Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11
1871-02-13 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1871:11, Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.
6
i\;« il.
Ank. till Rikscl. Kansli den 14 Febr. 1871, kl. 11 f. in.
(Matande, angående regleringen
Andra Hufvudtitel.
af utgifterna under Riks-statens
(Csta U.-A.)
Vid sednaste riksdag fastställdes Andra Hufvudtiteln, innefattande
anslagen för Justitie-departementet, till en summa af 2,530,000 R:dr; och
får Utskottet här nedan omförmäla de förändringar, Indika vid innevarande
riksmöte å denna Hufvudtitel ifrågakommit.
Justitiedepartementet.
Departements-chefen.
l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit att, emot det den åt Justitie-statsministern
i Kronans hus N:r 1 i qvarteret Beridarebanan inom Clara församling
här i staden nu upplåtna boställslägenhet afträdes till Statsverkets
disposition, ett belopp af 3,500 R:dr måtte uppföras, att såsom årlig hyresersättning
åt Justitie-statsministern utgå från början af år 1872-
På sätt af statsråds-protokollet inhemtas hafva cheferna för Ecclestiastik-,
Civil- och Landtförsvars-departementen vid föregående riksdagar
under likartade förhållanden fått hvresersättning sig tillagd; och då den
åt Justitie-statsministern upplåtna boställslägenhet synes vara för ändamålet
synnerligen olämplig samt det föreslagna ersättningsbeloppet motsvarar
den hyra, som under de sednare åren för lägenheten erlagts, tillstyrker
Stats-Utskottet:
att den af Kongl. Maj:t äskade liyresersättning, 3,500 R:dr, måtte
af Riksdagen beviljas, att Justitie-statsministerns löneanslagtilläggas
-
Hyr c ser sätt
ning ät Jn
stiticstalministern.
4
Stats-Utskottets Utlåtande, Nio 11■
Justitiestats-expeditionen. \ •, i- 51 p
2:o- För, inrättande inom Justitie-departementet af en lagbyrå,\hcaneloT^tiä
stående af tre dertill förordnade ledamöter, hvilka det skulle åligga att,
tn lagbyrå under Justitie-statsrninisterns ledning, utarbeta lagförslag, sådana granska,
m. m. ocj) me(j anledning af förekomna anmärkningar omarbeta, äfvensom i Högsta
Domstolen föredraga frågor om'' stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring
af lagar och författningar, har Kongl. Maj:t föreslagit anvisande å
Justitiestats-expeditionens stat af följande anslag, nemligen:
åt en ledamot i lagbyrån, arvode............................. 8,000.
» två ledamöter dito dito .............................16,000.
dock med skyldighet för ledamot i lagbyrån att, så länge“han beklädde
denna befattning, afstå de löneförmåner, som medföljde af honom innehafvande
tjenst, och skulle, derest detta förslag blefve af Riksdagen godkändt,
det å omförmälda stat åt Byråchefen för lagärenden nu uppförda
arvode af 3,000 R:dr indragas.
Vidare har uti en inom Riksdagens’ Första Kammare väckt motion
(N:o 12) Herr N. A. Fröman af anförda skäl föreslagit, dels att Riksdagen
måtte i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om tillsättandet af
en stadigvarande lagkomité, som kunde benämnas: Nya Lagberedningen;
och hvilken komité — alltefter det beslut,* hvartill Riksdagen i den frågan
komme, — skulle bestå antingen af tre ledamöter, med uppdrag dels
att öfverse och bearbeta de uti förra lagkomitéen och lagberedningen författade
förslag till särskilda balkar i lagboken, så att dessa kunde till
slutlig pröfning och antagande i föreskrifven ordning framläggas, dels ock,
efter nådigt uppdrag af Kongl Maj:t, utarbeta förslag till särskilda förordningar
angående ändringar och tillägg i någon eller några delar af allmänna
lagen; eller af fem ledamöter, af hvilka tre skulle befatta sig med
nyssberörda arbeten och två med utarbetande af förslag till lagar och
förordningar inom området af den Kongl. Maj;t förbehållna ekonomiska
lagstiftningen, när Kongl. Maj:t det äskade; och skulle icke desto mindre
komitéen, ehuru arbetande på två afdelningar, likväl vara en och densamma,
och, i följd deraf, så snart någondera afdelningen blefve färdig med ett lagförslag,
detsamma af komitéen i sinhelhet granskas och pröfvas; hvarförutan så kallade
granskande ledamöter borde förordnas på enahanda sätt och med enahanda
rättigheter‘“och skyldigheter som de granskande ledamöterne i förra lagkomitéen;
dels ock att Riksdagen måtte anvisa: för hvarje komitéledamot
ett årligt arvode af 6,000 R:dr; till flyttningsersättning åt ledamot, som
förut icke vore i liufvudstaden bosatt, ett belopp, hvilket Kongl. Maj:t i
hvarje fall skulle bestämma, dock högst 1,000 R:dr; samt till expensmedel
åt komitéen årligen 1,000 R:dr.
5
Stats-UtsJcottets Utlåtande, N:o 11.
Beträffande denna fråga är i statsråds-protokollet (Bil. N:o 1, pag. 5)
hufvudsakligen anfördt, hurusom under sednaste årtionde Rikets Ständer
och Riksdagen tid efter annan hos Kongl. Maj:t gjort underdåniga framställningar
om behofvct af förändrade stadganden i åtskilliga ämnen, som
tillhörde civil- och kriminal-lagstiftningens område. Med anledning häraf
hade. Kongl. Maj:t åt särskilda komitéer uppdragit att utarbeta flera författningsförslag,
bland annat, rörande införande af fastighetsböcker, angående
allmänna underdomstolarne å landet, angående den s. k. vattenrätten,
äfvensom rörande utsökningsväsendet. Icke sällan inträffade emellertid, att
sålunda utarbetade lagförslag, såsom förhållandet särskildt varit med dem
i ofvan först omförmälda två ämnen, vid deras i grundlag föreskrifna
granskning inom Högsta Domstolen, blefvo på anförda skäl afstyrkta:
hvarefter Regeringen, om ej frågan skulle helt och hållet falla, vore satt i
valet att antingen, med förbiseende af åsigterna hos den myndighet, som
i frågan borde antagas hafva den grundligaste insigten, till Riksdagens
godkännande framlägga förslaget i hnfvudsakligen oförändradt skick, eller
ock lata detsamma undergå en mer eller mindre genomgripande omarbetning.
. . Ju större och vigtigare dessa lagförslag voro och ju flera frågor
samtidigt fordrade en snar lösning, desto otillräckligare måste de krafter
befinnas, som till ett sådant arbete för närvarande voro inom Justitiestats-expeditionen
tillgängliga. Då nu, utom förenämnda vigtiga och vidsträckta
delar af lagstiftningen, som redan voro under bearbetning, äfven
andra, till civil- och processrätten hörande, inom den närmaste framtiden
borde underkastas en sådan, syntes med skäl kunna ifrågasättas, om icke
den förändrade anordning lämpligen borde vidtagas att, i stället för tillsättande
af särskilda komitéer för enstaka lagfrågors behandling, såsom
hittills^ skett, upprättandet af samtliga de lagförslag, som under nämnda
tid ifrågakommo, äfvensom dylikas omarbetning, der sådan i följd af gjorda
erinringar funnes nödig, i sin helhet, så vidt ske kunde, af samma personer
utfördes. . Det syntes i detta hänseende otvifvelaktigt, att, om ett sådant
lagberedningsarbete uppdroges åt insigtsfulle män, hvilka finge, ostörde
af andra embetsåligganden, egna sig deråt, de, under fortsatta studier, med
en genom vanan alltmera uppöfvad förmåga att röra sig på lagstiftningens
fält och med lemnadt tillfälle att, der för någon viss fråga särskild sakkännedom
erfordrades, genom tillkallade personer vinna nödig upplysning,
borde blifva i tillfälle att på ett mera tillfredsställande sätt lösa den föreliggande
uppgiften, än om arbetet i den hittills följda ordningen bedrefves.
Icke blott enhet och konseqvens i sjelfva redaktionen af lagtexten, äfven
innehållet af de särskilda lagarne och det inbördes sammanhanget dem
emellan syntes böra vinna på den ifrågasatta förändringen i arbetssättet,
6 Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.
likasom arbetet i sin helhet borde antagas komma att skrida raskare
framåt. _______________________
Vid granskning af de olika förslag, som blifvit framställda förverkställande
af det arbete för uppgörande, granskande och omarbetande åt
lagförslag, hvilka under en längre tid mestadels brukat uppdragas åt särskilda
komitéer, har det synts Utskottet att, om frågan närmast gällde
åstadkommande af förslag till någon mera omfattande afdelning af den
allmänna lagen, såsom ny civillag eller ny rättegångsordning, uppdraget
borde anförtros åt en institution, sådan som den under de tidigare decennierna
af vårt nuvarande statsskick tillsatta lagkomité eller lagberedning.
Men något på lagstiftningen så ingripande uppdrag torde dock ej böra för
den närmaste framtiden ifrågakomma, då dels behofvet af vissa mindre
omfattande lagförändringar, i afseende å hvilka särskilda komitéer verkställt
förarbeten, mer och mer erkännes påkalla snar åtgärd, dels åtskilliga
andra partiela lagforändringar ännu torde erfordra en tidigare lösning, än
som lärer kunna medgifva att desamma sättas i sammanhang med utarbetandet
af, exempelvis en ny civillag. Under sådana förhållanden torde
det ej kunna nekas, att det af Kongl. Maj:t framställda förslag i sina grunder
har afgjordt företräde framför den ordning, som under sednare tider beoagnats
för lagarbeten och, så. länge fråga är om sådana arbeten af mindre
omfattning eller utarbetande af författningsförslag inom den ekonomiska
lagstiftningen, jemväl framför en lagkomité eller lagberedning. De pligter,
som måste åligga Regeringen i afseende på en institution, sådan som den
föreslagna lagbyråen, eller att vidtaga de personalombyten, som omständigheterna
kunna" göra erforderliga, äfvensom att utöfva behörig tillsyn
öfver arbetets fortskridande, sätta Regeringen i helt annan ställning
till lagarbetets fortgång, än som visat sig vara fallet, så länge mera
fristående komitéer användts, då en hänvisning derpå, att komitéen
ej afslutat sina arbeten, städse varit ett tillfyllestgörande svar på
hvarje uttryckt önskan om skyndsammare behandling. Om emellertid Utskottet
för närvarande anser den form, Kongl. Maj:t föreslagit, ega företräde
framför hvad motionären yrkat, har Utskottet ej kunnat förbise, att
inom ej särdeles lång tid förhållandena torde hafva ändrat sig derhän,
att eu lagkomité bör tillsättas. Under sådana omständigheter har Utskottet,
med hufvudsakligt gillande af Kongl. IMajits förslag, dock ansett, dels att
Kongl. Maj:t icke borde i afseende på organisationen af den föreslagna
lawbyråen vara bunden vid visst antal ledamöter eller visst aflöningssätt
för hvarje, utan ega frihet att, med begränsning af utgifterna inom ett gifvet
anslagsbelopp, ordna arbetena på det sätt, som Kongl. Maj:t i hvarje fall
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11. 7
ma finna mest ändamålsenligt för vinnande af ett i möjligaste mån godt
och skyndsamt resultat, dels ock att i följd häraf anslaget icke borde på
ordinarie stat uppföras samt således ej heller det nu på ordinarie*stat utgående
arfvodet till en byråchef för lagärenden indragas; och hemställer
Utskottet i öfverensstämmelse härmed,
att Kongl. Majrts förevarande förslag måtte endast på det‘ sätt
bifallas, att till Kongl. Maj:ts disposition ställes för år 1872 ett
extra anslag af 20,000 Riksdaler, att användas för fullgörande af
de uppdrag, som varit afsedda i Kong]. Majrts nådiga förslag om
inrättande af en lagbyrå.
d:o. bör de två i Justitiestats-cxpeditionen, enligt stat, anställde
vaktmästare har Kongl. Maj:t föreslagit löneförhöjning med 100 R:dr för
dorn hvardera; men då de nu för dessa vaktmästare bestämda löner, 600
. .dr för den ene och 500 R:dr för den andre, synas Utskottet utgöra fullt
tillräcklig godtgörelse för det arbete, som af dem fordras, hemställer Utskottet,
att den af Kongl. Maj:t äskade löneförhöjning för bemälde två
vaktmästare icke måtte af Riksdagen beviljas.
Anslaget till fångars vård och underhåll.
4:o I afseende å den del af detta anslag, hvilken såsom bestämdt
anslag omfattar aflöningen till vissa fångvårdens embets- och tjensteman
betjente, har Kongl Maj:t föreslagit, att såsom ordinarie anslag åt
t ang v ar ds-s tyr elsen måtte beviljas de belopp, som voro uppförda i följande,
i anledning af sist församlade Riksdags deiom framställda begäran
upprättade
Personal- och aflöningsstat för Fång’vårds-styrelsen.
General-direktör, lön ...............
Ledamot, dito ........................
Dito, dito .............................
Sekreterare, lön ..........................
Registrator och Protokollsföra
Notarie och Ombudsman, dito
Styrelsen:
....... 8,000
—
........ 5,000
....... 4,500
—
Kansliet:
nde, dito .......
...... 3,500
_
....... 2,500
—
........ 1,500
—
17,500:
7.500:
“—«»«, ijcuoucujan, sum icKe ra mnenatva
annan ordinarie tjenstebefattning, höjes lönen, sedan de
Transport R:mt R:dr 25,000:
Angående
löneförhöjning
för två
vaktmästare.
Stat för
Fångvård-s
styreUm,
8
Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 11.
Transoprt R:mt R:dr
tjenat 5 år, med 500 R:dr och efter 10 års tjenstgöring
med ytterligare 500 R:dr för hvardera.
Kammarkontor et:
1 Kamererare, lön ........................................................... 3,500: —
I Kammarförvandt, dito ................................................. 2,500:
1 Revisor, dito ................................................................. 2,200: —
1 Dito, dito ..................................................................... 2,200: —
1 Kassör, dito .................................................................. 2,200: —
1 Kammarskrifvare, dito ................................................. 1,000: —
1 Dito, dito .................................................................... 1,000: —
1 Intendent, arfvode ..................
1 Läkare, dito .........................
2 Vaktmästare, lön, ä 600 R:dr
För renskrifning och annat biträde i Styrelsens kansli ..........
Dito dito dito dito i dito kammarkontor .....................................
Till gratifikationer åt extra vaktbetjeningen ..........................
Summa R:mt R:dr
samt att utöfver nämnda slutsumma följande belopp måtte
anvisas att i mån af behof utgå, intilldess, genom inträffade
förändringar inom Styrelsens tjenstemannapersonal, den ifrågasatta
regleringen kunde varda genomförd, nemligen:
Skilnaden emellan de för tjenstemännen i kansliet i nu
gällande stat uppförda löner å tillhopa 10,200: —
och ofvan föreslagna aflöningsbe
belopp
å ................................................ 7,500: — 2,700: —
hvarifrån dock, enär af de för renskrifning
och annat biträde i Styrelsens kansli uppförda
1,800 R:dr ett belopp af 100 R:dr icke finge utgå
förr än motsvarande nedsättning skett i aflöningen
till den i Styrelsens kansli anställda ordinarie tjen
-
stemannapcrsonal, borde afräknas .......................... 100: —
samt skilnaden emellan de i nu gällande
stat för kassörsgöromålens bestridande upptagna
belopp ........................................................................... 2,670: —
och här ofvan för kassören uppförda
lön ...................................................................... 2,200: —
eller tillhopa Runt R:dr
25,000: -
14,600: —
3,000: —
600: —
1,200: —
1,800: —
1,000: —
600: —
47,800: —
2,600: —
470: jyy
3,070: —
Emot
9
■Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.
Umot detta förslag till aflöningsstat, enligt hvilkct Fångvårds-styrelsens
anslag skulle för den närmaste framtiden komma att uppgå till 50.870
ll:dr eller 1,000 R:dr mindre, än det nu för samma styrelse uppförda belopp,
bar Utskottet icke haft något att anmärka. J afseende å det för en
intendent uppförda arfvode har Utskottet dock ansett"sig böra erinra, att om
än för den närmaste framtiden, då ännu betydliga byggnadsarbeten för fånovården
förestå, detta arfvode må finnas till hela beloppet fortfarande erforderligt,
det behof af tillgång på byggnadskunnigt biträde, som derefter kan
för Fång vård s-s ty relse n förefinnas, torde kunna fyllas med mindre kostnad,
än som nu deraf föranledes; hvarförutan Utskottet, i fråga om den för en
registrator och protokollsförande samt för en notarie och ombudsman föreslagna
successiva löneförhöjnings velatffästafuppmärksamheten derpå, att
tiden för beredande af rätt till sådan löneförhöjning endast kommer att beräknas
från den dag, då befattningarne i deras nya form med innehafvare
förses.
Utskottet hemställer alltså,
a.) att Riksdagen, med godkännande af det nu framlagda förslaget
till personal- och aflöningsstat för Fång vårds-styrelsen, måtte
bestämma anslaget för nämnda styrelse till 50,870 R:dr, eller
1,000 R:dr mindre än hvad nu gällande stat upptager; och
!>) att Riksdagen, vid anmälan af detta beslut, mätte i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes vid nuvarande intendentens
afgång eller, derest så i nåder pröfvas lämpligt, dessförinnan,
då omständigheterna kunna dertill föranleda, låta utleda,
huruvida icke tillsynen öfver fångvårdens byggnader
kan på billigare sätt anordnas
I
öIligt och då mindre jemkningar i göromålen de särskilde tjenstemännen
emellan lätteligen kunna framdeles visa sig behöfliga, hvadan det
äi af vigt att för en sådan anordning hinder i organisationen ej må förefinnas,
hemställer Utskottet,
('') att Riksdagen måtte såsom vilkor för tillämpning af den nya
aflöningsstaten föreskrifva, att Fåugvårds-styrelsens embets- och
tjensteman ma vara underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en blifvande
föi ändrad organisation af embetsverket eller eljest kan varda
stadgad.
Blifvande, i händelse af bifall till hvad Utskottet sålunda hemställt,
det bestämda anslaget för fångvården, som nu är upptaget till 193,607 R:dr
50 öre, nedsatt till 192,607 R;dr 50 öre.
Bih. till Riksd. Vrot. 1871. 4 Sami. 1 Afä. 5 Höft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.
Öfriga 5:o. 1 afseende å öfriga under denna luifvudtitel uppförda ordinarie
andag, deri förhöjning icke förekommit, hemställer Utskottet,
anMl{!'' ‘ att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp, som vid sist
lidne
riksdag bestämdes.
Derest Utskottets här ofvan framställda förslag af Riksdagen godkännas,
kommer hufvudtiteln att ökas med 2,500 R:dr och dess slutsumma
att uppgå till 2,532,500 R:dr.
Slraffarbetsfängelse
inom Nya
varfvet vid
Göteborg.
Tillfällig utvidgning
af
hofrätterna.
6:o. Härförutan har Kongl. Maj:t begärt, att till ordnande inom Nya
varfvet vid Göteborg af ett för fångar af mankön afsedt, till eu kostnad
af 110,000 R:dr beräknadt, straffarbetsfängelse med 392 s. k. nattceller måtto
för år 1872 beviljas ett anslag af 70,000 R:dr.
I afseende å denna anslagsfråga anser sig Utskottet endast kunna
hänvisa till statsråds-protokollet (Bil- N:o 1, pag. 12—20), der såväl bohofvet
af ett nytt straffarbetsfängelse, som ändamålsenligheten och lämpligheten
af de för ifrågavarande fängelse föreslagna anordningar synts. Utskottet,
fullständigt ådagalagda; och'' får Utskottet, som om de uppgjorda
ritningarne tagit kännedom, tillstyrka, _
att Riksdagen må till ordnande inom Nya varfvet vid Göteborg
af ett för fångar af mankön afsedt straffarbetsfängelse med 392
s. k. nattceller bevilja ett anslag af 110,000 R:dr och deraf för
år 1872 anvisa ett belopp af 70,000 R:dr.
7:0. Slutligen har Kongl. Maj:t begärt, att ett förslagsanslag af 10,000
R:dr måtte anvisas till bestridande af erforderliga kostnader, för det fall
att Kongl Maj:t skulle förordna, att under nästkommande år en eller flera
af Rikets hofrätter skulle arbeta å förstärkta divisioner.
Det för innevarande år till enahanda ändamål anvisade förslagsanslagkommer,
enligt hvad i statsrads-protokollct är meddeladt, antagligen att
utgå till’ hela °det beräknade beloppet, enär, enligt Kongl Maj:ts redan meddelade
förordnande, rikets samtliga hofrätter skola under vissa tider innevarande
år hvar för sig arbeta å eu öfvertalig division, nemligen Svea och
Göta hofrätter under årets fem första månader samt flofrätten (ifver Skåne
och. Blekinge från årets början till den 1 November. Med hänsyn till antalet
af de vid sistlidna års utgång i Svea hofrätt balanserade oafgjorda
mål ansågs det (statsråds-protokollet Bil. N:o 1 pag- 20) kunna parti knas,
att nåoon° vidare förstärkning af denna hofrätt utöfver den, på sätt ofvan
förmäles, medgifna icke kormne att under detta och nästkommande år blifva
behöflig. ’ Uti °Göta hofrätt syntes deremot någon ytterligare förstärkning
under ifrågavarande år blifva af behofvet påkallad, och hvad slutligen an
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 11.
1J
ginge Hofrättcn öfver Skåne och Blekinge, så vore antalet af flit inkommande
mål, såsom erfarenheten under de sednare åren ådagalagt, så stort,
att, derest hofrätten skulle arbeta allenast å dess två i stat uppförda divisioner,
den redan befintliga, betydliga balansen af oafgjorda mål utan tvifvel
komme att, till men för de rättssökande, alltjemt ökas, hvadan det
vore att förutse, att denna hofrätt skulle jemväl under nästkommande år
behöfva biträde af en extra division.
Oaktadt Göta hofrätt under nästlidet års vår- och höstsessioner samt
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge under hela nämnda år hvar för sig
arbetat å eu afdelning utöfver det å stat bestämda antal divisioner, hafva
dock inom dessa hofrätter balanserna under samma år ej synnerligen nedgått.
Så utgjorde, enligt hvad Utskottet fått sig meddeladt, antalet balanserade''
civila mål hos Göta hofrätt vid 1869 års slut 1,202 och vid 1870
års slut 924 samt hos Hofrätten öfver Skåne och Blekinge vid 1869 års
slut 1,046 och vid 1870 års slut 954.
Dessa hofrätters behof af förstärkning jemväl under nästkommande
år synes alltså vara oafvisligt; och Utskottet hemställer derföre,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
framställning, måtte bevilja på extra stat ett förslagsanslag af 10,000
R:dr till bestridande af erforderliga kostnader, för det fall att Kong].
Maj:t sktdle förordna, att under nästkommande är en eller flera
af Rikets hofrätter skola arbeta å förstärkta divisioner.
Stockholm den 13 Februari 1871.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
12
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.
Tabell öfver Riks-statens
1871 års Riksstat anslår:
Penningar.
Indelt ränta
och ersätt- ning för in- dragna rän- tor, För- slagsanslag :
Summa
Riksmynt.
R:dr.
<5. j
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
15,000
—
15,000
23,200
._
_
23,200
_
129,600
—
—
—
129,600
—
16,400
—
—
—
16,400
—
128,100
—
—
—
128,100
—
194,039
52
2,201
89
196,241
41
188,771
85
3,494
25
192,266
10
88,237
22
207
75
88,444
97
12,241
50
—
—
12.241
50
1,493,607
50
-
1,493,607
50
1
13,500
13,500
117,000
—
—
—
117,000
—
12,000
1__
_
12,000
—
18,000
1
—
18,000
—
40,000
—
—
40,000
—
29,898
52
—
j 29,898
52
4,500
-
—
—
4,500
—
a 2,524,096
!n
5,903
89
2,530,000
■
1
Justitie
Departements-chefen,
Justitie-statsministern: Nuvarande
Tillkommer:
Justitiestats-expeditionen......................................................
Högsta Domstolen.................................................................
Justitiekanslers-expeditionen..............................................
Justitierevisions-expeditionen.........................
Svea hofrätt, med derunder lydande Justitiestat ...........
Göta hofrätt, med derunder lydande Justitiestat ............
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, med derunder ly
Krigshofrätten
......................................................................
Fångars vård och underhåll:
Bestämda anslaget: Nuvarande beloppet....................
Afgå från Staten för Fångvårds
Förslagsanslaget
upptages oförändradt till..................
Vård och underhåll af Läns- och Kronohäkten, BeserErsättning
till personer, menigheter eller allmänna infrångångna
bötesandelar, Förslagsanslag.....................
Medikolegala besigtningar, Förslagsanslag ........................
Rese- och traktaments-penningar, Förslagsanslag ............
Ersättning åt domare, vittnen och parter, Förslagsanslag
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., Förslagsanslag
Extra utgifter, Reservationsanslag......................................
Anm. Tillökningen i Hufvudtiteln blilver således
Extra ordina
Till
bestridande af kostnader för utarbetande af lag„
dito af dito för Hofrätternas förstär
»
ordnande inom Nya Varfvet vid Göteborg af ett för
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.
13
Andra Hufvudtitel.
I
departementet,
beloppet
Hyresersättning
elände Justitiestat...................
styrelsen..................................
vationsanslag
rättningar för dem genom
15,000: —
3,500: —
193,607: 50.
1.000: — 192,607: 50.
................ 1,300,000: —
Strafflagens införande
2,500 R:dr.
Summa
rie anslag.
förslag...................................................................................
kande med extra divisioner, Förslagsanslag........................
fångar af mankön afsedt straffarbetsfängelse........................
Summa
Förslag till blifvande Riksstat:
Penningar.
Indelt ränta
ocli ersätt- ning'' för in- dragna rän- tor, För- slagsanslag :
Summa
Riksmynt.
R:dr.
ö.
It: dr.
Ö.
It: dr.
Ö.
18,500
18,500
23,200
—
—
--
23,200
—
129,600
—
—
—
129,600
—
16,400
—
—
16,400
—
1 128,100
—
—
128,100
—
1 194,039
52
2,201
89
196.241
41
! 188,771
85
3,494
25
192,266
10
88,237
22
207
75
88,444
97
''! 12,241
50
12,241
50
1,492.607
50
1,492,607
50
13,500
—
—
—
13,500
—
! 117,000
_
__
_
117,000
_
12,000
—
—
12,000
—
| 18,000
—
—
—
18,000
—
i 40.000
—
—
40,000
—
29,898
52
—
—
29,898
52
| 4,500
—
—
—
4,500-—
12,526,596
11
5,803
89
2,532,500
20,000
10,000
70,000
—
100,000
—
14
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.
R escrvatione r:
Vid 3:dje punkten (angående anslag till en lagbyrå) af Herr Grefve
L. af Ugglas, hvilken såsom sin mening åberopade ett förslag till utlåtande,
så lydande:
Så väl af hvad sålunda blifvit anfördt, som af den belysning af
förevarande ämne, som i Justitie-ombudsmannens vid innevarande riksmöte
afgifna embetsberättelse (pag. 78 — 83) förekommer, är, enligt Utskottets
åsigt, behofvet af en (stadigvarande) inrättning, uteslutande egnad åt lagstiftningen,
fullständigt ådagalagdt: men deremot synes frågan om den
lämpligaste formen för en sådan inrättning svårare att afgöra. Vid utarbetandet
af lagar och författningar, som tillhöra den Kongl. Maj:t ensam
förbehållna ekonomiska lagstiftningen, är det otvifvelaktigt af vigt, att
vederbörande Departements-chcf, som derför skall bära ansvaret, äfven är
i tillfälle att direkt leda arbetena i den riktning, hvilken han anser vara
den rätta, helst det icke bör kunna förutsättas, att han skulle till pröfning
och antagande befordra ett lagförslag, som han icke i allo gillade. För
behandlingen af dylika frågor äfvensom för utarbetande af förslag till
mindre ändringar och tillägg i delar af allmänna lagen, lärer alltså den af
Kongl. Maj:t föreslagna lagbyrån vara fullt lämplig, men deremot synes
den af motionären ifrågasatta lagkomité ega obetingadt företräde, då man
afser utarbetandet af större och mera omfattande förslag till ändringar i
allmänna lagen. Det af den med år 1850 uplösta lagberedningen afslutade
lagverk har visserligen sedermera tjenat till ledning vid utarbetandet af
strafflagen och några andra lagförslag, men till sina hufvudsakliga delar
väntar det ännu på slutlig pröfning och med hänseende till de förändringar,
så väl särskilda delar af lagen, som äfven i vissa frågor allmänna tänkesättet
under de sista årtiondena undergått, kan det numera icke i oförändradt
skick till antagande framläggas. Ofverseendet och bearbetandet af
detta lagverk, så att det må kunna framläggas till Riksdagens pröfning
och antagande är derföre en åtgärd, som af behofvet högt påkallas.
På hvad sätt begge dessa hvar för sig vigtiga föremål — den ekonomiska
lagstiftningen och det större lagarbetet-—skola lämpligast tillgodoses
anser sig Utskottet icke vara i tillfälle att utreda. Motionären har visserligen
alternativt ifrågasatt anordnandet af en lagkomité under sådan form,
att äfven utarbetandet af förslag inom det ekonomiska lagstiftningsområdet
kunde densamma uppdragas, men dels har motionären sjelf medgifvit, att
15
Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 11.
detta förslag erfordrade närmare pröfning, dels synes det Utskottet tvifvelaktigt,
om ej för behandlingen af ekonomiska författningsförslag den af
Kong], Maj:t föreslagna byraformen vore den bästa och med ärendenas
beskaffenhet mest öfverensstämmande.
Af. dessa skäl och då det å den sidan är af vigt att, vid bildandet
af nya institutioner, gränserna för deras verksamhet rätt utstakas, så att
icke genom brister i sjelfva planläggningen syftemålet mer eller mindre
förfelas, hemställer Utskottet.
a) att Kong] Maj:ts nådiga förslag om inrättande af en lagbyrå
för närvarande icke måtte af Riksdagen bifallas; och
b) att Riksdagen, vid anmälan af detta beslut, måtte — med hänseende
till angelägenheten ej mindre deraf, att de af förra lagkomitéen
och lagberedningen författade förslag i de delar, som
ännu icke blifvit till lag antagna, varda öfversedda och bearbetade,
samt att sakkunnige personer finnas att tillgå för utarbetande,
enligt särskilda nådiga uppdrag, af förslag till särskilda förordningar
angående ändringar och tillägg i någon eller några delar
af allmänna lagen, än äfven deraf, att för uppgörandet af förslag
till lagar och förordningar inom området för den ekonomiska
lagstiftningen arbetskrafter icke må saknas — i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag
framlägga förslag till fyllande af de behof, som i omförmälda
hänseenden förefinnas.
Af Herrar Grefve A. Passé, Carl lfcarsson, Jan Andersson, P. O.
Hörnfeldt, Grefve Ch. h. Piper och E. liey, h vi 1 k a förenade sig om ett
förslag till utlåtande, så lydande:
“Så väl af hvad sålunda blifvit aufördt, som af den belysning af
förevarande ämne, so in i Justitic-ombudsmannens vid innevarande riksmöte
afgifna berättelse (pag. 78—83) förekommer, har Utskottet funnit
behof vet af en inrättning, uteslutande egnad åt lagstiftningen, vara så fullständigt
Adagalagdt, att någon tvekan i afseende på anvisandet af derför
nödiga medel icke bör kunna uppstå. Bestämmandet af formen för en
dylik inrättning är deremot en fråga, som måste framkalla olika meningar,
men Utskottet föreställer sig, att härutinnan de olika åsigterna låta sig
förenas, om man vid ett sådant bestämmande fasthåller det syftemål, som
med inrättningen afses, den verksamhet, för hvilken den bör anordnas.
Vid utarbetandet af lagar och författningar, som tillhöra den Kongl. Maj:t
ensam förbehållna ekonomiska lagstiftningen är det otvifvelaktigt af vigt
att vederbörande Departements-chef, som derför skall bära ansvaret, äfven
är i tillfälle att direkt leda arbetena i den riktning, hvilken han anser
16
Stats-Utslwttets Utlåtande, N:o 11.
vara den rätta, helst det icke hör kunna förutsättas, att lian skulle till
pröfning och antagande befordra ett lagförslag, som han icke i allo gillade.
För behandlingen af dylika frågor lärer alltså den af Kong]. Maj:t föreslagna
lagbyrån vara fullt lämplig, men deremot synes den af motionären
ifrågasatta lagkomité ega obetingadt företräde, då man afser utarbetandet
af större lagförslag och, på sätt otvetydigt framgår af hvad här ofvan
finnes ur statsrådsprotokollet anfördt, är det just bearbetningen af vigtiga
delar af allmänna lagen, som Kongl. Maj:t med sitt förevarande förslag
åsyftat. Det af den med år 1850 upplösta lagberedningen afslutade lagverk
har visserligen sedermera tjenat till ledning vid utarbetandet af
strafflagen och några andra lagförslag, men till sina lmfvudsakliga delar
väntar det ännu på slutlig pröfning, och med hänseende till de förändringar
så väl särskilda delar af lagen, som äfven i vissa frågor allmänna
tänkesättet under de sista årtiondena undergått, kan det numera icke i
oförändradt skick till antagande framläggas. Öfverseendet och bearbetandet
af detta lagverk, så att det må kunna framläggas till Riksdagens
pröfning och antagande, anser Utskottet, lika med motionären, vara den
lmfvudsakliga uppgift, som bör lagkomitéen lemnas, utan att derigenom
från dess verksamhet uteslutes bestyret med omarbetande eller upprättande
af sådana förslag till mindre omfattande förändringar i gällande lag,
som antingen Kongl. Maj:t vill för Riksdagen framlägga eller al Riksdagen
blifvit till Kongl. AXapt ingifna. Fn i sadant syfte tillsatt komité
synes Utskottet böra, likasom förhållandet varit med de förra lagkomitéerna,
ega vid fullgörandet af sitt vigtiga arbete större sjelfständighet, än
som kan förväntas af ledamöterna i en inom ett statsdepartement inrättad,
under Departements-chefens direkta ledning ställd byra. Men äfven om
komitéen sålunda blefve vid sina arbeten fullkomligt oberoende, skulle
Justitie-statsministern icke derföre komma att sakna, allt inflytande pa
dess verksamhet, då på honom ankommer att välja de personer, dem
han vill till ledamöter i komitéen föreslå, hvarförutan det torde finnas
mest lämpligt att han såsom ordförande inträder i den granskningsnämnd,
hvilken, i likhet med hvad under gamla lagberedningens verksamhet egde
mm och efter samma grunder, som då följdes, lärer böra tillkallas för
minskning af de förslag till delar af allmänna lagen, som af komitéen
komma att utarbetas.
I fråga om utarbetandet af författningar, tillhörande den ekonomiska
lagstiftningen, har motionären visserligen alternativt framställt ett föislag,
men då detta, enligt hvad motionären sjelf an ty dt, torde böra underkastas
närmare pröfning, innan det till antagande ifrågakommer, har Utskottet för
när
-
17
Stats-UtsJcottets Uttdtande, N:o 11.
närvax-ande ansett sig icke kunna detsamma förorda, helst det nu å Justitie-departementets
stat uppförda anslag åt en byråchef för lagärenden
skulle, i händelse en lagkomité enligt de af Utskottet här ofvan antydda
grunder kommc till stånd, å hufvudtiteln bibehållas och således icke allt
biträde för den ekonomiska lagstiftningen saknas.
Vidkommande slutligen frågan om anvisandet af de för anordnandet
af en lagkomité erforderliga medel har Utskottet emot hvad förbemälda
motionär i sådant hänseende föreslagit icke haft annat att erinra, än att
det synts Utskottet mest lämpligt, att arvodena för komitéens särskilda
medlemmar icke af Riksdagen till beloppet bestämmas, utan hela arvodessumman
på extra stat ställes till Kongl. Maj:ts disposition att efter sig
företeende omständigheter fördelas.
I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,
a) att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts nådiga förslag om
inrättande af en lagbyrå, måtte i underdånig skrifvelse anhålla,
att Kongl. Maj:t täcktes tillsätta en lagkomité, under namn af
»Nya lagberedningen» och bestående af trenne ledamöter, med
åliggande att, i enlighet med den instruktion Kongl. Maj:t behagade
för dem utfärda, dels öfverse och bearbeta de af förra Lagkomitéen
och Lagberedningen författade förslag i de delar som
ännu icke blifvit till lag antagna, dels ock, efter särskilda nådiga
uppdrag, utarbeta förslag till särskilda förordningar angående ändringar
och tillägg i någon eller några delar af allmänna lagen; och
b) att Riksdagen till bestridande af kostnaderna för Nya lagberedningen
under år 1872 måtte på extra stat anvisa dels arfvoden
åt trenne ledamöter, 18,000 R:dr, och dels till ersättning
för flyttningskostnader samt till expenser 2,000 R:dr, eller tillhopa
ett belopp af 20,000 R:dr.»
af Herrar Liss Olof Larsson och K. Å. V. Kalistenius.
af Herr Jöns Rundbäck, som yttrade:
»Då Rikets Ständer vid 1859 — 1860 årens riksdag beslutade ett förhöjdt
anslag af 69,200 R:dr att utgå tills vidare i och för förstärkning af
ledamöternes antal i Konungens Högsta Domstol; så skedde detta på det
Högsta Domstolen måtte genom förstärkta arbetskrafter kunna undanarbeta
den stora balans af mål som då förefanns. Detta ändamål har så tillvida
vunnits, att då de balanserade målen vid 1861 års utgång utgjorde 2,201,
deraf 897 revisionsmål, så hade denna balans vid 1869 års slut nedgått till
444 mål, deraf 185 revisionssaker.
Pih. till Rilcsd. Prof. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.
Af förestående framgår, att en återgång till den före år 1860 för
Högsta Domstolen gällande stat nu i någon mån kan ega rum. Då härtill
jemväl kommer, att den granskningsskyldighet och utarbetning af nja
lagar och författningar, som hitintills ålegat Högsta Domstolen, blir i väsendtlig
mån förändrad och inskränkt, om eu ny lagberedning, på sätt Utskottet förordat,
blifver inrättad, kan äfven af denna anledning skäl förefinnas för en
inskränkning af antalet ledamöter i Högsta Domstolen, utan att man derföre
beliöfver äfventyra ett fördröjande af det egentliga lagskipningsarbetet,
helst anordningen ingalunda lägger hinder i vägen för Högsta Domstolen
att detta oaktadt arbeta på tvänne afdelningar.
På grund häraf, och då jag anser, det den angelägna lagberedningskommissionen
kan komma till'' stånd genom en utbrytning eller förminsknino-
i antalet af Högsta Domstolens ledamöter, och att den nya institutionen
måtte få eu sidoordnad, ej underordnad ställning till såväl Högsta
Domstolen som hos vederbörande Departementschef, samt att man således
ej beliöfver förökade anslag eller se sig om efter lämpliga personer: har
jag inom Utskottet yrkat, det nya lagberedningskornmissionen måtte på
det sätt tillkomma, att en utbrytning eller indragning af det antal ledamöter
som ansetts nödigt för den nya lagberedningskornmissionen, måtte
ske af Högsta Domstolen; och anhåller jag, att, om Kamrarne skulle biträda
denna åsigt och vilja lemna ett svar på Kongl. Maj:ts Proposition i ämnet
i denna syftning, ärendet i så fall blifver till Utskottet återremitteradt.»
Häruti instämde Herr Sven Nilsson i Efveröd.
Vid 3 dje punkten (angående löneförhöjning åt två vaktmästare) af
Grefve L. af Ugglas.
Vid 6:te punkten (angående straffarbetsfängelse inom Nya varfvet
vid Göteborg) af Herr K. A. V. Kallstenius, som yttrade:
»Då jag angående behöfligheten af det utaf Kongl. Maj:t, till ordnande
inom Nya varfvet vid Göteborg af ett för fångar af mankön afsedt
straffarbetsfängelse med 392 s. k. nattceller, äskade anslag, / 0,000 R:dr
för år 1872 och som lärer efterföljas af ett å minst 40,000 R:dr för år
1873 till samma fängelses fullbordande, har en från Utskotts-majoriteten
afvikande mening, så nödgas jag mot dess tillstyrkande af ifrågavarande
anslag för år 1872 reservera mig och får dervid anföra:
att, sedan Kongl. Fångvårdsstyrelsen, uti underdånigt memorial af
den 28 September 1869, hos Kongl Maj:t anmälde behofvet af någon
ytterligare rymlig fängelselokal för fångar af mankön, dömde till straffarbete
för längre tid än 2 år, och för sådant ändamål hemställde, huruvida
icke Nya varfvet vid Göteborg med tillhörande jordområde kunde för
flottans behof umbäras och för fångvårdens räkning tillsvidare upplåtas,
Stals-Utslcottets Utlåtande, N:o 11.
19
och Kongl. Maj:t, i nådigt bref den 14 derpå följande December, anbefallt
Fångvårdsstyrelsen låta uppgöra och till Kongl. Maj:t inkomma med plan
och kostnadsförslag till Nya varfvets fullständiga anordnande till ett straffarbetsfängelse,
jemte beräkning af kostnaderna för dess förvaltning och
bevakning, samt Kongl. Maj:t, uti nådigt bref den 20 sistlidne Maj till
Förvaltningen af sjöärendena, förordnat om utrymmande från Nya varfvet
af Skärgårdsartilleriets der förlagda depot till sist den 1 derpå följande
Oktober, att slutligen Kongl. Maj:t, den 27 nästlidne Juli, uppå Fångvårdsstyrelsens
framställning, medgaf, att kostnaderna för inredande af provisionelt
fängelse inom Nya varfvet finge med ett belopp af 13,200 R:dr
af fångvårdens förslagsanslag bestridas, så hafva så beskaffade omständigheter
inträffat, att väl kan ifrågasättas, om Kongl. Fångvårdsstyrelsen, med
dem för ögonen, skolat nu, såsom den 28 September 1869, göra enahanda
framställning angående Nya varfvets apterande till ifrågavarande straffarbetsfängelse,
och om ej föreslagna utgift, som för en gång komme att
drabba Statsverket med en summa af enligt kostnadsförslaget 110,000 R:dr
samt ärlig kostnad för förvaltning och bevakning 41,825 R:dr, hvartill med
fullt skäl kan läggas förlusten af ett i godt skick varande, dyrbart etablissement,
som vid ordnandet af landets försvar möjligen kan på ett bättre
sätt äu nu ifrågavarande användas, må kunna undvikas.
Så har nemligen, sedan Kongl. Fångvårdsstyrelsen den 3 Juni 1870
aflät sitt underdåniga memorial om detta nya fängelses anläggande och
Kongl. Maj:t den 27 derpå följande Juli månad för dess provisionela inredande
anvisade 13,200 R:dr af fångvårdens förslagsanslag, största delen
af södra och vestra sidorna af den qvadratiska fängelsebyggnaden i Malmö
af eldsvåda den 4 sistlidne September ödelagts. Oafvisligt är behofvet
att med första görliga iståndsätta detta fängelse, och antagligt är väl, att
dervid vunnen erfarenhet om ett sådants inrättande på det rymligaste och
bästa sätt kommer att göra sig gällande. Kongl. Fångvårdsstyrelsen ingick
också redan den 27 i samma månad till Kongl. Maj:t med förslag
om iståndsättande af den södra sidan och dess inredande till 112 celler
samt om uppbyggande, utom, sjelfva fängelselokalen, af ett stort arbetshus i
tre våningar samt några mindre arbetsbyggnader.
Kongl. Maj:t anslog den 7 sistlidne Oktober enligt fångvårdens förslagsanslag
till cellbyggnaden 34,000 Rdr och till arbetsbyggnaderna 56,000
R:dr eller tillsammans 90,000 R:dr, och dessa byggnader äru nu under
uppförande.
I sitt underdåniga memorial anmäler Fångvårdsstyrelsen, att, sedan
dessa byggnadsarbeten blifvit fullbordade, fängelset i Malmö kunde hysa
500 fångar, samt att Styrelsen var betänkt på att föreslå återuppbyggandet
20
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 11.
af fängelsebyggnadens vestra sida. Förslag härtill lärer ock redan vara
uppgjordt, och denna byggnad skall, enligt detsamma, komma att innehålla
240 celler samt kosta 128,000 R:dr. Hela fängelset i Malmö skulle då lemna
utrymme till 740 fångar.
Det slags fångar, hvarför fängelset å Nya varfvet i Göteborg skulle
begagnas, äro straffarbetsfångar af mankön, dömde till mera än två år
För
sådana äro afsedda fängelserna i Carlskrona, Malmö och å Långholmen
samt provisionela fängelset å Nya varfvet. De tre sistnämnda
upptaga jemväl försvarslöse dömde män, som ej böra gå till kronoarbetskorpsen.
Dessa två slag af fångar hafva hittills utgjort
vid slutet af år 1865 ................................................................ 1,303 st.
1866
1867
1868
1869
.........1,481
........1,572
.......1,875
....... 2,179
samt
„ „ „ 1870 ............................................................. F877 „
Under sista året har således deras antal nedgått med 302, och lika
antagligt som deras antals enorma tillväxt till och med året 1869 till stor,
om ej största, delen var föranledd af de föregående årens missgynnande
skördeförhållanden och den deraf beroende tryckta ekonomiska ställningen
i landet, lika antagligt är ock, att denna glädjande förminskning under det
sednaste året är att härleda från ett fördelaktigare skörderesultat under de
sednaste åren, samt att en ytterligare förminskning för de derefter närmast
följande är att hoppas, och bör härvid observeras, att för den klass af fångar,
som äro dömde för mera än två år, verkan följer först flera är efter
orsaken. Intet skäl förefinnes således, att det sistnämnda antalet skall ökas
för den närmaste framtiden, utan tvärtom; icke heller blifver, genom den
föreslagna byggnaden å Nya varfvet, hvartill sista delen af anslaget, 40,000
Rdr, först skulle utgå under 1873, något tidigare utrymme för dessa fångars
förvarande åstadkommet, än som kan beredas genom iståndsättande
af fängelset i Malmö, hvilket redan är påbörjadt; utan blifver för alla händelser
deras förvarande å redan befintliga fängelselokaler af nöden, tills
sistnämnda fängelse blifver färdigt att emottaga sin del deraf.
Utrymme finnes i Carlskrona för ............................. 400 fångar,
på Långholmen „ -................................ 900 „
och blifver i Malmö „ ................. ............ 740 „
Således för 2,040 fångar.
Som synes i bilagan N:o 1 till Kongl. Maj:ts proposition N:o 1 pag.
13, har fångantalet vid dessa fängelser under sednaste åren varit större än
Stats-lits kottets Utlåtande, N:o 11.
21
här uppgifvits der kunna rymmas, och af ofvanstående framgår, att det
vid 1870 års utgång befintliga fångantal med 163 nummer understiger det
som kan, då Malmö fängelse blir iståndsatt, inrymmas i dessa trenne fängelser,
— och om, mot förmodan, någon gång detta utrymme skulle blifva
otillräckligt, så finnas säkerligen andra lokaler att tillgå, helst som Fångvårdsstyrelsen,
under de synnerligen ogynnsamma förhållandena af branden
i Malmö och ett då för tillfället ännu ganska högt fångantal, derför ej saknat
utvägar.
Då således, enligt hvad jag tror mig ofvan hafva visat, ifrågavarande
fängelse för det närvarande är obehöfligt, och ett annat, eljest vigtigt ändamål
dermed, nemligen syftet att, genom fångarnes särskiljande i celler, åstadkomma
deras moraliska förbättring, väl knappast torde ernås, då cellerna
äro beräknade att byggas med brädväggar sig emellan, så synes mig Riksdagen
kunna och böra undvika ifrågasatta dryga utgift, som dessutom kommc
att medföra en årlig kostnad för fängelsets förvaltning och bevakning af
41,825 R:dr, hvarför jag tillåter mig vördsamt hemställa:
att Riksdagen måtte afslå hvad Kongl. Maj:t för ofvanberörda
ändamål äskat
Häruti instämde Herr Liss Olof Larsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1871:43 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra HufvudtiteL a1 i texten