Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.
1871-02-16 · 29 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 22 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1871:15, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.
Dokumentets text
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
t
Ko 15.
Ånk. till Riksd. Kansli d. 16 Febr. 1871, kl. 4 e. m
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette
Hufvudtitel.
(2:dra U. A.)
. Pt! nu gällande Riks-stat finnas under Sjette Hufvudtiteln, innefattande anslagen
till Givil-departementet, upptagna följande slutsummor:
Penningar .......................................................................................................... 7,380,983: 97.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor............................................ 197,227: 86.
Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag................................ 12,407: 64.
Oindelt spanmål ........................................................................................."fj 19,180: 53.
Tillsammans R:dr 7,610,400: —*
I afseende på de förändringar, som vid denna hufvudtitel ifrågakommit, får Utskottet
här nedan meddela utlåtande.
Departementets expedition.
1:0. För beviljande af löneförhöjning med 100 R:dr till hvardera af de 4 vakt- Angående lönemästare,
hvilka äro i expeditionens lönestat uppförde, har Kongl. Maj:t föreslagit att f8rhö.fui"? *
anslaget till expeditionen måtte höjas från 45,600 R:dr till 46,000 R:dr eller med
400 R:dr.
Under åberopande af hvad Utskottet uti 3:dje punkten af Utlåtandet N:o 11,
angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel, till stöd för sin
der gjorda framställning i en likartad fråga anfört, hemställer Utskottet.
vaktmästare vid
Civil-departe*
mentets expedition.
att Kong!. Maj:ts ofvauberörda nådiga förslag icke må af Riksdagen
bifallas.
Bih. Ull Riksd. Prat. 1871. i Sami. 1 Afd. 8 Häft.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stat?-Utskottets Utlåtande, N:o 16,
A ngSende arfvode
åt ett biträde
vid de kommunala
ärendenas
beredning.
Angående uteslutande
från
Kommers-kollegii
stat af
tväune indragna
löner.
Angående ifrågasatt
indragning
af Kongl.
Kommers-kollegium.
2:o. Vidare har Kongl. Maj:t till arfvode åt ett biträde vid de kommunala
ärendenas beredning och expedierande af Riksdagen äskat anvisande a extia stat af
1,800 R:dr. '' , J . ... T
Då, enligt hvad uti Statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 0 nästlidne Januari
(bil. N:o 5 b, sid. 2) blifvit meddeladt, ett sådant biträde fortfarande är behöfligt
och för samma ändamål vid föregående riksdagar beviljats anslag att utgå med enahanda
belopp, tillstyrker Utskottet,
att till arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning
och expedierande må å extra stat för år 1872 anvisas 1,800
Riksdaler.
Kommers-kollegium.
3:o. Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 11 Oktober 1861 i nåder
beslutit, bland annat, att, så snart hyttedriften vid Stora Kopparberget, enligt ett af
bergslaget fattadt beslut, blifvit förenad med den egentliga grufveliushållningen och tillverkningen
börjat drifvas för bergslagets gemensamma räkning samt dåvarande Bergshauptmannen
afgått från sin tjenst, ej mindre nämnda tjenst än äfven grufve-ingeniörsbefattningen
vid Stora Kopparberget skulle indragas och grufvan med Fjerde bergmästaredistriktet0
förenas, så och efter det Kongl. Maj:ts omförmälda beslut under år 18.69^gatt
i verkställighet och Kongl. Maj:t, genom nådigt bref af den 9 November samma år, å
anslaget till befrämjande i allmänhet af bergsbruket anvisat ett särskildt årligt .arfvode
af 500 R:dr till nuvarande bergmästaren i nämnda distrikt att tillsvidare utgå såsom
ersättning för det honom genom först åberopade nådiga bref ådagalagda nya bestyr med
Stora Kopparbergs grufva, har Kongl. Maj:t, med bifall till Statskontorets derom gjorda
hemställan, till Riksdagen gjort framställning om afförande från Kommers-kollegii anslag
af de för de indragna tjenstebefattningarne å samma anslag uppförda löner, tillhopa utgörande
2,550 R:dr.
Utskottet tillstyrker,
att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, från Kommers-kollegii anslag
må afföras de för indragna bergshauptmans- och grufve-ingeniörsbefattningarne
vid Stora Kopparberget uppförda löner, tillsammans
utgörande 2,550 R:dr.
4:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion
(N:o 119) har Herr F. Pettersson från CaIdiar län föreslagit, att Riksdagen för sin
del ville besluta indragning af Kongl. Kommers-kollegium i öfverensstämmelse med hvad
revisorerne öfver nämnde verk uti sin berättelse för nästlidne år antydt.
Härvid torde Utskottet böra erinra, att frågan om Kommers-kollegii indragning eller
förändrade organisation redan vid 1867 års riksdag blifvit hos Kongl. Maj:t i underdånig
-
Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 15.
3
het anmäld, samt att Kong!. Maj:t uppå Riksdagens derom gjorda framställning under
den 5 Juli nämnde år anbefallt Kommers-kollegium att endast på förordnande och tills
vidare tillsätta tjenster och befattningar hos Kollegium, som derefter kunde blifva lediga.
Åtgärder äro sålunda vidtagna för underlättande af den ifrågasatta förändringen,
och då Riksdagen uti underdånig skrifvelse af den 11 Maj 1868 vidare anhållit, bland
annat, att Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, om icke, till åstadkommande af besparing
samt större enkelhet och reda i förvaltningen, vissa centrala embetsverk måtte
kunna sammanslås, lärer Kongl. Maj:t icke underlåta att, sedan denna vigtiga fråga erhållit
nödig utredning, deråt egna nådig uppmärksamhet. Då med anledning häraf en
framställning rörande Kommers-kollegii indragning från Kongl. Maj:t torde vara att inom
kort förvänta, hemställer Utskottet,
att Herr F. Petterssons ifrågavarande motion icke för närvarande
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Landtmäteri-staten.
5:o. För beviljande af löneförhöjningar åt Landtmttleri-sekreteraren med 500 Angående ianeR:dr,
åt Landtmäleri-fiskalen med 600 R:dr och åt de vid rikets General-landtmäteri-för1l6fn,Ilgar St
kontor anställde två vaktmästare med 100 R:dr till hvardera, har Kongl. Maj:t äskat, sek"„tTr.ircn
att landtmäteri-statens anslag måtte ökas med 1,300 R:dr. Landtmäteri
Hvad
först beträffar Landtmäteri-sekreteraren, får Utskottet erinra, hurusom fiskaie»
Landtmäteri-styrelsen redan uti underdånigt memorial den 31 Juli 1865 anmält, att
fältet för landtmätarnes verksamhet nu vore vida mindre än tillförene och årligen in- k™t0"’t inskränktes,
så att för en personal af samma storlek, som den dåvarande, arbete med laga staiuio vaktmaskifte
icke återstode för stort mera än 11 år eller till år 1876. Äfven uti ett år 1869
afgifvet underdånigt memorial, hvilket finnes i statsrådsprotokollet öfver civilärenden vid
Kongl. Maj:ts till 1870 års riksdag afgifna Proposition angående statsverkets tillstånd
och behof omförmäldt, har Landtmäteri-styrelsen ånyo framhållit, att landtmäteri-förrättningarnes
antal och vidd under sednare åren högst betydligt aftagit. Vid sådant förhållande
och då i följd deraf äfven landtmäteritjenstemännens antal måste alltjemt nedgå,
synes med allt skäl kanna antagas, att jemväl Landtmäteri-sekreterarens göromål skola
fortfarande minskas. Någon godtgörelse för den nedsättning i sportelinkomst, denne
tjensteman genom göromålens aftagande eller eljest fått vidkännas, synes så mycket mindre
af behof eller ens billighet påkallad, som han redan i fast lön uppbär 3,500 R:dr
eller samma belopp, som är sekreterarne i rikets kollegier tillagd!. Af dessa skäl hemställer
Utskottet,
a) att den för Landtmäteri-sekreteraren föreslagna löneförhöjning
icke må af Riksdagen beviljas.
Beträffande Landtmäteri-fiskalens löneförmåner, så hafva dessa, enligt hvad af
statsrådsprotokollet (bil. N:o 5 b, pag. 3) inhemtas, högst betydligt nedgått, eller från
4,000 R:dr till 2,839 R:dr 50 öre, deraf 2,400 R:dr fast lön och 312 R:dr i ersättning
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
Angående anslag
för ekonomiska
karteverket.
för mistad ande] i böter, så att denne tjensteman, som tillförene varit aflönad ungefärligen
lika med Landtmäteri-sekreteraren och Öfver-ingeniören samt nära dubbelt så högt
som Aktuarien i General-landtmäterikontoret, nu hade ringare inkomst än någon af dem.
Dessutom är meddeladt, att Landtmäterifiskalens göromål icke på sednare åren minskats,
att sådan minskning af anförda skäl ej heller kunde för den närmaste framtiden förväntas,
samt att tjenstens samvetsgranna och ordentliga skötande upptoge tjenstiunehafvarens
hela tid. Dessa omständigheter synas visserligen utgöra tillräckligt skäl för den af Kongl.
Maj:t äskade löneförhöjning, men då minskning eller förändring i göromålen lätteligen
kan inom kort komma att ega rum, synes tillökningen lämpligen böra på extra stat
uppföras.
Utskottet hemställer derföre,
b) att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning måtte endast
på det sätt af Riksdagen bifallas, att såsom löneförhöjning åt
Landtmäterifiskalen för år 1872 beviljas ett extra anslag af
600 R:dr.
Hvad slutligen angår de ifrågasatta löneförhöjningarne åt de vid Generallandtmäterikontoret
anställda vaktmästare, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad här
ofvan i en likartad fråga egt rum, hemställa,
c) att hvad Kongl. Maj:t i detta afseende föreslagit icke må af Riksdagen
bifallas.
Rikets ekonomiska karteverk.
6:o. Till ekonomiska karteverkets arbeten har Kongl. Maj:t för 1872 äskat ett
extra anslag af 52,000 R:dr, hvaraf 20,000 R:dr till arbeten i Norrbottens län och
32,000 R:dr till arbetena i öfriga delar af riket, eller samma belopp, som för innevarande
år äro beviljade. Då, på sätt uti det den nådiga propositionen om statsverkets
tillstånd och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden (bil. N:o 3 a,
sid. 24) är omförmäldt, den i anledning af sistförsamlade Riksdags derom gjorda framställning
af Kongl. Maj:t anbefallda utredning, rörande möjligheten af en närmare samverkan
mellan de särskilda karteverken, ännu icke hunnit åvägabringas, men medel för
de ifrågavarande arbetenas fortsatta bedrifvande emellertid böra vara att tillgå, tillstyrker
Utskottet,
att på extra stat måtte för år 1872 anvisas till arbetena inom
Norbottens län 20,000 R:dr och till arbetena inom öfriga delar af
riket 32,000 R:dr eller tillsammans 52,000 R:dr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utate-Utskottets Utlåtande, N:o tf.
s
Ö fvers t å tliållar e - emb e t e t.
7:°; För utvidgning af Öfverståthållare-embetets lokal har Kong]. Maj:t äskat
en tillökning i den för nämnda embete uppförda hyresersättning; men då det blifvande
hyresbeloppet för den utvidgade lokalen ännu icke vore bestämdt, bar Kongl. Maj:t föreslagit,
att för ar 1872 endast pa extra stat matte anvisas det belopp, som, enligt hvad
Öfverståthållare-embetet uti underdånig skrifvelse af den 25 November nästlidet år anmält,
kunde komma att, utöfver hvad som redan är å ordinarie stat till hyresersättning
uppförd t, blifva behöfligt eller 1,500 R:dr.
På grund af hvad i statsrådsprotokollet (bil. N:o 5 b, sid. 5—7) blifvit anfördt angående
behofvet af utvidgning utaf den för Öfverståthållare-embetet förhyrda embetslokal,
tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen måtte, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, till ifrågavarande
äudamål för 1872 anvisa ett extra anslag af 1,500 R:dr.
Landsstaterna i länen.
8:0. Pa sätt Kongl. Maj:t i anledning af Statskontorets derom gjorda underdåniga
framställning föreslagit, tillstyrker Utskottet Riksdagen:
a) att såsom ersättning till Landshöfdingen i Jönköpings län
för afskrifna mjöl- och sågqvarnsräntor uppföra:
Penningar....... ....................................................... 5 öre.
Oindelt spanmål, 6 kubikfot 7 kannor å 2 R:dr
10 öre kubikfoten ........................................ 14 R:dr 7 »
eller tillsammans 14R:drl2 öre,
men att deremot ur kolumnen för indelt ränta och ersättning för
indragna räntor afföra ett motsvarande belopp, 14 R:dr 12 öre.
b) att, sedan länsmansboställena 5/8 mantal Björkome och i/8
mantal Slätafly blifvit till statsverket indragna, mot årlig ersättning
till vederbörande tjensteman af 288 R:dr för det förra och
203 R:dr för det sednare, höja det kontanta anslaget med ett
dessa ersättningar motsvarande belopp eller 491 R:dr, men deremot
minska det indelta anslaget med det belopp, hvartill räntorna
för berörda boställen varit i stat beräknade eller 57 R:dr 13
öre; och
e) att, till vinnande af öfverensstämmelse med aflöningsstaterna,
från det kontanta anslaget afräkna åtskilliga från längre
tid tillbaka odisponerade poster å tillsammans 218 R:dr 72 öre,
men deremot öka indelta räntan och ersättningen för indragna
Angående förhöjd
hyresersättning
till
Ö1 verst åthållnre
cmbetet.
Angaendcersåttning
för aiskrifna
qvarnräntor
m. m.
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
Angående indragning
af
krcnofogdetjcnctcrna.
Angående anslag
för statens
jernvÄgstrnfik.
räntor med 190 R:dr 53 öre, utgörande landsstatsboställen åsätta
räntor, hvilka förut varit kronan behållna, men blifvit åt vederbörande
tjensteman öfverlåtna mot nedsättning i deras kontanta
löner.
9:o. Under uttalande af den åsigt, att kronofogdebefattningarne vore bland de
tjenster, som. till besparing i de allmänna utgifterna, lättast skulle kunna umbäras, har
Herr Petter Magnus Johansson från Gal mar län uti en inom Andra Kammaren väckt,
till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 47), föreslagit att samtliga kronofogde tjensterna
måtte vid de nuvarande innehafvarnes afgång indragas, samt att Riksdagen måtte
in»å till Kongl. Maj:t med underdånig anhållan, att instruktionen för länsmännen måtte
sk omarbetas, att de göromål, som för närvarande åligga kronofogdarne och äro för
statens ändamål gagneliga, blefvo åt länsmännen uppdragna.
Äfven om en förbättrad anordning af uppbörds- och redogörelseverket samt polisoch
exekutionsväsendet å landet må vara önskvärd, torde det kunna ifragasättas, huruvida
ändamålet skulle kunna vinnas genom den nu föreslagna anordningen, hvilken, enligt
Utskottets tanke, skulle i en betänklig grad försvåra länsstyrelsens kontroll öfver de
underordnade tjenstemännen. På sätt tillförene blifvit erinradt, då dylika motioner, som
den förevarande, varit föremål för Riksdagens pröfning, anser sig Utskottet jemväl böra
uttala den åsigt, att motionärens förslag, derest det bifölles, icke skulle komma att medföra
någon besparing för statsverket, utan snarare föranleda ej obetydligt ökade utgifter.
Om nemligen länsmännen komme att tillika öfvertaga såväl uppbörden som de flera andra
vigtiga göromål, hvilka för närvarande tillhöra kronofogdarne, samt all ansvarighet, som
nu åtigger desse sednare, så blefve det nödvändigt att för kompetens till länsmansbeställ*
ningar fordra helt andra egenskaper och insigter, än för närvarande i sådant hänseende
kräfvas, samt att tilldela dessa tjensteman löneförmåner, svarande mot befattningens vigt
och möda; och det inses lätt att en dylik förändring i länsmännens ställning påfordrade
vida betydligare lönetillökning, än som kunde bestridas med det belopp, hvartill kronofo"darnes
aflöning nu uppgår, hvarförutan större aflöningar äfven komme att erfordras
vid länsstyrelserna för de ökade göromål, som af förändringen der måste uppkomma.
På grund af hvad sålunda blifvit ar.fördt, hemställer Utskottet,
att ifrågavarande motion icke måtte bifallas.
Statens Jernvägstrafik.
10:o. Den af Kongl. Maj:t den 29 sistlidne December fastställda specifika kostnadsstat
för statens jernvägstrafik under innevarande år upptager:
för byråafdelningen............................................................ R:dr 178,000:
» banafdelningen............................................................ ” 1,220,000:
Transport R:dr 1,398,000;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Ut skottets Utlåtande, N:o IS,
t
Transport R:dr 1,398,000
för inaskinafdelningen ..................... » 1,651,000
» tratikafdelningen ........................................................ » 1,092,000
” nya byggnader och anläggningar........................ » 70,600
och för nya inventarier.................................................... » 27,620
Summa ll:dr 4,239,220
Beträffande de under är 1872 förestående utgifter hade, enligt hvad af statsrådsprotokollet
(bil. N:o 5 b, sid. 8—16) inhemtas, styrelsen för statens jernvägstrafik uti
underdånig skrifvelse den 19 i nämnde månad beräknat dessa:
för byråafdelningen till.................................................... R:dr 186,000
” banafdelningen ........................................................... » 1,267,000
” inaskinafdelningen........................................................ » 1,835,000
” trafikafdelningen.........:.................................................. » 1,170,000
” 1]ya byggnader och anläggningar ........................ » 100,000
och till nya inventarier ................................................ » 42,000
Summa R:dr 4,600,000
Kostnaderna för nya byggnader och inventarier hade Styrelsen specificerat sålunda :
till
n
T)
n
n
n
anordnande af en godsbangård i Stockholm.... R:dr 20,000:
nedläggning af sliprar och räler samt vändskifvor
å ett hamnspår, som antagligen komme
att af stadsfullmäktige i Göteborg utläggas
från jernvägsstationen der i staden
till r.ya kajen vid Gullbergs-vassen................ ”
byggnad vid Malmö................................................ »
utvidgning af Stehags station ................................ »
mindre anläggningar som nu ej kunde förutses:
förslagsvis.................................................................... n
nya inventarier................................................................ n
Summa R:dr 142,000
15,000
15.000
30.000
20.000
42,000
1 fråga om den sålunda gjorda beräkningen hade Styrelsen slutligen anfört, att
densamma vore underkastad vida större osäkerhet än de för föregående år gjorda, emedan
det svårligen kunnat på förhand bedömas, hvilket inflytande den under innevarande
år färdigblifvande jernvägsförbindelsen med Norge kunde komma att utöfva genom de
särskilda anordningar af bantåg m. m., som den gemensamma trafiken kunde fordra; att
beräkningen livilade på samma grunder, som de, hvilka af Styrelsen följts vid uppgörande
af föregående beräkningar, med iakttagande af dels den större underhållskostnad,
som betingades af öfverbyggnadens och rörelsematerielens högre medelålder, dels ock hvad
den ökade banlängden och en mera utvecklad trafik kunde komma att verka till förhöjning
af driftkostnaden; samt att det vid jemförelse med innevarande års kostnadsstat
visade sig, ^att Styrelsen nödgats för ar 1872 antaga en förhöjning af utgifterna vid:
Byråafdelningen med 8,000 R:dr, eller från 178,000 R:dr till 186,000 R:dr, af
hvilken förhöjning 3,600 R:dr komme på den för nordvestra banans förvaltning nödvändiga,
särskilda personals aflöning, 1,CC0 R:dr på nya pensioner för personer, som blifvit
vid statens jernvägar skadade, och återstoden på diverse poster, som antagligen komme
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
att röna inflytande af det ökade arbete, som nordvestra stambanans fullbordande och
dess trafiks utveckling förorsakade;
Banafdelningen från 1,220,000 R:dr till 1,267,000 R:dr eller med 47,000 R:dr,hvaraf
belöpte 15,000 R:dr på ordinarie aflöningen och omkring 7,000 R:dr på öfriga utgifter
för personalen, hufvudsakligen till följd af nordvestra banans fullbordande samt återstoden
för utbyte af räler;
Maskinafdelningen från 1,651,000 R:dr till 1,835,000 R:dr eller med 184,000
R:dr, hvaruti personalkostnaden inginge med 8,540 R:dr, lokomotivtjensten med 88,687
R:dr, vagntjensten med 18,793 R:dr samt transportmedlens underhåll med 67,980 R:dr,
de tre första posterna till följd af ökad banlängd och dermed tillväxande tågtjenst, samt
det sista beloppet genom lokomotivens och vagnarnes ökade ålder, antal och tjenstgöring;
samt
Trafikafdelningen från 1,092,000 R:dr till 1,170,000 R:dr eller med 78,000 R:dr,
hvilken förhöjning till största delen härrörde deraf, att stationernas och bantågens ökade
antal och tjenstgöringens utsträckning fordrade en större personal.
Det af Trafikstyrelsen sålunda såsom erforderligt beräknade anslagsbelopp 4,600,000
R:dr har Kongl. Maj:t ansett kunna nedsättas med 100,000 R:dr och derföre föreslagit,
att det till utgående från trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget till statens jernvägstrafik
måtte höjas från 4,200,000 R:dr till 4,500,000 Il:dr eller med 300,000 R:dr.
Granskningen af de utaf Trafikstyrelsen uppgjorda beräkningar rörande 1872 års
utgifter till arfvoden, drift och underhåll samt nya byggnader och inventarier vid jernvägstrafiken,
hvilka beräkningar finnas i statsrådsprotokollet (bil. N:o 5, sid. 9-—14) intagna,
har gifvit Utskottet anledning framställa följande erinringar. Det för sammanbindningsbanan
genom Stockholm behöfliga stationshus, hvilket äfven är afsedt till embetslokal
för trafikstyrelsen, är numera uppfördt, och kommer antagligen att under innevarande
år för ändamålet inredas. Centralstyrelsens inrymmande i hufvudstationens lokal
medgifver utan tvifvel sådana förenklade anordningar i afseende på sjelfva förvaltningen,
att icke obetydliga inskränkningar i tjensteraännens antal hos Styrelsen derigenom böra
kunna vidtagas, hvarförutan hyresutgifterna böra helt-och hållet kunna inbesparas samt
betydligare inskränkningar i byråkostnader vinnas.
Trafikerandet af den under innevarande år färdigblifvande nordvestra stambanan
kommer naturligtvis att medföra icke obetydliga utgifter. Men dä grundade skäl förefinnas
att antaga det tjenstepersonalen å de nuvarande stationerna är större än behofvet
kräfver, borde, om denna öfverflödiga tjenstepersonal öfverflyttades till den nordvestra
stambanan, å andra sidan ganska stora arfvodesbcsparingar kunna åstadkommas. Hvad
beträffar öfriga af Trafikstyrelsen beräknade utgifter för 1872, synnerligast för extra betjening
och tillfälliga biträden, kontorskostnader, resor, banornas underhåll m. m., torde
äfven dessa kunna ytterligare nedbringas, ej blott vida under Trafikstyrelsens förslag,
utan äfven icke obetydligt, lägre än hvad Kongl. Maj:t i berörda afseende ansett verkställbart.
De under de sednaste åren uppställda beräkningarne lemna stöd för ett sådant
antagande. För år 1869 beräknades utgifterna för drift och underhåll till 3,943,000
R:dr 3 öre, men uppgingo endast till 3,463.395 R:dr 3 öre. För år 1870 beräknades
enahanda utgifter till 4,150,000 R:dr, men uppgingo endast till omkring 3,612,000 R:dr
enligt en för Jan.—Nov. exakt, men för December månad approximativ beräkning af Jern■>
ägstrafikstyrelsens kammarkontor. Vidare och då Riksdagen medgifvit att det öfverskott,
som möjligen kan uppkomma å anslaget till nordvestra stambanans fullbordande, må för
annan stambana användas, har Utskottet ansett sig böra ifrågasätta huruvida medel bort
å utgiftsberäkningarne upptagas för en godsbangård i Stockholm, innan ännu är kändt,
Sts-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
9
huruvida besparingar å uyssberörda anslag uppkomma och om de lemna tillgång till en
dylik anläggning. Slutligen har utvidgningen af Stehags station ansetts utan olägenhet
kunna tillsvidare anstå, helst denna station, enligt hvad Utskottet inhemtat, endast är
provisorisk och fråga varit om dess förläggande till någon plats närmare Ringsjön.
Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, synes den för år 1872 föreslagna
tillökningen i ans aget till Statens Jern vägstrafik utan olägenhet kunna med 200,000
R:dr nedsättas och| Utskottet hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning mätte endast
på det sätt af Riksdagen bifallas, att det till utgående från trafikmedlen
förslagsvis beräknade anslaget till Statens järnvägstrafik
höjes med 100,000 R:dr, eller från 4,200,000 till 4,300,000 R:dr.
Skiften ock afvittringar.
ll:o. För skiften och afvittringar liar Kongl. Maj:t, utöfver det ordinarie anslaget Auglende an63,
000 R:dr, på extra stat för år 1872 äskat anvisande af 90,000 R:dr, eller 17,000 3las tul skift0“
R:dr mindre än hvad för innevarande år blifvit till nämnda ändamål beviljadt. ’ och afvi“rin*ar''
Då^ Utskottet icke haft något att erinra vid de i statsrådsprotokollet (bil. N:o 5
b, sidd. 16—18) intagna beräkningar, angående anslagsbehofvet till ifrågavarande arbeten
under nästkommande år, tillstyrker Utskottet,
att Jör skiften och afvittringar måtte, utöfver ordinarie anslaget,
för år 1872 på extra stat anvisas 90,000 R:dr.
Landtkraksingeniörer ock deras Mträden.
12:o. Med afseende å den, landtbruksingeniörerne vid 1865—1866 års riksdag diende förmedgifna
och enligt nådigt bref den 13 Juli 1866 bekräftade rätt till gradvis skeende höjning af »nförbättring
i löneförmåner, har Kongl. Maj:t, då en dylik uppflyttning i högre lönegrad 8la«et tilUandtkunde
ifrågakomma för tiden från och med år 1872, hos Riksdagen begärt, att anslaget bruksi"«<!n‘0rer
till landtbruksingeniörer och deras biträden måtte förhöjas från 43,450 R;dr till 43,950 °C" a™.
R:dr, eller med 500 R:dr; och då denna förhöjning är nödvändig för tillämpningen af
de i fråga om landtbruksingeniörers aflöning meddelade allmänna föreskrifter tillstyrker
Utskottet, ;
att anslaget till landtbruksingeniörer och deras biträden måtte med
500 R:dr förhöjas.
Bih. Ull Biksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
Angående anslag
till prisbelöningar
vid
allmänna landtbruksmöte!
m. m.
Angående anslag
för geologi
ska undersökningar
m. m.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk oeli landtmannanäringar.
13:o. I öfverensstämmelse med hvad Landtbruks-akademien i underdånighet hemställt,
har Kongl. Maj:t föreslagit, att följande vid föregående riksdagar beviljade anslag
måtte jemväl för år 1872 anvisas, nemligen a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra
jordbruksalster 6,000 R:dr; b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör,
ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast anställa sådana
möten och der hushållnings-sällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel till
dessa utställningar 3,000 R:dr; c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå
fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård m. m. 2,000 R:dr; och
d) till svenska Trädgårdsföreningen med vilkor, som vid föregående riksdagar bestämts,
4,500 R:dr.
Beträffande det under mom. c) äskade anslag får Utskottet meddela, att, enligt
en af Landtbruks-akademiens sekreterare den 3 Februari innevarande år lemnad uppgift,
detta anslag, som första gången beviljades vid 1867 års riksdag, hittills tillgodokommit
endast fem elever, hvilka vid särskilda inom landet belägna egendomar erhållit undervisning
i boskaps uppfödande och skötsel m. m. och för hvilka utbetalts 2,125 R:dr.
Utaf 1869 års anslag återstår oanvänd en behållning af 1,875 R:dr, hvarförutom det för
år 1870 beviljade beloppet ännu icke blifvit af Landtbruks-akademien reqvireradt. Yid
sådant förhållande synes anvisandet af medel till ifrågavarande ändamål för närvarande
icke vara af behof päkalladt.
Hvad åter de öfriga anslagen angår, har Utskottet icke haft något att vid dem
erinra och Utskottet hemställer derföre,
att Riksdagen måtte för år 1872 anvisa:
a) till prisbelöuingar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap,
maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster
6,000 R:dr;
b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk
och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast
anställa sådana möten och der hushållningssällskapen vilja förena
sig om sammanskott af medel till dessa utställningar, 3,000
R:dr; och
c) till svenska Trädgårdsföreningen med vilkor, som vid föregående
riksdagar bestämts, 4,500 R:dr.
14:o. För fortsättande under år 1872 af de geologiska undersökning ar ne har
Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 57,000 R:dr.
I sammanhang med denna nådiga framställning bar Utskottet till behandling förehaft
en af Herr A. E. Nordenskiöld inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet
remitterad motion (N:o 176), hvaruti anförts bland annat, att en geologisk byrå, som ej
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
11
lifvades af en rent vetenskaplig anda och som ej stöde i det närmaste samband med landets
förnämsta vetenskapliga krafter, måste blifva ett dödt, i vetenskapligt och praktiskt
hänseende resultatlöst inregistreringsverk, i längden så själsmördande, att till och med
de inregistrerade iakttagelserna ej ens blefve tillförlitliga; att, äfven med fullt erkännande
af den betydelse, de af den geologiska byrån offentliggjorda kartorna hade för kännedomen
om vårt lands geologi, det beklagligen icke kunde förnekas, att nämnda förhållande i viss
mån egt rum med den geologiska undersökning, som under en tidsperiod af 13 år, med
en kostnad af 50 h 60 tusen R:dr årligen, verkställts i vårt land. Under uttalande
vidare af den öfvertygelsen, att förhållandet äfven med de arbetskrafter, det geologiska
karteverket egt till sitt förfogande, skulle gestaltat sig ganska annorlunda, om detsamma
stått i närmare beröring med någon af landets gamla berömda vetenskapliga institutioner,
har motionären föreslagit, att Riksdagen, vid beviljandet af det nu föreslagna anslaget
till fortsättning af landets geologiska undersökning, måtte hos Kong!. Maj:t underdånigt
hemställa, huruvida ej lämpligt vore att förena det geologiska karteverket med naturhistoriska
riksmuseum, för att såsom en egen afdelning af detsamma, i likhet med hvad
som förut fallet är med Riksmusei zoologiska, botaniska och mineralogiska afdelningar,
ställas under Kongl. Vetenskapsakademiens inseende.
Utan att ingå i bedömande, huruvida en i nämnda syfte förändrad organisation
af geologiska byrån skulle väsendtligen medverka dertill, att den komme att lifvas af en
sann vetenskaplig anda och lemna praktiskt gagnande resultat, hvilka väl hufvudsakligen
torde vara beroende på egenskaperna hos den vetenskapsman, som har sig uppdragen ledningen
af dessa undersökningar och den plan, efter hvilken arbetena anordnas, har Utskottet,
som likväl ansett sig böra erinra, att det af motionären åsyftade samband mellan
vetenskapsakademien och geologiska byrån äfven under nuvarande förhållanden icke
behöfver helt och hållet saknas, då Kongl. Maj t vid arbetsplaners uppgörande och i
andra vigtigare fall kan inhemta vetenskapsakademiens utlåtande, funnit sig icke kunna
biträda motionärens förslag, helst den af senaste Riksdag hos Kongl. Maj:t begärda utredning,
rörande en förändrad organisation af samtliga karteverken, ännu icke hunnit
åvägabringas och Riksdagen delgifvas.
För de geologiska undersökningarne under innevarande år äro 55,000 R:dr anvisade,
men för de närmast föregående fyra åren beviljades för detta ändamål 60,000 R:dr
årligen. Beträffande'' den i statsrådsprotokollet (bil. N:o 5 b, sidd. 19—21) intagna beräkning
af utgifterna vid det geologiska karteverket under nästkommande år har Utskottet
icke haft något att anmärka och Utskottet hemställer således:
a) att, på sätt Kongl. Maj:t äskat, till de geologiska undersökningarne
måtte för år 1872 beviljas ett extra anslag af 57,000 R:dr; samt
b) att Herr Nordenskiölds ofvanberörda motion icke måtte bifallas,
12
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
Angående indragning
af stuteriet
vid Ottenby
och Kungsgårdens
utarrendering.
Hästafvelns förbättrande.
15:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion
(N:o 118) har Herr F. Pettersson från Calmar län föreslagit, det Riksdagen ville
besluta, att stuteriet på Ottenby kungsladugård måtte upphöra och egendomen i författningsenlig
ordning för statens räkning utarrenderas. Till stöd för detta förslag har motionären
hufvudsakligen anfört, att uti statsrevisorernes berättelse öfver 1868 års räkenskaper
rörande stuteriernas förvaltning under de sistförflutna åren visat sig att, oaktadt
stora egendomar och årliga statsanslag vore till stuterierna anslagna, större och mindre
balanser likväl årligen uppstått; att detta förhållande isynnerhet egde rum vid stuteriet
å Ottenby, hvarest skulden, som år 1867 uppgick till endast omkring 1,000 R:dr, år
1868 ökats till 19,815 R:dr 64 öre, utan att man kunde se, på hvad sätt denna ofantliga
brist uppkommit; att afkastningen af egendomen, som vore taxerad till 200,000
R:dr, bort tillsammans med statens årliga anslag kunna betäcka de löpande omkostnaderna;
att skulden komme att blifva ännu större, om de genom vådeld i förlidne Oktober
månad nedbrunna byggnaderna derstädes åter skulle uppbyggas efter tidens nuvarande
fordringar; samt att hästracens förbättring antagligen lättare skulle vinnas genom att åt
de personer inom landet, som befrämjade densamma, tilldela lämpliga priser, som af ett
mindre statsanslag årligen borde utgå.
Uti den af Stuteri-öfverstyrelsen den 3 sistlidne December öfver revisorernes förberörda
anmärkning afgifua förklaring anföres, att det anmärkta missförhållandet mellan
utgifter och inkomster hufvudsakligen uppkommit dels af årets ogynsamina skörd, till följd
hvaraf en större qvantitet spanmål så väl för tjenstepersonalen vid Ottenby stuteri, som
för hästarne derstädes måst uppköpas, dels ock deraf att åtskilliga reparationer å byggnaderna
vid nämnda stuteri, hvilka icke kunnat uppskjutas, blifvit under året verkställda;
utvisande äfven revisionsberättelsen att spanmål och proviant blifvit under revisionsåret
uppköpt för ett belopp af icke mindre än 22,890 R:dr 69 öre. Då emellertid framställning
till Riksdagen rörande stuteriväsendets ändamålsenliga ordnande otvifvelaktigt är att
från Kongl. Maj:t förvänta med anledning af 1868 års Riksdags derom gjorda underdåniga
anhållan, helst Kongl. Maj:t för ärendets utredning tillsatt särskilda komiterade, hvilka
den 17 December 1869 i ämnet afgifvit utlåtande, har Utskottet icke kunnat biträda det
nu väckta förslaget om upphörande af stuteriet vid Ottenby och egendomens utarrendering
för statens räkning.
Upplysningsvis torde jemväl böra meddelas, att bemälde komiterade uppgifvit nettoafkastningen
vid Ottenby kungsladugård under åren 1858—1867 i-medeltal hafva uppgått
till 23,648 R:dr. Utskottet hemställer således,
att Herr F. Petterssons ifrågavarande motion må lemnas utan
afseende.
Stats-UtsTcottets Utlåtande, N:o 15.
13
Undervisningsanstalter för bergsbruk och. slöjder.
16:0. Sedan Styrelsen för Slöjdskolan i Stockholm, uti afgifvet förslag till 1872
års inkomst- och utgiftsstat för skolan (se statsrådsprotokollet bil. N:o 5 b, sidd. 21—23)
beräknat skolans anslagsbehof för nämnda år till 58,200 R:dr, men Kommers-kollegium,
som till Kongl. Maj:t insändt nämnda förslag jemte utlåtande deröfver, af anförda skäl
ansett ett belopp af 56,775 R:dr vara för ändamålet tillräckligt, har Kongl. Maj t nu
äskat att till Stockholms Slöjdskola måtte för år 1872 beviljas, utöfver det på stat definitivt
uppförda anslag, endast sistnämnda belopp, eller 175 R:dr mera än hvad vid senaste
riksdag för skolan anvisades. Utskottet tillstyrker,
att till Stockholms Slöjdskola må, utöfver det på stat definitivt
uppförda belopp, 15,000 R:dr, för år 1872 anvisas 56,775 R:dr,
så att det i 1871 års riksstat under ifrågavarande anslagstitel
upptagna belopp ökas med 175 R:dr.
17:o. På sätt Kongl. Maj:t, i likhet med hvad vid de tre föregående riksdagarne
egt rum, föreslagit, tillstyrker Utskottet vidare,
att såsom bidrag till underhållande af Väfskolan i Bords måtte
för 1872 anvisas ett extra anslag af 3,000 R:dr, med vilkor att
från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett
belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget.
Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.
18:o. På det undervisning i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling
måtte kunna anordnas vid Malmö Navigationsskola, har Kongl. Maj:t föreslagit, att det
ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart måtte förhöjas med
200 R:dr.
De navigationsskolor, uti hvilka för närvarande meddelas undervisning för bildande
af ångfartygsbefälhafvare, äro Stockholms, Göteborgs, Gefle och Carlshamns, hvarjemte i
de två förstnämnda af dessa skolor meddelas sådan undervisning, som afser bildande af
maskinister för passagerareångfartyg ; och äro, enligt gällande stater, i arfvode åt lärare
för meddelandet af dylik undervisning anvisade för hvardera af Navigationsskolorna i
Stockholm och Göteborg 600 R:dr, för Navigationsskolan i Gefle 500 R-.dr och för den
i Carlshamn 450 R:dr, hvarförutom, för anordnande af enahanda undervisning i Calmar
Navigationsskola, vid sistlidne riksdag till utgående från och med år 1871 beviljats ett
årligt belopp af 500 R:dr.
Angående anslag
till Stockholms
Slöjdskola.
Angående anslag
till Väfskolan
i Borås
Angående utvidgning
af Navigationsskolan
i Malmö.
14
Stats-UtsJcottets Utlåtande, N:o 15.
Angående meddelande
nf undervisning
för
lokomotivförare
m. fl. vid trenne
navigationsskolor.
Angående indragning
af arvoden
för undervisning
ikol_
ning och bräntorfsberedning.
I betraktande deraf att, enligt Kommers-kollegii uppgift (se statsrådsprotokollet
bil. N:o'' 5 b, sid. 26) Navigationsskolan i Malmö, efter medelberäkning för de tio åren
1860—1869, i fråga om antalet inskrifna elever stått framför Navigationsskolorna i Gefle,
Carlshamn och Calmar och vid jemförelse med förhållandet i samtliga nio navigationsskolorna
i riket intagit det tredje rummet i ordningen, synes, med hänseende till den utvidgning
af ångkraftens användande på fartyg, som alltmer gör sig gällande, anordnandet
af undervisning i ångmakinlära vid ifrågavarande Navigationsskola vara af förhållandena
påkalladt, och en förhöjning af 500 R:dr vore derför behöflig.
Då emellertid, enligt hvad i statsrådsprotokollet är meddeladt, ett å aflöningsstaten
för Stockholms navigationsskola uppfördt arfvode af 300 R:dr till vetenskapsakademiens
astronom för undervisning i den högre astronomien ansetts kunna öfverflyttas
till Malmö navigationsskola, skulle för anordnande af undervisning i ångmaskinlära derstädes
ytterligare erfordras endast 200 R:dr. Och tillstyrker, på grund af hvad sålunda
förekommit, Utskottet,
att för ifrågavarande ändamål det ordinarie anslaget till undervisningsanstalten
för handel och sjöfart måtte förhöjas med 200 Rdr.
19:0, Vidare har Kong]. Maj:t föreslagit, att ett förslagsanslag af högst 1,500
R:dr måtte för år 1872 på extra stat anvisas och ställas till Kongl. Maj:ts disposition
för åstadkommande vid Stockholms och Göteborgs navigationsskolor samt, der så ske
kunde och tillgångarne medgåfvo, äfven vid Navigationsskolan i Malmö af undervisning
för lokomotivförare och maskinistelever i allmänhet.
Då behofvet af tillfälle till dylik undervisning synes ådagalagdt genom den i statsrådsprotokollet
(bil. N:o 5 b, sidd. 27—31) intagna utredning i ämnet, samt Utskottet
funnit förslaget att förlägga ifrågavarande undervisning till de nämnda navigationsskolorna
välbetänkt, får Utskottet, som ansett lämpligast att det anvisade beloppet såsom vanligt
extra anslag upptages, tillstyrka,
att för åstadkommande, i enlighet med Kongl. Maj:_ts nådiga förslag,
af undervisning för lokomotivförare och maskinistelever i allmänhet
måtte för år 1872 på extra stat anvisas ett belopp af
1,500 R:dr.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
20:o. Af den åren 1862—1863 församlade Riksdag blef anslaget under denna titel
förhöjdt med 5,000 R:dr, att användas till årsarfvoden samt rese- och traktamentsersättningar
åt två i kolning och bräntorfsberedning kunniga personer, hvilka skulle ega
att, uppå reqvisition från bruks- och skogsegare, mot ersättning efter enahanda grund,
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 15.
15
som för agronomer vore fastställd, meddela nödig praktisk anvisning för tillämpningen af
härvid begagnade bästa metoder. Sedermera hade, enligt hvad statsrådsprotokollet (bil.
N:o 5 b, sid. 31) gifver vid handen, två undervisare i kolning och bräntorfsberedning under
en tid af omkring 7 år varit anställde i statens tjenst och stått under Landtbruksakademiens
förvaltningskomités öfverinseende och ledning; men sedan bemälde förvaltningskomité
i underdånighet anmält, att de icke lyckats tillvinna sig ett sådant förtroende
hos allmänheten eller blifva så anlitade, att statens för dem häfda utgifter kunde anses
vara till någon större del ersatta genom de arbeten, som af dem blifvit utförda, hade
Kongl. Maj:t den 9 sistlidne December, jförständigat förvaltningskomitéen att hvarken förnya
de med de antagne undervisarne afslutade kontrakt, hvilka med år 1870 gått till
ända, eller med andra personer afsluta kontrakt om ifrågavarande undervisnings meddelande;
och då det icke syntes vara skäl att vidare anställa särskilde undervisare i kolning
och bräntorfsberedning, har Kong!. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att minska anslaget
till befrämjande i allmänhet af bergsbruket med ofvanomförmälda belopp, 5,000
R:dr, eller till 27,411 R:dr 84 öre; till hvilken nådiga framställning Utskottet
tillstyrker Riksdagens bifall.
Diverse anslag.
21;o. På sätt Kougl. Maj:t i enlighet med Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
derom gjorda hemställan föreslagit, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen måtte för år 1872 på extra stat anvisa:
a) till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden 33,400 R:dr;
b) till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 25,000
R:dr; och
c) till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna
arbeten, 2,000 R;dr.
22:o. Beträffande de under Sjette Hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, Som här
ofvan ej finnas omforma!da och uti hvilka förändring icke blifvit- ifrågasatt, hemställer
Utskottet,
att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp, som i nu gällande
riksstat äro upptagna, dock med iakttagande deraf, att anslaget
till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.» för jemnande
af hufvudtitelns slutsumma minskas med 30 R:dr 68 öre;
Angående anslag
för väg-och
vattonbyggnadsstyrelseu
m. m.
Öfriga ordinarie
anslag.
16
Stats-Utslcottets Utlåtande, N-.o 15.
Angående anslag
till jernvägsbyggnader
och andra allmänna
arbeten
kommande, i följd af hvad Utskottet sålunda tillstyrkt och föreslagit, hufvudtiteln att
ökas med 93,700 R:dr och dess slutsumma att uppgå till 7,704,100 R:dr, på sätt närlagda
tabell närmare utvisar.
23:o. Med anledning af de i Kongl. Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd
och behof gjorda framställningar om anvisande af medel för fortsättande af statens
jernvägsbyggnader samt för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar, för
hamnbyggnader, för anläggning af nya och omläggning af backiga eller eljest mindre goda
vägar, för befrämjande af utdikningar och vattenaftappningar m. fl. allmänna arbeten,
kommer Utskottet att särskilda utlåtanden afgifva;
hvilket Utskottet här endast skolat anmäla.
Stockholm den 16 Februari 1870.
På Stats-Utskottets vägnar.
Arvid Fv.son Posse.
Reservationer:
Vid punkten 5, mom. a (angående löneförhöjning åt Landtmäteri-sekreteraren) af
Herrar F. Brusewitz, L. M. Nordenfelt, G. E. Oasparsson, E. af Klint, A. Odelberg,
Grefvarne L. af Ugglas och G. Beck Friis, C. Petré, Friherre G. J. Skognian,
F. W. Leijonancker och Friherre F. Gyllenkrook, hvilka förenade sig om ett förslag
till utlåtande, så lydande:
••Hvad först Landtmäteri-sekreteraren angår, åligger honom, jemlikt Kongl. Laudtmäteri-instruktionen
af den 6 Augusti 1864, att föredraga samt uppsätta och expediera
alla de mål och ärenden, som på Landtmäteristyrelsens afgörande bero samt icke, enligt
hvad särskildt är föreskrifvet, tillhöra öfveringeniörens handläggning, äfvensom föra protokoll
vid ärendenas föredragning; att föra matrikel, befordrings- och afgångsförteckning,
saköreslängd, inventariiförteckning samt register till protokolls- och expeditionsböcker; att
företräda öfveringeniörens ställe vid de tillfällen, då denne åtnjuter semester; samt att
vid generaldirektörens frånvaro, förhinder af jäf eller annat laga förfall, eller afgång från
embetet, gemensamt med öfveringeniören förvalta landtmäteriets styrelse. Inkomna mål
och ärenden, hörande till Landtmäteri-sekreterarens föredragning, hafva i medeltal för de
sista 10 åren uppgått till 1,067 och antalet af de på hans föredragning utgående expeditioner
utgjorde under samma tid 1,356.
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
17
Häraf synes framgå, att ifrågavarande sekreteraretjenst, för hvilken den fasta lönen
nu är bestämd till 3,500 R:dr, så väl med afseende på göromålens beskaffenhet som
mängd, är fullt jemförlig med andra sekreteraretjenster inom de senast organiserade förvaltande
verken.
Då innehafvarne af dessa sistnämnda tjenster i allmänhet äro tillförsäkrade en fast
löneinkomst af 4,000 R;dr, samt, enligt hvad i ofvan åberopade statsrådsprotokoll (bil.
N:o 5 b. sid. 2) blifvit anfördt, Landtmäteri-sekreterarens sportelinkomster under senare
åren minskats med ett belopp ungefärligen motsvarande den ifrågasatta löuetillökningen,
anser Utskottet, på dessa och öfriga. i statsrådsprotokollet andragna skäl, samma
tillökning icke vara för högt beräknad;'' men då förhållandena i afseende å den ifrågavarande
tjenstebefattningens vigt och beskaffenhet lätteligen kunna inom en icke aflägsen
framtid undergå väsendtlig förändring, föranlåtes Utskottet hemställa,
att Kong!. Maj:ts förevarande nådiga framställning måtte endast
på det sätt af Riksdagen bifallas, att såsom löneförhöjning åt Landtmäteri-sekreteraren
för år 1872 beviljas ett extra anslag af 500
Riksdaler.»
Vid punkten 5 mom. b (angående löneförhöjning åt Landtmäterifiskalen) af Herrar
Grefve A, Posse, (jarl Ifuarsson, P. O. Hörnfeld.t, Liss Olof Larsson, Grefve O. E.
Piper, E. Key, J. Rundbäck, O. B. Olsson, O. Thorell, A. W. Rufva och Sven
Nilsson i Efveröd.
Vid punkten 10 (angående anslag för statens jernvägstrafik).
af Herrar Friherre F. A. Funck, F. Brusewitz, G. E. Oasparsson, E. af Klint,
A. Odelberg, Grefve L af Ugglas, Grefve O. Beck-Friis, C. Petré, F. W. Leijonancher,
'' Friherre F. Qyllenkrook och S. Heijkensköld, hvilka yrkade bifall till Kongl.
Maj:ts i ämnet afiåtna nådiga förslag; samt
af Herr L. M. Norden/''elt, som yttrade:
»Då jag anser,
att de af Utskottets majoritet anförda skäl icke äro öfvertygande;
att deremot det af trafikstyrelsen uppgjorda kostnadsförslaget för 1872 års trafikutgifter
grundar sig pa detaljberäkningar, hvilkas riktighet styrkes af hittills vunnen erfarenhet;
att
ofta återkommande motiverade anmärkningar måste försvaga verkan af de på
skäl grundade erinringar, hvartill Riksdagen kan fiuna sig befogad;
samt. Trafikstyrelsen, då de förut uppgjorda kostnadsförslagen visat sig för höga,
reserverat betydliga besparingar åt statsverket;
yrkar jag bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet afgifna proposition.»
THh. till Rilesd. Prof. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 8 Raft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
Liti\
Tabell öfver de ordinarie anslagen
1871 års Riks-stat anslår:
Förslagsanslag.
Pennin
gar.
Indelt
ränta och ersättning’
för
indragna räntor.
R-.dr
36.000!.
1 7,000]
45,600
86,950
30,000!..
9 5,500j..
6,000''.
77,267..
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag
Oindelt spanmål:
Matt.
| Värde fört
slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
R:dr
It:dr
Kub.fot
k.
Summa
Riksmynt.
R-.dr
R:dr
36.000
17.000
45,600
86,950
30,000!''
Civil
Statsråden utan departement: 3
Departements-chefen ........................
Departementets Expedition ............
Kommers-kollegium:
Nuvarande beloppet .................
Afgå de för indragna Bergsingeniörsbefattningarne
vid
uppförda löner, tillsammans
Statistiska Tabell-kommissionen:
Aflöningsmedel för Statistiska
Reservationsanslagen:
Till bibliothekets underhål»
arfvoden åt tillfällig
» det officiela statistisk
» en statistisk tidskrift
95,500!— Landtmäteristaten
6,000;-
77,267 -
För Rikets ekonomiska karteverk,
Öfverståthållare-embetet..................
!Tp. 394.317!
394,317!-
Stats-Utskottels Utlåtande, N:o 16.
19
Ä.
under Eiks-statens Sjette liufvudtitel.
epartementet.
12,000 R:dr...........
hauptmans- o. GrufveStora
Kopparberget
Central-byrån..
86,950:-
2,550:-:
15,750:-
Reservationsanslaa
Transport
Förslag till bligande Riks-stat.
Pennin-
gar.
Förslagsanslag.
1
Summa
Riksmynt.
Indelt
ränta och er- sättning för
indragna rän- tor.
Indelt
tionde och
ersättning- för indragna
tiondeanslag
Oindelt spanmål:
! Värde för-
Mått slassvis 4 2
|R:dr 10 öre
| kubikfoten.
|
R:dr öre
R:dr iöre
R:dr öre
1
Kub.fotj k. R:dr jöre
R:dr öre
36.000. .
17.000.
45,600.
84,400l
lande .......
.... 1,000:-
iträden .
.... 7,250:-
j
ycket ...
.... 5,000:-
.... 1,000:- 14,250: i
O
o
o
ö
CO
■
95,500
6,000 ..
77,267..
I......
36.000
17.000
45,600
84,400
30,000
95,500
6,000
77,267
391,767:
391,767-
*
20
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
1871 års Ms-stat anslår:
Pennin-
gar.
Förslagsanslag:
Summa
I
Indelt
ränta och er
sättning för
indragna rän- tor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag
Oindelt spanmål:
| Mått
I “Värde för- slagsvis ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
| Riksmynt.
K:dr
öre
R:dr
Öre
It: dr
öre
K.ub.fot
R:dr
öre
R:dr
ör ej
Tn. 394 317
394,317
1,078,558
82
152.973
09
12,361
86
7,157
8
15,031
38
1,258,925
15
i
|Tp. 1,472,875j82j 152,97309 12,36l|86|7,l57! 8! 15,031 [38| 1,653,242(151
Penningar:
Nuvarande beloppet
............ 1,078,558: 82.
Tillkommer:
Ersättning till
Landshöfdingen
i Jönköpings ,
län för afskrifna
mjöl- och
sågqvarnsrän
tor
...... — 05.
Dito till
landsstatstjenstemän
för af dem
frånträdda
boställen 491:— 491: 05.
Afgå, af anslaget odisponerade
................................................
Indelt ränta och ersättning fö
Nuvarande beloppet
..................152,973:0
Tillkommer:
Landstatsboställen
åsätta räntor,
hvilka förut
varit kronan be- "
Transp. 152,973:0
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 16.
21
Transport
1,079,049: 87.
218: 72. 1,07 8,831: 15.
indragna räntor:
Förslag till blifvande Riks-stat:
Förslagsanslag:
Pennin
gar.
Indelt
ränta och ersättning
för
Indelt |
tionde och j
ersättning |
Oindelt spanmål:
indragna rän-jför indragna
tor- tiondeanslag
R:dr
391,7671-
öre R:dr öre
1.078.831:15.: 391,7671—!.
Mått.
! Värde föri
slagsvis k 2
| R:dr 10 öre
| kubikfoten.
Summa
Riksmynt.
R:dr öre Kub.fot! k. j R;dr
örej R:dr
......S 391,767
391,767!-
22
Stats-UtsJcottets Utlåtande, N:o 15.
1871 års Riks-stat anslår:
Förslagsanslag:
Pennin-
Indelt
Indelt
1 Oindelt spanmål:
Summa
gar.
ränta och er- sättning för
indragna rän- tor.
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag
j Värde för-
Mått ! sIaSsvis ä 2
! R:dr 10 öre
j kubikfoten.
Riksmynt.
R:dr
öre
Rulr i öre
R:dr öre
1 j
Kub.fotj k. 1 R:dr öre
R:dr öre
Tp. 1,472,875
82
152,97309
12,361 86
7,157 8 15,031 38
1,653,242 15
5,000
4,200,0001—!
5,ooo;—
;......4.200.000 —
i
Transp. 152.97 3:09.
hållna, menblifvit
åt vederbörande
tjensteman
öfverlåtna mot
nedsättning i deras
kontanta löner 190: 53.
Af går: Afskrifna mjöl- och sågqvarnsräntor.
.................14: 12.
Räntor af till statsverket
indragna boställen 57: 13.
Indelt tionde och ersättning för in
-
Såsom i 1871 års Riks-stat
Oindelt spanmål: Mått.
Nuvarande anslag......7,157: 8.
Tillkommer: Ersättning
förqvarnräntor 6: 7.
S:a 7,164: 5.
Särskildt förslagsanslag för landsLandshöfdingens
i Wester-NorrTill
bestridande af lösen för
persedlar...................................
Statens järnvägstrafik, förslagsutgå:
Nuvarande
1.039 13 1 7,423)7 1
125,000!-—! ............ j......;
8:61
38
50!
18469!
37 1 7:
80|01 18,55146
..... |......| 125,0001—
2 7 1 86
S:r 5,803,964195! 1 70,581 49| 12,407|64|7,1 95 9j 15,11l|39|6,002,06547
Tillkommer, förhöjning ............
Gästgifvares friheter ......................
Till lättnad för skjutsningstungan,
des och är särdeles tryckande^
Färjor och färjekarlar........................
Stats -Utskottets Utlåtande, N:o 15.
23
Transport 1,0 7 8,8 3 i, 15
153,163: 62
71: 25. 153,092:37
dragna tiondeanslag:
Värde.
15,031: 38.
14: 07.
12,361: 86.
15,045: 45.
staterna i länen:
lands län, lön:
åtskilliga i lönen ingående rånte
-
vis beräknadt att af trafikmedlen
beloppet .................. 4,200,000: —
..................................... 100,000:-
der den genom entreprenad bestriBeservationsanslag
....................
Förslag till blifvande Eiks-stat:
Förslå
gsanslag:
Pennin-
Indelt Indelt
Oindelt spanmål
gar.
ränta och er-j tionde och
Värde för-
sättning för j ersättning
Mått.
slagsvis å 2
indragna rän-för indragna
R:dr 10
öre.
tor. tiondeanslag
kubikfoten.
R:dr öre
39 1,767!-—
R:dr iöre: R:dr
.................. 1..................
öre
Kub.fot) k.
R:dr
öre
Summa
Riksmynt.
R:dr
1,078,831
5,000
4,300,000
1,039
125,000
50
15
oro
153,092
13
17.423
184
37
12,361
71
69
37
86
61
17
S:gr| 5,901,6 87|28|l 70,7 00|77|12,407|64
7,164
38
7,202
5 15,045
80
6 15,125
45
01
1,259,330
5,000
4,300,000
18,551
125,000
271
83
46
86
466,099,921(15
24
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
1871 års Riks-stat anslår:
Pennin
gar.
Indelt
Förslagsanslag:
Indelt
!
ränta och er-i tionde och ;
sättning för j ersättning j
jindragna rän-för indragna!
tor. jtiondeanslag
Oindelt spaninål:
i Värde förslagsvis
å 2 !
R:dr 10 öre f
kubikfoten, j
Mått.
E:dr
örei It:clr iöre ll:dr ,öreKub.fotlk. j R:dr löre
Summa
Riksmynt.
Kali
-
Tp.5,803,964j95 1 70,581 j49ll 2,407j64!7,195| 9! 15.11 1 89 6,002,065 47
63.000.
12.000.
1 64,600j.
43,450.
40,900
49,545
234.250
27,500
48.850
22,500
8,700
40! 23,700
16,100
S:gr 731,395|40
10
330 7
23,700|10!
5! 4
69447
1 1 34
63.000
12.000
164,600
43,450
40,900
50,239
234,250
27,500
48,850
47
22,500 —
32,411 i84
16,100
336} ll 705181} 755,80lj31
Jordbruket, handeln
Reservati ons
Skiften
och afvittringar..................
Vägar och kommunikationer ......
Undervisningsanstalter för jordLandtbruksingeniörer
och deras
Nuvarande beloppet ..................
Tillkommer, förhöjning ............
Befrämjande i allmänhet af jord
Hästafvelns
förbättrande................
Undervisningsanstalter för bergs
Nuvarande
beloppet........................
Tillkommer för Stockholms
Befrämjande i allmänhet af slöjUndervisningsnnstalter
för handel
Nuvarande beloppet........................
Tillkommer, förhöjning ............
Befrämjande i allmänhet af handel
Befrämjande i allmänhet af bergsPenningar:
Nuvarande
beloppet ..................
Afgå: A detta anslag uppförda
åt undervisare i kolning och
torfsberedning..............................
Indelt ränta och ersättning för
som i 1871 års Riks-stat......
Oindelt spanna ål, dito..................
Fiskerinäringens understöd ............
Tp.6,535,36035 1 94.281 59 12.407 64 7.532— 1 5,817|2fl)l6,757,866|78i
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
25
Förslag till blifvande Biks-stat:
Pennin-
gar.
Förslagsanslag
Summa
Riksmynt.
Indelt
ränta och er- sättning för
indragna rän- tor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag
Oindelt
Mått.
spanmål:
Värde för- slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
ll:dr
öre
lt:dr
öre
It: dr
öre
Kub.fot
k.
lt:dr
öre It: dr
öre
och näringarne.
Tp.5,901,68728
170.700
77
12,407
64
7,202
6
15,125
46
6,099,921
15
anslag:
63,000
63 000
12,000
12 000
bruk och landtmannanäringar ......
164,600
—
164,600
—
biträden:
............................................ 43,450: -
............................................ 500: -
43,950
—
43,950
—
bruk och landtmannanäringar ......
40,900
—
40,900
—
49,545
330
7
694
47
50,239
47
bruk och slöjder:
.......................................... 234,250: -
slöjdskola .................. 175: —
234,425
_
234.425
_
derna............................................................
27,500
27,500
och sjöfart:
........................................... 48.850:
............................................ 200:-
49,050
49,050
och sjöfart................................................
22,500
22,500
bruket:
..................8,700: 40.
arfvoden
bränn-
..................5,000: — 3,700: 40.
indragua räntor, så-
......................................... 23.700: 10.
.......................................... 11:34.
3,70040
23,700
10
5
4
11
34
27,411
84
16,100
16,100
S:gr
727,270 40
2 3,7 OOjl 0
336
1
705
81
751,676 31
Tp.
6,628,95 7|68|l 94,400|87|12,407
64
7,538
7
15,831
27
6,851,597)46
Bih. till liiksd. /‘rot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
1871 års Eiks-stat anslår:
Pennin-
gar.
Förslagsanslag
Summa
Riksmynt.
Indelt
ränta och er
sättning för
indragna rän- tor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
jtiondeansl^g
| Oindelt
Mått
spanmäl:
Värde för- slagsvis ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
11: dl''
öre
11: dr
öre
lt:dr
öre
Kub.fot k.
Itrdr
öre
R-.dr
öre
Tp. 6,535,360
35
194,281
59
12,407
64
7,532
—
15,817
20
6,757,866
78
110,000
110,000
4
18
1,264
2,654
40
2,658
58
4,500
/
4 500
2,700
36
2,946
27
623
3
1,308
93
6,955
56
15,850
1 5,850
188,000
188,000
26,500
26,500
400,000
400,000
23,000
23,000
60,069
08
60,069
08
15,000
15,000
S:r 845,623|62
2,946
27
............
.....
1,887
3
3,963)33
852,533
22
S:a 7,380,98397
197,227 86|l2,40764 9,419
3
19,78053
7,610,400 —
Diverse
Utflyttningshjelp efter skiften,
Ersättning till Sala bergslag för
vandling eller afskrifning............
Odlingshjelp för krononybjggare,
Jordförluster genom kanal- och
Karantänsinrättningen på Känsö,
Till aflösning af Öresundska tullen
Till aflösning af Scheldetullen,
Kontrollen å bränvinsförfattninaf
tillverkningsafgift för utfördt
Rese- och traktamentspenningar,
Skrifmaterialier och expenser, ved,
Nuvarande beloppet
För jemnande af hufvudtitelns
Extra utgifter, Beservations
-
Anm. Tillökningen i hufvudt.iteln
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
Förslag till blifvande Riks-stat:
-
Pennin-
gar.
Förslå
gsanslag:
Summa
Eiksmynt.
lndelt
ränta och er- sättning för
indragna rän- tor.
lndelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag
Oindelt
*
Mått.
spanmål:
Värde för- slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
R:dr
öre
11: dr
öre
lt:dr
öre Kub.fot
i
k.
R:dr
öre
R:dr
öre
anslag.
Tp.6,628,957
68
194,400
87
12,407
647,538
7
15,831
27
6,851,597
46
Förslaasanslaa ....................................
110,000
110,000
förlust genom vissa räntors för-
......
4
18
1,264
2,654
40
9 (\ R
58
Förslaasanslaa t....................................
4,500
4 500
väganläggningar, Förslagsanslag
2,700
36
2,946
27
623
3
1,308
93
6,955
56
Förslaasanslaa högst........................
15,850
—
1 5 850
rslaqsanslaq ....................................
188,000
1 88 000
Förslaasanslaa ....................................
26,500
26,500
garnes tillämpning och restitution
bränvin, Förslagsanslag..................
400,000
—
400 000
Förslaasanslaa ....................................
23.000
_
23,000
m. m. Förslagsanslag:
.......................................... 60,069: 08.
slutsumma afgå ...... 30: 68.
60,038
40
60,038
40
anslag ......................................................
15,000
—
15,000
S:gr
845,592
94|
2,946|27
1,887
3!
3,963|S3
852,502
54
Samma
7,474,55062]
197,347(l 4,ll 2,407649,426]
-j
1 9,794 60l7,704,100
—
blifver således 93,700 R:dr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
*28
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
Litt. B.
Tabell öfver de extra ordinarie anslagen under Riks»
statens Sjette Hufvudtitel.
Stats-Utskottet
föreslår
Civil -Departemen tet.
l?:dr
öre
Departementets Expedition:
Arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och
p.YnpHipirtmdft . .......................................................................................................
1,800
I.andtmäteristaten:
Löneförhöjning för Landtmäteri-fiskalen ............................................................
600
För Rikets ekonomiska karteverk:
Till arbetena i Norrbottens län ................................................ 20,000: —-
r> arbetena inom öfriga delar af riket.............................. 32,000: —
52,000
Öfverståthållare-embetet:
Tillökning i den för Öfverståthållare-embetet på ordinarie stat upp- förr]8 hyvpsprsnt.tninp’...........................................................................................
1,500
Skiften och afvittringar ........................................................... ............
90,000
—
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna- näringar:
Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för
husdjur, redskap, maskiner m. m............................... 6,000: —
» prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,
smör, ost, fläsk och kött ................................................ 3,000: —
v understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens elev- skola................................................................................................ 4,500: —
Transport 13,500: —| 145,9Ö0| —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-UtsJcottets Utlåtande, N:o 15.
Stats-Utskottet
föreslår
K: dr
öre
_ Transport 13,500: —
Till fortsättande af de geologiska undersökningarne och
utgifvande af derpå grundade kartor ........ 57 000-
145,900
70,500
Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder:
1 Bidrag till underhållande af väfskolan i Borås
3.000
1
Undervisningsanstalter för handel och sjöfart:
hör åstadkommande af undervisning för lokomotivförare och ma- skinist-elever i allmänhet.......
i
Diverse anslag:
Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vat- tenbyggnader samt dess tjenstebiträden ....... 33 400- —
” undersökningar och expenser för allmänna arbeten 25.000: —
” stipendier åt medlemmar af Väg- och Vatten- byggnadskorpsen för utrikes resor i ändamål att
studera andra länders allmänna arbeten 9 OOO __
60,400
Summa
281,300
— 1
Éih. till Biksd. Prot. 1871.
4 Sami. 1 Afd. 8 Käft.
5
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.