uppförda belopp,

bar Utskottet icke haft något att anmärka. J afseende å det för en

intendent uppförda arfvode har Utskottet dock ansett"sig böra erinra, att om

än för den närmaste framtiden, då ännu betydliga byggnadsarbeten för fånovården

förestå, detta arfvode må finnas till hela beloppet fortfarande erforderligt,

det behof af tillgång på byggnadskunnigt biträde, som derefter kan

för Fång vård s-s ty relse n förefinnas, torde kunna fyllas med mindre kostnad,

än som nu deraf föranledes; hvarförutan Utskottet, i fråga om den för en

registrator och protokollsförande samt för en notarie och ombudsman föreslagna

successiva löneförhöjnings velatffästafuppmärksamheten derpå, att

tiden för beredande af rätt till sådan löneförhöjning endast kommer att beräknas

från den dag, då befattningarne i deras nya form med innehafvare

förses.

Utskottet hemställer alltså,

a.) att Riksdagen, med godkännande af det nu framlagda förslaget

till personal- och aflöningsstat för Fång vårds-styrelsen, måtte

bestämma anslaget för nämnda styrelse till 50,870 R:dr, eller

1,000 R:dr mindre än hvad nu gällande stat upptager; och

!>) att Riksdagen, vid anmälan af detta beslut, mätte i underdånighet

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes vid nuvarande intendentens

afgång eller, derest så i nåder pröfvas lämpligt, dessförinnan,

då omständigheterna kunna dertill föranleda, låta utleda,

huruvida icke tillsynen öfver fångvårdens byggnader

kan på billigare sätt anordnas
I

öIligt och då mindre jemkningar i göromålen de särskilde tjenstemännen

emellan lätteligen kunna framdeles visa sig behöfliga, hvadan det

äi af vigt att för en sådan anordning hinder i organisationen ej må förefinnas,

hemställer Utskottet,

('') att Riksdagen måtte såsom vilkor för tillämpning af den nya

aflöningsstaten föreskrifva, att Fåugvårds-styrelsens embets- och

tjensteman ma vara underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid en blifvande

föi ändrad organisation af embetsverket eller eljest kan varda

stadgad.

Blifvande, i händelse af bifall till hvad Utskottet sålunda hemställt,

det bestämda anslaget för fångvården, som nu är upptaget till 193,607 R:dr

50 öre, nedsatt till 192,607 R;dr 50 öre.

Bih. till Riksd. Vrot. 1871. 4 Sami. 1 Afä. 5 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.

Öfriga 5:o. 1 afseende å öfriga under denna luifvudtitel uppförda ordinarie

andag, deri förhöjning icke förekommit, hemställer Utskottet,

anMl{!'' ‘ att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp, som vid sist
lidne

riksdag bestämdes.

Derest Utskottets här ofvan framställda förslag af Riksdagen godkännas,

kommer hufvudtiteln att ökas med 2,500 R:dr och dess slutsumma

att uppgå till 2,532,500 R:dr.

Slraffarbetsfängelse

inom Nya

varfvet vid

Göteborg.

Tillfällig utvidgning

af

hofrätterna.

6:o. Härförutan har Kongl. Maj:t begärt, att till ordnande inom Nya

varfvet vid Göteborg af ett för fångar af mankön afsedt, till eu kostnad

af 110,000 R:dr beräknadt, straffarbetsfängelse med 392 s. k. nattceller måtto

för år 1872 beviljas ett anslag af 70,000 R:dr.

I afseende å denna anslagsfråga anser sig Utskottet endast kunna

hänvisa till statsråds-protokollet (Bil- N:o 1, pag. 12—20), der såväl bohofvet

af ett nytt straffarbetsfängelse, som ändamålsenligheten och lämpligheten

af de för ifrågavarande fängelse föreslagna anordningar synts. Utskottet,

fullständigt ådagalagda; och'' får Utskottet, som om de uppgjorda

ritningarne tagit kännedom, tillstyrka, _

att Riksdagen må till ordnande inom Nya varfvet vid Göteborg

af ett för fångar af mankön afsedt straffarbetsfängelse med 392

s. k. nattceller bevilja ett anslag af 110,000 R:dr och deraf för

år 1872 anvisa ett belopp af 70,000 R:dr.

7:0. Slutligen har Kongl. Maj:t begärt, att ett förslagsanslag af 10,000

R:dr måtte anvisas till bestridande af erforderliga kostnader, för det fall

att Kongl Maj:t skulle förordna, att under nästkommande år en eller flera

af Rikets hofrätter skulle arbeta å förstärkta divisioner.

Det för innevarande år till enahanda ändamål anvisade förslagsanslagkommer,

enligt hvad i statsrads-protokollct är meddeladt, antagligen att

utgå till’ hela °det beräknade beloppet, enär, enligt Kongl Maj:ts redan meddelade

förordnande, rikets samtliga hofrätter skola under vissa tider innevarande

år hvar för sig arbeta å eu öfvertalig division, nemligen Svea och

Göta hofrätter under årets fem första månader samt flofrätten (ifver Skåne

och. Blekinge från årets början till den 1 November. Med hänsyn till antalet

af de vid sistlidna års utgång i Svea hofrätt balanserade oafgjorda

mål ansågs det (statsråds-protokollet Bil. N:o 1 pag- 20) kunna parti knas,

att nåoon° vidare förstärkning af denna hofrätt utöfver den, på sätt ofvan

förmäles, medgifna icke kormne att under detta och nästkommande år blifva

behöflig. ’ Uti °Göta hofrätt syntes deremot någon ytterligare förstärkning

under ifrågavarande år blifva af behofvet påkallad, och hvad slutligen an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 11.

1J

ginge Hofrättcn öfver Skåne och Blekinge, så vore antalet af flit inkommande

mål, såsom erfarenheten under de sednare åren ådagalagt, så stort,

att, derest hofrätten skulle arbeta allenast å dess två i stat uppförda divisioner,

den redan befintliga, betydliga balansen af oafgjorda mål utan tvifvel

komme att, till men för de rättssökande, alltjemt ökas, hvadan det

vore att förutse, att denna hofrätt skulle jemväl under nästkommande år

behöfva biträde af en extra division.

Oaktadt Göta hofrätt under nästlidet års vår- och höstsessioner samt

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge under hela nämnda år hvar för sig

arbetat å eu afdelning utöfver det å stat bestämda antal divisioner, hafva

dock inom dessa hofrätter balanserna under samma år ej synnerligen nedgått.

Så utgjorde, enligt hvad Utskottet fått sig meddeladt, antalet balanserade''

civila mål hos Göta hofrätt vid 1869 års slut 1,202 och vid 1870

års slut 924 samt hos Hofrätten öfver Skåne och Blekinge vid 1869 års

slut 1,046 och vid 1870 års slut 954.

Dessa hofrätters behof af förstärkning jemväl under nästkommande

år synes alltså vara oafvisligt; och Utskottet hemställer derföre,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande nådiga

framställning, måtte bevilja på extra stat ett förslagsanslag af 10,000

R:dr till bestridande af erforderliga kostnader, för det fall att Kong].

Maj:t sktdle förordna, att under nästkommande är en eller flera

af Rikets hofrätter skola arbeta å förstärkta divisioner.

Stockholm den 13 Februari 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.

Tabell öfver Riks-statens

1871 års Riksstat anslår:

Penningar.

Indelt ränta

och ersätt- ning för in- dragna rän- tor, För- slagsanslag :

Summa

Riksmynt.

R:dr.

<5. j

R:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

15,000

—

15,000

23,200

._

_

23,200

_

129,600

—

—

—

129,600

—

16,400

—

—

—

16,400

—

128,100

—

—

—

128,100

—

194,039

52

2,201

89

196,241

41

188,771

85

3,494

25

192,266

10

88,237

22

207

75

88,444

97

12,241

50

—

—

12.241

50

1,493,607

50

-

1,493,607

50

1

13,500

13,500

117,000

—

—

—

117,000

—

12,000

1__

_

12,000

—

18,000

1

—

18,000

—

40,000

—

—

40,000

—

29,898

52

—

j 29,898

52

4,500

-

—

—

4,500

—

a 2,524,096

!n

5,903

89

2,530,000

■

1

Justitie
Departements-chefen,

Justitie-statsministern: Nuvarande

Tillkommer:

Justitiestats-expeditionen......................................................

Högsta Domstolen.................................................................

Justitiekanslers-expeditionen..............................................

Justitierevisions-expeditionen.........................

Svea hofrätt, med derunder lydande Justitiestat ...........

Göta hofrätt, med derunder lydande Justitiestat ............

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, med derunder ly
Krigshofrätten

......................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämda anslaget: Nuvarande beloppet....................

Afgå från Staten för Fångvårds
Förslagsanslaget

upptages oförändradt till..................

Vård och underhåll af Läns- och Kronohäkten, BeserErsättning

till personer, menigheter eller allmänna infrångångna

bötesandelar, Förslagsanslag.....................

Medikolegala besigtningar, Förslagsanslag ........................

Rese- och traktaments-penningar, Förslagsanslag ............

Ersättning åt domare, vittnen och parter, Förslagsanslag

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., Förslagsanslag

Extra utgifter, Reservationsanslag......................................

Anm. Tillökningen i Hufvudtiteln blilver således

Extra ordina
Till

bestridande af kostnader för utarbetande af lag„

dito af dito för Hofrätternas förstär
»

ordnande inom Nya Varfvet vid Göteborg af ett för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.

13

Andra Hufvudtitel.

I

departementet,

beloppet

Hyresersättning

elände Justitiestat...................

styrelsen..................................

vationsanslag

rättningar för dem genom

15,000: —

3,500: —

193,607: 50.

1.000: — 192,607: 50.

................ 1,300,000: —

Strafflagens införande

2,500 R:dr.

Summa

rie anslag.

förslag...................................................................................

kande med extra divisioner, Förslagsanslag........................

fångar af mankön afsedt straffarbetsfängelse........................

Summa

Förslag till blifvande Riksstat:

Penningar.

Indelt ränta

ocli ersätt- ning'' för in- dragna rän- tor, För- slagsanslag :

Summa

Riksmynt.

R:dr.

ö.

It: dr.

Ö.

It: dr.

Ö.

18,500

18,500

23,200

—

—

--

23,200

—

129,600

—

—

—

129,600

—

16,400

—

—

16,400

—

1 128,100

—

—

128,100

—

1 194,039

52

2,201

89

196.241

41

! 188,771

85

3,494

25

192,266

10

88,237

22

207

75

88,444

97

''! 12,241

50

12,241

50

1,492.607

50

1,492,607

50

13,500

—

—

—

13,500

—

! 117,000

_

__

_

117,000

_

12,000

—

—

12,000

—

| 18,000

—

—

—

18,000

—

i 40.000

—

—

40,000

—

29,898

52

—

—

29,898

52

| 4,500

—

—

—

4,500-—

12,526,596

11

5,803

89

2,532,500

20,000

10,000

70,000

—

100,000

—

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.

R escrvatione r:

Vid 3:dje punkten (angående anslag till en lagbyrå) af Herr Grefve

L. af Ugglas, hvilken såsom sin mening åberopade ett förslag till utlåtande,

så lydande:

Så väl af hvad sålunda blifvit anfördt, som af den belysning af

förevarande ämne, som i Justitie-ombudsmannens vid innevarande riksmöte

afgifna embetsberättelse (pag. 78 — 83) förekommer, är, enligt Utskottets

åsigt, behofvet af en (stadigvarande) inrättning, uteslutande egnad åt lagstiftningen,

fullständigt ådagalagdt: men deremot synes frågan om den

lämpligaste formen för en sådan inrättning svårare att afgöra. Vid utarbetandet

af lagar och författningar, som tillhöra den Kongl. Maj:t ensam

förbehållna ekonomiska lagstiftningen, är det otvifvelaktigt af vigt, att

vederbörande Departements-chcf, som derför skall bära ansvaret, äfven är

i tillfälle att direkt leda arbetena i den riktning, hvilken han anser vara

den rätta, helst det icke bör kunna förutsättas, att han skulle till pröfning

och antagande befordra ett lagförslag, som han icke i allo gillade. För

behandlingen af dylika frågor äfvensom för utarbetande af förslag till

mindre ändringar och tillägg i delar af allmänna lagen, lärer alltså den af

Kongl. Maj:t föreslagna lagbyrån vara fullt lämplig, men deremot synes

den af motionären ifrågasatta lagkomité ega obetingadt företräde, då man

afser utarbetandet af större och mera omfattande förslag till ändringar i

allmänna lagen. Det af den med år 1850 uplösta lagberedningen afslutade

lagverk har visserligen sedermera tjenat till ledning vid utarbetandet af

strafflagen och några andra lagförslag, men till sina hufvudsakliga delar

väntar det ännu på slutlig pröfning och med hänseende till de förändringar,

så väl särskilda delar af lagen, som äfven i vissa frågor allmänna tänkesättet

under de sista årtiondena undergått, kan det numera icke i oförändradt

skick till antagande framläggas. Ofverseendet och bearbetandet af

detta lagverk, så att det må kunna framläggas till Riksdagens pröfning

och antagande är derföre en åtgärd, som af behofvet högt påkallas.

På hvad sätt begge dessa hvar för sig vigtiga föremål — den ekonomiska

lagstiftningen och det större lagarbetet-—skola lämpligast tillgodoses

anser sig Utskottet icke vara i tillfälle att utreda. Motionären har visserligen

alternativt ifrågasatt anordnandet af en lagkomité under sådan form,

att äfven utarbetandet af förslag inom det ekonomiska lagstiftningsområdet

kunde densamma uppdragas, men dels har motionären sjelf medgifvit, att

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 11.

detta förslag erfordrade närmare pröfning, dels synes det Utskottet tvifvelaktigt,

om ej för behandlingen af ekonomiska författningsförslag den af

Kong], Maj:t föreslagna byraformen vore den bästa och med ärendenas

beskaffenhet mest öfverensstämmande.

Af. dessa skäl och då det å den sidan är af vigt att, vid bildandet

af nya institutioner, gränserna för deras verksamhet rätt utstakas, så att

icke genom brister i sjelfva planläggningen syftemålet mer eller mindre

förfelas, hemställer Utskottet.

a) att Kong] Maj:ts nådiga förslag om inrättande af en lagbyrå

för närvarande icke måtte af Riksdagen bifallas; och

b) att Riksdagen, vid anmälan af detta beslut, måtte — med hänseende

till angelägenheten ej mindre deraf, att de af förra lagkomitéen

och lagberedningen författade förslag i de delar, som

ännu icke blifvit till lag antagna, varda öfversedda och bearbetade,

samt att sakkunnige personer finnas att tillgå för utarbetande,

enligt särskilda nådiga uppdrag, af förslag till särskilda förordningar

angående ändringar och tillägg i någon eller några delar

af allmänna lagen, än äfven deraf, att för uppgörandet af förslag

till lagar och förordningar inom området för den ekonomiska

lagstiftningen arbetskrafter icke må saknas — i underdånighet

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag

framlägga förslag till fyllande af de behof, som i omförmälda

hänseenden förefinnas.

Af Herrar Grefve A. Passé, Carl lfcarsson, Jan Andersson, P. O.

Hörnfeldt, Grefve Ch. h. Piper och E. liey, h vi 1 k a förenade sig om ett

förslag till utlåtande, så lydande:

“Så väl af hvad sålunda blifvit aufördt, som af den belysning af

förevarande ämne, so in i Justitic-ombudsmannens vid innevarande riksmöte

afgifna berättelse (pag. 78—83) förekommer, har Utskottet funnit

behof vet af en inrättning, uteslutande egnad åt lagstiftningen, vara så fullständigt

Adagalagdt, att någon tvekan i afseende på anvisandet af derför

nödiga medel icke bör kunna uppstå. Bestämmandet af formen för en

dylik inrättning är deremot en fråga, som måste framkalla olika meningar,

men Utskottet föreställer sig, att härutinnan de olika åsigterna låta sig

förenas, om man vid ett sådant bestämmande fasthåller det syftemål, som

med inrättningen afses, den verksamhet, för hvilken den bör anordnas.

Vid utarbetandet af lagar och författningar, som tillhöra den Kongl. Maj:t

ensam förbehållna ekonomiska lagstiftningen är det otvifvelaktigt af vigt

att vederbörande Departements-chef, som derför skall bära ansvaret, äfven

är i tillfälle att direkt leda arbetena i den riktning, hvilken han anser

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utslwttets Utlåtande, N:o 11.

vara den rätta, helst det icke hör kunna förutsättas, att lian skulle till

pröfning och antagande befordra ett lagförslag, som han icke i allo gillade.

För behandlingen af dylika frågor lärer alltså den af Kong]. Maj:t föreslagna

lagbyrån vara fullt lämplig, men deremot synes den af motionären

ifrågasatta lagkomité ega obetingadt företräde, då man afser utarbetandet

af större lagförslag och, på sätt otvetydigt framgår af hvad här ofvan

finnes ur statsrådsprotokollet anfördt, är det just bearbetningen af vigtiga

delar af allmänna lagen, som Kongl. Maj:t med sitt förevarande förslag

åsyftat. Det af den med år 1850 upplösta lagberedningen afslutade lagverk

har visserligen sedermera tjenat till ledning vid utarbetandet af

strafflagen och några andra lagförslag, men till sina lmfvudsakliga delar

väntar det ännu på slutlig pröfning, och med hänseende till de förändringar

så väl särskilda delar af lagen, som äfven i vissa frågor allmänna

tänkesättet under de sista årtiondena undergått, kan det numera icke i

oförändradt skick till antagande framläggas. Öfverseendet och bearbetandet

af detta lagverk, så att det må kunna framläggas till Riksdagens

pröfning och antagande, anser Utskottet, lika med motionären, vara den

lmfvudsakliga uppgift, som bör lagkomitéen lemnas, utan att derigenom

från dess verksamhet uteslutes bestyret med omarbetande eller upprättande

af sådana förslag till mindre omfattande förändringar i gällande lag,

som antingen Kongl. Maj:t vill för Riksdagen framlägga eller al Riksdagen

blifvit till Kongl. AXapt ingifna. Fn i sadant syfte tillsatt komité

synes Utskottet böra, likasom förhållandet varit med de förra lagkomitéerna,

ega vid fullgörandet af sitt vigtiga arbete större sjelfständighet, än

som kan förväntas af ledamöterna i en inom ett statsdepartement inrättad,

under Departements-chefens direkta ledning ställd byra. Men äfven om

komitéen sålunda blefve vid sina arbeten fullkomligt oberoende, skulle

Justitie-statsministern icke derföre komma att sakna, allt inflytande pa

dess verksamhet, då på honom ankommer att välja de personer, dem

han vill till ledamöter i komitéen föreslå, hvarförutan det torde finnas

mest lämpligt att han såsom ordförande inträder i den granskningsnämnd,

hvilken, i likhet med hvad under gamla lagberedningens verksamhet egde

mm och efter samma grunder, som då följdes, lärer böra tillkallas för

minskning af de förslag till delar af allmänna lagen, som af komitéen

komma att utarbetas.

I fråga om utarbetandet af författningar, tillhörande den ekonomiska

lagstiftningen, har motionären visserligen alternativt framställt ett föislag,

men då detta, enligt hvad motionären sjelf an ty dt, torde böra underkastas

närmare pröfning, innan det till antagande ifrågakommer, har Utskottet för

när
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Stats-UtsJcottets Uttdtande, N:o 11.

närvax-ande ansett sig icke kunna detsamma förorda, helst det nu å Justitie-departementets

stat uppförda anslag åt en byråchef för lagärenden

skulle, i händelse en lagkomité enligt de af Utskottet här ofvan antydda

grunder kommc till stånd, å hufvudtiteln bibehållas och således icke allt

biträde för den ekonomiska lagstiftningen saknas.

Vidkommande slutligen frågan om anvisandet af de för anordnandet

af en lagkomité erforderliga medel har Utskottet emot hvad förbemälda

motionär i sådant hänseende föreslagit icke haft annat att erinra, än att

det synts Utskottet mest lämpligt, att arvodena för komitéens särskilda

medlemmar icke af Riksdagen till beloppet bestämmas, utan hela arvodessumman

på extra stat ställes till Kongl. Maj:ts disposition att efter sig

företeende omständigheter fördelas.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

a) att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts nådiga förslag om

inrättande af en lagbyrå, måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

att Kongl. Maj:t täcktes tillsätta en lagkomité, under namn af

»Nya lagberedningen» och bestående af trenne ledamöter, med

åliggande att, i enlighet med den instruktion Kongl. Maj:t behagade

för dem utfärda, dels öfverse och bearbeta de af förra Lagkomitéen

och Lagberedningen författade förslag i de delar som

ännu icke blifvit till lag antagna, dels ock, efter särskilda nådiga

uppdrag, utarbeta förslag till särskilda förordningar angående ändringar

och tillägg i någon eller några delar af allmänna lagen; och

b) att Riksdagen till bestridande af kostnaderna för Nya lagberedningen

under år 1872 måtte på extra stat anvisa dels arfvoden

åt trenne ledamöter, 18,000 R:dr, och dels till ersättning

för flyttningskostnader samt till expenser 2,000 R:dr, eller tillhopa

ett belopp af 20,000 R:dr.»

af Herrar Liss Olof Larsson och K. Å. V. Kalistenius.

af Herr Jöns Rundbäck, som yttrade:

»Då Rikets Ständer vid 1859 — 1860 årens riksdag beslutade ett förhöjdt

anslag af 69,200 R:dr att utgå tills vidare i och för förstärkning af

ledamöternes antal i Konungens Högsta Domstol; så skedde detta på det

Högsta Domstolen måtte genom förstärkta arbetskrafter kunna undanarbeta

den stora balans af mål som då förefanns. Detta ändamål har så tillvida

vunnits, att då de balanserade målen vid 1861 års utgång utgjorde 2,201,

deraf 897 revisionsmål, så hade denna balans vid 1869 års slut nedgått till

444 mål, deraf 185 revisionssaker.

Pih. till Rilcsd. Prof. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.

Af förestående framgår, att en återgång till den före år 1860 för

Högsta Domstolen gällande stat nu i någon mån kan ega rum. Då härtill

jemväl kommer, att den granskningsskyldighet och utarbetning af nja

lagar och författningar, som hitintills ålegat Högsta Domstolen, blir i väsendtlig

mån förändrad och inskränkt, om eu ny lagberedning, på sätt Utskottet förordat,

blifver inrättad, kan äfven af denna anledning skäl förefinnas för en

inskränkning af antalet ledamöter i Högsta Domstolen, utan att man derföre

beliöfver äfventyra ett fördröjande af det egentliga lagskipningsarbetet,

helst anordningen ingalunda lägger hinder i vägen för Högsta Domstolen

att detta oaktadt arbeta på tvänne afdelningar.

På grund häraf, och då jag anser, det den angelägna lagberedningskommissionen

kan komma till'' stånd genom en utbrytning eller förminsknino-

i antalet af Högsta Domstolens ledamöter, och att den nya institutionen

måtte få eu sidoordnad, ej underordnad ställning till såväl Högsta

Domstolen som hos vederbörande Departementschef, samt att man således

ej beliöfver förökade anslag eller se sig om efter lämpliga personer: har

jag inom Utskottet yrkat, det nya lagberedningskornmissionen måtte på

det sätt tillkomma, att en utbrytning eller indragning af det antal ledamöter

som ansetts nödigt för den nya lagberedningskornmissionen, måtte

ske af Högsta Domstolen; och anhåller jag, att, om Kamrarne skulle biträda

denna åsigt och vilja lemna ett svar på Kongl. Maj:ts Proposition i ämnet

i denna syftning, ärendet i så fall blifver till Utskottet återremitteradt.»

Häruti instämde Herr Sven Nilsson i Efveröd.

Vid 3 dje punkten (angående löneförhöjning åt två vaktmästare) af

Grefve L. af Ugglas.

Vid 6:te punkten (angående straffarbetsfängelse inom Nya varfvet

vid Göteborg) af Herr K. A. V. Kallstenius, som yttrade:

»Då jag angående behöfligheten af det utaf Kongl. Maj:t, till ordnande

inom Nya varfvet vid Göteborg af ett för fångar af mankön afsedt

straffarbetsfängelse med 392 s. k. nattceller, äskade anslag, / 0,000 R:dr

för år 1872 och som lärer efterföljas af ett å minst 40,000 R:dr för år

1873 till samma fängelses fullbordande, har en från Utskotts-majoriteten

afvikande mening, så nödgas jag mot dess tillstyrkande af ifrågavarande

anslag för år 1872 reservera mig och får dervid anföra:

att, sedan Kongl. Fångvårdsstyrelsen, uti underdånigt memorial af

den 28 September 1869, hos Kongl Maj:t anmälde behofvet af någon

ytterligare rymlig fängelselokal för fångar af mankön, dömde till straffarbete

för längre tid än 2 år, och för sådant ändamål hemställde, huruvida

icke Nya varfvet vid Göteborg med tillhörande jordområde kunde för

flottans behof umbäras och för fångvårdens räkning tillsvidare upplåtas,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stals-Utslcottets Utlåtande, N:o 11.

19

och Kongl. Maj:t, i nådigt bref den 14 derpå följande December, anbefallt

Fångvårdsstyrelsen låta uppgöra och till Kongl. Maj:t inkomma med plan

och kostnadsförslag till Nya varfvets fullständiga anordnande till ett straffarbetsfängelse,

jemte beräkning af kostnaderna för dess förvaltning och

bevakning, samt Kongl. Maj:t, uti nådigt bref den 20 sistlidne Maj till

Förvaltningen af sjöärendena, förordnat om utrymmande från Nya varfvet

af Skärgårdsartilleriets der förlagda depot till sist den 1 derpå följande

Oktober, att slutligen Kongl. Maj:t, den 27 nästlidne Juli, uppå Fångvårdsstyrelsens

framställning, medgaf, att kostnaderna för inredande af provisionelt

fängelse inom Nya varfvet finge med ett belopp af 13,200 R:dr

af fångvårdens förslagsanslag bestridas, så hafva så beskaffade omständigheter

inträffat, att väl kan ifrågasättas, om Kongl. Fångvårdsstyrelsen, med

dem för ögonen, skolat nu, såsom den 28 September 1869, göra enahanda

framställning angående Nya varfvets apterande till ifrågavarande straffarbetsfängelse,

och om ej föreslagna utgift, som för en gång komme att

drabba Statsverket med en summa af enligt kostnadsförslaget 110,000 R:dr

samt ärlig kostnad för förvaltning och bevakning 41,825 R:dr, hvartill med

fullt skäl kan läggas förlusten af ett i godt skick varande, dyrbart etablissement,

som vid ordnandet af landets försvar möjligen kan på ett bättre

sätt äu nu ifrågavarande användas, må kunna undvikas.

Så har nemligen, sedan Kongl. Fångvårdsstyrelsen den 3 Juni 1870

aflät sitt underdåniga memorial om detta nya fängelses anläggande och

Kongl. Maj:t den 27 derpå följande Juli månad för dess provisionela inredande

anvisade 13,200 R:dr af fångvårdens förslagsanslag, största delen

af södra och vestra sidorna af den qvadratiska fängelsebyggnaden i Malmö

af eldsvåda den 4 sistlidne September ödelagts. Oafvisligt är behofvet

att med första görliga iståndsätta detta fängelse, och antagligt är väl, att

dervid vunnen erfarenhet om ett sådants inrättande på det rymligaste och

bästa sätt kommer att göra sig gällande. Kongl. Fångvårdsstyrelsen ingick

också redan den 27 i samma månad till Kongl. Maj:t med förslag

om iståndsättande af den södra sidan och dess inredande till 112 celler

samt om uppbyggande, utom, sjelfva fängelselokalen, af ett stort arbetshus i

tre våningar samt några mindre arbetsbyggnader.

Kongl. Maj:t anslog den 7 sistlidne Oktober enligt fångvårdens förslagsanslag

till cellbyggnaden 34,000 Rdr och till arbetsbyggnaderna 56,000

R:dr eller tillsammans 90,000 R:dr, och dessa byggnader äru nu under

uppförande.

I sitt underdåniga memorial anmäler Fångvårdsstyrelsen, att, sedan

dessa byggnadsarbeten blifvit fullbordade, fängelset i Malmö kunde hysa

500 fångar, samt att Styrelsen var betänkt på att föreslå återuppbyggandet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.

af fängelsebyggnadens vestra sida. Förslag härtill lärer ock redan vara

uppgjordt, och denna byggnad skall, enligt detsamma, komma att innehålla

240 celler samt kosta 128,000 R:dr. Hela fängelset i Malmö skulle då lemna

utrymme till 740 fångar.

Det slags fångar, hvarför fängelset å Nya varfvet i Göteborg skulle

begagnas, äro straffarbetsfångar af mankön, dömde till mera än två år
För

sådana äro afsedda fängelserna i Carlskrona, Malmö och å Långholmen

samt provisionela fängelset å Nya varfvet. De tre sistnämnda

upptaga jemväl försvarslöse dömde män, som ej böra gå till kronoarbetskorpsen.

Dessa två slag af fångar hafva hittills utgjort

vid slutet af år 1865 ................................................................ 1,303 st.

1866

1867

1868

1869

.........1,481

........1,572

.......1,875

....... 2,179

samt

„ „ „ 1870 ............................................................. F877 „

Under sista året har således deras antal nedgått med 302, och lika

antagligt som deras antals enorma tillväxt till och med året 1869 till stor,

om ej största, delen var föranledd af de föregående årens missgynnande

skördeförhållanden och den deraf beroende tryckta ekonomiska ställningen

i landet, lika antagligt är ock, att denna glädjande förminskning under det

sednaste året är att härleda från ett fördelaktigare skörderesultat under de

sednaste åren, samt att en ytterligare förminskning för de derefter närmast

följande är att hoppas, och bör härvid observeras, att för den klass af fångar,

som äro dömde för mera än två år, verkan följer först flera är efter

orsaken. Intet skäl förefinnes således, att det sistnämnda antalet skall ökas

för den närmaste framtiden, utan tvärtom; icke heller blifver, genom den

föreslagna byggnaden å Nya varfvet, hvartill sista delen af anslaget, 40,000

Rdr, först skulle utgå under 1873, något tidigare utrymme för dessa fångars

förvarande åstadkommet, än som kan beredas genom iståndsättande

af fängelset i Malmö, hvilket redan är påbörjadt; utan blifver för alla händelser

deras förvarande å redan befintliga fängelselokaler af nöden, tills

sistnämnda fängelse blifver färdigt att emottaga sin del deraf.

Utrymme finnes i Carlskrona för ............................. 400 fångar,

på Långholmen „ -................................ 900 „

och blifver i Malmö „ ................. ............ 740 „

Således för 2,040 fångar.

Som synes i bilagan N:o 1 till Kongl. Maj:ts proposition N:o 1 pag.

13, har fångantalet vid dessa fängelser under sednaste åren varit större än

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-lits kottets Utlåtande, N:o 11.

21

här uppgifvits der kunna rymmas, och af ofvanstående framgår, att det

vid 1870 års utgång befintliga fångantal med 163 nummer understiger det

som kan, då Malmö fängelse blir iståndsatt, inrymmas i dessa trenne fängelser,

— och om, mot förmodan, någon gång detta utrymme skulle blifva

otillräckligt, så finnas säkerligen andra lokaler att tillgå, helst som Fångvårdsstyrelsen,

under de synnerligen ogynnsamma förhållandena af branden

i Malmö och ett då för tillfället ännu ganska högt fångantal, derför ej saknat

utvägar.

Då således, enligt hvad jag tror mig ofvan hafva visat, ifrågavarande

fängelse för det närvarande är obehöfligt, och ett annat, eljest vigtigt ändamål

dermed, nemligen syftet att, genom fångarnes särskiljande i celler, åstadkomma

deras moraliska förbättring, väl knappast torde ernås, då cellerna

äro beräknade att byggas med brädväggar sig emellan, så synes mig Riksdagen

kunna och böra undvika ifrågasatta dryga utgift, som dessutom kommc

att medföra en årlig kostnad för fängelsets förvaltning och bevakning af

41,825 R:dr, hvarför jag tillåter mig vördsamt hemställa:

att Riksdagen måtte afslå hvad Kongl. Maj:t för ofvanberörda

ändamål äskat

Häruti instämde Herr Liss Olof Larsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1871:43 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra HufvudtiteL a1 i texten