Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.

1871-02-16 · 29 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:15, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

t

Ko 15.

Ånk. till Riksd. Kansli d. 16 Febr. 1871, kl. 4 e. m

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette

Hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

. Pt! nu gällande Riks-stat finnas under Sjette Hufvudtiteln, innefattande anslagen

till Givil-departementet, upptagna följande slutsummor:

Penningar .......................................................................................................... 7,380,983: 97.

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor............................................ 197,227: 86.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag................................ 12,407: 64.

Oindelt spanmål ........................................................................................."fj 19,180: 53.

Tillsammans R:dr 7,610,400: —*

I afseende på de förändringar, som vid denna hufvudtitel ifrågakommit, får Utskottet

här nedan meddela utlåtande.

Departementets expedition.

1:0. För beviljande af löneförhöjning med 100 R:dr till hvardera af de 4 vakt- Angående lönemästare,

hvilka äro i expeditionens lönestat uppförde, har Kongl. Maj:t föreslagit att f8rhö.fui"? *

anslaget till expeditionen måtte höjas från 45,600 R:dr till 46,000 R:dr eller med

400 R:dr.

Under åberopande af hvad Utskottet uti 3:dje punkten af Utlåtandet N:o 11,

angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel, till stöd för sin

der gjorda framställning i en likartad fråga anfört, hemställer Utskottet.

vaktmästare vid

Civil-departe*

mentets expedition.

att Kong!. Maj:ts ofvauberörda nådiga förslag icke må af Riksdagen

bifallas.

Bih. Ull Riksd. Prat. 1871. i Sami. 1 Afd. 8 Häft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stat?-Utskottets Utlåtande, N:o 16,

A ngSende arfvode

åt ett biträde

vid de kommunala

ärendenas

beredning.

Angående uteslutande

från

Kommers-kollegii

stat af

tväune indragna

löner.

Angående ifrågasatt

indragning

af Kongl.

Kommers-kollegium.

2:o. Vidare har Kongl. Maj:t till arfvode åt ett biträde vid de kommunala

ärendenas beredning och expedierande af Riksdagen äskat anvisande a extia stat af

1,800 R:dr. '' , J . ... T

Då, enligt hvad uti Statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 0 nästlidne Januari

(bil. N:o 5 b, sid. 2) blifvit meddeladt, ett sådant biträde fortfarande är behöfligt

och för samma ändamål vid föregående riksdagar beviljats anslag att utgå med enahanda

belopp, tillstyrker Utskottet,

att till arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning

och expedierande må å extra stat för år 1872 anvisas 1,800

Riksdaler.

Kommers-kollegium.

3:o. Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 11 Oktober 1861 i nåder

beslutit, bland annat, att, så snart hyttedriften vid Stora Kopparberget, enligt ett af

bergslaget fattadt beslut, blifvit förenad med den egentliga grufveliushållningen och tillverkningen

börjat drifvas för bergslagets gemensamma räkning samt dåvarande Bergshauptmannen

afgått från sin tjenst, ej mindre nämnda tjenst än äfven grufve-ingeniörsbefattningen

vid Stora Kopparberget skulle indragas och grufvan med Fjerde bergmästaredistriktet0

förenas, så och efter det Kongl. Maj:ts omförmälda beslut under år 18.69^gatt

i verkställighet och Kongl. Maj:t, genom nådigt bref af den 9 November samma år, å

anslaget till befrämjande i allmänhet af bergsbruket anvisat ett särskildt årligt .arfvode

af 500 R:dr till nuvarande bergmästaren i nämnda distrikt att tillsvidare utgå såsom

ersättning för det honom genom först åberopade nådiga bref ådagalagda nya bestyr med

Stora Kopparbergs grufva, har Kongl. Maj:t, med bifall till Statskontorets derom gjorda

hemställan, till Riksdagen gjort framställning om afförande från Kommers-kollegii anslag

af de för de indragna tjenstebefattningarne å samma anslag uppförda löner, tillhopa utgörande

2,550 R:dr.

Utskottet tillstyrker,

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, från Kommers-kollegii anslag

må afföras de för indragna bergshauptmans- och grufve-ingeniörsbefattningarne

vid Stora Kopparberget uppförda löner, tillsammans

utgörande 2,550 R:dr.

4:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion

(N:o 119) har Herr F. Pettersson från CaIdiar län föreslagit, att Riksdagen för sin

del ville besluta indragning af Kongl. Kommers-kollegium i öfverensstämmelse med hvad

revisorerne öfver nämnde verk uti sin berättelse för nästlidne år antydt.

Härvid torde Utskottet böra erinra, att frågan om Kommers-kollegii indragning eller

förändrade organisation redan vid 1867 års riksdag blifvit hos Kongl. Maj:t i underdånig
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 15.

3

het anmäld, samt att Kong!. Maj:t uppå Riksdagens derom gjorda framställning under

den 5 Juli nämnde år anbefallt Kommers-kollegium att endast på förordnande och tills

vidare tillsätta tjenster och befattningar hos Kollegium, som derefter kunde blifva lediga.

Åtgärder äro sålunda vidtagna för underlättande af den ifrågasatta förändringen,

och då Riksdagen uti underdånig skrifvelse af den 11 Maj 1868 vidare anhållit, bland

annat, att Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, om icke, till åstadkommande af besparing

samt större enkelhet och reda i förvaltningen, vissa centrala embetsverk måtte

kunna sammanslås, lärer Kongl. Maj:t icke underlåta att, sedan denna vigtiga fråga erhållit

nödig utredning, deråt egna nådig uppmärksamhet. Då med anledning häraf en

framställning rörande Kommers-kollegii indragning från Kongl. Maj:t torde vara att inom

kort förvänta, hemställer Utskottet,

att Herr F. Petterssons ifrågavarande motion icke för närvarande

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Landtmäteri-staten.

5:o. För beviljande af löneförhöjningar åt Landtmttleri-sekreteraren med 500 Angående ianeR:dr,

åt Landtmäleri-fiskalen med 600 R:dr och åt de vid rikets General-landtmäteri-för1l6fn,Ilgar St

kontor anställde två vaktmästare med 100 R:dr till hvardera, har Kongl. Maj:t äskat, sek"„tTr.ircn

att landtmäteri-statens anslag måtte ökas med 1,300 R:dr. Landtmäteri
Hvad

först beträffar Landtmäteri-sekreteraren, får Utskottet erinra, hurusom fiskaie»

Landtmäteri-styrelsen redan uti underdånigt memorial den 31 Juli 1865 anmält, att

fältet för landtmätarnes verksamhet nu vore vida mindre än tillförene och årligen in- k™t0"’t inskränktes,

så att för en personal af samma storlek, som den dåvarande, arbete med laga staiuio vaktmaskifte

icke återstode för stort mera än 11 år eller till år 1876. Äfven uti ett år 1869

afgifvet underdånigt memorial, hvilket finnes i statsrådsprotokollet öfver civilärenden vid

Kongl. Maj:ts till 1870 års riksdag afgifna Proposition angående statsverkets tillstånd

och behof omförmäldt, har Landtmäteri-styrelsen ånyo framhållit, att landtmäteri-förrättningarnes

antal och vidd under sednare åren högst betydligt aftagit. Vid sådant förhållande

och då i följd deraf äfven landtmäteritjenstemännens antal måste alltjemt nedgå,

synes med allt skäl kanna antagas, att jemväl Landtmäteri-sekreterarens göromål skola

fortfarande minskas. Någon godtgörelse för den nedsättning i sportelinkomst, denne

tjensteman genom göromålens aftagande eller eljest fått vidkännas, synes så mycket mindre

af behof eller ens billighet påkallad, som han redan i fast lön uppbär 3,500 R:dr

eller samma belopp, som är sekreterarne i rikets kollegier tillagd!. Af dessa skäl hemställer

Utskottet,

a) att den för Landtmäteri-sekreteraren föreslagna löneförhöjning

icke må af Riksdagen beviljas.

Beträffande Landtmäteri-fiskalens löneförmåner, så hafva dessa, enligt hvad af

statsrådsprotokollet (bil. N:o 5 b, pag. 3) inhemtas, högst betydligt nedgått, eller från

4,000 R:dr till 2,839 R:dr 50 öre, deraf 2,400 R:dr fast lön och 312 R:dr i ersättning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

Angående anslag

för ekonomiska

karteverket.

för mistad ande] i böter, så att denne tjensteman, som tillförene varit aflönad ungefärligen

lika med Landtmäteri-sekreteraren och Öfver-ingeniören samt nära dubbelt så högt

som Aktuarien i General-landtmäterikontoret, nu hade ringare inkomst än någon af dem.

Dessutom är meddeladt, att Landtmäterifiskalens göromål icke på sednare åren minskats,

att sådan minskning af anförda skäl ej heller kunde för den närmaste framtiden förväntas,

samt att tjenstens samvetsgranna och ordentliga skötande upptoge tjenstiunehafvarens

hela tid. Dessa omständigheter synas visserligen utgöra tillräckligt skäl för den af Kongl.

Maj:t äskade löneförhöjning, men då minskning eller förändring i göromålen lätteligen

kan inom kort komma att ega rum, synes tillökningen lämpligen böra på extra stat

uppföras.

Utskottet hemställer derföre,

b) att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning måtte endast

på det sätt af Riksdagen bifallas, att såsom löneförhöjning åt

Landtmäterifiskalen för år 1872 beviljas ett extra anslag af

600 R:dr.

Hvad slutligen angår de ifrågasatta löneförhöjningarne åt de vid Generallandtmäterikontoret

anställda vaktmästare, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad här

ofvan i en likartad fråga egt rum, hemställa,

c) att hvad Kongl. Maj:t i detta afseende föreslagit icke må af Riksdagen

bifallas.

Rikets ekonomiska karteverk.

6:o. Till ekonomiska karteverkets arbeten har Kongl. Maj:t för 1872 äskat ett

extra anslag af 52,000 R:dr, hvaraf 20,000 R:dr till arbeten i Norrbottens län och

32,000 R:dr till arbetena i öfriga delar af riket, eller samma belopp, som för innevarande

år äro beviljade. Då, på sätt uti det den nådiga propositionen om statsverkets

tillstånd och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden (bil. N:o 3 a,

sid. 24) är omförmäldt, den i anledning af sistförsamlade Riksdags derom gjorda framställning

af Kongl. Maj:t anbefallda utredning, rörande möjligheten af en närmare samverkan

mellan de särskilda karteverken, ännu icke hunnit åvägabringas, men medel för

de ifrågavarande arbetenas fortsatta bedrifvande emellertid böra vara att tillgå, tillstyrker

Utskottet,

att på extra stat måtte för år 1872 anvisas till arbetena inom

Norbottens län 20,000 R:dr och till arbetena inom öfriga delar af

riket 32,000 R:dr eller tillsammans 52,000 R:dr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utate-Utskottets Utlåtande, N:o tf.

s

Ö fvers t å tliållar e - emb e t e t.

7:°; För utvidgning af Öfverståthållare-embetets lokal har Kong]. Maj:t äskat

en tillökning i den för nämnda embete uppförda hyresersättning; men då det blifvande

hyresbeloppet för den utvidgade lokalen ännu icke vore bestämdt, bar Kongl. Maj:t föreslagit,

att för ar 1872 endast pa extra stat matte anvisas det belopp, som, enligt hvad

Öfverståthållare-embetet uti underdånig skrifvelse af den 25 November nästlidet år anmält,

kunde komma att, utöfver hvad som redan är å ordinarie stat till hyresersättning

uppförd t, blifva behöfligt eller 1,500 R:dr.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet (bil. N:o 5 b, sid. 5—7) blifvit anfördt angående

behofvet af utvidgning utaf den för Öfverståthållare-embetet förhyrda embetslokal,

tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen måtte, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, till ifrågavarande

äudamål för 1872 anvisa ett extra anslag af 1,500 R:dr.

Landsstaterna i länen.

8:0. Pa sätt Kongl. Maj:t i anledning af Statskontorets derom gjorda underdåniga

framställning föreslagit, tillstyrker Utskottet Riksdagen:

a) att såsom ersättning till Landshöfdingen i Jönköpings län

för afskrifna mjöl- och sågqvarnsräntor uppföra:

Penningar....... ....................................................... 5 öre.

Oindelt spanmål, 6 kubikfot 7 kannor å 2 R:dr

10 öre kubikfoten ........................................ 14 R:dr 7 »

eller tillsammans 14R:drl2 öre,

men att deremot ur kolumnen för indelt ränta och ersättning för

indragna räntor afföra ett motsvarande belopp, 14 R:dr 12 öre.

b) att, sedan länsmansboställena 5/8 mantal Björkome och i/8

mantal Slätafly blifvit till statsverket indragna, mot årlig ersättning

till vederbörande tjensteman af 288 R:dr för det förra och

203 R:dr för det sednare, höja det kontanta anslaget med ett

dessa ersättningar motsvarande belopp eller 491 R:dr, men deremot

minska det indelta anslaget med det belopp, hvartill räntorna

för berörda boställen varit i stat beräknade eller 57 R:dr 13

öre; och

e) att, till vinnande af öfverensstämmelse med aflöningsstaterna,

från det kontanta anslaget afräkna åtskilliga från längre

tid tillbaka odisponerade poster å tillsammans 218 R:dr 72 öre,

men deremot öka indelta räntan och ersättningen för indragna

Angående förhöjd

hyresersättning

till

Ö1 verst åthållnre
cmbetet.

Angaendcersåttning

för aiskrifna

qvarnräntor

m. m.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

Angående indragning

af

krcnofogdetjcnctcrna.

Angående anslag

för statens

jernvÄgstrnfik.

räntor med 190 R:dr 53 öre, utgörande landsstatsboställen åsätta

räntor, hvilka förut varit kronan behållna, men blifvit åt vederbörande

tjensteman öfverlåtna mot nedsättning i deras kontanta

löner.

9:o. Under uttalande af den åsigt, att kronofogdebefattningarne vore bland de

tjenster, som. till besparing i de allmänna utgifterna, lättast skulle kunna umbäras, har

Herr Petter Magnus Johansson från Gal mar län uti en inom Andra Kammaren väckt,

till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 47), föreslagit att samtliga kronofogde tjensterna

måtte vid de nuvarande innehafvarnes afgång indragas, samt att Riksdagen måtte

in»å till Kongl. Maj:t med underdånig anhållan, att instruktionen för länsmännen måtte

sk omarbetas, att de göromål, som för närvarande åligga kronofogdarne och äro för

statens ändamål gagneliga, blefvo åt länsmännen uppdragna.

Äfven om en förbättrad anordning af uppbörds- och redogörelseverket samt polisoch

exekutionsväsendet å landet må vara önskvärd, torde det kunna ifragasättas, huruvida

ändamålet skulle kunna vinnas genom den nu föreslagna anordningen, hvilken, enligt

Utskottets tanke, skulle i en betänklig grad försvåra länsstyrelsens kontroll öfver de

underordnade tjenstemännen. På sätt tillförene blifvit erinradt, då dylika motioner, som

den förevarande, varit föremål för Riksdagens pröfning, anser sig Utskottet jemväl böra

uttala den åsigt, att motionärens förslag, derest det bifölles, icke skulle komma att medföra

någon besparing för statsverket, utan snarare föranleda ej obetydligt ökade utgifter.

Om nemligen länsmännen komme att tillika öfvertaga såväl uppbörden som de flera andra

vigtiga göromål, hvilka för närvarande tillhöra kronofogdarne, samt all ansvarighet, som

nu åtigger desse sednare, så blefve det nödvändigt att för kompetens till länsmansbeställ*

ningar fordra helt andra egenskaper och insigter, än för närvarande i sådant hänseende

kräfvas, samt att tilldela dessa tjensteman löneförmåner, svarande mot befattningens vigt

och möda; och det inses lätt att en dylik förändring i länsmännens ställning påfordrade

vida betydligare lönetillökning, än som kunde bestridas med det belopp, hvartill kronofo"darnes

aflöning nu uppgår, hvarförutan större aflöningar äfven komme att erfordras

vid länsstyrelserna för de ökade göromål, som af förändringen der måste uppkomma.

På grund af hvad sålunda blifvit ar.fördt, hemställer Utskottet,

att ifrågavarande motion icke måtte bifallas.

Statens Jernvägstrafik.

10:o. Den af Kongl. Maj:t den 29 sistlidne December fastställda specifika kostnadsstat

för statens jernvägstrafik under innevarande år upptager:

för byråafdelningen............................................................ R:dr 178,000:

» banafdelningen............................................................ ” 1,220,000:

Transport R:dr 1,398,000;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Ut skottets Utlåtande, N:o IS,

t

Transport R:dr 1,398,000

för inaskinafdelningen ..................... » 1,651,000

» tratikafdelningen ........................................................ » 1,092,000

” nya byggnader och anläggningar........................ » 70,600

och för nya inventarier.................................................... » 27,620

Summa ll:dr 4,239,220

Beträffande de under är 1872 förestående utgifter hade, enligt hvad af statsrådsprotokollet

(bil. N:o 5 b, sid. 8—16) inhemtas, styrelsen för statens jernvägstrafik uti

underdånig skrifvelse den 19 i nämnde månad beräknat dessa:

för byråafdelningen till.................................................... R:dr 186,000

” banafdelningen ........................................................... » 1,267,000

” inaskinafdelningen........................................................ » 1,835,000

” trafikafdelningen.........:.................................................. » 1,170,000

” 1]ya byggnader och anläggningar ........................ » 100,000

och till nya inventarier ................................................ » 42,000

Summa R:dr 4,600,000

Kostnaderna för nya byggnader och inventarier hade Styrelsen specificerat sålunda :

till

n

T)

n

n

n

anordnande af en godsbangård i Stockholm.... R:dr 20,000:

nedläggning af sliprar och räler samt vändskifvor

å ett hamnspår, som antagligen komme

att af stadsfullmäktige i Göteborg utläggas

från jernvägsstationen der i staden

till r.ya kajen vid Gullbergs-vassen................ ”

byggnad vid Malmö................................................ »

utvidgning af Stehags station ................................ »

mindre anläggningar som nu ej kunde förutses:

förslagsvis.................................................................... n

nya inventarier................................................................ n

Summa R:dr 142,000

15,000

15.000

30.000

20.000

42,000

1 fråga om den sålunda gjorda beräkningen hade Styrelsen slutligen anfört, att

densamma vore underkastad vida större osäkerhet än de för föregående år gjorda, emedan

det svårligen kunnat på förhand bedömas, hvilket inflytande den under innevarande

år färdigblifvande jernvägsförbindelsen med Norge kunde komma att utöfva genom de

särskilda anordningar af bantåg m. m., som den gemensamma trafiken kunde fordra; att

beräkningen livilade på samma grunder, som de, hvilka af Styrelsen följts vid uppgörande

af föregående beräkningar, med iakttagande af dels den större underhållskostnad,

som betingades af öfverbyggnadens och rörelsematerielens högre medelålder, dels ock hvad

den ökade banlängden och en mera utvecklad trafik kunde komma att verka till förhöjning

af driftkostnaden; samt att det vid jemförelse med innevarande års kostnadsstat

visade sig, ^att Styrelsen nödgats för ar 1872 antaga en förhöjning af utgifterna vid:

Byråafdelningen med 8,000 R:dr, eller från 178,000 R:dr till 186,000 R:dr, af

hvilken förhöjning 3,600 R:dr komme på den för nordvestra banans förvaltning nödvändiga,

särskilda personals aflöning, 1,CC0 R:dr på nya pensioner för personer, som blifvit

vid statens jernvägar skadade, och återstoden på diverse poster, som antagligen komme

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

att röna inflytande af det ökade arbete, som nordvestra stambanans fullbordande och

dess trafiks utveckling förorsakade;

Banafdelningen från 1,220,000 R:dr till 1,267,000 R:dr eller med 47,000 R:dr,hvaraf

belöpte 15,000 R:dr på ordinarie aflöningen och omkring 7,000 R:dr på öfriga utgifter

för personalen, hufvudsakligen till följd af nordvestra banans fullbordande samt återstoden

för utbyte af räler;

Maskinafdelningen från 1,651,000 R:dr till 1,835,000 R:dr eller med 184,000

R:dr, hvaruti personalkostnaden inginge med 8,540 R:dr, lokomotivtjensten med 88,687

R:dr, vagntjensten med 18,793 R:dr samt transportmedlens underhåll med 67,980 R:dr,

de tre första posterna till följd af ökad banlängd och dermed tillväxande tågtjenst, samt

det sista beloppet genom lokomotivens och vagnarnes ökade ålder, antal och tjenstgöring;

samt

Trafikafdelningen från 1,092,000 R:dr till 1,170,000 R:dr eller med 78,000 R:dr,

hvilken förhöjning till största delen härrörde deraf, att stationernas och bantågens ökade

antal och tjenstgöringens utsträckning fordrade en större personal.

Det af Trafikstyrelsen sålunda såsom erforderligt beräknade anslagsbelopp 4,600,000

R:dr har Kongl. Maj:t ansett kunna nedsättas med 100,000 R:dr och derföre föreslagit,

att det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget till statens jernvägstrafik

måtte höjas från 4,200,000 R:dr till 4,500,000 Il:dr eller med 300,000 R:dr.

Granskningen af de utaf Trafikstyrelsen uppgjorda beräkningar rörande 1872 års

utgifter till arfvoden, drift och underhåll samt nya byggnader och inventarier vid jernvägstrafiken,

hvilka beräkningar finnas i statsrådsprotokollet (bil. N:o 5, sid. 9-—14) intagna,

har gifvit Utskottet anledning framställa följande erinringar. Det för sammanbindningsbanan

genom Stockholm behöfliga stationshus, hvilket äfven är afsedt till embetslokal

för trafikstyrelsen, är numera uppfördt, och kommer antagligen att under innevarande

år för ändamålet inredas. Centralstyrelsens inrymmande i hufvudstationens lokal

medgifver utan tvifvel sådana förenklade anordningar i afseende på sjelfva förvaltningen,

att icke obetydliga inskränkningar i tjensteraännens antal hos Styrelsen derigenom böra

kunna vidtagas, hvarförutan hyresutgifterna böra helt-och hållet kunna inbesparas samt

betydligare inskränkningar i byråkostnader vinnas.

Trafikerandet af den under innevarande år färdigblifvande nordvestra stambanan

kommer naturligtvis att medföra icke obetydliga utgifter. Men dä grundade skäl förefinnas

att antaga det tjenstepersonalen å de nuvarande stationerna är större än behofvet

kräfver, borde, om denna öfverflödiga tjenstepersonal öfverflyttades till den nordvestra

stambanan, å andra sidan ganska stora arfvodesbcsparingar kunna åstadkommas. Hvad

beträffar öfriga af Trafikstyrelsen beräknade utgifter för 1872, synnerligast för extra betjening

och tillfälliga biträden, kontorskostnader, resor, banornas underhåll m. m., torde

äfven dessa kunna ytterligare nedbringas, ej blott vida under Trafikstyrelsens förslag,

utan äfven icke obetydligt, lägre än hvad Kongl. Maj:t i berörda afseende ansett verkställbart.

De under de sednaste åren uppställda beräkningarne lemna stöd för ett sådant

antagande. För år 1869 beräknades utgifterna för drift och underhåll till 3,943,000

R:dr 3 öre, men uppgingo endast till 3,463.395 R:dr 3 öre. För år 1870 beräknades

enahanda utgifter till 4,150,000 R:dr, men uppgingo endast till omkring 3,612,000 R:dr

enligt en för Jan.—Nov. exakt, men för December månad approximativ beräkning af Jern■>

ägstrafikstyrelsens kammarkontor. Vidare och då Riksdagen medgifvit att det öfverskott,

som möjligen kan uppkomma å anslaget till nordvestra stambanans fullbordande, må för

annan stambana användas, har Utskottet ansett sig böra ifrågasätta huruvida medel bort

å utgiftsberäkningarne upptagas för en godsbangård i Stockholm, innan ännu är kändt,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sts-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

9

huruvida besparingar å uyssberörda anslag uppkomma och om de lemna tillgång till en

dylik anläggning. Slutligen har utvidgningen af Stehags station ansetts utan olägenhet

kunna tillsvidare anstå, helst denna station, enligt hvad Utskottet inhemtat, endast är

provisorisk och fråga varit om dess förläggande till någon plats närmare Ringsjön.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, synes den för år 1872 föreslagna

tillökningen i ans aget till Statens Jern vägstrafik utan olägenhet kunna med 200,000

R:dr nedsättas och| Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning mätte endast

på det sätt af Riksdagen bifallas, att det till utgående från trafikmedlen

förslagsvis beräknade anslaget till Statens järnvägstrafik

höjes med 100,000 R:dr, eller från 4,200,000 till 4,300,000 R:dr.

Skiften ock afvittringar.

ll:o. För skiften och afvittringar liar Kongl. Maj:t, utöfver det ordinarie anslaget Auglende an63,

000 R:dr, på extra stat för år 1872 äskat anvisande af 90,000 R:dr, eller 17,000 3las tul skift0“

R:dr mindre än hvad för innevarande år blifvit till nämnda ändamål beviljadt. ’ och afvi“rin*ar''

Då^ Utskottet icke haft något att erinra vid de i statsrådsprotokollet (bil. N:o 5

b, sidd. 16—18) intagna beräkningar, angående anslagsbehofvet till ifrågavarande arbeten

under nästkommande år, tillstyrker Utskottet,

att Jör skiften och afvittringar måtte, utöfver ordinarie anslaget,

för år 1872 på extra stat anvisas 90,000 R:dr.

Landtkraksingeniörer ock deras Mträden.

12:o. Med afseende å den, landtbruksingeniörerne vid 1865—1866 års riksdag diende förmedgifna

och enligt nådigt bref den 13 Juli 1866 bekräftade rätt till gradvis skeende höjning af »nförbättring

i löneförmåner, har Kongl. Maj:t, då en dylik uppflyttning i högre lönegrad 8la«et tilUandtkunde

ifrågakomma för tiden från och med år 1872, hos Riksdagen begärt, att anslaget bruksi"«<!n‘0rer

till landtbruksingeniörer och deras biträden måtte förhöjas från 43,450 R;dr till 43,950 °C" a™.

R:dr, eller med 500 R:dr; och då denna förhöjning är nödvändig för tillämpningen af

de i fråga om landtbruksingeniörers aflöning meddelade allmänna föreskrifter tillstyrker

Utskottet, ;

att anslaget till landtbruksingeniörer och deras biträden måtte med

500 R:dr förhöjas.

Bih. Ull Biksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

Angående anslag

till prisbelöningar

vid

allmänna landtbruksmöte!

m. m.

Angående anslag

för geologi

ska undersökningar

m. m.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk oeli landtmannanäringar.

13:o. I öfverensstämmelse med hvad Landtbruks-akademien i underdånighet hemställt,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att följande vid föregående riksdagar beviljade anslag

måtte jemväl för år 1872 anvisas, nemligen a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra

jordbruksalster 6,000 R:dr; b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör,

ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast anställa sådana

möten och der hushållnings-sällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till

dessa utställningar 3,000 R:dr; c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå

fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård m. m. 2,000 R:dr; och

d) till svenska Trädgårdsföreningen med vilkor, som vid föregående riksdagar bestämts,

4,500 R:dr.

Beträffande det under mom. c) äskade anslag får Utskottet meddela, att, enligt

en af Landtbruks-akademiens sekreterare den 3 Februari innevarande år lemnad uppgift,

detta anslag, som första gången beviljades vid 1867 års riksdag, hittills tillgodokommit

endast fem elever, hvilka vid särskilda inom landet belägna egendomar erhållit undervisning

i boskaps uppfödande och skötsel m. m. och för hvilka utbetalts 2,125 R:dr.

Utaf 1869 års anslag återstår oanvänd en behållning af 1,875 R:dr, hvarförutom det för

år 1870 beviljade beloppet ännu icke blifvit af Landtbruks-akademien reqvireradt. Yid

sådant förhållande synes anvisandet af medel till ifrågavarande ändamål för närvarande

icke vara af behof päkalladt.

Hvad åter de öfriga anslagen angår, har Utskottet icke haft något att vid dem

erinra och Utskottet hemställer derföre,

att Riksdagen måtte för år 1872 anvisa:

a) till prisbelöuingar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap,

maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

6,000 R:dr;

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk

och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast

anställa sådana möten och der hushållningssällskapen vilja förena

sig om sammanskott af medel till dessa utställningar, 3,000

R:dr; och

c) till svenska Trädgårdsföreningen med vilkor, som vid föregående

riksdagar bestämts, 4,500 R:dr.

14:o. För fortsättande under år 1872 af de geologiska undersökning ar ne har

Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 57,000 R:dr.

I sammanhang med denna nådiga framställning bar Utskottet till behandling förehaft

en af Herr A. E. Nordenskiöld inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

remitterad motion (N:o 176), hvaruti anförts bland annat, att en geologisk byrå, som ej

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

11

lifvades af en rent vetenskaplig anda och som ej stöde i det närmaste samband med landets

förnämsta vetenskapliga krafter, måste blifva ett dödt, i vetenskapligt och praktiskt

hänseende resultatlöst inregistreringsverk, i längden så själsmördande, att till och med

de inregistrerade iakttagelserna ej ens blefve tillförlitliga; att, äfven med fullt erkännande

af den betydelse, de af den geologiska byrån offentliggjorda kartorna hade för kännedomen

om vårt lands geologi, det beklagligen icke kunde förnekas, att nämnda förhållande i viss

mån egt rum med den geologiska undersökning, som under en tidsperiod af 13 år, med

en kostnad af 50 h 60 tusen R:dr årligen, verkställts i vårt land. Under uttalande

vidare af den öfvertygelsen, att förhållandet äfven med de arbetskrafter, det geologiska

karteverket egt till sitt förfogande, skulle gestaltat sig ganska annorlunda, om detsamma

stått i närmare beröring med någon af landets gamla berömda vetenskapliga institutioner,

har motionären föreslagit, att Riksdagen, vid beviljandet af det nu föreslagna anslaget

till fortsättning af landets geologiska undersökning, måtte hos Kong!. Maj:t underdånigt

hemställa, huruvida ej lämpligt vore att förena det geologiska karteverket med naturhistoriska

riksmuseum, för att såsom en egen afdelning af detsamma, i likhet med hvad

som förut fallet är med Riksmusei zoologiska, botaniska och mineralogiska afdelningar,

ställas under Kongl. Vetenskapsakademiens inseende.

Utan att ingå i bedömande, huruvida en i nämnda syfte förändrad organisation

af geologiska byrån skulle väsendtligen medverka dertill, att den komme att lifvas af en

sann vetenskaplig anda och lemna praktiskt gagnande resultat, hvilka väl hufvudsakligen

torde vara beroende på egenskaperna hos den vetenskapsman, som har sig uppdragen ledningen

af dessa undersökningar och den plan, efter hvilken arbetena anordnas, har Utskottet,

som likväl ansett sig böra erinra, att det af motionären åsyftade samband mellan

vetenskapsakademien och geologiska byrån äfven under nuvarande förhållanden icke

behöfver helt och hållet saknas, då Kongl. Maj t vid arbetsplaners uppgörande och i

andra vigtigare fall kan inhemta vetenskapsakademiens utlåtande, funnit sig icke kunna

biträda motionärens förslag, helst den af senaste Riksdag hos Kongl. Maj:t begärda utredning,

rörande en förändrad organisation af samtliga karteverken, ännu icke hunnit

åvägabringas och Riksdagen delgifvas.

För de geologiska undersökningarne under innevarande år äro 55,000 R:dr anvisade,

men för de närmast föregående fyra åren beviljades för detta ändamål 60,000 R:dr

årligen. Beträffande'' den i statsrådsprotokollet (bil. N:o 5 b, sidd. 19—21) intagna beräkning

af utgifterna vid det geologiska karteverket under nästkommande år har Utskottet

icke haft något att anmärka och Utskottet hemställer således:

a) att, på sätt Kongl. Maj:t äskat, till de geologiska undersökningarne

måtte för år 1872 beviljas ett extra anslag af 57,000 R:dr; samt

b) att Herr Nordenskiölds ofvanberörda motion icke måtte bifallas,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

Angående indragning

af stuteriet

vid Ottenby

och Kungsgårdens

utarrendering.

Hästafvelns förbättrande.

15:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion

(N:o 118) har Herr F. Pettersson från Calmar län föreslagit, det Riksdagen ville

besluta, att stuteriet på Ottenby kungsladugård måtte upphöra och egendomen i författningsenlig

ordning för statens räkning utarrenderas. Till stöd för detta förslag har motionären

hufvudsakligen anfört, att uti statsrevisorernes berättelse öfver 1868 års räkenskaper

rörande stuteriernas förvaltning under de sistförflutna åren visat sig att, oaktadt

stora egendomar och årliga statsanslag vore till stuterierna anslagna, större och mindre

balanser likväl årligen uppstått; att detta förhållande isynnerhet egde rum vid stuteriet

å Ottenby, hvarest skulden, som år 1867 uppgick till endast omkring 1,000 R:dr, år

1868 ökats till 19,815 R:dr 64 öre, utan att man kunde se, på hvad sätt denna ofantliga

brist uppkommit; att afkastningen af egendomen, som vore taxerad till 200,000

R:dr, bort tillsammans med statens årliga anslag kunna betäcka de löpande omkostnaderna;

att skulden komme att blifva ännu större, om de genom vådeld i förlidne Oktober

månad nedbrunna byggnaderna derstädes åter skulle uppbyggas efter tidens nuvarande

fordringar; samt att hästracens förbättring antagligen lättare skulle vinnas genom att åt

de personer inom landet, som befrämjade densamma, tilldela lämpliga priser, som af ett

mindre statsanslag årligen borde utgå.

Uti den af Stuteri-öfverstyrelsen den 3 sistlidne December öfver revisorernes förberörda

anmärkning afgifua förklaring anföres, att det anmärkta missförhållandet mellan

utgifter och inkomster hufvudsakligen uppkommit dels af årets ogynsamina skörd, till följd

hvaraf en större qvantitet spanmål så väl för tjenstepersonalen vid Ottenby stuteri, som

för hästarne derstädes måst uppköpas, dels ock deraf att åtskilliga reparationer å byggnaderna

vid nämnda stuteri, hvilka icke kunnat uppskjutas, blifvit under året verkställda;

utvisande äfven revisionsberättelsen att spanmål och proviant blifvit under revisionsåret

uppköpt för ett belopp af icke mindre än 22,890 R:dr 69 öre. Då emellertid framställning

till Riksdagen rörande stuteriväsendets ändamålsenliga ordnande otvifvelaktigt är att

från Kongl. Maj:t förvänta med anledning af 1868 års Riksdags derom gjorda underdåniga

anhållan, helst Kongl. Maj:t för ärendets utredning tillsatt särskilda komiterade, hvilka

den 17 December 1869 i ämnet afgifvit utlåtande, har Utskottet icke kunnat biträda det

nu väckta förslaget om upphörande af stuteriet vid Ottenby och egendomens utarrendering

för statens räkning.

Upplysningsvis torde jemväl böra meddelas, att bemälde komiterade uppgifvit nettoafkastningen

vid Ottenby kungsladugård under åren 1858—1867 i-medeltal hafva uppgått

till 23,648 R:dr. Utskottet hemställer således,

att Herr F. Petterssons ifrågavarande motion må lemnas utan

afseende.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsTcottets Utlåtande, N:o 15.

13

Undervisningsanstalter för bergsbruk och. slöjder.

16:0. Sedan Styrelsen för Slöjdskolan i Stockholm, uti afgifvet förslag till 1872

års inkomst- och utgiftsstat för skolan (se statsrådsprotokollet bil. N:o 5 b, sidd. 21—23)

beräknat skolans anslagsbehof för nämnda år till 58,200 R:dr, men Kommers-kollegium,

som till Kongl. Maj:t insändt nämnda förslag jemte utlåtande deröfver, af anförda skäl

ansett ett belopp af 56,775 R:dr vara för ändamålet tillräckligt, har Kongl. Maj t nu

äskat att till Stockholms Slöjdskola måtte för år 1872 beviljas, utöfver det på stat definitivt

uppförda anslag, endast sistnämnda belopp, eller 175 R:dr mera än hvad vid senaste

riksdag för skolan anvisades. Utskottet tillstyrker,

att till Stockholms Slöjdskola må, utöfver det på stat definitivt

uppförda belopp, 15,000 R:dr, för år 1872 anvisas 56,775 R:dr,

så att det i 1871 års riksstat under ifrågavarande anslagstitel

upptagna belopp ökas med 175 R:dr.

17:o. På sätt Kongl. Maj:t, i likhet med hvad vid de tre föregående riksdagarne

egt rum, föreslagit, tillstyrker Utskottet vidare,

att såsom bidrag till underhållande af Väfskolan i Bords måtte

för 1872 anvisas ett extra anslag af 3,000 R:dr, med vilkor att

från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett

belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget.

Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.

18:o. På det undervisning i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling

måtte kunna anordnas vid Malmö Navigationsskola, har Kongl. Maj:t föreslagit, att det

ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart måtte förhöjas med

200 R:dr.

De navigationsskolor, uti hvilka för närvarande meddelas undervisning för bildande

af ångfartygsbefälhafvare, äro Stockholms, Göteborgs, Gefle och Carlshamns, hvarjemte i

de två förstnämnda af dessa skolor meddelas sådan undervisning, som afser bildande af

maskinister för passagerareångfartyg ; och äro, enligt gällande stater, i arfvode åt lärare

för meddelandet af dylik undervisning anvisade för hvardera af Navigationsskolorna i

Stockholm och Göteborg 600 R:dr, för Navigationsskolan i Gefle 500 R-.dr och för den

i Carlshamn 450 R:dr, hvarförutom, för anordnande af enahanda undervisning i Calmar

Navigationsskola, vid sistlidne riksdag till utgående från och med år 1871 beviljats ett

årligt belopp af 500 R:dr.

Angående anslag

till Stockholms

Slöjdskola.

Angående anslag

till Väfskolan

i Borås

Angående utvidgning

af Navigationsskolan

i Malmö.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-UtsJcottets Utlåtande, N:o 15.

Angående meddelande

nf undervisning

för

lokomotivförare

m. fl. vid trenne

navigationsskolor.

Angående indragning

af arvoden

för undervisning

ikol_

ning och bräntorfsberedning.

I betraktande deraf att, enligt Kommers-kollegii uppgift (se statsrådsprotokollet

bil. N:o'' 5 b, sid. 26) Navigationsskolan i Malmö, efter medelberäkning för de tio åren

1860—1869, i fråga om antalet inskrifna elever stått framför Navigationsskolorna i Gefle,

Carlshamn och Calmar och vid jemförelse med förhållandet i samtliga nio navigationsskolorna

i riket intagit det tredje rummet i ordningen, synes, med hänseende till den utvidgning

af ångkraftens användande på fartyg, som alltmer gör sig gällande, anordnandet

af undervisning i ångmakinlära vid ifrågavarande Navigationsskola vara af förhållandena

påkalladt, och en förhöjning af 500 R:dr vore derför behöflig.

Då emellertid, enligt hvad i statsrådsprotokollet är meddeladt, ett å aflöningsstaten

för Stockholms navigationsskola uppfördt arfvode af 300 R:dr till vetenskapsakademiens

astronom för undervisning i den högre astronomien ansetts kunna öfverflyttas

till Malmö navigationsskola, skulle för anordnande af undervisning i ångmaskinlära derstädes

ytterligare erfordras endast 200 R:dr. Och tillstyrker, på grund af hvad sålunda

förekommit, Utskottet,

att för ifrågavarande ändamål det ordinarie anslaget till undervisningsanstalten

för handel och sjöfart måtte förhöjas med 200 Rdr.

19:0, Vidare har Kong]. Maj:t föreslagit, att ett förslagsanslag af högst 1,500

R:dr måtte för år 1872 på extra stat anvisas och ställas till Kongl. Maj:ts disposition

för åstadkommande vid Stockholms och Göteborgs navigationsskolor samt, der så ske

kunde och tillgångarne medgåfvo, äfven vid Navigationsskolan i Malmö af undervisning

för lokomotivförare och maskinistelever i allmänhet.

Då behofvet af tillfälle till dylik undervisning synes ådagalagdt genom den i statsrådsprotokollet

(bil. N:o 5 b, sidd. 27—31) intagna utredning i ämnet, samt Utskottet

funnit förslaget att förlägga ifrågavarande undervisning till de nämnda navigationsskolorna

välbetänkt, får Utskottet, som ansett lämpligast att det anvisade beloppet såsom vanligt

extra anslag upptages, tillstyrka,

att för åstadkommande, i enlighet med Kongl. Maj:_ts nådiga förslag,

af undervisning för lokomotivförare och maskinistelever i allmänhet

måtte för år 1872 på extra stat anvisas ett belopp af

1,500 R:dr.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

20:o. Af den åren 1862—1863 församlade Riksdag blef anslaget under denna titel

förhöjdt med 5,000 R:dr, att användas till årsarfvoden samt rese- och traktamentsersättningar

åt två i kolning och bräntorfsberedning kunniga personer, hvilka skulle ega

att, uppå reqvisition från bruks- och skogsegare, mot ersättning efter enahanda grund,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 15.

15

som för agronomer vore fastställd, meddela nödig praktisk anvisning för tillämpningen af

härvid begagnade bästa metoder. Sedermera hade, enligt hvad statsrådsprotokollet (bil.

N:o 5 b, sid. 31) gifver vid handen, två undervisare i kolning och bräntorfsberedning under

en tid af omkring 7 år varit anställde i statens tjenst och stått under Landtbruksakademiens

förvaltningskomités öfverinseende och ledning; men sedan bemälde förvaltningskomité

i underdånighet anmält, att de icke lyckats tillvinna sig ett sådant förtroende

hos allmänheten eller blifva så anlitade, att statens för dem häfda utgifter kunde anses

vara till någon större del ersatta genom de arbeten, som af dem blifvit utförda, hade

Kongl. Maj:t den 9 sistlidne December, jförständigat förvaltningskomitéen att hvarken förnya

de med de antagne undervisarne afslutade kontrakt, hvilka med år 1870 gått till

ända, eller med andra personer afsluta kontrakt om ifrågavarande undervisnings meddelande;

och då det icke syntes vara skäl att vidare anställa särskilde undervisare i kolning

och bräntorfsberedning, har Kong!. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att minska anslaget

till befrämjande i allmänhet af bergsbruket med ofvanomförmälda belopp, 5,000

R:dr, eller till 27,411 R:dr 84 öre; till hvilken nådiga framställning Utskottet

tillstyrker Riksdagens bifall.

Diverse anslag.

21;o. På sätt Kougl. Maj:t i enlighet med Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader

derom gjorda hemställan föreslagit, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen måtte för år 1872 på extra stat anvisa:

a) till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden 33,400 R:dr;

b) till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 25,000

R:dr; och

c) till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna

arbeten, 2,000 R;dr.

22:o. Beträffande de under Sjette Hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, Som här

ofvan ej finnas omforma!da och uti hvilka förändring icke blifvit- ifrågasatt, hemställer

Utskottet,

att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp, som i nu gällande

riksstat äro upptagna, dock med iakttagande deraf, att anslaget

till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.» för jemnande

af hufvudtitelns slutsumma minskas med 30 R:dr 68 öre;

Angående anslag

för väg-och

vattonbyggnadsstyrelseu

m. m.

Öfriga ordinarie

anslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utslcottets Utlåtande, N-.o 15.

Angående anslag

till jernvägsbyggnader

och andra allmänna

arbeten

kommande, i följd af hvad Utskottet sålunda tillstyrkt och föreslagit, hufvudtiteln att

ökas med 93,700 R:dr och dess slutsumma att uppgå till 7,704,100 R:dr, på sätt närlagda

tabell närmare utvisar.

23:o. Med anledning af de i Kongl. Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd

och behof gjorda framställningar om anvisande af medel för fortsättande af statens

jernvägsbyggnader samt för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar, för

hamnbyggnader, för anläggning af nya och omläggning af backiga eller eljest mindre goda

vägar, för befrämjande af utdikningar och vattenaftappningar m. fl. allmänna arbeten,

kommer Utskottet att särskilda utlåtanden afgifva;

hvilket Utskottet här endast skolat anmäla.

Stockholm den 16 Februari 1870.

På Stats-Utskottets vägnar.

Arvid Fv.son Posse.

Reservationer:

Vid punkten 5, mom. a (angående löneförhöjning åt Landtmäteri-sekreteraren) af

Herrar F. Brusewitz, L. M. Nordenfelt, G. E. Oasparsson, E. af Klint, A. Odelberg,

Grefvarne L. af Ugglas och G. Beck Friis, C. Petré, Friherre G. J. Skognian,

F. W. Leijonancker och Friherre F. Gyllenkrook, hvilka förenade sig om ett förslag

till utlåtande, så lydande:

••Hvad först Landtmäteri-sekreteraren angår, åligger honom, jemlikt Kongl. Laudtmäteri-instruktionen

af den 6 Augusti 1864, att föredraga samt uppsätta och expediera

alla de mål och ärenden, som på Landtmäteristyrelsens afgörande bero samt icke, enligt

hvad särskildt är föreskrifvet, tillhöra öfveringeniörens handläggning, äfvensom föra protokoll

vid ärendenas föredragning; att föra matrikel, befordrings- och afgångsförteckning,

saköreslängd, inventariiförteckning samt register till protokolls- och expeditionsböcker; att

företräda öfveringeniörens ställe vid de tillfällen, då denne åtnjuter semester; samt att

vid generaldirektörens frånvaro, förhinder af jäf eller annat laga förfall, eller afgång från

embetet, gemensamt med öfveringeniören förvalta landtmäteriets styrelse. Inkomna mål

och ärenden, hörande till Landtmäteri-sekreterarens föredragning, hafva i medeltal för de

sista 10 åren uppgått till 1,067 och antalet af de på hans föredragning utgående expeditioner

utgjorde under samma tid 1,356.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

17

Häraf synes framgå, att ifrågavarande sekreteraretjenst, för hvilken den fasta lönen

nu är bestämd till 3,500 R:dr, så väl med afseende på göromålens beskaffenhet som

mängd, är fullt jemförlig med andra sekreteraretjenster inom de senast organiserade förvaltande

verken.

Då innehafvarne af dessa sistnämnda tjenster i allmänhet äro tillförsäkrade en fast

löneinkomst af 4,000 R;dr, samt, enligt hvad i ofvan åberopade statsrådsprotokoll (bil.

N:o 5 b. sid. 2) blifvit anfördt, Landtmäteri-sekreterarens sportelinkomster under senare

åren minskats med ett belopp ungefärligen motsvarande den ifrågasatta löuetillökningen,

anser Utskottet, på dessa och öfriga. i statsrådsprotokollet andragna skäl, samma

tillökning icke vara för högt beräknad;'' men då förhållandena i afseende å den ifrågavarande

tjenstebefattningens vigt och beskaffenhet lätteligen kunna inom en icke aflägsen

framtid undergå väsendtlig förändring, föranlåtes Utskottet hemställa,

att Kong!. Maj:ts förevarande nådiga framställning måtte endast

på det sätt af Riksdagen bifallas, att såsom löneförhöjning åt Landtmäteri-sekreteraren

för år 1872 beviljas ett extra anslag af 500

Riksdaler.»

Vid punkten 5 mom. b (angående löneförhöjning åt Landtmäterifiskalen) af Herrar

Grefve A, Posse, (jarl Ifuarsson, P. O. Hörnfeld.t, Liss Olof Larsson, Grefve O. E.

Piper, E. Key, J. Rundbäck, O. B. Olsson, O. Thorell, A. W. Rufva och Sven

Nilsson i Efveröd.

Vid punkten 10 (angående anslag för statens jernvägstrafik).

af Herrar Friherre F. A. Funck, F. Brusewitz, G. E. Oasparsson, E. af Klint,

A. Odelberg, Grefve L af Ugglas, Grefve O. Beck-Friis, C. Petré, F. W. Leijonancher,

'' Friherre F. Qyllenkrook och S. Heijkensköld, hvilka yrkade bifall till Kongl.

Maj:ts i ämnet afiåtna nådiga förslag; samt

af Herr L. M. Norden/''elt, som yttrade:

»Då jag anser,

att de af Utskottets majoritet anförda skäl icke äro öfvertygande;

att deremot det af trafikstyrelsen uppgjorda kostnadsförslaget för 1872 års trafikutgifter

grundar sig pa detaljberäkningar, hvilkas riktighet styrkes af hittills vunnen erfarenhet;
att

ofta återkommande motiverade anmärkningar måste försvaga verkan af de på

skäl grundade erinringar, hvartill Riksdagen kan fiuna sig befogad;

samt. Trafikstyrelsen, då de förut uppgjorda kostnadsförslagen visat sig för höga,

reserverat betydliga besparingar åt statsverket;

yrkar jag bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet afgifna proposition.»

THh. till Rilesd. Prof. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 8 Raft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

Liti\

Tabell öfver de ordinarie anslagen

1871 års Riks-stat anslår:

Förslagsanslag.

Pennin
gar.

Indelt

ränta och ersättning’

för

indragna räntor.

R-.dr

36.000!.

1 7,000]

45,600

86,950

30,000!..

9 5,500j..

6,000''.

77,267..

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag

Oindelt spanmål:

Matt.

| Värde fört

slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr

It:dr

Kub.fot

k.

Summa

Riksmynt.

R-.dr

R:dr

36.000

17.000

45,600

86,950

30,000!''

Civil

Statsråden utan departement: 3

Departements-chefen ........................

Departementets Expedition ............

Kommers-kollegium:

Nuvarande beloppet .................

Afgå de för indragna Bergsingeniörsbefattningarne

vid

uppförda löner, tillsammans

Statistiska Tabell-kommissionen:

Aflöningsmedel för Statistiska

Reservationsanslagen:

Till bibliothekets underhål»

arfvoden åt tillfällig

» det officiela statistisk

» en statistisk tidskrift

95,500!— Landtmäteristaten

6,000;-

77,267 -

För Rikets ekonomiska karteverk,

Öfverståthållare-embetet..................

!Tp. 394.317!

394,317!-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottels Utlåtande, N:o 16.

19

Ä.

under Eiks-statens Sjette liufvudtitel.

epartementet.

12,000 R:dr...........

hauptmans- o. GrufveStora

Kopparberget

Central-byrån..

86,950:-

2,550:-:

15,750:-

Reservationsanslaa

Transport

Förslag till bligande Riks-stat.

Pennin-

gar.

Förslagsanslag.

1

Summa

Riksmynt.

Indelt

ränta och er- sättning för

indragna rän- tor.

Indelt

tionde och

ersättning- för indragna

tiondeanslag

Oindelt spanmål:

! Värde för-

Mått slassvis 4 2

|R:dr 10 öre

| kubikfoten.

|

R:dr öre

R:dr iöre

R:dr öre

1

Kub.fotj k. R:dr jöre

R:dr öre

36.000. .

17.000.

45,600.

84,400l

lande .......

.... 1,000:-

iträden .

.... 7,250:-

j

ycket ...

.... 5,000:-

.... 1,000:- 14,250: i

O

o

o

ö

CO

■

95,500

6,000 ..

77,267..

I......

36.000

17.000

45,600

84,400

30,000

95,500

6,000

77,267

391,767:

391,767-

*

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

1871 års Ms-stat anslår:

Pennin-

gar.

Förslagsanslag:

Summa

I

Indelt

ränta och er

sättning för

indragna rän- tor.

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag

Oindelt spanmål:

| Mått

I “Värde för- slagsvis ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

| Riksmynt.

K:dr

öre

R:dr

Öre

It: dr

öre

K.ub.fot

R:dr

öre

R:dr

ör ej

Tn. 394 317

394,317

1,078,558

82

152.973

09

12,361

86

7,157

8

15,031

38

1,258,925

15

i

|Tp. 1,472,875j82j 152,97309 12,36l|86|7,l57! 8! 15,031 [38| 1,653,242(151

Penningar:

Nuvarande beloppet

............ 1,078,558: 82.

Tillkommer:

Ersättning till

Landshöfdingen

i Jönköpings ,

län för afskrifna

mjöl- och

sågqvarnsrän
tor

...... — 05.

Dito till

landsstatstjenstemän

för af dem

frånträdda

boställen 491:— 491: 05.

Afgå, af anslaget odisponerade

................................................

Indelt ränta och ersättning fö

Nuvarande beloppet

..................152,973:0

Tillkommer:

Landstatsboställen

åsätta räntor,

hvilka förut

varit kronan be- "

Transp. 152,973:0

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 16.

21

Transport

1,079,049: 87.

218: 72. 1,07 8,831: 15.

indragna räntor:

Förslag till blifvande Riks-stat:

Förslagsanslag:

Pennin
gar.

Indelt

ränta och ersättning

för

Indelt |

tionde och j

ersättning |

Oindelt spanmål:

indragna rän-jför indragna

tor- tiondeanslag

R:dr

391,7671-

öre R:dr öre

1.078.831:15.: 391,7671—!.

Mått.

! Värde föri

slagsvis k 2

| R:dr 10 öre

| kubikfoten.

Summa

Riksmynt.

R:dr öre Kub.fot! k. j R;dr

örej R:dr

......S 391,767

391,767!-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-UtsJcottets Utlåtande, N:o 15.

1871 års Riks-stat anslår:

Förslagsanslag:

Pennin-

Indelt

Indelt

1 Oindelt spanmål:

Summa

gar.

ränta och er- sättning för

indragna rän- tor.

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag

j Värde för-

Mått ! sIaSsvis ä 2

! R:dr 10 öre

j kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr

öre

Rulr i öre

R:dr öre

1 j

Kub.fotj k. 1 R:dr öre

R:dr öre

Tp. 1,472,875

82

152,97309

12,361 86

7,157 8 15,031 38

1,653,242 15

5,000

4,200,0001—!

5,ooo;—

;......4.200.000 —

i

Transp. 152.97 3:09.

hållna, menblifvit

åt vederbörande

tjensteman

öfverlåtna mot

nedsättning i deras

kontanta löner 190: 53.

Af går: Afskrifna mjöl- och sågqvarnsräntor.

.................14: 12.

Räntor af till statsverket

indragna boställen 57: 13.

Indelt tionde och ersättning för in
-

Såsom i 1871 års Riks-stat

Oindelt spanmål: Mått.

Nuvarande anslag......7,157: 8.

Tillkommer: Ersättning

förqvarnräntor 6: 7.

S:a 7,164: 5.

Särskildt förslagsanslag för landsLandshöfdingens

i Wester-NorrTill

bestridande af lösen för

persedlar...................................

Statens järnvägstrafik, förslagsutgå:

Nuvarande

1.039 13 1 7,423)7 1

125,000!-—! ............ j......;

8:61

38

50!

18469!

37 1 7:

80|01 18,55146

..... |......| 125,0001—

2 7 1 86

S:r 5,803,964195! 1 70,581 49| 12,407|64|7,1 95 9j 15,11l|39|6,002,06547

Tillkommer, förhöjning ............

Gästgifvares friheter ......................

Till lättnad för skjutsningstungan,

des och är särdeles tryckande^

Färjor och färjekarlar........................

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats -Utskottets Utlåtande, N:o 15.

23

Transport 1,0 7 8,8 3 i, 15

153,163: 62

71: 25. 153,092:37

dragna tiondeanslag:

Värde.

15,031: 38.

14: 07.

12,361: 86.

15,045: 45.

staterna i länen:

lands län, lön:

åtskilliga i lönen ingående rånte
-

vis beräknadt att af trafikmedlen

beloppet .................. 4,200,000: —

..................................... 100,000:-

der den genom entreprenad bestriBeservationsanslag

....................

Förslag till blifvande Eiks-stat:

Förslå

gsanslag:

Pennin-

Indelt Indelt

Oindelt spanmål

gar.

ränta och er-j tionde och

Värde för-

sättning för j ersättning

Mått.

slagsvis å 2

indragna rän-för indragna

R:dr 10

öre.

tor. tiondeanslag

kubikfoten.

R:dr öre

39 1,767!-—

R:dr iöre: R:dr

.................. 1..................

öre

Kub.fot) k.

R:dr

öre

Summa

Riksmynt.

R:dr

1,078,831

5,000

4,300,000

1,039

125,000

50

15

oro

153,092

13

17.423

184

37

12,361

71

69

37

86

61

17

S:gr| 5,901,6 87|28|l 70,7 00|77|12,407|64

7,164

38

7,202

5 15,045

80

6 15,125

45

01

1,259,330

5,000

4,300,000

18,551

125,000

271

83

46

86

466,099,921(15

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

1871 års Riks-stat anslår:

Pennin
gar.

Indelt

Förslagsanslag:

Indelt

!

ränta och er-i tionde och ;

sättning för j ersättning j

jindragna rän-för indragna!

tor. jtiondeanslag

Oindelt spaninål:

i Värde förslagsvis

å 2 !

R:dr 10 öre f

kubikfoten, j

Mått.

E:dr

örei It:clr iöre ll:dr ,öreKub.fotlk. j R:dr löre

Summa

Riksmynt.

Kali
-

Tp.5,803,964j95 1 70,581 j49ll 2,407j64!7,195| 9! 15.11 1 89 6,002,065 47

63.000.

12.000.

1 64,600j.

43,450.

40,900

49,545

234.250

27,500

48.850

22,500

8,700

40! 23,700

16,100

S:gr 731,395|40

10

330 7

23,700|10!

5! 4

69447

1 1 34

63.000

12.000

164,600

43,450

40,900

50,239

234,250

27,500

48,850

47

22,500 —

32,411 i84

16,100

336} ll 705181} 755,80lj31

Jordbruket, handeln

Reservati ons
Skiften

och afvittringar..................

Vägar och kommunikationer ......

Undervisningsanstalter för jordLandtbruksingeniörer

och deras

Nuvarande beloppet ..................

Tillkommer, förhöjning ............

Befrämjande i allmänhet af jord
Hästafvelns

förbättrande................

Undervisningsanstalter för bergs
Nuvarande

beloppet........................

Tillkommer för Stockholms

Befrämjande i allmänhet af slöjUndervisningsnnstalter

för handel

Nuvarande beloppet........................

Tillkommer, förhöjning ............

Befrämjande i allmänhet af handel

Befrämjande i allmänhet af bergsPenningar:
Nuvarande

beloppet ..................

Afgå: A detta anslag uppförda

åt undervisare i kolning och

torfsberedning..............................

Indelt ränta och ersättning för

som i 1871 års Riks-stat......

Oindelt spanna ål, dito..................

Fiskerinäringens understöd ............

Tp.6,535,36035 1 94.281 59 12.407 64 7.532— 1 5,817|2fl)l6,757,866|78i

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

25

Förslag till blifvande Biks-stat:

Pennin-

gar.

Förslagsanslag

Summa

Riksmynt.

Indelt

ränta och er- sättning för

indragna rän- tor.

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag

Oindelt

Mått.

spanmål:

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

ll:dr

öre

lt:dr

öre

It: dr

öre

Kub.fot

k.

lt:dr

öre It: dr

öre

och näringarne.

Tp.5,901,68728

170.700

77

12,407

64

7,202

6

15,125

46

6,099,921

15

anslag:

63,000

63 000

12,000

12 000

bruk och landtmannanäringar ......

164,600

—

164,600

—

biträden:

............................................ 43,450: -

............................................ 500: -

43,950

—

43,950

—

bruk och landtmannanäringar ......

40,900

—

40,900

—

49,545

330

7

694

47

50,239

47

bruk och slöjder:

.......................................... 234,250: -

slöjdskola .................. 175: —

234,425

_

234.425

_

derna............................................................

27,500

27,500

och sjöfart:

........................................... 48.850:

............................................ 200:-

49,050

49,050

och sjöfart................................................

22,500

22,500

bruket:

..................8,700: 40.

arfvoden

bränn-

..................5,000: — 3,700: 40.

indragua räntor, så-

......................................... 23.700: 10.

.......................................... 11:34.

3,70040

23,700

10

5

4

11

34

27,411

84

16,100

16,100

S:gr

727,270 40

2 3,7 OOjl 0

336

1

705

81

751,676 31

Tp.

6,628,95 7|68|l 94,400|87|12,407

64

7,538

7

15,831

27

6,851,597)46

Bih. till liiksd. /‘rot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

1871 års Eiks-stat anslår:

Pennin-

gar.

Förslagsanslag

Summa

Riksmynt.

Indelt

ränta och er

sättning för

indragna rän- tor.

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

jtiondeansl^g

| Oindelt

Mått

spanmäl:

Värde för- slagsvis ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

11: dl''

öre

11: dr

öre

lt:dr

öre

Kub.fot k.

Itrdr

öre

R-.dr

öre

Tp. 6,535,360

35

194,281

59

12,407

64

7,532

—

15,817

20

6,757,866

78

110,000

110,000

4

18

1,264

2,654

40

2,658

58

4,500

/

4 500

2,700

36

2,946

27

623

3

1,308

93

6,955

56

15,850

1 5,850

188,000

188,000

26,500

26,500

400,000

400,000

23,000

23,000

60,069

08

60,069

08

15,000

15,000

S:r 845,623|62

2,946

27

............

.....

1,887

3

3,963)33

852,533

22

S:a 7,380,98397

197,227 86|l2,40764 9,419

3

19,78053

7,610,400 —

Diverse

Utflyttningshjelp efter skiften,

Ersättning till Sala bergslag för

vandling eller afskrifning............

Odlingshjelp för krononybjggare,

Jordförluster genom kanal- och

Karantänsinrättningen på Känsö,

Till aflösning af Öresundska tullen

Till aflösning af Scheldetullen,

Kontrollen å bränvinsförfattninaf

tillverkningsafgift för utfördt

Rese- och traktamentspenningar,

Skrifmaterialier och expenser, ved,

Nuvarande beloppet

För jemnande af hufvudtitelns

Extra utgifter, Beservations
-

Anm. Tillökningen i hufvudt.iteln

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

Förslag till blifvande Riks-stat:

-

Pennin-

gar.

Förslå

gsanslag:

Summa

Eiksmynt.

lndelt

ränta och er- sättning för

indragna rän- tor.

lndelt

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag

Oindelt

*

Mått.

spanmål:

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr

öre

11: dr

öre

lt:dr

öre Kub.fot

i

k.

R:dr

öre

R:dr

öre

anslag.

Tp.6,628,957

68

194,400

87

12,407

647,538

7

15,831

27

6,851,597

46

Förslaasanslaa ....................................

110,000

110,000

förlust genom vissa räntors för-

......

4

18

1,264

2,654

40

9 (\ R

58

Förslaasanslaa t....................................

4,500

4 500

väganläggningar, Förslagsanslag

2,700

36

2,946

27

623

3

1,308

93

6,955

56

Förslaasanslaa högst........................

15,850

—

1 5 850

rslaqsanslaq ....................................

188,000

1 88 000

Förslaasanslaa ....................................

26,500

26,500

garnes tillämpning och restitution

bränvin, Förslagsanslag..................

400,000

—

400 000

Förslaasanslaa ....................................

23.000

_

23,000

m. m. Förslagsanslag:

.......................................... 60,069: 08.

slutsumma afgå ...... 30: 68.

60,038

40

60,038

40

anslag ......................................................

15,000

—

15,000

S:gr

845,592

94|

2,946|27

1,887

3!

3,963|S3

852,502

54

Samma

7,474,55062]

197,347(l 4,ll 2,407649,426]

-j

1 9,794 60l7,704,100

—

blifver således 93,700 R:dr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*28

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

Litt. B.

Tabell öfver de extra ordinarie anslagen under Riks»

statens Sjette Hufvudtitel.

Stats-Utskottet

föreslår

Civil -Departemen tet.

l?:dr

öre

Departementets Expedition:

Arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och

p.YnpHipirtmdft . .......................................................................................................

1,800

I.andtmäteristaten:

Löneförhöjning för Landtmäteri-fiskalen ............................................................

600

För Rikets ekonomiska karteverk:

Till arbetena i Norrbottens län ................................................ 20,000: —-

r> arbetena inom öfriga delar af riket.............................. 32,000: —

52,000

Öfverståthållare-embetet:

Tillökning i den för Öfverståthållare-embetet på ordinarie stat upp- förr]8 hyvpsprsnt.tninp’...........................................................................................

1,500

Skiften och afvittringar ........................................................... ............

90,000

—

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna- näringar:

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för

husdjur, redskap, maskiner m. m............................... 6,000: —

» prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,

smör, ost, fläsk och kött ................................................ 3,000: —

v understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens elev- skola................................................................................................ 4,500: —

Transport 13,500: —| 145,9Ö0| —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande, N:o 15.

Stats-Utskottet

föreslår

K: dr

öre

_ Transport 13,500: —

Till fortsättande af de geologiska undersökningarne och

utgifvande af derpå grundade kartor ........ 57 000-

145,900

70,500

Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder:

1 Bidrag till underhållande af väfskolan i Borås

3.000

1

Undervisningsanstalter för handel och sjöfart:

hör åstadkommande af undervisning för lokomotivförare och ma- skinist-elever i allmänhet.......

i

Diverse anslag:

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vat- tenbyggnader samt dess tjenstebiträden ....... 33 400- —

” undersökningar och expenser för allmänna arbeten 25.000: —

” stipendier åt medlemmar af Väg- och Vatten- byggnadskorpsen för utrikes resor i ändamål att

studera andra länders allmänna arbeten 9 OOO __

60,400

Summa

281,300

— 1

Éih. till Biksd. Prot. 1871.

4 Sami. 1 Afd. 8 Käft.

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.