Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Fj e r d e Hufvudtitel.

1871-02-23 · 30 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:13a, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Fj e r d e Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

1

K:o IS a.

Auk. till Riksrl. Kansli d. 23 Febr. 1871, kl. 6 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens

Fj e r d e Hufvudtitel.

(l:sta U. A.)

Under Riks-statens Fjerde Hufvudtitel, som innefattar anslagen

för Landtför svar s-departementet, finnes, enligt nu gällande Riks-stat, anvisadt:
i

penningar ................................................................ R:mt R:dr 7,043,242: 08.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor » » 2,097,695: 93.

indelt tionde och ersättning för indragna tionde
.

ans]ag -................................................................... » » .264,507: 39.

oindelt spanrnål 129,026 kubikfot, förslagsvis

a 2 R:dr 10 öre kubikfoten ..Ål1.. » » 270,954: 60.

eller tillhopa R:mt R:dr 9,676,400: —

Beträffande de vid innevarande riksmöte under denna hufvudtitel,

dels uti Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående statsverkets tillstånd

fjell behof, dels genom enskilde motionärers framställningar ifrågakomna

förändringar, hvilka.icke äro af beskaffenhet att böra af det utaf Riksdagen

tillsatta särskilda Utskott behandlas, får Utskottet här nedan afgifva

utlåtande.

L d t fö rs va r s - <] ep « rt em eu tet

Departementets Kansli-expedition.

l:o. Ull förhöjning i afföningen för de vid Expeditionen anställde

två vaktmästare, hvilka för närvarande i årlig lön åtnjuta, den ene 600

Bill. till RiJisä. Prof. 7871. 4 Sami. 1 Afd. 6 [Taft. 1

Avgående

löneförhöjning

för iva

vaktmästare..

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

R:dr och deri andre 500 R:dr, har Kong]. Maj:t, föreslagit, att Riksdagen

måtte bevilja ett belopp af 100 R:dr för dem hvardera, eller tillhopa 200

R:dr. Enligt hvad Ulskottet inhemtat hafva vid föredragning af tredje

punkten i Utskottets Utlåtande N:o 11, angående regleringen af utgifterna

under Riks-statens Andra Hufvudtitel, Kamrarne stadnat i skiljaktiga beslut,

i det Första Kammaren godkänt Utskottets i nämnda punkt gjorda

hemställan, att den af Kongl. Maj:t föreslagna löneförhöjning för tvänne

vaktmästare i Justitiestats-expeditionen icke måtte af Riksdagen beviljas,

hvaremot Andra Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, bifallit

Kongl. Maj:t.s nyssberörda nådiga förslag. Denna fråga kommer således

att genom gemensam votering afgöras och då billigheten synes fordra

att, derest för vaktmästarne inom nämnda departement aflöningen skulle

blifva förhöjd, äfven de för vaktbetjeningen i andra Stats-departement af

Kongl. Maj:t äskade löneförhöjningar varda af Riksdagen bifallna, hemställer

Utskottet,

att svaret å Kongl. Maj:ts nådiga framställning om

löneförhöjning för två vaktmästare vid Landtförsvarsdepartementets

Kansli-expedition måtte få affattas i

enlighet med det beslut, Riksdagen kommer att fatta

angående frågan om löneförbättring för tvänne i Justitiestats-expeditionen

anställde vaktmästare.

Indelta Arméen

Kavalleri- och Infanteri-regementena.

Angående 2:o. I afseende å detta anslag har Kongl. Maj:t föreslagit att,

‘rSäf 1™?, tör ersättning för åtskilliga mjöl- och sågqvarnsräntor, hvilka varit rege
qvnrvräntor.

inenten och korpser anordnade, men, jemlikt Kongl. Kungörelsen den

30 December 1863, blifvit afskrifna och följaktligen icke vidare komma

att utgå, nu måtte under anslaget uppföras:

penningar ..................................... ........................................................ R:dr 239: 23.

oindelt spanmål, 152 kubikfot 5 kannor, å 2 R:dr 10 öre » 320: 25.

eller tillsammans R:dr 559: 48,

hvaremot samma anslag i kolumnen för »indelt ränta och ersättning för

indragna räntor» borde minskas med ett motsvarande belopp, 559 R:dr

48 öre, så att anslagets i 1871 års Riks-stat upptagna slutsumma härigenom

icke blefve förändrad; hemställande Utskottet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande. N:o 13 a.

3

att Riksdagen måtte godkänna den af Kongl. Maj:t

sålunda inom anslaget för kavalleri- och infanteriregementena

föreslagna reglering.

Löneförbättringar vid indelta arméen.

3:o. Beträffande detta anslag har Kongl. Maj:t föreslagit att,

derest Kongl. Maj:t,s nådiga förslag om öfverföring till anslaget för indelta

kavalleri- och infanteri-regementena af ett förstnämnda anslag motsvarande

belopp, hvilket förslag kommer att af Särskilda Utskottet behandlas,

icke skulle blifva af Riksdagen godkändt, ifrågavarande anslag,

hvilket äfven framgent vore för afiöningen vid indelta arméen behöfligt,

då måtte fortfarande under ofvannämnda rubrik särskildt i Riks-staten

upplagas; och kommer Stats-Utskottet, derest förhållandena sådant påkalla,

att framdeles i denna fråga afgifva yttrande; hvilket Utskottet

här endast skolat anmäla.

VVermlamls Fältjägare-regemente.

4:o. I afseende å detta regemente har Kongl. Maj:t föreslagit,

bland annat, att de för regementets olika behof under år 1871 redan

bestämda anslag måtte, utan afseende å hvartderas särskilda ändamål,

få af Kongl. Maj:t gemensamt disponeras till bestridande af hithörande

utgifter, i enlighet med de förändrade förhållanden, som genom passevolansens

upphörande derstädes kunde inträda; och då, enligt hvad af

Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a pag. 9) inhemtas, kompanicheferna vid

regementet vägrat ingå på dem erbjuden förlängning under innevarande

år af hittills gällande vilkor för passevolansens utöfning; då således

materielens underhållande direkte för Kronans räkning måste redan med

detta år vidtaga; samt då den nuvarande allönings- och utgifts-staten

för regementet är uppgjord under beräkning af passevolansens bibehållande,

tillstyrker Utskottet,

att de för Wermlands Fältjägare-regementes olika behof

under år 1871 redan bestämda anslag måtte, utan afseende

å hvartderas särskilda ändamål, få af Kongl.

Maj:t gemensamt disponeras till bestridande af hithörande

utgifter i enlighet med de förändrade förhållanden,

som genom passevolansens upphörande kunna

inträda.

ingående

anslaget tili

lönt förbättringar

vid indelta

armé en.

Angående

dispositionen

af 1&71 års

anslag för

B er inlands

Fältjägareregemente.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

Angående 5:o. Beträffande detta, anslag liar Kong!. Maj:t föreslagit, dels

förhöjning af att> m(?c] afseende å beskaffenheten af de utgifter, för hvilkas bestriJegementena»

dande anslaget vorq äfsedt, och i öfverensstämmelse med hvad rörande

mathållnings- ett me(J <Jet ifrågavarande likartad t anslag under Femte Hufvudtiteln,

a,.slug nemligen anslaget för manskapets vid sjövapnet natura-underhåll, blifvit

vid sistlidna riksdag bestämdt, äfven anslaget till mathållning för manskapet

vid garnisonsregementena måtte erhålla egenskapen af förslagsanslag,

dels ock att, då det visat sig omöjligt att med anslagets nuvarande

belopp bestrida utgifterna för mathållningen vid garnisonsregementena,

och på grund af de i Statsråds-protokollet för den 9 nästlidne

Januari (Bil. N:o 3 a pag. 14 och 15) meddelade beräkningar,

anslaget måtte med 150,000 R:dr varda från sitt nuvarande belopp

320,000 R:dr förhöjdt till 470,000 R:dr och med sistnämnda belopp

såsom förslagsanslag uppfördt.

1 afseende å denna fråga bör Utskottet i minnet återkalla, hurusom,

i anledning af Rikets Ständers år 1861 församlade revisorers i

afseende på mathållningén vid ''garnisons-regementena i hufvudstad en

gjorda erinran, att födoämnena, till sin beskaffenhet oklanderliga, vore

till qvantiteten otillräckliga samt att manskapet vid berörda regementen

erhölle endast två mål om dagen, Ivongl. Maj:t, med ledning af upprättad

ny utspisningsstat för samtliga garnisonerande värfvade regementena,

grundad på manskapets utspisning med tre mål om dagen,

föreslog Rikets åren 1862 och 1863 församlade Ständer att, för beredande

af tillräckligare underhåll för ifrågavarande manskap, bevilja i dåvarande

mathållningsanslaget, 200,000 R:dr, en förhöjning af 175,000 R:dr.

Efter granskning af ej mindre den utspisningsstat, som sålunda

legat till grund för Kongl. Maj:ts nådiga förslag, än äfven ett annat af

dåvarande Krigs-kollegium förut uppgjordt förslag till sådan stat med

något lägre portionspris än det nyssnämnda, förklarade i underdånig

skrifvelse den 17 Oktober 1863 Rikets Ständer, att den förhöjning, som

i det af Krigs-kollegium först framlagda förslaget blifvit vidtagen, synts

vara för ändamålet tillräcklig, hvadan någon besparing i det af Kongl.

Maj:t äskade beloppet ansågs kunna ega rum, samt att Rikets Ständer

alltså endast i så måtto bifallit Kongl. Maj:ts nådiga framställning, att

anslaget blifvit från 200,000 R:dr förhöjdt till 320,000 R:dr. Den af

Riksdagen sålunda godkända provianteringsstat för värfvade garnisonsregementena

blef, jemlikt nådigt Bref den 10 November 1863, fastställd

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

5

att från 1864 års början och tills vidare lända till efterrättelse, dock

att åt direktionerna för manskapets mathållning öfverlemnades att med

så väl födoämnenas fördelning i olika mål, hvilka till antalet borde

vara tre om dagen, som dessa födoämnens utbytande emot andra lika

lämpliga proviantartiklar få efter omständigheterna och eget bedömande

från den allmänna spisordningen afvika, likväl under noggrant iakttagande

deraf, att, å ena sidan, högre kostnad icke genom ett sådant ombyte

föranleddes samt, å den andra, soldaten komme i fullt åtnjutande

af de för honom afsedda underhållsförmåner. Sedermera har denna

prov i anteri ngsstat ytterligare varit framlagd till Riksdagens granskning,

då vid 1867 års riksmöte tillämpning af densamma medgafs jemväl vid

indelta arméens garnisonsförstärknings- och gränseposterings-kommenderingar

(å Carlsten och i Grisslehamn).

Upphandlingen af erforderliga proviantartiklar tillgår, enligt hvad

Utskottet inhemta!, vid garnisons-regementena i hufvudstaden på det

sätt, att de särskilda regementenas ekonomidirektioner antingen för

ändamålet utlysa offentliga entreprenadauktioner, eller ock medelst kungörelser

i allmänna tidningarne infordra skriftliga anbud å leverering

af såväl de proviantartiklar, som ingå i den fastställda staten, som äfyen

de födoämnen, hvilka afses till utbyte mot en eller annan artikel

i normalstaten, hvarefter och sedan anbud erhållits, regementscheferna

sammanträda för att jemföra de pris, som af spekulanter äskats, för att

derefter söka åstadkomma nedsättning till de lägst erhållna å de särskilda

artiklarne. Sedan priset å portion, sådan den genom normalstaten

blifvit bestämd, slutligen blifvit faststäldt för hvarje särskild!

regemente, ega direktionerna göra utbyte proviantartiklarne emellan,

dock under noggrant iakttagande af den nådiga bestämmelsen, att

högre kostnad icke derigenom uppstår. Enahanda förfaringssätt eger

i allmänhet rum vid de öfriga värfvade regementena, men under de

senare åren hafva vid Husar-regementet Konung Carl XV och vid Vendys

Artilleri-regemente antingen icke några anbud å leverering af proviantartiklar

erhållits eller ock allt för höga pris blifvit för de olika

garnisonsorterna fordrade, hvadan ekonomi-direktionerna måst åtaga sig

att emot pris, som af Arméförvaltningen bestämts, ombesörja proviantcringen.

Det, på sätt ofvan är omförmäldt, vid 1862—1863 årens riksdag

uppförda anslag har städse visat sig otillräckligt. De första årens brister

uppgingo till jemförelsevis mindre betydliga belopp, eller för år 1864

till 44,166 R:dr 8 öre, för 1865 till 5,945 R:dr 7 öre och för 1866 till

47,850 R:dr. Samtliga dessa belopp blefvo af Fjerde Hufvudtitelns all
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

männa besparingar ersatta. 1867 års brist utgjorde 108,599 R:dr 86

öre och ersattes, jemlikt Kongl. Brefvet den 20 Maj 1868, dels af då

befintliga reservationer å anslaget för Artilleri-regementena och dels af

allmänna besparingarne å Fjerde Hufvudtiteln. För år 1868 steg bristen

till 220,049 R:dr 73 öre. Jemlikt föreskrifterna i Kongl. Brefvet

den 25 Maj 1869, minskades denna brist med 28,974 R:dr 12 öre från

nyssnämnda besparingar, hvaremot återstoden balanserades

med........................................................................... R:dr 191,075:61.

1869 års brist uppgick till............................................» 146,700: —

sä att hela den vid 1869 års slut balanserade

bristen utgjorde .................................................................... R:dr 337,775: 61.

Under år 1870 har denna brist blifvit minskad med 54,895 R:dr 47 öre

från Hufvudtitelns allmänna besparingar, dit, med Riksdagens medgifvande,

för sådant ändamål öfverförts en å anslaget till durchmarchekostnader

uppkommen behållning. Den nu å förevarande anslag balanserade

brist utgör således, på sätt under punkten 6:o härnedan är vidare

omförmäldt, 282,880 li:dr 14 öre.

Beträffande anlediiingarne till anslagets otillräcklighet yttrade

Arméförvaltningen uti underdånigt utlåtande af den 19 November 1869,

i anledning af Riksdagens revisorers anmärkning i afseende på den år

1867 uppkomna brist, »att den årligen uppkommande bristen å ifrågavarande

statsanslag berodde på dels stegrade pris å proviantartiklar i

följd af de senare årens svaga skördar, dels ock omöjligheten för befälet

sedan flera år tillbaka, under en allmänt rådande brist eller ringa

tillgång på arbete inom jordbruk och näringar emot tillförene, att kunna,

i enlighet med stat och passevolanskontrakt samt således äfven passevolantörernas

fördel, mellan exercistiderna permittera den härför afsedda

nummerstyrkan; och hade för öfrigt sedan år 1864, då anslaget började

utgå med sitt nuvarande belopp, pontonierbataljonen blifvit ökad med

240 man i nummer, för hvilkas mathållning kostnaden utgjorde mellan

femton och tjugu tusen Riksdaler om året.»

Redan vid 1869 års riksmöte meddelades Riksdagen att förhöjning

af ifrågavarande anslag vore af behof påkallad, men i betraktande

af statsverkets inskränkta tillgångar och enär, enligt hvad Arméförvaltningen

i afgifvet betänkande antydt, någon nedsättning i bristen under

den närmaste framtiden syntes vara att motse, ansåg Kongl. Maj:t någon

framställning till Riksdagen om förhöjning i berörda anslag då ej

böra ega rum. Da emellertid Arméförvaltningen uti underdånig skrifvelse

den 9 November 1869 ånyo anmält och ådagalagt anslagets otillräcklighet,

begärde Kongl. Maj:t af 1870 års Riksdag, att ifrågavarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stnts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

7

mathållningsamlag måtte med 100,000 R:dr förhöjas; men denna, af

Stats-Utskottet understödda, nådiga framställning vann icke Riksdagens

bifall. "

Under åberopande af hvad sålunda förekommit och då den provianteringsstat,

som ligger till grund för bestridandet af mathållningen för

manskapet vid garnisons-regementena, blifvit af Riksdagen pröfvad och

godkänd, samt de förhållanden, af hvilka beloppet af utgifterna för

denna mathållning betingas, icke kunna på förhand beräknas, kan Utskottet,

icke annat än understödja Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att det

för ändamålet anvisade anslag må såsom förslagsanslag uppföras, helst,

på sätt Kongl. Maj:t jemväl erinrat, Riksdagen, jemlikt underdånig skrifvelse

den 9 Maj 1870, vidtagit en dylik anordning med ett för likartadt

ändamål under 5:te Hufvudtiteln uppfördt anslag. Vidkommande åter

anslagets belopp skulle väl de stora brister, som under föregående åren

uppkommit, böra föranleda förhöjning till den af Kongl. Maj: t-föreslagna

summa; men då granskningen af de senare årens portionspris, hvaröfver

en specifik uppgift härhos bifogas (Bil. Kitt. B), synes berättiga

antagandet, att kostnaderna skola väsendtligen nedgå, anser sig Utskottet

ega skäl för den förhoppning att utgifterna skola kunna, åtminstone i

det närmaste, inskränkas inom det hittills beräknade beloppet, och Utskottet

hemställer derföre,

att anslaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.

måtte till oförändradt belopp af

320,000 R:dr såsom förslagsanslag uppföras.

Vidkommande härefter de behof af mera tillfällig natur, hvilkas

fyllande under den närmaste framtiden Kongl. Maj:t funnit angeläget

eller oundgängligt, har Kong]. Maj:t af Riksdagen i nåder äskat åtskilliga

extra anslag, hvilka i den nådiga propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof blifvit upptagna särskildt för sådana behof, till

hvilkas fyllande Kongl. Maj:t, ansett statsverkets nu disponibla tillgångar

vara tillräckliga, och särskildt för de behof, för anskaffning af

medel hvartill Kongl. Maj:t uti nyssberörda nådiga proposition föreslagit

särskilda utvägar.

Bland de i förra hänseendet äskade anslag äro endast de, som i

nästföljande fem punkter omförmälas, af beskaffenhet att nu höra af

Stats-Utskottet behandlas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-UtsJcottels Utlåtande N:o 13 a.

Angående betäckande

af en

brist i garnisonsregementenas

mathållnings

anslag.

Angående inlösen

af persedlar

för

Wermlands

Fältjägare-regemente.

Angående anslag

till Topografiska

korps<ns

arbeten.

6:o. Till ersättande af uppkommen brist i anslaget till mathållning

åt manskapet vid garnisonsregementena har Kong]. Makt äskat anvisande

af ett anslag å 282,880 R:dr 14 öre.

Härvid får Utskottet hänvisa till den utredning af förevarande

fråga, som under nästföregående punkt är meddelad; och då de grunder,

efter hvilka omförmälda mathållning är anordnad, äro af Riksdagen

gillade, då anslagets öfverskridande varit beroende af orsaker,

hvilka icke kunnat förekommas eller undanrödjas, samt då tillgång till

bristens betäckande icke inom Hufvudtiteln förefinnes, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen måtte till ersättande af den i anslaget

till mathållning åt manskapet vid garnisonsregementena

uppkomna brist bevilja för år 1872 ett extra

anslag af 282,880 R:dr 14 öre.

7:o. Vidare har Kongl. Maj:t äskat att till inlösen från kompanicheferna

vid Wermlands Fältjägare-regemente af vissa dem såsom passevolantörer

tillhöriga persedlar måtte anvisas ett belopp af 18,000 R:dr;

och då, på sätt under punkten 4:o härofvan är omförmäldt, passevolansen

vid berörda regemente redan med detta års ingång upphört samt

inlösandet af de ifrågavarande persedlarue af Arméförvaltningen förklarats

vara behöfligt och för Kronan fördelaktigt, hemställer Utskottet,

att till inlösen af persedlar vid Wermlands Fältjägareregemente

måtte såsom extra anslag för år 1872 anvisas

ett belopp af 18,000 R:dr.

8:o. Till fortsättande af Topografiska korpsens arheten har Kong].

Maj:t begärt anvisande af enahanda belopp, som under de senare åren

varit derför uppfördt, eller 60,000 R:dr.

Vid beviljande af innevarande års anslag anhöll sist församlade

Riksdag i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning,

i hvad mån de topografiska, ekonomiska och geologiska karteverken

kunde med hvarandra ställas i närmare samverkan, efter hvilken

plan i afseende å skalor, omfattning och utgifning dessa karteverk framgent

borde fortgå, samt i hvad mån kostnaderna derför kunde inskränkas;

och har i anledning häraf Kongl. Maj:t under den 13 Juli nästlidet

år uppdragit åt chefen för Topografiska korpsen, general-direktören för

landtmäteriet, chefen för statistiska centralbyrån och chefen för Sveriges

geologiska undersökning att under särskild ordförande häröfver afgifva

gemensamt underdånigt utlåtande. Detta utlåtande har ännu icke till

Kongl. Maj:t inkommit, men då det är af vigt att det ifrågavarande

kartearbetet

s. 9 Kontrollera mot PDF

St its- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

9

kartearbetet så mycket som möjligt påskyndas samt, enligt hvad Statsrådsprotokollet

(Bd. N:o 3 a, pag. 24) gifver vid handen, Kongl. Maj:t

icke lärer underlåta att, sedan det begärda yttrandet afgifvits och hunnit

pröfvas, anbefalla de åtgärder, som för vinnande af det utaf Riksdagen

angifna ändamål kunna finnas lämpliga, tillstyrker Utskottet,

att till fortsättande af Topografiska korpsens arbeten

må för år 1872 anvisas ett extra anslag af 60,000 R-dr.

!):o. dill understöd åt officerare för anställning i utländsk krigstjenst Angående ankar

Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 9,000 R:dr; och då det otvif- sla,J för °&''

velak tigt är af vigt att åt svenska officerare fortfarande beredes tillfälle T27T

att inhemta kännedom om främmande länders krigsinrättuingar och ut- länd,k h''igs''

bilda sig i sitt yrke, tillstyrker Utskottet, ° tJtnsL

att till understöd åt oflicerare för anställning i utländsk

krigstjenst må för år 1872 på extra stat anvisas ett

belopp af 9,000 R:dr.

10:° Till befrämjande af skarp sky ttevässndet har Kongl. Majit äskat Angående

ett extra anslag af 100,000 R:dr. »lag för »karp
För

innevarande år är till nämnda ändamål endast an visad t ett tkyUevåtfndet

belopp af 70,000 R:dr; men då af hvad i Statsråds-protokoli.et (Bil. N:o

3 a, pag. 25) är beträffande denna fråga anfördr, synes framgå såväl att

anslaget är till det nu uppgifna beloppet behöfligt, som äfven att de

åtgärder, för hvilka det är afsedt, skola kraftigt verka till skjutfärdighetens

allmännare utveckling, tvekar Utskottet icke att tillstyrka,

att till skarpsky t te väsendets befrämjande må för år

1872 på. extra stat anvisas ett belopp af 100,000 R:dr.

I afseende åter å de större behof, hvilkas tillgodoseende Kongl.

M;|j:t ansett påkalla anlitande af särskilda utvägar, äro följande nådiga

förslag af beskaffenhet, att tillhöra Stats-Utskottets behandling; och får

Utskottet härvid nämna, att Utskottet vid dessa frågors bedömande utgått

från den åsigt, att anskaffandet af tidsenlig krigsmateriel är en angelägenhet,

för hvilken, liksom för oundgängligen nödiga befästningsarbeten,

nationen icke lärer tveka att pataga sig de för målets vinnande

erforderliga uppoffringar, hvarförutan Utskottet ansett för ett ändamålsenligt

anordnande af dessa anskaffningar och arbeten det vara af vigt,

Bill. täl Biksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 6 Höjt, 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

att, jemte det de anslag, som böra i den nu föreliggande statsregleringen

ingå, af Riksdagen anvisas, Kongl. Maj:t må erhålla kännedom om,

hvilka belopp i sådant hänseende kunna äfven för den närmaste framtiden

vara att påräkna. Endast derigenom kan det blifva för Regeringen

möjligt att så ordna beställningarnc, att inom landet befintliga industriela

anläggningar finna för sig fördelaktigt, att vid sina verkstäder företaga

de utvidgningar, som för arbetenas utförande, utan utländska fabrikanters

anlitande, erfordras. De stora summor, om hvilkas beviljande

här är fråga, kunna dymedelst till betydlig del komma industrien

till godo.

Artilleribehof.

Angående an ll:o. För uppsättning af Fältartilleri-mciteriel har Kongl. Maj:t äskat

»lag uii fält- ett belopp af 1,102,743 Riksdaler.

art ill er rma- 7

lerieL På sätt de utaf Chefen för Landtförsvars-departementet, uti hans

den 29 December nästlidet år afgifna underdåniga memorial med förslag

till landtförsvarets ordnande, åberopade uppgifter, hvilka härvid bifogas

(Bil. Ditt. C. och 1).), gifva vid handen, är detta belopp beräknadt för

kompletterande och anskaffande af erforderlig materiel för fältartilleriets

ökande till en styrka af 180 kanoner med nödig reserv, hvilken tillökning

Departementschefen ansett vara af oafvisligt behof påkallad; och

har Departementschefen dessutom förklarat en skyndsam anskaffning af

berörda materiel vara desto angelägnare, som, enligt hvad t. f. Generalfälttygmästare!)

anmält, en ej ringa del af den nu befintliga fältartillerimaterielen,

i anseende till ålder, torde inom en ej särdeles aflägsen framtid

behöfva mot ny utbytas.

Enligt en från Landtförsvars-departementet under den 10 innevarande

månad Utskottet meddelad uppgift å de extra anslagsbelopp, som,

enligt uppgjorda approximativa beräkningar, voro afsedda att under

åren 1871 och 1872 för arméens behof användas, dels till befästningar

och andra byggnadsarbeten, dels ock till materiel, är utaf de för anskaffning

af fältartillerimateriel begärda medel ett belopp af 180,000 R:drberäknadt

att under år 1872 användas; och Utskottet hemställer derföre,

att Riksdagen måtte bevilja den af Kongl. Maj:t för

fältartillerimateriel äskade summa, 1,102,743 Riksdaler,

och deraf anvisa såsom extra anslag för år 1872 ett

belopp af 180,000 Riksdaler.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

11

12:o. Till fästnings- och positionskanoner har Kong!. Mai: t föreslagit

beviljande af 551,000 Riksdaler.

Utaf denna summa är ett belopp af 200,000 Riksdaler afsedt att

under år 1872 användas för tillverkning af grofva kanoner med lavetter

och projektiler, hvadan Utskottet tillstyrker,

att Riksdagen måtte bevilja den af Kongl. Maj:t till

fästnings- och positionskanoner äskade summa, 551,000

Riksdaler, och deraf anvisa såsom extra anslag för

1872 ett belopp af 200,000 Riksdaler.

13:o. Till 150,000 stycken infanterigevär har Kongl. Maj:t begärt en

summa af 4,500,000 Riksdaler.

Vid slutet af nästlidet år utgjorde antalet färdiga gevär 76,623

stycken, hvarförutan ytterligare omkring 20,000 stycken kunna med redan

anvisade medel åstadkommas. Enligt hvad Chefen för Landtförsvars-departementet

uti förberörda underdåniga memorial anfört, vore ett antal

af 237,000 stycken gevär det minsta, som måste finnas att tillgå, så framt ej

i farans stund fosterlandets försvar skulle äfventyras. Detta minimiantal

skulle genom den anskaffning, för hvilken Kongl. Maj:t nu begärt

medel, endast obetydligt öfverskridas.

För närvarande tillverkas vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori dagligen

omkring 50 gevär, hvilket, beräknadt efter 300 arbetsdagar, skulle

utgöra 15,000 gevär om året; men då icke med full säkerhet kunnat

antagas, att en så högt uppdrifven verksamhet skulle allt framgent kunna

orubbad fortgå, har t. f. General-fälttygmästaren för innevarande år beräknat

tillverkningen vid nämnda faktori endast till 12,000 stycken. Enär

vidare från Husqvarna faktori en leverans af 10,000 stycken årligen

kunde påräknas samt vid artilleriets reparationsverkstäder förändring af

3,000 stycken äldre gevär borde kunna medhinnas, har t. f. General-fälttygmästaren

beräknat medelsbehofvet för innevarande år på följande

sätt, nemligen:

för 12,000 nya gevär å 25 R:dr...................................................... 300,000: —

» 10,000 dito dito å 36: 50........................................................ 365,000: —

» 3,000 förändrade gevär k 20 R:dr.......................................... 60,000: —

eller tillhopa R:dr 725,000: —

Då nu vid detta års början den för gevärstillverkninningen

disponibla behållning beräknats till R:dr 327,000: —

och innevarande års anslag utgör.................. » 200,000: — 527,000: _

skulle alltså i årsbehofvet uppstå en brist af.................. R:dr 198,000: —

Angående anslag

till fästnings-

och positionskanoner.

Angående anslag

till infanterigevär.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Anslag till hopparpatroner.

Angående

väckt förslag

om uppgörande

af fullständig

plan för

befästningsväsendet.

Enligt förberörda, från L a n d t fö r s v a r s - d e p ar temeritet meddelade

uppgift år jemväl utaf den summa, Kong). Maj:t för gevärstillverkning

begärt, sistnämnda belopp, 198,000 R:dr, afsedt, för innevarande års behof,

hvarjemte ett belopp af 1,050,000 Riksdaler beräknats kunna, användas

under år 1872, då, till följd af redan beslutad utvidgning, tillverkningen

vid Husqvarna faktori lärer komma att högst betydligt ökas.

Med hänseende till hvad sålunda förekommit, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen måtte bevilja den till infanterigevär af

Kongl. Maj:t äskade summa, 4,500,000 Riksdaler, samt

deraf såsom extra anslag anvisa att innevarande år

utgå 198,000 R:dr och för år 1872 1,050,000 Riksdaler.

14:o För tillverkning af kopparpatroner är begärdt ett belopp af

204.000 Riksdaler

Behållningen af kopparpatroner utgör för närvarande omkring 81

millioner och det nu begärda anslaget är afsedt att öka. denna behållning

till det belopp af 12 millioner stycken, hvilket Chefen för Landtförsvars-de

partemen tet ansett såsom reservtillgång tillräckligt endast i

betraktande dels deraf, att två fabriker för patrontillverkning funnes

inom landet inrättade, hvilka, i händelse af behof, kunde medgifva en

ganska högt uppdrifven produktion, dels att ett reservupplag af patronmetall

funnes att tillgå, för den händelse förhållandena skulle påkalla en

betydligt ökad tillverkning. Förutom den för innevarande år disponibla

tillgång, 46,000 Riksdaler, är utaf ifrågavarande anslag ett belopp af

44.000 Riksdaler afsedt för detta års arbeten, hvarjemte återstoden,

160.000 Riksdaler, skulle för år 1872 vara erforderlig.

Utskottet tillstyrker,

att Riksdagen måtte bevilja det af Kongl. Maj:t till

kopparpatroner äskade anslagsbelopp, 204,000 Riksdaler,

att såsom extra anslag utgå med 44,000 R:dr under

innevarande år och 160,000 R:dr år 1872.

j? . ; , f !.!''>

Fortiflkationsbehof.

15:o. Uti eu inom Riksdagens Andra Kammare väckt, till Statsutskottet

remitterad motion (N:o 131) har Herr J. Mankell. af anförda

skål föreslagit, det måtte Riksdagen dels hos Kongl. Maj:t i underdånighet

anhålla, att Kong]. Maj:t täcktes, om möjligt till nästa riksdag

låta framlägga en, i enlighet med vissa af motionären angifna grunder

s. 13 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

13

och bestämmelser utarbetad, plan för rikets fästningsanläggningar i dess

helhet, med afseende fästadt derå, att de af motionären föreslagna fästningsarbetena

skulle inom en viss kortare tid kunna fullbordas, dels ock

till verkställande af denna plan under nästkommande statsregleriimsperiod

anslå en summa af 500,000 Riksdaler.

Kongl. Maj:t har, på sätt härnedan vidare omförmäles, af Riksdagen

äskat anslag för fåstningsbyggnader vid Carlsborg, Waxholm och

Carlskrona samt i Norrland. Emellertid synas, efter hvad Chefens för

Landtförsvars-departementet ofvanberörda underdåniga memorial af den

29 December 1870 gifver vid handen, äfven flera andra befästningsarbeten

vara till utförande i en framtid afsedda, ehuru i fråga om beskaffenheten

och omfånget af dessa arbeten någon plan, så vidt Utskottet

har sig bekant, ännu ej finnes uppgjord. För de till anläggande inom

Norrland afsedda befästningarne lära ej heller planer vara utarbetade

(dier de orter bestämda, der de skulle uppföras. Det vill af det anförda

synas som skulle numera vara afsedt att i vidsträcktare mån än hittills

grunda landets försvar på befästningar, och under sådant antagande anser

Utskottet, lika med motionären, det vara af vigt, att ett fullständigt

förslag i afseende på befästningsväsendet, varder för Riksdagen fram lagd t,

och således finner sig Utskottet böra motionärens i sådant hänseende

gjorda framställning till bifall förorda; men deremot kan Utskottet icke

biträda deri af motionären yttrade åsigt, att Riksdagen skulle på förhand

uttala sig i afseende på de hufvudsakliga grunder, efter hvilka befästningsväsendet

skulle ordnas. För ett sådant uttalande skulle erfordras

eu fullständig utredning, som hvarken nu föreligger eller kan af Utskottet

åstadkommas. Utskottet hemställer derföre,

att Riksdagen måtte i underdånighet anhålla, att, för

den händelse numera skulle vara afsedt att i vidsträcktare

mån än hittills grunda landets försvar på befästningar,

Kongl. Maj:t då täcktes, om möjligt till nästinstundande

riksdag, framlägga fullständig plan för

rikets befästningsväsende, sådant det kan vara afsedt

att bringas till verkställighet.

Carlsborg.

16:o. I afseende å denna fästning

Riksdagen måtte anvisa till hufvudvallen

rande af förrådsbyggnader 920,000 R:dr,

har Kongl. Maj.t begärt, att Angående an

600,000 R:dr och till uppfö- sl"!l tMCarh~

eller tillhopa 1,520,000 R:dr. borssfäM^

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13 a.

Enligt den uppgift, som blifvit Utskottet lemnad, äro af dessa

medel nedannämnda belopp beräknade att under innevarande och nästkommande

år användas, nemligen:

År 1871.

Till fullbordande af de nu under arbete varande persedel
-

förrådsbyggnaderna......................................................

R:dr

59,300: —

» kompletterande af slutvärnets inredning..................

))

25,000: —

» kronoarbetskorps-kasernens flyttning...........................

»

20,000: —

» hufvudvallen.....................................................................

))

25,000: —

eller tillsammans

R:dr

129,300: —

År 1812.

Till kronoarbetskorps-kasernens flyttning........................... R:dr 20,000: —

» hufvudvallen........................................................................ » % 75,000: —

» påbörjande af det nya förrådshuset för Intendents
och

Fortifikations-departementen........................ » 150,000: —

» dito dito för Artilleriet.....................................................»_ 150,000: —

eller tillsammans R:dr 395,000: —

Med det nu af Kongl. Maj:t äskade beloppet 1,520,000 Riksdaler

komma såväl ofvan omförmälda förrådsbyggnader, som äfven hufvudvallen

att fullbordas, och första vilkoret för fästningens användbarhet

blir derigenom uppfyldt.

Utskottet hemställer derföre,

att Riksdagen måtte bevilja den för fästningsarbetena

vid Carlsborg af Kongl. Maj:t äskade summa 1,520,000

Riksdaler, och deraf anvisa såsom extra anslag för innevarande

år 129,300 R:dr och för år 1872 395,000 R:dr.

Waxholm.

Angående anslag

till Waxholms

fästning.

17:o. För befästningsarbetena uti inloppen till Stockholm har

Kongl. Maj:t föreslagit beviljande af nedannämnda belopp:

till Fredriksborgssundets befästning .......... 158,680: —

» fullbordande af försänkningarne ....................................... 188,400: —

» jerntornen ................................................................................... 616,680: —

bepansringarne ....................................................................__ 170,000: —

eller tillsammans R:dr 1,133,760: —

))

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande No 13 a.

15

Häraf äro beräknade för användning

under dr 1871:

till nedre verket vid Fredriksborgssundet ............................... 58,680: —

» bépansringar ............................................................................. 170,000: —

» försänkningar.............................................................................. 94,200: _

tillhopa R:dr 322,880: —

och under år 1872:

till nedre verket vid Fredriksborgssundet ................................. 100,000: _

» försänkningarnes fullbordande............................................... 94,200: _

tillhopa R:dr 194,200: —

Samtliga de till skyddande af inloppen till Stockholm nu föreslagna

arbeten äro således afsedda att utföras under innevarande och

nästkommande år, utom de för användning vid Fredriksborgssundet

beräknade jerntornen. I afseende å dessa förekommer dessutom att

de, enligt 1867 års . befästningskomités åsigt, icke tillhöra de arbeten,

som för första stadiet af befästningarnes försvarbarhet erfordras, och

det har derföre synts Utskottet, som skulle med anvisandet af medel

för dessa, torn kunna tills vidare anstå, helst meningarne om deras

konstruktion och beskaffenhet lära vara väsendtligen olika och således

kostnaderna ännu ej kunna med någon tillförlitlighet beräknas.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen måtte Kongl. Maj:ts nådiga förslag om

anvisande af medel för befästningarne uti inloppen

till Stockholm endast på det sätt bifalla, att för sådant

ändamål anvisas ett belopp af 517,080 Riksdaler att

såsom extra anslag utgå med 322,880 R:dr under

innevarande år och återstoden, eller 194,200 R:dr, år

1872.

Carlskrona.

18:o. För befästningarne vid Carlskiona hamn och vid Hvita

Krog har Kongl. Maj:t äskat ett belopp af 3,750,000 Riksdaler.

Beträffande försvaret af Carlskrona tillåter sig Utskottet i minnet

återkalla, hurusom, enligt hvad det Kongl. Maj:ts till sistlidne Riksdag

aflåtna nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof bilagda

statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden gifver vid handen, dåva
-

Angående anslag

för befästningar

vid

Carlskrona.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

rande chefen för fortifikationen, med erinran derom, att Riksdagen

under tre på hvarandra följande år funnit sig förhindrad bevilja de

anslag, Kongl. Maj:t begärt för fortsättande af befästningsarbetena vid

Carlskrona, förmält sig, under antagande att anledningen till nämnda

förhållande förnämligast vore att söka i Riksdagens önskan att så litet

som möjligt splittra de medel, som kunde till befästningarne beviljas,

anse ändamålslöst att för då instundande statsregleringsperiod ifrågasätta

något anslag till befästningsarbetena i Carlskrona skärgård. I)å

emellertid den tanken hos mången torde finnas, att man i händelse af

ett hastigt påkommande krig skulle kunna genom provisionel försvarsanstalter

sätta Carlskrona i säkerhet, och att således de permanenta

befästningsarbetenas afstadnande äfven ur militärisk synpunkt ej vore

till någon verklig skada, ansåge chefen för fortifikationen sig pligtig att

öppet och oförbehållsamt, uttala den sanningen, att Carlskrona, utan

permanenta befästningar och i synnerhet utan en genom eu permanent

försänkning betydligen förminskad bredd af stora inloppet, ej kunde

försvaras mot ett allvarsamt anfall af en vår egen betydligt öfverlägsen

flotta. Lika visst som det vore, att Carlskrona, Sveriges bäst belägna

och snart sagdt enda verkligen fullgoda örlogshamn, med tillhjelp af

tj en liga befästningar, kunde lättare försvaras, än de flesta andra större

örlogsetablissementer i Europa, ehuru kostnaderna för mot nutidens

kraf svarande befästningar derstädes alltid måste uppgå till betydliga

summor, lika visst vore det ock, att inga provisionel anläggningar,

intet, om än så betydligt antal trupper, eller i hast derstädes uppställda

kanoner, kunde betrygga denna ypperliga hamn mot att falla i fiendens

hand. Om Sverige råkade i krig med, snart sagdt, hvilken som helst

af sina grannar, skulle Carlskrona, i sitt nuvarande ofullkomliga försvarsskick,

efter all sannolikhet blifva operationsföremål för fiendens

flotta, dels emedan hvar och en tilltagsen sjöman insåge att han här

kunde skörda en triumf, dels ock emedan Carlskrona hamn erbjöde

många, och stora fördelar för en i Östersjön opererande flotta. För oss

återstode då att genom provisoriska anläggningar söka afhålla fienden,

ehuru med föga utsigt att deruti lyckas, men med gifven uppoffring af

krafter och materiel, som i sådant fall vore väl behöflig;'', på andra

ställen, •— eller oek att genom etablissementets utrymmande och de

der befintliga befästningarnes demolerande spara våra rörliga stridskrafter

och minska fiendens triumf. Båda dessa alternativ skulle kännas

påkostande och förödmjukande, då det gällde den sedan två århundraden

erkända hufvudstationen för Sveriges flotta, hvars fall ej

kunde

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

17

kunde undgå att göra ett för oss olycksbådande intryck i Europa. Det

vore ock derföre angeläget att svenska folket på förhand erhölle kännedom

om hvad det hade att befara och hvaruti orsaken härtill vore att

söka. En fiottstation och en örlogshamn, som ej kunde försvaras, skulle,

enligt chefens för Fortifikationen åsigt, ej kunna undgå att vara ett

ständigt föremål för oro och bekymmer, till dess den blefve antingen

satt i försvarbart skick eller ock — utrymd.

Uti ofta åberopade underdåniga memorial af den 29 December

1870 har chefen för Landtförsvars-departementet i afseende på Carlskronas

befästande yttrat, att frågan derom tvifvelsutan vore af den art, att

ingen för landets försvar nitälskande krigsstyrelse kunde undgå att ånyo

upptaga den, för att bringa den under statsmakternas ompröfning och

afgörande. Angelägenheten att skydda svenska flottans hufvudstation,

att kunna lemna en allierad flotta en säker tillflyktsort, samt att förhindra

en fiendtlig makt att sätta sig i besittning af vår förnämsta

örlogshamn, voro skäl redan ofta hörda, och som måhända af senare

tiders händelser erhållit en än djupare betydelse. Hvad gestalt Sveriges

sjöförsvar än måtte komma att få, så skulle Carlskrona dock fortfarande

förblifva den ort, der nybyggnad och reparation af våra krigsfartyg

företrädesvis komme att ske. Härtill behöfdes förråder, dockor, verkstäder

och anläggningar af fyrfaldiga slag och uppgående till högst

betydliga värden. Att en ort, afsedd till sådant ändamål, ej borde blifva

oförsvarad, vore, enligt Departementschefens åsigt, alldeles obestridligt.

Det värde Carlskrona hamn och anläggningar kunde komma att ega

för en allierad flotta, som uppträdde i Östersjön, hade ock ofta blifvit

framhållet och förtjenade tvifvelsutan allt afseende. Slutligen borde ej

förbises behofvet af att äfven för 1 andtförsvarets räkning i södra Sverige

hafva en sluten fast plats till förrådsort, i händelse af en fiendtlig landstigning

i våra sydliga trakter.

De åsigter, som sålunda blifvit uttalade angående den utomordentliga

vigten deraf, att det hittills försummade befästningsarbetet vid

Carlskrona utan uppskof företoges, kan Utskottet icke annat än biträda,

och det icke minst med hänseende till den stora strategiska betydelse

äfven för landtförsvaret ifrågavarande plats eger. Utskottet tvekar derföre

icke att tillstyrka Riksdagen beviljande af de för ändamålet erforderliga

medel, helst, enligt den nu uppgjorda befästningsplanen, kostnaderna

blifvit inskränkta, så att, enligt approximativ beräkning, arbetena

antagas kunna med det nu af Kong!. Maj:t föreslagna beloppet

fullbordas; men deremot har Utskottet, med hänseende till de betydliga

Bih. till RiJcsd. Prof. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Angående an

.slag för befästningar

i

No vriand.

Angående anslag

till lcasern-etoblissemtnt

för Svea

artilleriregemente.

18 Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 «.

utgifter för laudtförsvaret, hvilka Utskottet kärofvau tillstyrkt, ansett

sig icke kunna föreslå Riksdagen att i den statsreglering, som nu kommer

att uppgöras, upptaga för ifrågavarande ändamål så betydliga

summor, som, enligt den Utskottet lemnade uppgift, varit för innevarande

och nästkommande år påräknade, eller tillhopa 700,000 R:dr,

utan hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte bevilja den af Kongl. Magt för

befästningarne vid Carlskrona hamn och vid Hvita

Krog äskade summa, 3,750,000 Riksdaler, och deraf

anvisa såsom extra anslag att utgå under innevarande

år 150,000 R:dr och för år 1872 200,000 R:dr.

Norrland.

19:o. Till anläggning af depot och befästningar i Norrland är

begärdt ett anslag af 750,000 Riksdaler; men dä, på sätt ofvan är antydt,

någon plan i afseende å dessa befästningars läge och beskaffenhet

ännu icke är uppgjord, föreställer sig Utskottet, att, oaktadt anläggningen

af dylika verk i de norra provinserna otvifvelaktigt är för landets

försvar af synnerlig vigt, med anvisandet af derför erforderliga

medel dock kan för närvarande anstå; och Utskottet hemställer derföre,

att. det af Kongl. Maj:t> till anläggande af depot och

befästningar i Norrland äskade belopp icke må af

Riksdagen beviljas.

Byggnadsbehof.

20:o. Till ett kasern-etablissement för Svea artilleriregemente har

Kongl. Maj:t äskat ett anslag af 1,000,000 Riksdaler, deraf 100,000 R:dr

äro afsedda för innevarande år och 450,000 R:dr för år 1872.

Behofvet af en kasernbyggnad för Svea artilleriregemente är redan

längesedan af Representationen erkändt, och otvifvelaktigt är att detta

behof alltjemt ökas; men då för närvarande så många och så högst

betydliga anslag af beskaffenhet att icke kunna undanskjutas äro för

landtförsvaret begärda, har Utskottet ansett sig ej böra Kongl. Maj:ts

förevarande framställning understödja, utan hemställer,

att det af Kongi. Maj:t för Svea artilleriregementes

etablissement äskade anslag, 1,000,000 Riksdaler, icke

måtte af Riksdagen beviljas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Sta(s-Utskottets Utlåtande N:o 13 n.

21 :o. Vidare har Kongl. Maj:t begärt ett extra anslag af 42,875 Angående

Riksdaler för uppförande af en kasernbyggnad i Wisby; varande af

nämnda summa 20,000 R:dr beräknade för innevarande år och 22,875 whby.

R:dr för år 1872.

Redan vid 1865—-1866 års riksdag föreslog Kongl. Maj:t anvisande

af medel för en kasernbyggnad åt Gotlands Nationalbevärings

artillerikorps’ stamtrupp, men Rikets Ständer förklarade uti underdånig

skrifvelse den 9 Juni 1866, att, oaktadt företedda handlingar vitsordade

militärbefälets framställning om den nu begagnade kasernens dåliga

beskaffenhet, Rikets Ständer likväl, enär truppens inqvartering ålåge

Wisby stad, som i frågan icke meddelat hufvudsakligt yttrande, ansett

sig icke kunna bevilja det begärda anslaget.

Etter det Kongl. Maj:t i anledning af denna Rikets Ständers

skrifvelse anbefallt militärbefälet på Gotland att, efter stadsfullmäktiges

i Wisby hörande, sig ånyo i ämnet utlåta, inkom militär befälet, till åtlydnad

häraf, under den 6 Oktober 1866 med ett af bemälde stadsfullmäktige

afgifvet yttrande i ämnet, dervid stadsfullmäktige medelst

utredning öfver stadens i ekonomiskt hänseende betryckta ställning sökt

ådagalägga omöjligheten för staden att på egen bekostnad uppföra den

erforderliga kasernen, men med förklarande likväl att, derest Staten

åtoge sig att bygga och underhålla ny kasern, staden Wisby vore villig

att till Staten afstå det nu till kasern använda staden tillhöriga hus; -—

och förmälde sig militärbefälet, med upplysning tillika att berörda till

kasern begagnade, staden tillhöriga byggnad, ehuru brandförsäkrad till

5,000 R:dr, knappast kunde vid försäljning anses komma att inbringa så

högt belopp, böra stadsfullmäktiges förrberörda uppgifter vitsorda; vidhållande

militärbefälet för öfrigt sina förut uttalade åsigter rörande nödvändigheten

af ny kasernbyggnads uppförande.

Utaf de ärendet rörande handlingar, hviika varit Utskottet delgifna,

inhemtas vidare, att de utgifter, som staden Wisby dels för underhåll

af manskapets vid artilleristamtruppen servispersedlar samt eldning

och upplysning, dels i s. k. servispenningar till truppens befäl

under de senaste tre åren fått vidkännas, årligen i medeltal utgjort

vid pass 1,150 R:dr samt att såväl servisens underhåll som eldning och

lyshållning beräknats efter uppförandet af den föreslagna kasernbyggnaden

skola drabba statsverket, hvaremot den kontanta servisersättning,

som skulle af staden erläggas, endast beräknats till 131 R:dr 25 öre.

Behofvet af den ifrågavarande kasernbyggnaden är redan förut

af Representationen erkändt, och antagligt synes att detta behof alltjemt

tillväxer, men då Utskottet icke anser med billighet öfverensstämmande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Angående

låneunderstöd,

åt vapenfabriker.

Angående

de till skarpskytt

föreningar

ne uti emnade

exercisgevär.

50 Siats- Utskottets. Utlåtande N:o 13 a.

att Staten skulle vidkännas en så betydlig uppoffring under det staden

Wisby derigenom skulle vinna befrielse från fullgörandet af skyldigheter,

som obestridligen densamma åligga, har Utskottet icke kunnat

Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning till obetingadt bifall

förorda. Nämnda stad har visserligen förbundit sig att till Kronan afträda

den nu till kasern begagnade byggnad, men, oberäknadt att

denna ej lärer kunna för något Statens behof användas och i händelse

af försäljning skulle, såvidt handlingarne föranleda, inbringa en köpeskilling,

vida understigande det af stadsfullmäktige angifna värdet,

skulle äfven detta icke motsvara de utgifter, staden nu får för ifrågavarande

ändamål vidkännas. Utskottet får derföre hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

måtte af Riksdagen endast på det sätt bifallas, att

till kasernbyggnad i Wisby anvisas ett extra anslag

af 42,875 R:dr, att utgå med 20,000 R:dr under innevarande

år och 22,875 R:dr år 1872, under vilkor att

staden Wisby förbinder sig att, efter det staden blifvit

från truppens inqvarterande befriad, årligen utgifva

en kontant servisersättning af 1,150 R:dr.

22:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottets

behandling remitterad motion (N:o 31) har Friherre C. A. J. Rank

föreslagit, att af statsmedel 500,000 R:dr Runt eller annan lämpligare

summa måtte anslås att hållas räntefritt eller i amorteringsväg sådana

personer eller bolag tillhanda, som vid tjenliga ställen i Wermland eller

nordvestra Sverige åtoge sig anlägga och bekosta ett gevärsfaktori och

ett kanongjuteri för effektuerande af gevär och kanoner för Statens

räkning på det sätt och i den ordning, som det täcktes Kongl. Maj:t

a i t närmare förordna och bestämma.

Motionären har icke ens antydt, att någon eller några personer

skulle finnas beredvilliga att nu företaga de af honom ifrågasatta anläggningarne

och då det icke lärer kunna anses välbetänkt, att Staten

skulle medelst anslag söka framkalla en industriel verksamhet, som

endast för en kortare tid kunde mom landet vinna afsättning, hemställer

Utskottet,

att Friherre Raabs förevarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

23:o. Från Andra Kammaren har till Stats-Utskottets behandling

blifvit öfverlemnad en af Herr H. B. A. Hansson inom nämnda Kammare

väckt motion (N:o 164), deruti yrkats, att Riksdagen måtte hos Kongl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 13

•31

Maj:t göra Underdånig framställning derom, att de gamla, till krigsbruk

odugliga gevär, som från arméens förråd blifvit till de frivilliga

skarpskytteföreningarne utlemnade, icke måtte blifva återfordrade och

att icke heller den för dessa gevär stadgade lösen hädanefter måtte

utkräfvas.

En. med denna fullkomligt enahanda framställning blef nästlidet.

ar af Riksdagen afslagen, i det Riksdagen godkände dåvarande Statsutskotts

i ämnet afgifna afstyrkande utlåtande. Utskottet tillåter sig

deföre nu endast åberopa de då för afstyrkandet angifna skäl, att nemligen

det syntes icke kunna anses lämpligt att utan alla vilkor utlemna

gevär åt skarpskytteföreningar, hvilkas tillvaro vore helt och hållet

obestämd, samt att Kongl. Maj=t ej torde underlåta tillse, att de vilkor,

på hvilka gevär från Kronans förråd utlemnades, icke blefvo för skarpskytteföreningarne

betungande. Upplysningsvis får Utskottet tillägga,

att, enligt erhållen uppgift, antalet till skarpskytteföreningar utlemnade

exercisgevär för närvarande utgör 34,575 st., samt att, jemlikt Kongl.

brefvet den 14 Maj 1869, inlösningspriset för den vida största delen

häraf, eller 30,698 st. flintlåsgevär, är bestämdt till 2 R:dr st. och endast

för återstående 3,877 st., hvilka äro försedda med slaglås, utgör 4 R:dr

50 öre för stycket; hemställande Utskottet,

att Herr H. B. A. Hanssons förevarande motion må

af Riksdagen lemnas utan afseende.

24:o. Slutligen får Utskottet här anmäla, att, sedan de särskilda Ångande

ärenden, som utgöra föremål för behandling af det för frågor rörande

landtförsvarets ordnande tillsatta särskilda Utskott, blifvit af Riksdagen''

pröfvade och afgjorda, Stats-Utskottet kommer att afgifva ytterligare

utlåtande angående kjerde Hufvudtiteln och dervid meddela yttrande

dels angående regleringen af de ordinarie utgifterna, i den mån de ej

redan varit föremål för pröfning, dels angående de af Kongl. Maj:t

gjorda framställningar om anvisande af extra anslag å 2,771,640 R:dr

för intendenturbehof och å 138,000 R:dr till stall och ridhus för Husarregementet

Konung Carl XV i Landskrona, hvilka tvärine anslagsfrågor

kunna vara i viss mån beroende deraf, om det af Kongl. Maj:t framlagda

arméorganisationsförslag varder i de delar, som med samma frågor

ega samband, af Riksdagen godkändt.

Stockholm den 23 Februari 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FRrSON POSSE.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13'' a.

Reservationer:

Vid l''l:te och 12:te punkterna (angående anslag till fältartillerimateriel

samt till fästnings- och positionskanoner):

af Herr L. M. Norden felt, som yttrade:

»1 anseende dertill,

att, då. vi hafva tillräckligt många infanteri-gevär, ingen annan

utgift för vårt försvar, i förhållande till kostnaden, så kraftigt lärer

styrka detsamma, som anskaffande af en talrik artilleri-materiel;

att efter ett eller flera nederlag, som kunna inträffa, vår sjelfständighet

kan bero på tillgången af nämnda materiel;

att den af Kongh Maj:t föreslagna artilleri-materielen icke synes

så tillräcklig, att vi kunna vara förvissade om att,* äfven efter förnyade

förluster, ändock hafva erforderlig mängd deraf i behåll;

att Kongl. Maj:ts förslag synes utsträcka anskaffningen af denna

materiel på längre tid, än som för betryggande af vårt försvar kan vara

önskvärd;

att anskaffning af sådan materiel fordrar tid och kan möta stora

svårigheter, synnerligast om våra hamnar ärc blokerade och våra styckebruk

äro besatta af fienden;

att, om penningar för försvarsväsendet måste upplånas, ett något

tidigare användande af dem icke lärer vålla någon afsevärd svårighet;

att ett anslag, utan bestämmande af tiden då det skall utgå, är

ett löfte, hvars uppfyllande kan uppskjutas huru länge som helst;

att hvarje tillverkning måste blifva billigare, om kontrakt på eu

gång kan uppgöras om leverans under flera år;

att artilleriet hunnit den utveckling, att någon väsendtlig förändring

af detsamma under den närmaste framtiden icke är sannolik; samt

att intet bör underlåtas, som kan göra den assurans fullt betryggande,

hvilken vi genom årliga utgifter för vårt försvar bekosta;

har jag funnit, att Utskottet haft skäl att tillstyrka Riksdagen,

att för fältartilleri-materiel bevilja ett extra anslag-af

1,600,000 R:dr, hvaraf 400,000 R:dr under hvartdera

af åren 1871 till och med 1874, och att för fästningsoch

positionskanoner bevilja ett extra anslag af 1,000,000

R:dr, hvaraf 250,000 R:dr under hvartdera af åren

1871 till och med 1874.»

Af Herr Låss Olof Larsson.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Hafs- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

23

^ l-5:de punkten (angående väckt förslag om plan för befästningsväsendet):
af

Herr C. Ekman, som yttrade: »Emot Utskottets beslut i denna

punkt får jag anföra min reservation på den grund, att förslaget om

den underdåniga skrifvelsen blifvit motiveradt genom ett ifrågasättande,

hui uvida Kongl. Maj:t skulle finna lämpligt att till stöd för det rörliga

föisvaret^ begagna befästaae punkter — något som väl kan antagas

såsom gifvet — och emedan en fullständig plan blifvit begärd, något

som synes vara ett val sväfvande uttryck och som svårligen kan åstadkommas,

då tid efterkänna)! inträffade förhållanden ovilkorligen måste

verka till förändringar uti de planer, som under en föregående tid

blifvit uppgjorda.»

Häruti instämde Herrar Friherre F. A. Funck, F. Brusewitz, L.

M. Nordenfelt, E. af Flint och C. Petré.

Vid 18:de punkten (angående anslag för befästningar vid Carlskrona):

''

af Herrar L. M. JSordenfelt, E. af Klint och A. Odelberg, hvilka,

i öfrig t instämmande med Utskottet, uttryckte såsom sin mening, att

till ifrågavarande ändamål borde anvisas för innevarande år 270,000

R:dr och för äril872 430,000 R dr.

af Herrar Jan Andersson, P. O. Hörnfeldt, Fiss Olof Larsson,

Grefve Ch. E. Piper, J Rundbäck, O. B. Olsson, O. Thorell, Sven Nilsson

i Efveröd och Hans Larsson i Flästa, hvilka yttrade:

»Ehuru fullt erkännande att Carlskrona är en från både strategisk

och politisk synpunk vigtig plats, hafva vi dock icke kunnat biträda

majoritetens åsigt inom Utskottet, att till fästningsbyggnader derstädes

vid denna riksdag lemna något anslag, emedan de behof, som för angelägnare

föremål i och för försvarsväsendets ordnande blifvit fordrade och

beviljade, äro sä stora, att med anslaget till Carlskronas befästande väl

endast ur denna synpunkt kunde uppskjutas; och då dertill kommer, att

Utskottet i 15:de punkten tillstyrkt en underdånig skrifvelse till Kongl.

Maj:t om erhållande af en fullständig plan för fästningsväsendet inom

riket, så hemställa vi,

att Riksdagen för närvarande i eke" inåt te bifalla Kongl.

Maj:ts nådiga proposition om anslag till Carlskronas

befästande.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

•24

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Vid 19:de punkten (angående anslag för befästningar i Norrland):

af Herr E. af Klint, som yrkade bifall till Kongl. Maj:ts nådiga

framställning.

Vid 21:sta punkten (angående anslag till en kasern i Wisby):

af Herrar Grefve A. Fason Posse, Jan Andersson, P. O. Hörnfeldt,

Kiss Olof Larsson, K. A. V. Kallstenius, Grefve Ch. E. Piper,

E. Key, J. Rundbäck, O. B. Olsson, O. Thorell, Sven Nilsson i Efveröd

och Hans Larsson i Flästa, hvilka förenade sig om ett förslag till utlåtande,

så lydande:

»Då den ifrågavarande truppens inqvartering obestridligen åligger

staden Wisby, och den ersättning, som staden erbjudit sig att för befrielsen

från nämnda skyldighet utgifva genom afträdande af den nu

till kasern begagnade byggnad, icke står i något billigt förhållande till

de uppoffringar Statsverket, enligt det nådiga förslaget, skulle få vidkännas,

ej endast för kasernens uppförande, utan allt framgent för servisens

underhåll m. m., anser sig Utskottet af dessa skäl böra hemställa,

att det af Kongl. Maj:t för en kasern i Wisby äskade

belopp, 42,875 R:dr, icke må af Riksdagen beviljas.»

Herr Carl Ifvarsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i afgörandet af de uti 18:de—24:de punkterna förekommande

ärenden.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

25

Bil. Litt. A.

Förteckning å de uti Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a till utgående

under åren 1871 och 1872 tillstyrkta extra anslag för landtförsvaret.

(

I För år 1871.

För år 1872.

Till ersättande af uppkommen brist i anslaget

R:dr.

öre

B:dr.

öre

till mathållning åt manskapet vid garni- sonsregementena

282,880

14

„ inlösen af persedlar vid Wermlands Fält-

jägareregemente...................................................

„ fortsättande af Topografiska korpsens ar-

18,000

—

beten........................................

60,000

_

,, understöd åt officerare för anställning i

utländsk krigstjenst.......................

—

.. -

9,000

„ skarpskytteväsendets befrämjande

—

■—

100,000

—

Artilleribehof:

För fältartillerimateriel ........................ 180,000:

; Till fästnings- och positionskanoner 200,000:

: „ infanterigevär................. 198,000: 1,050,000:

„ kopparpatroner............... 44,000: 160,000:

242,000

1,590,000

Fortifi kationsbehof:

För fästningsarbetena vid

Carlsborg ........................ 129,300: 395,000:

„ befästningarne uti in- loppen till Stockholm 322,880: 194,200:

,, dito vid Carlskrona

hamn och Hvita krog 150,000: 200,000:

602,180

—

789,200

—

Byggnadsbehof:

Till kasern i Wisby ..................................................

20,000

22,875

—

Summa) 864,180|—|2,871,95ö|l4

Bin. till BiJcsd. Prof. 1871. 4 Sami. 1 A/d. 6 Hä/t. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

20

Bil. Litt. B.

Upgift å portionspriset vid garnisonsregementena nedannämnda år.

1 .1:78i ''ii1; ''i<"! i • { *''

1866.

1867.

1868.

1869.

1870.

1871.

öre.

J öre.

| öre.

I -

ore.

| öre.

öre.

Svea Lifgarde t ..............................................

37,oo

42,79

46,09

38,44

45?o8

37,209

Lifgardet till Häst .......................................

37,oo

42,79

43,88

38,13

44,77

36,65

Andra Lifgardet..............................................

37,oo

42,79

46,79

38,76

44,01

37,508

Svea Artilleri-regemente

! i Stockholm ..................................

38,24

42,79

46,91

39,15

45,12

37,63

å Waxholm......................

40,o3

43,91

50,19

46,04

47,19

44,51

i Hernösand................

39,66

39,96

47,92

43,12

43,86

42,36

Pontonier-bataljonen......................................

37,46

42,98

45,07

39,01

44,53

37,13

Fyrverkare-korpsen.........................................

38,oo

42,68

47,94

41,79

42,88

38,91

Göta Artilleri-regemente

i Göteborg.......................................

36,oo

38,93

46,65

42,33

37,68

37,59

a Carlsten...............................

41,34

48,54

56,01

47,06

41,43

42,86

å Carlsborg......................................................

32,09

35,26

41,21

39,63

41,00

38,43

Wendes Artilleri-regemente

i Ohristianstad..........................................

43,oo

43,00

44,oo

44,oo

44,00

44,00

i Landskrona ..................................................

47,oo

43,00

44,oo

44,oo

44,oo

44,oo

Husar-regementet Konung Carl XV

i Malmö .........................................................

37,05

38,07

46,oo

46,oo

44,oo

44,oo

i Helsingborg ..................................................

39,05

38,07

46,00

46,oo

44,oo

44,oo i

i Engelholm.....................................................

39,05

38,07

46,oo

46,oo

44,oo

44,oo !

i Ystad ............................................................

Gotland.

39,05

39,05

46,oo

46,oo

44,oo

44,00

f

Wisby .......................................................j

44,57

39,80^52,59

52,21

49,82

51,91

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 13 a.

27

Bil. Litt. C.

Uppgift

å den materiel, som utöfver nu befintlig erfordras vid mobilisering

af Artilleriet, enligt föreslagen plan.

M

F

i n

n

e s.

1

HK

g

JO

1

i s?

1

\M

tö |

O

B

B

B

M

(T>

Fält-artilleriet.

hS

P

Vid Svea

eri-regcm

Vid Göta

eri-regem

© “•

<-j CL

© <3

Cfq ©

© S

B g-

^ g»

35 o

W*

h er

S0° o

cl er

Ihristianst

tygförråd.

a

©

3

o:

M

JO

o

£»

CÖ

_©

Summa.

h o f.

02

©

3

©

a

© CO

CO

to

35

a

Till 12 st. 3" ,24:s batterier.

©

: ©

©

Kanoner .......................................

72

16

16

24

__

16

72

1

Lavetter med föreställare . ..

72

16

16

24

_

_

_

16

72

_

Ammunitionsvagnar.................

96

16

16

24

_

_

_

21

77

19

Reservlavetter ..........................

12

2

2

3

—

—

2

9

3

Till 16 st. 2",58:s batterier.

Kanoner ....................................

96

32

32

24

8

_

_

96

—.1

Lavetter med föreställare...

96

32

32

24

8

__

__

_

96

Ammunitionsvagnar.................

96

32

32

24

8

_-

_

_

96

_ :

Reservlavetter ...........................

16

4

4

3

5

—

—

—

16

—

Till 2 st. 2",25:s batterier.

'' :

• ( J ; { I

Kanoner .............................

12

_

_ |

6

___ j

6

■_i

12

—!

Lavetter med föreställare...

12

--

_

- i

6

_j

6

_

12

___;

Ammunitionsvagnar.................

12

—

—!

6

_

6

—

12

_ ''

Reservlavetter ..........................

2

—

—

I

1

—

1 i

2

—

Till förenämnda 30 batterier.

Fältsmedjor.................................

30

6

6

6I

—

--

—

18

12

Packvagnar .................................

120

6

6

6 i

70

13!

1

— 1

102}

18

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13 a.

W

F i n

n e s.

|

99

P

ro

Reserv-artilleriet.

c

<-t

Vid Svea

tilleri-regeme

Vid Göta

tilleri-regcme

= c

2. S

1''^

§

CD X

3 %

— CD

I Stockholm;

tygförråd.

O

*<J ET

2- O5: £

Z 9=’

92° 3

Pj ca

I Hernösand

O

99

CO

o*

o

Summa.

O

sr

o

p-d

3

3

3

c.

Till 3 st. 3"j24:s batterier.

Kanoner .....................................

CD

O

CD

18

—

__

_

4

.__

_

4

14

Lavetter med föreställare...

18

—

—

—

—

—

—

—

—

18

Ammunitionsvagnar..................

24

—

—

—

—

—

—

—

—

24

Reservlavetter ...........................

3

—

—

—

—

—

—

—

—

3

Till 6 st. 2",58:s batterier.

Kanoner.....................................

36

6

30

Lavetter med föreställare......

36

-—

■—

—

6

—

—

—

6

30

Ammunitionsvagnar.................

36

—

—

—

17

—

—

Ä — -

17

19

Reservlavetter ........................

6

—

—

—

3

—

—

—

3

3

Till Reserv-artilleriets ,9

batterier.

.

Fältsmedjor.................................

9

—

—

—

—

—

—

—

9

Packvagnar ................................

Till Armé-korp ser nas och För-

36

-

36

delninqarnes staber, parker

och tross.

Ammun.-vagnar till 3",24:Sbatt.

36

—

—

—

—

—

—

T-.—

36

D:o till 2",58;s d:o

48

—

—

—

—

—

—

—

48

D:o till 2^,25:s d:o

6

—

—

_

—

—

—

—

—

6

D:o till infanteriammun.

144

—

—

—

—

—

—

—

—

144

i Reservlavetter till 3",24;s batt.

6

•—-

—

—

—

—

—

—

--

6

D:o till 2",58:s d:o

6

—

—

—

—

—

—

—

—

6

D:o till 2",25:s d:o

1

—

—

—

—

—

—

—

—

1

Fältsmedjor................................

12

—

—

—

—

—

—

—

—

12

Pack vagn ar.................................

90

—

—

—

—

—

—

■

—

90

Redskap sper sedlar firmas för 6 st. 3",24:s batterier, 17 st. 2",58:s batterier

samt 2 st. 2",25:8 batterier. Dylika persedlar återstå således att anskaffa

för 9 st. 3",24:» och 5 st. 2",58:b batterier.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

29

Ricl- och anspänna- samt stall-persedlar finnas att tillgå för 8 st.

3",24:s batterier, 17 st. 2",58:s batterier och 2 st. 2",25:s batterier. Af sådana

persedlar böra således anskaffas till 7 st. 3",24:s batterier, 5 st.

2f,,58:s batterier samt till Armé-korpsernas och Fördelningarnes trossfordon.

Ammunitionsp er sedlar finnas uti förråden till ett antal, beräknadt

till trenne omgångar, till 6 st. 3",24-.s, 17 st. 2",58:s och 2 st. 2",25:s batterier.

Behofvet af dylika persedlar för de återstående 14 batterierna

och trenne omgångar per batteri utgöres af:

För

de

9 st. 3",24-.s batterierna:

Granater

å

648

per omgång...............

...... 17,496.

Brandgranater

å

48

d:o ..............

...... 1,296.

Granatkartescher

å,

234

d:o ...............

...... 6,318.

Kartescher

å

186

d:o ...............

...... 5,022.

Perkussionsrör

å

723

per omgång...............

...... 19,521.

Antändningsrör

å

1,550

d:o ...............

...... 41,850.

Tidsrör

å

309

d:o ...............

...... 8,343.

Laddningar å 3 U.

å

1,240

d:o ...............

..... 33,480.

D:o å 0,30

//.a

1,550

d:o

...... 41,850.

För

de

5 st. 2",58:t batterierna:

Granater

k

882

per omgång...............

..... 13,230.

Brandgranater

k

18

d:o ...............

27a

Granatkartescher

k

248

d:o ...............

...... 3,720.

Kartescher

cl

256

d:o ...............

..... 3,840.

Perkussionsrör

å

942

d:o ...............

...... 14,130.

Antändningsrör

å

1,900

d:o ................

...... 28,500.

Tidsrör

å

308

d:o ...............

...... 4,620.

Laddningar å 1,80 k

1,480

d:o ................

...... 22,200.

D:o å 0,20 & å

567

d:o ...............

...... 8,505.

Stockholm. AssociatioDs-Boktryckeriet, 1871.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Bil. Litt. D.

Kostnadsförslag

för anskaffning af den artilleri-materiel, som utöfver nu befintlig,

erfordras för mobilisering af artilleriet.

Kanoner och fordon.

|

I

Kanoner 3",24:s 14 st. a 375 R:dr ..........................

5,250

—

D:o 2",58:s 30 st. a 275 » ...........................

8,250

Lavetter och föreställare 3",24:S 18 st. a 1,350 R:dr

24,300

—

! j

D:o » d:o 2",58-.s 30 st. k 1,250 »

37,500

Aramunitionsvagnar 3",24:s 79 st. ä 1,000 R:dr...

79,000

D:o 2",58:s 67 st. ä 1,000 » ...

67,000

D:o 2",25:s 6 st. a 900 » ...

5,400

Reservlavetter 3",24:s 12 st. ä 1,420 R:dr..............

17,040

D:o 2",58:s 9 st ä 1,320 » .............

11,880

—

D:o 2'''',25:s 1 st. a 1,120 » ............

1,120

—

Fältsmedjor 33 st. ä 1,500 R:dr .......................

49,500

—

Packvagnar 144 st. ä 650 »

93,600

—

Infanteri-ammunitionsvagnar 144 st. a 650 R:dr

93,600

—

493,440

_

Redskap

till 3",24:s batterier 9 st. ä 7,460 R:dr ........

67,140

—

| » 2",58:s d:o 5 st. a 6,777 » ..................

33,885

—

101,025

Rid-, Anspanns- och Stallpersedlar

till 3",24:s batterier 7 st. ii 25,636 R:dr......

179,452

—

» 2",58:s d:o 5 st. ii 21,717 »

108,585

—

» parkernas och stabernas fordon, förslagsvis

100,000

—

388,037

Aminunitionspersedlar.

Granater 3",24:s 17,500 st. ä 1,75 R:dr.......

30,625

—

D:o 2",58:s 13,300 st. ä 1,30 »

17,290

—

.Brandgranater 3",24:S 1,300 st. ä 3,00 R:dr....

3,900

—

D:o 2",58:s 300 st. ii 2,io »

630

!

Granatkartescher 3",24:s 6,400 st- k 2,35 R:dr ...

15,040

—

D:o 2",58:s 3,800 st. ii 1,55 »

5,890

—

Kartescher 3",24:S 5,100 st. ii 1,50 R:dr

7,650

—

D:o 2",58:s 3,900 st. ä 1 ,io »

4,290

—

Perkussionsrör 33,700 st. ä 0,50 »

16,850

—

Tidsrör 13,000 st. k 0,50 » ..................

6,500

Antändningsrör 70,400 st. .

3,000

_i i

;

Kardustyg 26,800 fot k 0,32 R:dr..................

8,576

i

120,241;

—1

Summa R:mt R:dr |

1,102,743|

_

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.