Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna Under Riks-statens Sj un de Hufvudtitel.

1871-03-03 · 48 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:16, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna Under Riks-statens Sj un de Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

1

N:o 16*.

Ank. till Riksd. Kansli d. 3 Mars 1871, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna Under Riks-statens

Sj un de Hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

För denna hufvudtitel, innefattande anslagen till Finans-departementet,

upptager nu gällande Riks-stat:

Penningar ....................................................................................R:dr 6,554,512: 8.

lndelt ränta och ersättning för indragna räntor ........ » 22,258: 52.

Indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag.

.............................................................................,. » 821: 10.

O indelt spaninål...................................................................... » 1,308: 30.

Summa R:dr 6,578,900: —

De förändringar, som i afseende å förevarande hufvudtitel ifrågakommit,

omförmälas här nedan i den ordning, hvaruti anslagen äro uti

Riks-staten uppförda.

Departementets expedition.

l:o. För beredande åt hvardera af de tvänne vid Departementets

expedition anställde vaktmästare af en löneförhöjning å 100 R:dr har

Kongl. Maj:t föreslagit, att det för bemälda expedition i nu gällande

stat uppförda anslag, 38,200 R:dr, måtte förhöjas med 200 R:dr.

Under åberopande af hvad Utskottet uti tredje punkten af Utlåtandet

N:o 11 angående regleringen af utgifterna under Riks-statens

Bih. till Riksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft. 1

Angående

löneförhöjning

åt tvänne

vaktmästare

vid Finansdepartementet,

g

expedition.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stuts-UtsTcottets Utlåtande N:o 16.

Angående

anslag till

Postverket.

Angående

anslag till

Telegrafverket

in. ni.

andra hufvudtitel till stöd för sin der gjorda framställning i en likartad

fråga anfört, får Utskottet, helst Kongl. Maj:ts nådiga förslag om enahanda

löneförhöjning för vaktmästarne i Civil-departementet icke vunnit

Riksdagens bifall, hemställa,

att Kongl. Majds förevarande nådiga förslag icke må

af Riksdagen bifallas.

Postverket.

2:o. Vidare har Kongl. Maj:t äskat, att det å sjunde hufvudtiteln

för Postverket uppförda kontanta anslag, förslagsvis beräknadt att af

postmedlen direkte utgå, nu måtte bestämmas till 2,230,000 R:dr, eller

samma belopp, hvartill postmedlen blifvit af Kong]. Maj:t beräknade.

Enligt hvad Kongl. Maj:t i sammanhang härmed tillkännagifvit,

komma Postverkets utgiftsstater för år 1872 att för Riksdagen framläggas

och dessa stater med alla dervid förekommande frågor torde då

blifva föremål för en detaljerad granskning. Emellertid, och då bestämmandet

af förslagsanslagets belopp icke kan på utgiftsstaternas pröfning

inverka, tillstyrker Utskottet,

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, det för Postverket

i Riks-staten uppförda kontanta anslag, förslagsvis

beräknadt att af postmedlen direkte utgå, måtte bestämmas

till 2,230,000 R:dr.

Telegrafverket.

Då, vid den utveckling och betydenhet Telegrafverket numera

ernått, något egentligt skal synts icke vara för handen att för detta

verk, som bland rikets embetsverk vore det enda, med hvars stat Riksdagen

hittills icke tagit befattning, fortfarande bibehålla ett sådant

undantagsförhållande, har Kongl. Maj:t nu föreslagit uppföfande i Riksstaten

äfven af berörda verks inkomster och utgifter; och jemte det

Kongl. Maj:t i sådant afseende vid beräkningen af Statsverkets tillgångar

upptagit Telegrafverkets inkomster under benämning telegrafmedel till ett

belopp af 740,000 R:dr, har Kongl. Maj:t under sjunde hufvudtiteln

föreslagit, att Riksdagen, med godkännande af de Telegrafverkets utgiftsstater,

som, enligt hvad ett den nådiga propositionen om Statsverkets

tillstånd och behof bilagdt statsråds-protokoll öfver finansärenden utvi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 16.

3

sade, Kongl. Maj:t för sin del gillat och hvilkas slutsumma uppgick till

689,500 R:dr, måtte för nämnda verk uppföra ett reservationsanslag till

förstberörda belopp, 740,000 R:dr, att omedelbart utgå af telegrafmedlen,

samt derjemte medgifva, dels att de öfverskott, som å samma medel

möjligen kunde uppstå, måtte af Kongl. Maj:t för Telegrafverkets behof

disponeras och dels att till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda

utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga, förbindelser kunde

erfordras, Kongl. Maj:t måtte, i händelse verkets egna medel dertill icke

lemnade tillgång, ega att i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott till

belopp af högst 150,000 R:dr; varande af Kongl. Maj:t i sammanhang

härmed tillkännagifvet, att, derest på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, Telegrafverket

blefve å Riks-staten upptaget, äfven framgent i frågakommande

förändringar i verkets utgiftsstater komma att till Riksdagens pröfning

framläggas.

r:i o

1 afseende å det anslag, som, i händelse förslaget om Telegrafverkets

upptagande i Riks-staten vunne Riksdagens bifall, borde för samma

verk uppföras, hade, enligt hvad af statsråds-protokollet (Bil. N:o 6 pag.

36) inhcmtas, Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet fästats derpå, att

utöfver utgiftsstaternas nyssnämnda slutsumma, 689,500 R:dr, medel

borde finnas till Kongl. Maj:ts disposition för telegrafnätets utsträckning

och förbättring äfvensom för andra ej i staten upptagna utgifter

för Telegrafverkets behof; och då telegrafmedlen icke kunnat beräknas

högre än till 740,000 R:dr, funnos således de medel, som i berörda hänseende

skulle för år 1872 kunna utan anlitande af andra Statsverkets

tillgångar anvisas, icke utgöra mera än 50,500 R:dr. Häraf äfvensom

af de enahanda medel, hvilka för de efter 1872 följande åren kunde

blifva tillgängliga, komnie emellertid en väsendtlig del att tagas i anspråk

för det af Telegrafstyrelsen redan förut anmälda behofvet af en

ny undervattenskabel för bibehållande af den vigtiga telegrafförbindelsen

med Gotland, såsom bidrag hvartill vore ifrågasatt anvisande från

handels- och sjöfartsfonden af ett förskott å 110,000 R:dr, emot skyldighet

för Telegrafverket att årligen, i den mån verkets vinstmedel dertill

lemnade tillgång, återbetala något visst belopp af förskottet. Ringa

som de medel, hvilka efter bestridande af Telegrafverkets utgifter enligt

stat återstodo af dess beräknade inkomster, voro för verkets ändamålsenliga

utveckling, måste de efter afdrag af nyssberörda årliga utbetalning

till handels- och sjöfartsfonden blifva för ändamålet ännu otillräckligare,

hvarföre Kongl, Maj:t ansett det vara alldeles nödvändigt,

att jemte ifrågavarande medel äfven de inkomster, som möjligen utöfver

beräkningen kunde till Telegrafverket ingå, fortfarande finge för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

blifva till Kongl. Maj:ts disposition för verkets behof på samma sätt,

som redan länge egt ruin i afseende på öfverskottens å fyr- och båkmedlen

användande för lots- och fyrinrättningen.

Slutligen har Kongl. Maj:t i afseende å sådana oförutsedda utgifter,

som för uppfyllande af traktat senliga förbindelser kunde förestå, ansett

det önskligt att de belopp, som utöfver Telegrafverkets tillgångar

till så beskaffade utgifter erfordrades, kunde blifva Kongl. Maj:t på det

sätt tillförsäkrade, att Riksdagen ville uti Riksgälds-kontorets reglemente

intaga en föreskrift för sina fullmäktige, att för nämnda ändamål i händelse

af behof förskjuta ett belopp af högst 150,000 R:dr.

Kongl. Maj:ts nådiga förslag om upptagande uti Riks-staten af Telegrafverkets

inkomster och utgifter får Utskottet till Riksdagens bifall

förorda. Detta förslag än i full öfverensstämmelse med den i 64 § Regeringsformen

uttalade grundsats, att statsmedlen skola till de af Riksdagen

pröfvade behof och efter clen upprättade staten anordnas, och dessutom

vinnes genom Telegrafverkets upptagande i Riks-staten en lättare

öfversigt af förvaltningen i sin helhet, i hvilket afseende den nuvarande

Riks-staten ännu saknar önsklig fullständighet.

Hvad Telegrafverkets aflöningsstater och allmänna omkostnader beträffar

väcktes vid 1867 års Statsrevision fråga om detta verks förening

med Postverket. Revisorerne hemställde nemligen uti sin berättelse,

huruvida icke tidpunkten vore inne för åstadkommande af en utredning

utaf fördelarne och olägenheterna af Post- och Telegrafverkens förening

under en gemensam styrelse. Uti häröfver afgifvet utlåtande hade Telegrafstyrelsen

af anförda skäl (se revisionsberättelsen sidd. 350 35o) af
styrkt

en dylik åtgärd, hvaremot General-poststyrelsen uti sitt utlåtande

i ämnet (se revisionsberättelsen sidd. 331—333) anfört flera skäl till stöd

för en sådan förening, hvarjemte styrelsen, som, för att kunna hemta

någon ledning för bedömandet af denna fråga utaf erfarenheten i andra

länder, begärt upplysningar i ämnet af vederbörande embetsmyndigheter

i de länder, der förvaltningen af telegrafinrättningen är förenad med

Postverket, vid ofvannämnda utlåtande bifogat de yttranden, som med

anledning häraf blifvit afgifna dels af Norska Regeringens Marin- och

Postdepartement, dels af General-postdirektören i Danmark, och dels

slutligen af Preussiska Generalpostamtet. Norska Marin- och Postdepartementet

har uti sitt yttrande, bland annat, meddelat, »att telegrafväsendets

i Norge förläggande under Marin- och Postdepartementet visserligen

vore till en del föranledt af tillfälliga yttre omständigheter,

men att på samma gång föreningen af de två temligen närbeslägtade

förvaltningsgrenarne, post- och telegrafväsendet, dock tillika maste er
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 16.

5

kännas vara till någon del grundad i sakens natur. Om någon egentlig

gemenskap i behandlingen af dessa begge förvaltningsgrenars angelägenheter

kunde väl emellertid efter förhållandets beskaffenhet ej blifva

fråga. Dervid vore dock att märka, det man på senare tider börjat sammanslå

postexpeditörs- och telegrafistbeställningar på ett och annat

ställe, hvarest göromålen vid hvarje särskild beställning vore af mindre

omfång, hvarigenom någon besparing i allmänhet vunnes — en åtgärd,

som emellertid ej på något sätt kunde sägas vara betingad af de begge

ifrågavarande förvaltningsgrenarnes förläggande under samma regeringsdepartement,

ehuruväl den derigenom visserligen underlättades». Danske

generalpostdirektörens yttrande innehåller rörande Post- och Telegrafverkens

förening, »att det redan läge i sakens natur, att två institutioner,

som i hufvudsak hade samma syftemål, nemligen att befrämja samfärdseln

och lätta tankeutvexlingen, borde förvaltas efter samma principer,

och detta vunnes bäst genom sammanförandet af begge institutionernas

förvaltning under en gemensam myndighet. En gemensam öfverstyrelse

medförde af sig sjelf en principiel gemensamhet i behandlingen

af likartade frågor och utgjorde ett hinder för tillgodoseendet af den

ena institutionens intresse på den andras bekostnad. Det senare kunde

deremot lätt blifva en följd, då den högre förvaltningen vore fördelad

hos två myndigheter, liksom detta också lätt kunde åstadkomma, att

alldeles olika grundsatser gjorde sig gällande vid behandlingen inom de

särskilda institutionerna af frågor, som för öfrigt vore af enahanda natur

och beskaffenhet. Äfven i ekonomiskt hänseende hade det visat sig

att gemensam öfverstyrelse vore att föredraga, ty det borde tvifvelsutan

närmast tillskrifvas denna anordning, att sammanslagning af tjenster

inom de båda institutionerna redan egt rum och än vidare vore

att förvänta på sådana stationer, der omfattningen af de göromål, som

tillhörde hvardera institutionen, vore för ringa för att helt och hållet

taga en persons tid i anspråk, och en dylik förening af tjenster medförde

alltid en besparing i utgifter för deras bestridande». — Uti Preussiska

Generalpostamtets skrifvelse yttras rörande samma ämne, bland

annat: »att föreningen af post- och telegrafväsendet i högsta förvaltningen

erbjöde omisskänneliga fördelar såväl med afseende på de mångahanda

likartade förhållanden, som egde rum mellan de båda förvaltningsgrenarne,

som isynnerhet med hänseende till de år från år allt

talrikare föreningarne af telegrafstationer och postanstalter. Förvaltningen

ställde sig ej allenast enklare och billigare, utan det vore äfven

lättare att under sådana förhållanden upprätthålla och genomföra enhet

i förvaltningsprinciperna, än om båda de ifrågavarande institutionerna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 16.

hade sin särskilda högsta styrelse. Förvaltningen af telegrafväsendet

komme likväl att från och med den 1 Januari 1868 skiljas från generalpostamtet

och telegrafdirektionen förändras till en Generalpostamtet sidoordnad

myndighet.

Från angifna tidpunkt trädde nemligen bestämmelsen i art. 48 af

Nordtyska Förbundets författning i kraft, enligt hvilken post- och telegrafväsendet

skulle inrättas och förvaltas såsom för Nordtyska Förbundets

hela område gemensamma statskommunikationsanstalter.

Den utvidgning, hvilken den uti förbundspost- och telegrafförvaltningarne

uppgående Preussiska post- och telegrafförvaltningen till följd

deraf underginge, vore så omfattande, att en förening af båda förvaltningsgrenarne

uti Generalpostamtets hand icke kunde fortfara att ega

bestånd. Deremot komme en förening af post- och telegrafstationer

att fortfara».

Uppå hemställan af dåvarande Stats-Utskott., som understödde Revisorernes

berörda framställning, anhöll Riksdagen uti underdånig skrifvelse

den 13 Maj 1868, bland annat, att Kongl. Maj:t, efter föregången

utredning af fördelar och olägenheter af Post- och Telegrafverkens förening

under en gemensam styrelse och i sammanhang med och fastställelse

af ifrågasatt ny poststadga, täcktes för Riksdagen framlägga förslag

till normalstat för Postverket, hvilken stat, för den händelse en

sammanslagning af de båda institutionerna befunnes fördelaktig, äfven

borde omfatta Telegrafverket samt att, intill dess en sådan normalstat

kunde varda slutligen fastställd, embeten och tjenster vid ifrågavarande

embetsverk måtte endast på förordnande och tillsvidare tillsättas;

Sedan cheferna för Post- och Telegrafverken häröfver på nådig

befallning afgifvit utlåtande, hvilket härhos bifogas (Bil Ditt. A.) har

Kongl. Maj:t den 22 December 1869 till pröfning förehaft detta ärende

och dervid, i betraktande af hvad i berörda utlåtande blifvit yttradt,

och då dertill komme, att göromåien inom de båda verken icke vore

af beskaffenhet att, för att skötas med tillbörlig enhet och kraft, ovilkorligen

erfordra en gemensam styrelse; att det samband, som emellan

dessa båda verk borde förefinnas, lämpligast och bäst ordnades derigenom,

att desamma lydde under ett och samma regeringsdepartement;

att genom en sammanslagning af de båda styrelserna

någon afsevärd besparing i utgifter icke stode att vinna; och slutligen

att i allt fall tidpunkten för en dylik åtgärd nu syntes vara mindre

lämplig, då isynnerhet Postverket stode under en utveckling,

som ovilkorligen kräfde en chefs odelade uppmärksamhet åt dess angelägenheter,

funnit någon annan åtgärd i anledning af Riksdagens före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcotteis Utlåtande N:o 16.

varande framställning icke för det dåvarande böra ega rum, än att å

de orter, der båda styrelserna funne sådant lämpligt, befattningarne

såsom postexpeditör och telegrafstationsföreståndare, vid inträffande

ledighet, hos samma person förenades.

Emellertid har Utskottet, som för sin del vidhåller de åsigter,

hvilka legat till grund för 1868 års riksdags ofvanberörda framställning,

ansett sig vid detta tillfälle böra återupptaga frågan om Post- och

Telegrafverkens förening under gemensam förvaltning.

De yttranden, som blifvit meddelade af vederbörande einbetsmyndigheter

i Norge, Danmark och Preussen, jemförda med Generalpoststyrelsens

och dess chefs ofvanberörda utlåtanden, innebära, enligt Utskottets

åsigt, giltiga bevis för lämpligheten af en sådan förening, hvaremot

de skäl, som af chefen för Telegrafstyrelsen blifvit till stöd för

en motsatt åsigt anförda, synts Utskottet icke kunna tillerkännas någon

afgörande vigt. Bemälde chef yttrar, bland annat, »att från förhållandena

i fremmande länder något stöd icke syntes vara att hemta för en

förening af de begge embetsverken.» Härvid torde böra bemärkas, att

åtminstone i Preussen, hvars telegrafväsende, innan det uppgick i det

Nord-tyska förbundets, vunnit en ojemförligt större utveckling i afseende

på stationer, personal och göromål än inom vårt land ännu på

långs tid kan vara att emotse, en förening af Post- och Telegrafverken

visat sig vara ändamålsenlig, samt att på sätt det Preussiska Generalpostamtet

upplyst, oaktadt deri delning af styrelsen, som numera blifvit

en följd af den Nordtyska förbundsförfattningen, sammanslagning

af post- och telegrafstationer ännu eger rum. Sålunda lemna förhållandena

i Preussen och dess Generalpostamts ofvanciterade skrifvelse de

kraftigaste bevisen för fördelarne af en för Post- och Telegrafverken

gemensam förvaltning.

Vidare har blifvit anfördt, »att vid bildandet af den svenska telegrafstyrelsen

den största inskränkning i tjenstemannapersonalen egt rum»

och »att styrelsen hyste den öfvertygelsen, att en sammanslagning af de

begge embetsverkens styrelse hvarken skall medföra besparing för Staten

eller underlätta ärendenas skötande». Utskottet åter är af den åsigt att genom

denifrågasattatöreningen en inskränkning i tjenstemännens antal inom

de båda verkens styrelse måste kunna åstadkommas, hvilket synes framgå

såväl deraf att inom Post- och Telegrafstyrelsernas kansli- oehkaineralafdelningar

flere tjensteman innehafva befattningar äfven inom andra embetsverk,

som äfven deraf att sådana göromål, hvilka tillhöra förrådsförvaltare,

registrator, kamererare, kassör m. fl., icke nödvändigt växa i aritmetiskt

förhållande till antalet personer, med hvilka de i tjensteutöfnin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

gen komina i beröring. En minskning i göromålen skulle äfven blifva

en följd af sammanslagningen och den deraf uppkommande inskränkning

i antalet stationer, då derigenom expeditionernas antal komine att förminskas.

Beträffande frågan om lämpligheten af telegrafstations-förening med

postanstalt har Telegrafstyrelsen anfört, »att, enär på en telegrafstation

af något slags betydenhet tjenstemännens tid är ständigt upptagen af

tjenstebestyr, som icke i ringaste mån få eftersättas för främmande göromål,

en dylik stations förening med ett postkontor, i stället för att kunna

åstadkomma någon besparing medelst indragning af en eller annan tjenst,

tvärtom skulle genom det samtidiga skötandet af fullkomligt olikartade

ärenden, för hvilket tillräcklig tid saknades, skadligt inverka på handläggning

af dem alla». Det allmänt kända förhållande, att flere telegraftjenstemän

äro sysselsatte med andra dels offentliga dels enskilda tjenster

och bestyr, har föranledt Utskottet antaga, att tjenstemännens antal på

åtskilliga stationer är större än behofvet kräfver. Att tjenstgöringen icke

öfverallt tager tjenstemännens hela tid i anspråk synes äfven framgå af

följande ur Telegrafstyrelsens berättelse för år 1869 hemtade uppgifter.

Utaf samtliga 114 stationer hade endast 54 afsändt 3000 telegrafexpeditioner

och derutöfver, samt endast 35 afsändt öfver 6000. Vid Dalarö

med en tjensteman, som tillika är postföreståndare och hvars

tjenstgöring hufvudsakligen är inskränkt till sommartiden, hade expe
-

dierats ............................................................................................... 2251 telegram.

under det att vid Södertelje med 2 tjensteman expedierats 2862 »

vid Arboga med 1 tjensteman expedierats ...................... 2834 »

» Umeå » 2 » » 8726 »

» Skellefteå » 3 » » 9088 »

» Hernösand» 3 » » 16,744 »

» Örebro »4 » » 11,990 »

Det torde sålunda med visshet kunna antagas, att genom Postoch

Telegrafverkens förening en betydlig minskning i tjenstemännens

antal kan åvägabringas icke allenast å de orter, der både post- och

telegrafgöromålen utan olägenhet kunna bestridas af en person, utan

jemväl å sådana, der båda verken af en eller annan anledning behöfde

flere tjensteman, utan att desse äro i tjensten fullt upptagne.

Äfven om billigheten påkallar, att för den gemensamma post- och telegraftjenstemannen

aflöningen fastställes till något högre belopp, än

någondera af de särskilda befattningarnes innehafvare förut åtnjutit, bör

det dock alltid anses fördelaktigare, att tjenstgöringen bestrides af ett

mindre antal personer, hvilka deraf''hemta tillräckliga medel till sitt

uppehälle,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 16.

9

uppehälle, än att göromålen fördelas på flere personer, af hvilka icke

någon kan aflönas så, att han deraf eger sin fulla bergning. Härtill

kommer, att risken för kassabalansen måste aftaga i den mån uppbördsmännens

antal förminskas, men att å andra sidan kontrollen öfver tvänne

olika verks kassor hos en och samma tjensteman lärer vara ofullständig,

så vida icke båda dessa verk hafva gemensam öfverstyrelse och bokföring.

Dessutom torde antagandet af gemensamma tjensteman för Postoch

Telegrafverken icke vinna önskvärd tillämpning med mindre öfverstyrelsen

blifver gemensam, t. ex. hvarå må anföras, att hittills sådan

gemensamhet eger ruin endast i Amål och vid Dalarö.

Genom båda verkens förening skulle således, enligt Utskottets

tanke, en betydlig besparing i många afseenden kunna vinnas, hvilket

Utskottet hvad Telegrafverket beträffar, ansett så mycket angelägnare att

här framhålla, som Telegrafstyrelsen uttalat den åsigt, att detta verk

icke hade till uppgift att förvärfva öfverskottsmedel åt statskassan, —

ett mål, hvilket tvärtom synes Utskottet vara väl värdt, att eftersträfva

och, med den utveckling Telegrafverket numera hunnit, snart kunna

uppnås.

Frågan om Post- och Telegrafverkens förening synes derföre böra

komma under förnyad ompröfning, på det att, om föreningen af de

båda verken vinner godkännande, ett organisationsförslag i detta syfte

måtte utarbetas:

Då Utskottet af denna anledning ansett aflönings- och utgiftsstat

särskildt för Telegrafverket för närvarande icke böra af Riksdagen bestämmas,

har Utskottet alltså icke heller ingått i någon detaljerad granskning

af de nu framlagda statsförslagen.

På grund af hvad sålunda förekommit och då Utskottet funnit

det af Kongl. Maj:t begärda kreditiv för sådana oförutsedda utgifter,

som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna uppstå, vara

för ändamålet behöfligt, hemställer Utskottet:

a) att Kongl Maj:ts nådiga förslag om upptagande

i Riks-staten af Telegrafverkets inkomster och utgifter

måtte af Riksdagen godkännas;

b) att det af Kongl. Maj:t nu framlagda nådiga förslag

till utgiftsstat för Telegrafverket för närvarande

icke måtte bifallas, men att Riksdagen måtte till Kongl.

Maj:ts disposition för nämnda verk under Sjunde Hufvudtiteln

uppföra ett reservationsanslag af 740,000

R:dr, att omedelbart utgå af telegrafmedlen;

Bill. till Biksd. Prof. 1871. 4 Sami. 1 Afd. .9 Häft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

Angående anslag

till Tullverket.

iÖ

c) att Riksdagen mätte medgifva:

l:o) att de öfverskott, som å samma medel möjligen

kunna uppstå, må afKongl. Maj:t för Telegrafverkets

behof disponeras; och

2:o) att till bestridande af sådana Telegrafverkets

oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af

traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, Kongl.

Maj:t må, i händelse verkets egna medel dertill

icke lemna tillgång, ega att i Kiksgälds-kontoret

utbekomma förskott till belopp af högst 150,000

R:dr; samt

d) att Riksdagen vid anmälan af dessa beslut måtte

i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga

frågan om Post- och Telegrafverkens förening under

förnyad ompröfning samt för Riksdagen framlägga det

förslag, som af frågans utredning kan föranledas.

Tullverket.

4:o. Uti en den 2 nästlidne Januari ingifven underdånig skrifvelse

hade, på sätt det den nådiga propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden (Bil.

N:o 6 pag. 39 och följ.) gifver vid handen, General-tullstyrelsen nfgifvit

förslag till de ändringar eller tillägg i Tullverkets . normalaflöningsstat

och öfriga för år 1871 fastställda utgiftsstater, hvartill en vexlande

handelsrörelse och andra på frågan inverkande omständigheter funnits

böra vid reglerandet af Tullverkets utgifter för år 1872 gifva anledning;

och hade styrelsen i sådant afseende öfverlemnat dels ett statsregleringsförslag

(se statsrådsprotokollet Bil. N:o 6 litt. E), dels ett förslag

till ändring af vissa §§ i tullstadgan; åsyftande detta senare förslag

en sådan förändring af de från äldre bevakningsanordningar qvarvarande

inloppstullkamrarne till Stockholm och inloppsstationerna till

Nyköping, Norrköping, Söderköping, Uddevalla och Kongelf, att den

derstädes anställda fasta bevakningspersonalen skulle utbytas emot en

mera rörlig, hvilken, jemte den egentliga kustbevakningen, kunde på

ett för sjöfarten mindre betungande, men under numera förändrade förhållanden

för Tullverket tillräckligt betryggande sätt utöfva nödiga

kontroller mot missbruk.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

11

Under förutsättning af nådigt bifall härtill hade styrelsen föreslagit,

att ej mindre de vid inloppstullkamrarnc Dalarö, Sandhamn och

Furusund nuvarande tullinspektorsbefattningar, utan ock den ena af de

tvänne för Stockholms skärgård i staten upptagna bevakningskontrollörsbefattningar

med de till denna kontrollörs biträde hörande tre jaktbåtsmän,

en jaktuppsyningsman med sina två jaktbåtsmän, äfvensom

två roddare vid Furusund måtte indragas, samt såväl vid nämnda inloppsstationcr

som vid kustbevakningen i öfrigt de enligt statsregleringsförslaget

erforderliga öfver- och underbetjente åläggas den förändrade

tjenstgöring, som af tullstadgans förändring blefve en gifven följd, samt

tilldelas de i statsregleringsförslaget utförda aflöningsförmåner; genom

hvilka förändringar indragningsstaten väl skulle komma att ökas med

4,800 R:dr, men aflöningsstaten deremot minskas med 2,700 R:dr, hvadan

kostnaderna för statsverket skulle komma att för det närvarande

ökas med 2,100 R:dr.

I fråga om tullstationen Häfringe, som vore inloppsort såväl till

Nyköping som till Norrköping och hvarest vid nuvarande öfveruppsyningsmans

afgång skulle, i stället för honom, anställas en uppsyningsman,

hade General-tullstyrelsen, under åberopande af hvad om förändrade

åligganden blifvit rörande inloppstullkamrarne till Stockholm

föreslaget, hemställt, att enahanda förändring måtte vidtagas vid Häfringe,

hvarigenom nu utgående aflöningsbelopp vid stationen konnne

att förhöjas med 300 R:dr.

Vidare hade General-tullstyrelsen af anförda skäl hemställt, att

en kustroddaresyssla i Göteborgs tullkammaredistrikt och en vaktmästaresyssla

vid Kalfsund inom samma distrikt måtte vid innehafvarnes afgång

eller frivilliga öfverflyttande på indragningsstat indragas, hvarigenom

en besparing af tillhopa 1,100 R:dr skulle på aflöningsstaten åstadkommas.

Likaledes hade styrelsen föreslagit, att den stationära tullbevakningen

vid Hättan måtte indragas och ersättas med en uteslutande rörlig

sjöbevakning af en kustvakt med 500 R:dr i ordinarie lön, 200 R:dr i

tjenstgöringspenningar och 200 R:dr såsom båtlega samt två kustroddarc

med 350 R:dr i lön och 150 R:dr i tjenstgöringspenningar hvardera,

eller tillhopa 1,900 R:dr, med åliggande för dessa, att å ankommande

fartyg, utan deras uppehållande genom anläggning vid land, verkställa

erforderliga undersöknings- och kontrollåtgärder; varande härvid af styrelsen

upplyst, att af de i staten uppförda sysslorna så väl öfveruppsyningsmansbefattningen

som vaktmästaretjensten för närvarande vore

lediga samt höllos otillsatta, i följd hvaraf och enär nu på platsen an
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

stillida två roddare kunde såsom kustroddare fortfarande användas, så

att någon öfverflyttning på indragningsstaten icke blefve behöflig, en

besparing i Tullverkets utgifter af 600 R:dr, motsvarande skilnaden

emellan sistberörda belopp och den nu för stationen Hättan til! 2,500

R:dr i staten upptagna aflöning, kunde åstadkommas.

Under åberopande af den betydande tillväxt trafiken i Malmö de

senare åren vunnit och derpå beroende ökning i såväl tjenstebestyren

som uppbörden vid tullkammaren derstädes, och med erinran, hurusom

enligt gällande bestämmelser tullförvaltaren ålåge att ansvara för göromålens

i packhuset handhafvande, oaktadt uppbördens indrifning och

kassaräkenskapernas uppgörande icke lemnade honom någon tid öfrig

för öfvervakande af inkommande varors behandling i packhuset, hade

bemälde tullkammare föreslagit tillsättande af en packhusinspektor med

egen ansvarighet för packhusgöromålen, dervid biträdd utom, såsom

förut, af bokhållaren, jemväl af två bland kammarskrifvarne vid tullkammaren,

äfvensom af den i packhuset anställde uppsyningsman, mot

det att nu å tullkammarens stat upptagna nederlagsinspektors- och öfveruppsyningsmanssysslor

indrogos, och med skyldighet för kontrollören,

hvilken för närvarande hade hufvudbestyret med packhusgöromålen,

men genom en sådan nyanordning finge återgå till sin egentliga befattning

i tullkammaren, att derefter tillika handhafva nederlagsinspektorens

åligganden; hvarförutom tullkammaren ifrågasatt, om ej, då den jemna

tillsyn, som den yttre tullbevakningen fordrade å en så lifligt trafikerad

gränsort som Malmö, icke kunde af tullförvaltaren med erforderlig noggrannhet

utöfvas, åt hamnbevakningsinspektoren, som ansågs böra benämnas

»tullbevakningsinspektor», borde uppdragas att denna tillsyn på

eget ansvar handhafva.

Instämmande häruti hade distriktschefen tillstyrkt, att för en

packhusinspektor i Malmö måtte i 1872 års stat uppföras dels såsom

ordinarie lön 3,000 R:dr och dels såsom tjenstgöringspenningar 2,000

R:dr, eller en aflöning tillhopa af 5,000 R:dr, samt derjemte, att den åt

tullförvaltaren nu anslagna båtlega, 100 R:dr. finge i stället tilldelas

hamnbevakningsinspektoren.

General-tullstyrelsen, som dervid i sak var af tullkammarens utaf

distriktschefen understödda mening, äfven och icke minst med afseende

derå, att totaluppbörden derstädes, hvilken för tio år tillbaka uppgått

till endast 805,311 R:dr 41 öre och fem år senare eller 1865 höjt sig

till 993,709 R:dr 68 öre, ytterligare stigit så, att den redan vid utgången

af November månad 1870 utgjort icke mindre än 1,173,487 R:dr 6 öre,

och hvilken betydande uppbörd i styrelsens tanke fordrade, att dess

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

13

så väl debitering som intägt och leverering handhades och öfvervakades

icke blott af den ene utan af begge de derför ansvarige tullkammareföreståndarne,

hade i underdånighet tillstyrkt de af tullkammaren och

distriktschefen ifrågasatta förändringar, att vidtaga i mån som nuvarande

nederlagsinspektor och öfveruppsyningsman afginge eller funnes

villige att låta sig på indragningsstat öfverflyttas.

Som genom lämplig befunnen utvidgning af bevakningsområdena

en af de inoiö Malmö tullkammaredistrikt stationerade kustsergeanter

till häst kunde umbäras, hade styrelsen föreslagit, att en sådan syssla

måtte vid någon kustsergeants till häst inom Malmö fördelning blifvande

afgång eller förflyttning med eget begifvande på indragningsstat blifva

indragen, hvarigenom komme att på aflöningsstaten besparas 1,350 R:dr.

Sedan Kongl. Maj:t den 10 Juni nästlidna år förunnat staden

Cimbrishamn allmän stapelfrihet, under vilkor af upplåtande åt Tullverket

af de för tullförvaltningen erforderliga lägenheter och inventarier

in. m., hade, på det att staden måtte omedelbart efter det sådant blifvit

fullgjordt kunna af förmånen komma i åtnjutande, General-tullstyrelsen

funnit sig nu böra föreslå den tullkammarepersonal och den aflöning

för samma personal som ansåges behöflig; och hade styrelsen i sådant

afseende hemställt, att den förra måtte bestämmas till en tullförvaltare

en vaktmästare, af hvilken sistnämnde, utom öfriga åligganden,

och

g skulle fullgöras,

till:

1,500

R:dr

500

»

100

» 2,100:

400

R:dr

300

» 700:

ordinarie lön .......................................................................

tjenstgöringspenningar..........................................................

båtlega ...................................................................................

och för vaktmästaren till

ordinarie lön .......................................................................

tjenstgöringspenningar ......................................................

Anförande styrelsen vidare, att, derest behofvet framdeles fordrade

anställande af en uppsyningsman, hvilken berörda attesteringsskyldighet

då komme att åligga, tjenstgöringspenningarne för vaktmästaren

borde nedsättas till 200 R:dr och denne följaktligen vara

pligtig att en sådan nedsättning sig underkasta.

Härförutom hade General-tullstyrelsen hemställt, att en sådan ny

bevakningsanordning, som här ofvan omförmälts i afseende på inloppstullkamrarne

till Stockholm samt den för Nyköping och Norrköping

gemensamma inloppsstationen Häfringe, äfven måtte med ingången af

år 1872 få vidtagas vid Arko under tullkammaren i Norrköping lydande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

tullstation, samt att samtidigt en derstädes ledighållen vaktmästaresyssla

måtte definitivt indragas, hvarigenom den tillökning af 700 R:dr,

som den nya regleringen eljest skulle medfört i aflöningsstaten, komme

att nedsättas till 100 R:dr.

I afseende å den inom Meins tullkammaredistrikt belägna inloppsstationen

Baresund hade styrelsen åberopat endast hvad nyss om Arkö

och förut om större delen öfriga inloppsorter blifvit, med hänsyn till

förändring i tjenstgöring och aflöning derstädes, anfördt, genom hvilken

förändrings tillämpning äfven vid Baresund utgifterna vid denna station

komme att höjas med 600 R:dr.

Styrelsen hade vidare ansett sig böra tillstyrka bifall å en af

den under tullkammaren i Mem lydande jaktuppsyningsman gjord och

af tullkammaren understödd ansökning om förhöjning till 300 R:dr af

hans nu med 200 R:dr utgående jaktlega; och skulle härigenom en

tillökning af 100 R:dr i aflöningsstaten uppkomma.

Beträffande en af tullinspektionen i Arvika gjord framställningom

allt visitations- och förtullningsbestyrs inskränkande till Charlottenbergs

tullstation i fråga om gods och effekter, som, destinerade dit

eller till Arvika, ankomme med jernbantåg från Norge, hade styrelsen

funnit detta förslag fullt lämpligt och ändamålsenligt samt hemställt

att, med bifall dertill, i nåder måtte förordnas, att tullkontrollörs- och

vaktmästaretjensterna i Arvika skulle indragas vid nuvarande kontrollörens

afgång eller öfverflyttning med eget begifvande på indragningsstat,

att derefter i Arvika endast måtte anställas en tullkammareföreståndare

med 200 R:dr årligt arfvode samt att en ny vaktmästaresyssla

skulle inrättas vid Charlottenberg med ordinarie lön af 400 R:dr och

tjenstgöringspenningar 200 R:dr, hvarigenom en besparing af 1,950 R:dr

å aflöningsstaten för tullkammaredistriktet uppkomme.

Hvad anginge den egentliga eller rörliga kontrollbevakningen mot

Norska gränsen, som bestode af två bevakningskontrollörer med dem

underlydande tillhopa 14 gränsridare, hade styrelsen slutligen på anförda

skäl hemställt att, vid den enes af nämnda bevakningskontrollörer

afgång eller frivilliga öfverflyttning på indragningsstat, en af dessa

sysslor skulle indragas, och aflöningen för den andra höjas, den ordinarie

lönen från 800 till 1,200 R:dr, tjenstgöringspenningarne från 100 till

300 R:dr och resekostnadsersättningen från 300 till 500 R:dr; uppkommande

ändock genom inbesparingen af lönebeloppen för den indragna

kontrollörstjensten en ytterligare minskning af 400 R:dr å utgifterna

på aflöningsstaten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

15

af 1,339,515

1,333,615: —

I följd af hvad sålunda blifvit af General-tullstyrelsen föreslaget

skulle afiöningsstaten komma att minskas med 5,900 R:dr och dess slutsumma,

som för år 1871 upptagits till ett bruttobelopp

R:dr, således att nedgå till......................................

men härförutoin hade man att nu likasom vid föregående

statsregleringstillfällen beräkna besparingar i ordinarie aflöningsnormalstaten,

dels till följd af åtskilliga nuvarande tjenstinnehafvares

förklarande att de önskade bibehållas vid sina enligt

1868 års stat egande löneförmåner, hvilka besparingar, såvidt

de nu kunnat utrönas, komme att för år 1872 uppgå

till ........................................................................................ 35,182: 50.

och dels till följd deraf att innehafvarne

af sådana tjenster, som, enligt det af styrelsen

nu ingifna förslaget till 1872 års stat, skulle vid

blifvande ledigheter eller af annan förutsatt anledning

ersättas med andra befattningar, för

hvilka högre eller nya löner voro i normalstaten

upptagna, komme att, så länge de vid tjensterna

qvarstodo, uppbära endast den för dem i

1868 och 1871 års stater bestämda aflöning, hvilken

besparing kunde för år 1872 beräknas till

så att verkliga behofvet för de i 1872 års stat

sysslor blefve inskränkt till .......................................

Deremot måste äfvenledes nu likasom vid

anslås särskilda belopp på öfvergångs-aflöningsstat,

dels åt de embets- och tjensteman samt betjente, hvilkas befattningar

skulle vid blifvande ledigheter indragas och för hvilka afiöningsstaten

för 1872 icke upptoge några lönebelopp, — utöfver belöpande

uppbördsprovision, der sådan egde rum — dessa särskilda aflöningar

tillhopa........................................................................................................ 35,400: —

och dels åt innehafvarne af sådana tjenster, hvilka vid

blifvande ledigheter skulle utbytas mot andra befattningar

med lägre löneförmåner och hvilka löneskilnadsbelopp blifvit

för år 1872 beräknade till sammanlagdt ....................................... 19,830:_

Kommande sålunda för öfvergångsaflöningsstaten att erfor

dras ......................................................

''>.! 50: 41,632:50.

uppförda

..... R:dr 1,291,982: 50.

senaste statsreglering

För tillhandahållande af den uppbördsprovision,

borde utgå till de embets- och tjensteman samt betjente, hvilka förkla

R:dr 55,230: —

som fortfarande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

rat sig icke vilja ingå på 1869 års stat eller voro pligtige att åtnöjas

med den i 1868 års stat bestämda aflöning, och för hvilken provision, efter

det medeltal deraf för åren 1862—1866, som tillförene lagts till

grund för dess beräknande, skulle för den ännu qvarvarande tullpersonalen,

som borde sådan aflöning åtnjuta, erfordras 58,571 K:dr, hade,

med afseende å nu, likasom förut skett, påräknad afgång bland denna

personal före och under 1872, styrelsen ansett sig kunna för sistnämnda

år upptaga detta anslag till ett belopp af endast 50,000 R:dr.

Med iakttagande, vid beräkning af behofven för ålderstilläggssamt

indragnings- och pensionsstaterna af den vid 1870 års statsreglering

följda grund, nemligen att dervid icke taga hänsyn till de belopp,

hvartill anslagen derför varit förslagsvis beräknade och blifvit beviljade

för det år, då statsregleringen skedde, hvilka belopp, såsom uppgifna så

långt före det år de afsågo, icke kunnat ega önskvärd noggrannhet,

utan till dem, som vid samma års ingång funnits verkligen hafva varit

behöfliga, sedan dervid gjorts de afdrag, hvartill redan skedda eller förväntade

förändringar funnits gifva anledning, hade till utgifterna på

dessa stater visat sig erfordras i runda tal följande belopp:

för ålderstilläggsstaten ....................................................................... 88,000:

„ indragningsstaten.................................................... 92,400:

„ pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente...... 197,000: —

„ pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i

fattigdom efterlemnade enkor och barn.................................... 31,800: —

Beträffande sedermera den egentliga omkostnadsstaten med dess

särskilda anslagsposter, hade anledning icke förekommit att föreslå andra

belopp än de, som blifvit för 1871 beviljade; dock hade styrelsen

hemställt, att den till “diverse utgifter*'' anvisade förslagssumman af

10,046 R:dr 50 öre måtte för jemnande af hela utgiftsstatens slutsumma

förhöjas till 10,087 R:dr 50 öre.

Slutligen hade General-tullstyrelsen uppställt en jemförelse emellan

de för år 1871 fastställda och förevarande för år 1872 föreslagna

utgiftsstater, hvaraf visade sig att,

medan de förra uppgingo till följande belopp, nemligen:

Ordinarie aflöningsstaten ........................... 1,339,515: —

efter afdrag af derå beräknade besparingar

............................ .............................................. 49,101: 50.1,290,413:50.

Öfvergångsaflöningsstaten...................................................... 63,640: -—

D:o uppbördsprovision; förslagsanslag 60,000: —

Transport 1,^14,053:50.

Ålders
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.

i?

n _ Transport 1,414,053:50

Alderstilläggsstaten; förslagsanslag................................... 87,000:

Indragningsstaten; förslagsanslag....................................... 96,600

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente;

förslagsanslag........................................................................................ 188,000: —

Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag 30,800: —

Omkostnadsstaten ..................................................................... 173,546: 50.

deraf 99,296 R:dr 50 öre äro förslagsanslag,

Summa R:dr 1,990,000: —

så skulle deremot de sednare eller staterna för år 1872, sådana de af

Styrelsen föreslagits, bestiga sig till följande summor, nemligen:

Ordinarie aflöningsstaten..............................1,333,615: —

efter afdrag af derå beräknade besparingar 41,632: 50. 1,291 982: 50.

Öfvergångsaflöningsstaten ..................................................... 55,230

50.000

88.000

Indragningsstaten; förslagsanslag ...................................... 92,400

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente;

isanslag......................................................................................... 197,000: —

Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn; förslagsanslag 31,800: —-

Omkostnadsstaten ..................................................................... 173,587: 50.

deraf 99,337 R:dr 50 öre äro förslagsanslag.

Summa R:dr 1,980,000: —

i följd hvaraf således de för 1872 föreslagna utgifterna skulle med

10,000 R:dr understiga dem, som beräknats för 1871.

D:o

o

Alderstilläggsstaten;

uppbördsprovision; förslagsanslag

förslagsanslag

Beträffande först de af Generaltullstyrelsen i sammanhang med

frågan om att den inkommande fartyg hittills åliggande förpligtelse att

vid inloppsstationerna anlöpa och undergå visitation skulle utbytas emot

skyldighet för tullbetjeningen att gå ombord å de förseglande fartygen

för att såsom medföljande bevakning eller genom lastrummens försegling

bereda erforderlig kontroll, nu ånyo förordade förändrade bevakningsanordningar

vid inloppstullkamrarne till Stockholm samt inloppsstationerna

till Nyköping, Norrköping, Söderköping, Uddevalla och

Kongelf, hade Kongl. Maj:t funnit desamma böra i nåder godkännas,

och i följd deraf bifallit de nya bestämmelser rörande personalen vid

inloppstullkamrarne Dalarö, Sandhamn och Furusund, Stockholms skärgår

dsbevakning samt inloppsstationerna Häfringe, Hättan, Arkö och

Bill. till Riksä. Prof. 1871. 4 Samt. 1 Afcl. 9 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o IS.

18

Baresund, som Generaltullstyrelsen i sådant afseende uti afiöningsstaten

föreslagit.

Likaledes hade Kongl. Maj:t icke funnit skäl till anmärkning emot

öfriga här ofvan omförmälda utaf Generaltullstyrelsen framställda förslag

till förändringar inom Tullverkets personal och aflöningsstat, hvarföre

äfven samtliga dessa förslag blifvit af Kongl. Maj:t i nåder gillade.

Då vidare vid nådig pröfning af den hos senaste Riksdag väckta

frågan om förändring af de arfvoden, som nu för handläggning af tullmål

bestås en af Stockholms Rådstufvurätts afdelningar, Kongl. Maj:t

med afseende, bland annat, å det upplysta förhållande att nuvarande

notarien vid nämnda afdelning vore för sin tjenstetid tillagd en bestämd

fast aflöning af 750 R:dr, och att i följd häraf den direkta besparing af

Tullverkets utgifter, som Riksdagen med berörda förslag åsyftat, för närvarande

icke skulle genom förändringen ernås, funnit godt förordna, att

tillsvidare de nu gällande föreskrifterna skulle lända till efterrättelse,

likväl med dervid fästadt förbehåll, att den nuvarande notariens blifvande

efterträdare skulle vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser

angående såväl tjenstgöring som aflöning, hvilka framdeles

kunde varda meddelade; då derjemte de underhandlingar, som med vederbörande

i Danmark inledts i anledning af samma Riksdags antydan

om att utgifterna för svenska kustbevakningen möjligen skulle kunna

nedsättas genom en förändrad lagstiftning å danska sidan, ännu icke medfört

något resultat, samt de sålunda väckta frågorna följaktligen icke nu

kunde föranleda till någon förändring i utgiftsstaterna, så och då för

öfrigt anledning till ändringar i berörda stater, sådana de blifvit af Generaltullstyrelsen

föreslagna, icke ifrägakoinmit, har Kongl Maj:t desamma

i nåder gillat och, jemte framläggande deraf till granskning äfven af

Riksdagen, dervid föreslagit, att det under sjunde hufvudtiteln uppförda

förslagsanslag att af tullmedlen direkte utgå till Tullverket måtte

bestämmas till 1,980,000 R:dr eller samma belopp, hvarmed de för 1872

föreslagna utgiftsstaterna sluta, och således det i nu gällande Riksstat

upptagna belopp minskas med 10,000 R:dr.

Vid behandling af förevarande ärende har Utskottet icke funnit

skäl till anmärkning emot nu ifrågasatta ändringar och tillägg i Tullverkets

normalaflöningsstat; och då Utskottet ej heller haft något att erinra

vid de af Generaltullstyrelsen uppgjorda och af Kongl. Maj:t godkända

beräkningar angående Tullverkets öfriga utgifter för år 1872, tillstyrker

Utskottet,

att Riksdagen — med godkännande af de förändringar

i Tullverkets normalaflöningsstat och öfriga utgiftsstater,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

19

som, enligt livad ofvan anförts, blifvit af Kongl. Maj:t

gillade — måtte bestämma anslaget för nämnda verk

till 1,980,000 R:dr att, i likhet med hvad hittills egt

rum, såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.

Skogsväsendet.

5:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att den å Skogsstyrelsens

stat uppförda aflöning till en vaktmästare måtte ökas med 100 R:dr och

följaktligen det kontanta anslaget för skogsväsendet, som nu utgör 337,678

R:dr 6 öre, med nämnda belopp förhöjas.

I öfverensstämmelse med hvad här ofvan i en likartad fråga egt

rum, hemställer Utskottet,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande afseende föreslagit

icke må af Riksdagen bifallas.

Kongl. Theatern.

6:o. Under åberopande af en i statsrådsprotokollet (bil. N:o 6 sid.

55—58) meddelad utredning rörande Kongl. Theaterns flnansiela ställning

har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja ett belopp

af 270,000 R:dr, att utgå med en tredjedel under hvartdera af åren

1871, 1872 och 1873 till inlösande för statsverkets räkning af det s. k.

dramatiska theaterhuset, hvilket då skulle fritt från inteckningar till

statsverket öfverlemnas, samt i följd deraf nu anvisa ett extra anslag,

motsvarande två tredjedelar af nämnda belopp eller 180,000 R:dr,

deraf under år 1871 bör utgå 90,000 R:dr och under år 1872 likaledes

90,000 R:dr; viljande H. M. Konungen deremot åtaga sig att, med

undantag af ett belopp å 30,000 R:dr, som utgör Theaterns skuld till

sina egna arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa, liqvidera

Theaterns gäld, hvilken beräknades vid utgången af spelåret 1869—1870

hafva uppgått till 198,140 R:dr utöfver ofvannämnda 270,000 R:dr.

Af berörda utredning inhemtas, att Kongl. Theaterns skuld, som

den sista Juni 1863 utgjorde 96,522 R:dr 71 öre, under de derefter

följande sex åren så vuxit, att, oaktadt under tiden Theatern haft att

uppbära ett årligt statsanslag af 75,000 R:dr, hvilket dock från början

af år 1869 nedsattes till 60,000, och oaktadt H. M. Konungen under

samma sex år af sina enskilda medel bidragit till Theaterns utgifter

Ang. löneförhöjning

åt

Skogsstyrelsens

vaktmästare.

Ang. anslag

till inköp för

statens räkning

af dramatiska

theaterhuset.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

med tillsammans icke mindre än 547,821 R:dr 64 öre, skulden likväl

den 1 Juli 1869 uppgått till 500,453 R:dr 64 öre.

Den hufvudsakliga anledningen till en så högst betydande tillväxt

i skuldsumman vore, enligt hvad den af Kongl. Maj:t den 7 Maj

1869 förordnade s. k. Theaterkomitéen i sitt den 21 Januari nästlidna

år afgifna betänkande visat, att söka i det under spelåret 1862—1863

afslutade köpet af den nu s. k. Draniatiska Theatern, hvilket köp ökat

skuldebeloppet med 270,000 R:dr. Återstoden af tillväxten kunde anses

utgöras af räntor å denna köpeskilling, af utgifter för den inköpta

fastighetens underhåll samt af räntor och omsättningskostnader för den

vid slutet af nämnda spelår befintliga och sedan alltjemt sig ökande

sväfvande skulden. Den 1 Juli 1870 hade Kongl. Theaterns skuld ut
-

gjort 468,140 R:dr bestående af:

bankkreditiv och annan sväfvande skuld .......................................... 190,000

skuld till Hans Maj:t Konungens hofhållningskassa ..................... 47,000

d:o å inköpssumman för Dramatiska Theatern.............................. 201,140

d:o till Kongl. Theaterns arbetares sjuk- och begrafningskassa 30,000:

Summa R:dr 468,140:

Efter afdrag af nyssnämnda 30,000 R:dr, som icke behöfde återbetalas,

om än Kongl. Theatern måste anses vara förpligtad ansvara för

de begrafnings- och öfriga understöd, som enligt kassans reglemente

borde derifrån utgå, återstode såsom egentlig skuld vid utgången af

spelåret 1869—1870 ett belopp af 438,140 R:dr.

I följd af Hans Maj:t Konungens ofvanberörda nådiga medgifvande

att — med vilkor att Riksdagen genom inköp för statsverkets räkning

af Dramatiska Theaterhuset med tillhörigheter för förutnämnda köpeskilling,

eller 270,000 R:dr, försäkrade den dramatiska såväl som den

lyriska scenen om att för sin verksamhet få begagna sin särskilda skådebana

— åtaga sig liqviden för hela det öfriga skuldbeloppet, koinine

alltså den summa, som behöfdes för ordnande af Kongl. Theaterns finansiela

ställning, att inskränkas till nämnda belopp, för hvilket statsverket

kunde anses erhålla full valuta i den välbelägna och för sitt

ändamål äfven i öfrigt synnerligen lämpliga fastighet med tillhörigheter,

hvilken nu begagnas för Kongl. Theaterns dramatiska scen och för framtiden

skulle, såsom åt denna scen upplåten, upptagas bland kronans

egendomar.

Att till betalande af Kongl. Theaterns skulder använda dess tillgångar

i dekorationer, kostymer och annan materiel vore, på sätt chefen

för Finans-departementet vid detta ärendes föredragning erinrat, en

s. 21 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.

21

åtgärd, som endast af den mest tvingande nödvändighet kunde försvaras

och således icke nu torde ifrågakomma.

Icke heller kan Utskottet för sin del tillstyrka, att tillgångar dertill

anskaffas genom att åter försälja den Dramatiska Theatern. Inköpet

deraf skedde, enligt hvad bemälde departementschef vidare anfört, hufvudsakligen

för att, till afhjelpande af ett länge kändt behof, åt de båda

scener, den dramatiska och den lyriska, hvari theaterns personal var

fördelad, bereda hvar sin, efter de särskilda konstgrenarnes olika fordringar

lämpad särskild skådebana, och den Dramatiska Theatern hade

icke allenast ur konstnärlig synpunkt, utan äfven i ekonomiskt hänseende

leinnat ett, särdeles på sista tiden, tillfredsställande resultat. Det skulle

således, enligt departementschefens förmenande, vara en förlust att nu

åter afhända sig densamma, en åsigt hvilken Utskottet icke kan annat

än dela.

Emellertid böra åtgärder vidtagas för att befria den Kongl. Theatern

från en skuldbörda, soin naturligen måste verka förlamande på dess

verksamhet, och då frågan gäller upprätthållande af en konstanstalt,

som, på sätt äfven blifvit erinradt, onekligen efter sina krafter i allmänhet

väl fyllt sin uppgift och gjort fosterlandet heder, har Utskottet, under

antagande att, sedan Kongl. Theaterns finansiela ställning blifvit på

nu föreslagna sätt reglerad, dess inkomster med bibehållande af nuvarande

anslag skola blifva fullt tillräckliga att bestrida utgifterna, så att

någon brist icke vidare bör uppstå, ansett sig böra tillstyrka,

att Riksdagen måtte, på sätt Kongl. Maj:t för ofvannämnda

ändamål föreslagit, bevilja ett extra anslag af

270,000 R:dr, samt deraf nu anvisa 180,000 R:dr att

utgå med 90,000 R:dr under år 1871 och med 90,000

R:dr under år 1872.

7:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (Nio 152) har

Herr Liss Olof Larsson föreslagit, att Riksdagen måtte, för att användas

till statens vigtigare behof, indraga det anslag å 60,000 R:dr, som å

sjunde hufvudtitelns ordinarie utgiftsstat nu utgår till Kongl. Theatern.

Med afseende å Kongl. Theaterns ändamål såsom konst- och bildningsanstalt

har Riksdagen vid liera föregående tillfällen förklarat densamma

icke böra lemnas utan omvårdnad från statens sida, och då det

för denna konstanstalt nu utgående statsanslag af 60,000 R:dr under

närvarande förhållanden icke kan anses högre, än för dess behöriga

upprätthållande oundgängligen erfordras, hemställer Utskottet,

att Herr Liss Olof Larssons ofvanberörda motion må

af Riksdagen lemnas utan afseende.

Ang. i frågasatt

indragning

a f Kongl. Theaterns

statsanslag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

Ang, öfrigo

ordinarie

anslag.

Ang. anslag

för granskning

af nya

jordeböcker.

Ang. anslag

till Skogsinstitutet.

Ang. anslag

för kolonien

S:t Barthelemy.

8:o. I afseende å öfrig a■ under sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie

anslag, deruti förändring icke blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet,

att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp,

som vid sistlidne riksdag bestämdes;

kommande, derest Riksdagen bifaller hvad Utskottet i föregående punkter

föreslagit, hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till 7,338,900

R:dr eller 760,000 R:dr mera än hvad nu gällande riksstat upptager.

9:o. För granskning inom Kammar-kollegium af nya jordeböcker

har Kongl. Maj:t för 1872 äskat ett extra anslag af 15,000 R:dr eller

enahanda belopp som för innevarande år är beviljadt.

Jemte hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (bil. N:o 6 sid.

58 och 59) innehåller rörande fortgången af detta arbete, tillstyrker

Utskottet,

att till granskning inom Kammar-kollegium af nya

jordeböcker måtte för år 1872 anvisas ett extra anslag

af 15,000 R:dr.

10:o. Vidare har Kongl. Maj:t af Riksdagen äskat, att det för

innevarande år uppförda extra anslag för Skogsinstitutet, 13,100 R:dr,

måtte jemväl för år 1872 beviljas; tillstyrkande Utskottet,

att till Skogsinstitutet måtte för år 1872 anvisas ett

extra anslag af 13,100 R:dr.

ll:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit, att det förslagsanslag

å 25,000 R:dr, som för år 1871 finnes å extra stat anvisadt såsom bidrag

till bestridande af kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader, måtte

jemväl för 1872 varda på enahanda sätt uppfördt. Utskottet tillstyrker,

att Riksdagen till bestridande af utgifter för kolonien

Sfi Barthelemy måtte för år 1872 på extra stat bevilja

ett förslagsanslag af 25,000 R:dr.

Stockholm den 3 Mars 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARV11) FR:SON POSSE.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

23

Reservationer:

Vid 3:dje punkten mom. d (ang. underdånig hemställan om Postoch

Telegrafverkens förening):

af Herrar E. af Klint och F. W. Leijonancker.

Vid 6de punkten (ang. inköp för statsverkets räkning af s. k. Dramatiska

Theaterhuset):

af Grefve L. aj Ugglas: »Då vid den obestämda ställning K. Theaterinstitutionen

intager tveksamt lärer vara hvem eganderätten till Theaterns

materiel ytterst tillkommer, framställdes inom Utskottet det yrkande,

att såsom vilkor för beviljande af den summa, stor 270,000 R:dr, som Kong!.

Maj:t begärt till inlösande för statsverkets räkning af det Dramatiska

1 heaterhuset, borde sättas öfverlåtandet på statsverket af denna eganderätt

till så väl Kongl Stora Theaterns som Dramatiska Theaterns nuvarande

och framtida materiel; dock under förbehåll att dispositionsrätter.

fortfarande tillkoinme Kongl. Theaterdirektionen. Detta vilkor synes

så mycket mera befogadt som enligt köpekontraktet materiel ingick uti

ofvannämnda pris till ett belopp af 50,000 R:dr, hvarjemte, på sätt Theater-komiteen

sid. 38 — upplyser, all materiel och utgifterna för

denna numera för båda Theatrarne uti gemensamma räkenskaper äro

förda. Jag tillåter mig derföre att underställa detsamma Kamrarnes bepröfvande,

helst sagda yrkande blott genom den förseglade sedelns utslag

inom Utskottet blef förkastadt.

Obenägenheten för gäldande af den skuld, hvilken Theater-styrelsen

nu eger, torde företrädesvis böra sökas uti den farhåga, som förefinnes,

att, vid enahanda sätt för förvaltningen som den nu följda, ny

skuldsättning inom kort torde uppstå. Man har till förekommande af detta

ifrågasatt att förlägga Theater-styrelsen under något statsdepartement.

Theater-komitéen, som upptagit denna fråga, har emellertid ådagalagt

de svårigheter ett sådant ordnande skulle möta, då icke hos oss

finnes någon minister för det Kongl. Huset. Theater-komitéen påpekar

dock — sid. 41 — att intill år 1863 Theaterns angelägenheter före
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.

drogos i samma ordning som frågor rörande det Kongl. Hofvet och tilllägger:

»att denna form för föredragningen utan tvifvel af såg att åt nämnda

ärenden vinna en erforderlig ekonomisk utredning och en sådan förberedande

behandling; som bäst främjade Theaterns ändamål»; framhållande

komitéen i sammanhang härmed vigten af »att en i möjligaste måtto

mångsidig så väl ekonomisk som litterär och artistisk pröfning komme den

lyriska och dramatiska scenens angelägenheter till del». Delande dessa

åsigter får jag vördsamt hemställa, att Riksdagen ville uti underdånig

skrifvelse hemställa,

att KL M. Konungen täcktes i nåder föreskrifva, att angelägenheter

beträffande de Kongl. Theatrarne må

inför honom föredragas i samma ordning, som för frågor

rörande det Kongl. Hofvet sker.»

af Herr C. E. Casparsson, som instämde i den utaf Grefve af

Ugglas gjorda hemställan.

af Herrar Carl Ifvarsson, Jan Andersson, Ola Bosson Olsson och

A. W. Dufwa, hvilka yrkade afslag å Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning.

af Herrar P. O. Hörnfeldt, E. Key och O. Thorell, hvilka såsom

sin mening åberopade ett förslag till utlåtande, så lydande: »En längesedan

bepröfvad erfarenhet i alla länder har emellertid nogsamt ådagalagt

att ingen theater, omedelbart stående under regentens hofförvaltning,

i ekonomiskt hänseende upprätthållit sig med egna medel; sålunda utvisar

erfarenheten från vårt eget land, ej blott att Kongl. Theaterns skuldbelopp

nästan oafbrutet vuxit i jemnbredd med förhöjningarne i dertill

lemnade statsanslag, utan äfven att representationen tid efter annan

förgäfves protesterat emot sagda hushållning.

Då emellertid genom Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om inköp

för statens räkning af det s k. Dramatiska Theaterhuset meningen synes

vara att företaga ett definitivt ordnande af våra theaterförhållanden, så

synes tidpunkten nu vara inne för representationen att påyrka en fullständig

brytning med det gamla styrelsesättet, enär de orsaker, hvilka

hittills framkallat ofvan antydda missförhållanden, genom inköp af den

s. k. Dramatiska Theatern, kunna komma att medföra förstorade verkningar.

Då representationen dessutom vid theaterst.yrelsens inköp af den

Dramatiska Theatern icke blifvit derom tillfrågad, och den åsigt, som

föranledde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets V(låtande N:o 16.

9.r>

föranledde detta inköp, nemligen förhindrande af en störande konkurrens,

konseqvent tillämpad, måste leda thcaterstyrelsen till inköp äfven af

öfriga Stockholms theatrar, så framt icke ett för längesedan med rätta

afskaffadt theatermonopol skall återupplifvas;

då det nu ifrågasätta köpet sålunda endast synes leda till ytterligare

förveckling af hittillsvarande nog brydsamrna förhållanden;

då det vidare ej kan förnekas, att Kong!. Theatern före nyssnämnda

inköp, lika väl som nu, motsvarade sin tids fordringar, och att de dramatiska

konstnärsproduktionerna visst icke i estetiskt hänseende skadades

af att uppföras på samma tilja som de lyriska;

då dessutom för närvarande ej sällan de sceniska föreställningarne

än på stora theatern, än på den dramatiska måste inställas derföre

att de inskränkta pcrsonaltillgångarne icke medgifva dubletter synnerligast

af lyriska artister, så att hvarken den lyriska eller ens den

dramatiska scenen hvar för sig oafbrutet utan artisternas öfveransträngning

kan fortgå;

då i allt fall det fåtal af musikaliskt bildade, som måste finnas

i en hufvudstad med en så ringa folkmängd som Stockholms, ännu mer

ökar de svårigheter för beståendet af en theater, uteslutande egnad åt

den lyriska scenen, som möta öfverallt äfven i Europas större städer; och

då slutligen onekligt är, att om än ett statsanslag måste erkännas

väl befogadt för att upprätthålla de bildningselement, som theatern

lemnar, bufvudstaden dock skördar den närmaste och mest direkta fördelen

af detsamma;

så synes häraf framgå, dels att Kong]. Majffs nådiga förslag om

inköp af den s. k. Dramatiska Theatern icke-bör af Riksdagen bifalla»,

ehuruväl för ett varaktigt ordnande af Theaterns ekonomiska angelägenheter

en större pekuniär uppoffring af representationen för en gång

torde vara af nöden, dels- att en återförening af den lyriska och dramatiska

scenen till Kongl. Theatern icke saknar goda skäl, äfvensom

billigheten fordrar att Stockholms stad i ekonomiskt hänseende bidrager

till sagda theaters underhåll. Styrelsen öfver densamma torde måhända

kunna för framtiden uppdragas åt Stockholms stadsfullmäktige, hvilka

borde inom eller utom sig utvälja en styrelse af några sakkunnige

män, som under vissa vilkor egde att utse en af dem kontrollerad direktör,

hvilken, vare sig i egenskap af entreprenör eller aflönad och

med redovisningsskyldighet, skulle handhafva den närmaste och omedelbara

vården af Theaterns angelägenheter.

Bill. till Biksd. Prof. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

På grund af hvad här ofvan blifvit anfördt får Utskottet hemställa,

att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts förevarande

nådiga proposition, ville tillförbinda sig att betala

den del af Theaterstyrelsens nuvarande skuld, som,

efter verkställd utredning, kommer att återstå, sedan

nämnda theaterhus med dertill hörande behöfliga inventarier

blifvit försåldt, med vilkor dock, såväl att

den ekonomiska och estetiska styrelsen öfver Kongl.

Theatern af Kongl. Maj:t helt och hållet frånskiljes

hofförvaltningen, för att på ofvan antydda eller annat

ändamålsenligt sätt ordnas, som äfven att Stockholms

stad för framtiden med en fjerdedel deltager i det

årliga anslag, som för sagda Theater fortfarande, och

lämpligast för en tidsperiod af fem år i sender, kän

komma att af statsmedel beviljas.»

af Herr Liss Olof Larsson: »Emot hvad Utskottet i 6:te punkten

tillstyrkt får jag anmäla min reservation.

Jag anser nemligen theatern icke vara en anstalt af sådan vigt och

betydelse, att statsmedel dertill böra anslås under hvilka omständigheter

som helst. Och då, såsom nu är förhållandet, landet måste underkasta

sig de största uppoffringar för ordnande af landets försvar, och

Kongl. Maj:t för sådant ändamål föreslagit icke allenast ökade skatter,

utan ock upptagande af ett större lån, så anser jag Riksdagen ega

fullt skäl

att afslå Kong]. Maj:ts framställning om extra anslag

för betalande af Theaterns skuld.»

af Herr Ii. A. Kallstenius: »Då jag har den öfvertygelsen, att staten

bör, så vidt möjligt är, med ett efter- det oundgängliga behofvet

deraf afpassadt årligt anslag understödja den konstanstalt, som, under

namn af numera »de Kongl. Theatrarne», har till hufvudsaklig uppgift,

»att vårda den fosterländska dramatiska och lyriska konsten samt väcka

och underhålla smaken för ädlare konstnjutningar», sålänge densamma

på ett tillfredsställande sätt uppfyller denna sin bestämmelse, och då

jag ingenstädes förnummit annat än att den, på ett för sig och landet

hedrande sätt, uppfyllt denna sin bestämmelse, en uppfattning ej ens af

någon inom Utskottet motsagd, så anser jag att staten nu mindre än

någonsin förut, då en för den Dramatiska scenen lämplig lokal blifvit

anskaffad och Kongl. Maj:t, i Dess nådiga Proposition om Statsverkets

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 16.

27

tillstånd och behof, visat nödvändigheten deraf att de Kongl. Theatrarnes

affärer blifva ordnade, bör undandraga sig att dervid°biträda, om

den, utan någon synnerlig uppoffring utöfver det nu utgående ordinarie

anslaget, kan sådant göra.

Utgående således från den ståndpunkt, att Riksdagen, i öfverensstämmelse

med dess senaste beslut, fortfarande vill årligen understödja

Kongl. Theatrarne med ett anslag af 60,000 R:dr, synes mig ofvannämnda

Kongl. Mapts nådiga förslag om Theaterskuldens betäckande kunna och

höra från Riksdagens sida antagas på det sätt, att den, såsom det nådiga

förslaget innehåller, anordnar köpeskillingen för den Dramatiska Theatern,

men afräknar ett mot räntan derå ungefärligen svarande belopp

från det årliga anslaget, som således med nämnda belopp borde nedsättas.

Hela åtgärden blefve då, så att säga, endast ett förskott af Riksdagen.

Men då Riksdagen dervid torde böra förbehålla sig, att ej mindre

den Dramatiska Theaterns hus och materiel, såsom ock Kongl. Maj:t

föreslagit, utan äfven alla öfriga de Kongl. Theatrarne tillhöriga inventarier

och materiel blifva statsegendom, hvarigenom svårigheten af det

eljest nödigblifvande särskiljandet af de båda Theatrarnes materiel bortfaller,

och ett i öfrigt oklart förhållande beträffande eganderätten till

den Stora Theaterns materiel blefve klargjordt, samt det, såväl af den

utredning som den under den 7 Maj 1869 tillsatta komité åstadkommit

och af Kongl. Maj:ts ofvan&beropade nådiga proposition kan inhemtas,

framgår, att den nedsättning i det årliga anslaget från 75,000 R:dr

till 60,000 R:dr, som skedde vid 1867 års riksdag, var något större än

sora med de Kongl. Theatrarnes goda bestånd var förenligt samt slutligen

för att få det årliga anslaget i en jemn och rund summa, så tillåter

jag mig föreslå det årliga anslagets nedsättande från 60,000 R:dr

till 50,000 R:dr och hemställer alltså, att Riksdagen på det sätt måtte

bifalla Kongl. Maj:ts nådiga proposition att:

a) ett anslag för en gång af 270,000 R:dr beviljas till

liqviderande af de Kongl. Theatrarnes gäld, att utgå

med en tredjedel eller 90,000 R:dr under hvartdera af

åren 1871, 1872 och 1873, mot vilkor, att så välden

Dramatiska Theaterns fasta egendom som all de båda

Kong]. Theatrarne tillhörig lösegendom blifver statsegendom;

och

b) att det årliga anslaget till de Kongl. Theatrarne bestämmes

till 50,000 R:dr.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

•28

af Herr Jöns Rundbäck: »Utan att i allo instämma i de motiver,

som Herr Kallstenius uti sin reservation anfört, anser jag dock att

Kongl. Maj:ts Proposition bort besvaras på sätt nämnde reservant yrkat

i sitt förslag under punkten

a) dock med följande tillägg och vilkor för öfrigt:

b) att det årliga anslaget till de Kongl. Theatrarne borde nedsättas

från 60,000 till 45,000 R:dr; och

c) att Riksdagen i underdånig skrifvelse måtte hemställa, det Kongl.

Maj:t täcktes vidtaga : ådan a anordningar och utfärda sådana bestämmelser

för de Kongl. Theatrarnes styrelse och förvaltning, att någon

ny skuldsättning för dem ej må ifrågakomma, samt att, och för den händelse

sådant icke destomindre hotar att inträffa, Kongl. Maj:t då ville

låta höra Stockholms kommun, huruvida den ej kunde vara villig att

tillskjuta hvad som, utöfver detta Riksdagens årliga bidrag tillsammans

med det Kongl. Maj:t af sin hofhållningssumma lemmar, kan för sådant

fall erfordras.»

Friherre C. J. Skogman har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i afgörandet af det i denna punkt behandlade ärende.

Vid 7:de punkten (angående ifrågasatt indragning af Kongl. Theaterns

anslag):

af Herr Liss Olof Larsson: »I fråga om det på ordinarie stat uppförda

anslag 60,000 R:dr till Kongl. Theatcrn, har jag, då. min motion

om detta anslags indragning icke vunnit något understöd inom Utskottet,

inskränkt mitt yrkande dertill:

att Riksdagen, med afslag å väckt motion om indragning

af det å ordinarie stat nu uppförda anslag 60,000

R:dr till Kongl. Theatern, måtte hos Kongl. Maj:t i

underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t, på sätt som

pröfvas lämpligt, täcktes låta utröna huruvida ej Stockholms

stad skulle finnas villig, att med större eller

mindre belopp bidraga till upprätthållande afTheaterns

verksamhet.»

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 16.

29

Bil. Litt. A.

Underdånigt Memorial.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts under den 11 sistlidne Juni, genom

Herr Chefen för Dess Finans-departement, meddelade nådiga befallning

åligger det undertecknade, chefer för Post- och Telegrafverken, att till

Eders Kongl. Maj:t inkomma med den af sednaste Riksdag åstundade

fullständiga utredning angående fördelarne och olägenheterna af

Post- och Telegrafverkens förening under en gemensam styrelse, äfvensom

att dervid söka visa, huruvida genom en dylik förening någon betydligare

besparing, utan men för verkens behöriga skötsel, skulle kunna

för statsverket åstadkommas.

För fullgörande af denna nådiga befallning torde det till en början

tillåtas oss att åberopa och i korthet återupprepa, hvad af Post- och

Telegraf-styrelserna redan blifvit anfördt i deras under den 30 December

1867 och 7 Januari 1868 afgifna underdåniga utlåtanden i anledning

af de år 1867 församlade Statsrevisorernes framställning rörande

en dylik förening.

l:o. Beträffande frågan om en gemensam styrelse för de sammanslagna

embetsverken yttrades:

a) af General-poststyrelsen:

att utan tvifvel flera och talande skäl kunna anföras till stöd för

cn sådan förening af Post- och Telegrafverken, som blifvit af Revisorerne

ifrågaställd, hvilka skäl också blifvit åberopade i de skrifvelser

från Eders Kongl. Maj:ts Norska Regerings Marinc- och Post-departement,

från General-postdirektören i Danmark och från preussiska General-postamtet,

som finnas General-poststyrelsens omförmälda underdåniga

skrifvelse bifogade;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 16.

att den egentliga och måhända enda olägenheten härvid vore svårigheten

för de sammanslagna verkens styrelse att som sig borde handhafva

en så vidlyftig förvaltning, isynnerhet då, på sätt i åberopade

underdåniga skrifvelse närmare finnes omförmäldt, under en sednare tid

till den grad ökats mängden och omfattningen af de General-poststyrelsen

åliggande göromål, att fara synes vara för handen det en ytterligare

och större tillväxt deruti skulle för styrelsen kunna göra det omöjligt

att åt hvart särskildt ärende egna den omsorgsfulla pröfning, som

isynnerhet de ofta förekommande frågorna om nya postgångars inrättande

och äldre posters omreglering i så hög grad påkalla;

samt att, om emellertid, dels till vinnande af besparing i utgifter,

dels ock till åstadkommande af större enhet i förvaltningen, pröfvades

böra i en framtid med styrelsen öfver Postverket förenas äfven den öfver

Telegraf-inrättningen, nödigt blefve att äfven här den närmare ledningen

af telegraftjenstgöringen blefve uppdragen åt en särskild afdelningschef,

med ungefärligen enahanda embetsmyndighet som telegrafdirektörerne

i Norge och Danmark tillkommer.

b) af Telegraf-styrelsen:

att uti de flesta länder i Europa telegrafverket redan länge utgjort

en under vederbörande ministerium direkte stående inrättning, med sin

egen administration, utan all sammanblandning med postverket;

att i Preussen visserligen ett slags samband mellan de begge embetsverken

intill slutet af år 1867 förefunnits dymedelst, att Generalpostdirektören

dittills varit gemensam chef för dem, men att, någon egentlig

förening likväl icke egt ruin; äfvensom att, i följd af den betydliga

utveckling, som begge dessa embetsverk årligen vunnit, General-postdirektörens

chefskap, hvad telegrafverket angick, småningom blifvit nästan

helt och hållet nominelt, enär det verkliga chefskapet öfver telegrafverket

öfvergått till en annan embetsman, nemligen direktören för telegrafverket,

hvilken med ganska vidsträckt myndighet och oftast utan

föregående meddelande med General-postdirektören skött icke blott alla

löpande ärenden, utan jemväl den vidlyftiga och vigtiga dels officiela,

dels konfidentiela korrespondensen med främmande telegrafförvaltningar

och ensam deltagit i de muntliga förhandlingarne med samma förvaltningars

ombud så väl i Berlin, som vid alla internationela telegrafkonferenser,

samt vanligtvis afhandlat alla frågor af betydenhet direkte med

vederbörande statsminister;

att i Danmark förhållandet vore enahanda, blott med den åtskilnad,

att telegrafdirektören derstädes icke egt en alldeles så vidsträckt myndighet;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

31

att uti ingen af de flerfaldigt förhandlingar rörande konventioner,

portonedsättningar, m. in., som under de sednare åren ganska ofta, dels

muntligen och dels skriftligen, forell afts mellan svenska ^ telegrafförvaltningen,

å ena, samt den preussiska eller danska, å andra sidan, hvarken

preussiska eller danska General-postdirektören, utan ensamt Telegrafdirektören

tagit del, hvadan ej heller någon enda af de talrika, från preussiska

och danska telegrsfförvaltningarne till den svenska ankomna skrifvelse!- firmes undertecknad af General-postdirektören;

att uti Norge icke något samband eger rum i behandlingen af Postoeh

Telegrafverkens angelägenheter, ehuru begge verken lyda under

samma regerings-departement och man, till åstadkommande af besparing,

i. sednare tider begynt att sammanslå postexpeditörs- och telegrafstationsföreståndare-tjensterna

på en och annan ort, der göromålen vid

hvardera tjensten äro af mindre omfång, hvilket system äfven är antaget

i Nordtyska Förbundet och kommer att derstädes fortfarande tillämpas,

ehuru postverkets förvaltning från och med år 1868 blifvit fullkomligen

skiljd från telegrafverkets;

att från förhållandena i främmande länder något stöd således icke

syntes vara att hemta för en förening af de begge embetsverken;

att vid bildandet af den svenska Telegrafstyrelsen den största inskränkning

i tjenstemannapersonalen egt rum;

att om post- och telegrafverken skulle sammanslås, det ändock, i

anledning af ärendenas olika beskaffenhet inom de begge verken och

enär det måste förutsättas att departementscheferne och sekreterarne i

Postverket äro fullt sysselsatta med sina nuvarande göromål, blefve nödvändigt

att bibehålla särskilda föredragande för tekniska, kansli- och

kameral-ärenden rörande telegrafväsendet, hvadan sannolikt någon besparing

härvid icke vore att påräkna;

att den enda förändring, som torde kunna ifrågasättas, vore att

förena de begge nuvarande generaldirektörs-embetena hos en och samma

person, om denne innehar de egenskaper, som för hvardera befattningen

erfordras, men att äfven i sådant fall man torde, i betraktande af

de vidtomfattande och vigtiga göromål, som åligga de särskilda cheferna

för dessa embetsverk, med allt skäl kunna betvifla, att denne gemensamme

chef skulle medhinna dessa olikartade samt ansvarsfulla bestyr och åt

dem egna den omvårdnad, som af en chef rättvisligen fordras, hvadan

följden af en dylik förening sannolikt blefve, att den gemensamme chefen

komme att rikta sin uppmärksamhet mera specielt åt ettdera af de

begge^ verken, till skada för det andra, derest icke särskilda sous-chefer

eller åtminstone en sådan för ettdera af verken tillsattes;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats~Utskotte(s Utlåtande N:o 16.

att om i Sverige, liksom i Danmark nu är förhållandet, en särskild

sous-chef för telegrafverket tillförordnades, denne embetsman, med

hänsigt till de egenskaper, som för ett nöjaktigt skötande af hans vigtiga

befattning erfordrades, och enär han i sjelfva verket, om än icke

till namnet, blefve telegrafverkets chef, måste erhålla en aflöning ungefär

lika med hvad chefen för telegrafverket enligt nu gällande stat uppbär,

hvadan någon besparing genom en dylik anordning icke skulle åstadkommas;
att

den till telegrafverket hörande personal af registrator, bokhållare,

kassör, materialförvaltare, kanslister och revisorer vore sä inskränkt

som förhållandena det medgifvit; och att, om en eller annan af desse tjensteman

möjligtvis skulle kunna tillika ombesörja några likartade göromål

inom postverket, detta likväl icke torde kunna åberopas såsom tillräckligt

skäl för embctsverkens förening, enär det icke vore ovanligt,

att tjensteman få innehafva tvänne befattningar af lägre grad inom särskilda

embetsverk; samt slutligen

att, på grund af det här ofvan anförda, telegrafstyrelsen hyste

den öfvertygelsen, att en sammanslagning af de begge embetsverkens

styrelser hvarken skulle medföra besparing för staten eller underlätta

ärendenas skötande.

2:o. Beträffande särskildt frågan om. lämpligheten af telegrafstations

förening med postanstalt yttrades:

a) af General poststyrelsen:

att fördelen af en dylik förening kunde anses hufvudsakligen utgöras

af besparing i utgifter för en del tjensters bestridande, ehuru det icke. i

förväg läte sig med någon grad af noggranhet beräknas huru betydlig

denna besparing kunde blifva;

att likväl, då en stor del af postpersonalen redan förut är af sin

nuvarande tjenstgöring strängt upptagen, det vore skäl antaga, att å

många, möjligen de flesta orterna sammanslagningen af de begge verken

icke skulle bereda tillfälle till någon minskning i tjenstemännens antal;

att deremot på andra orter, der postgöromålen äro mindre ansträngande

och hvarest det dagliga telegramantalet är ringa, post- och telegraftjenstgöringen

otvifvelaktigt kunde utan olägenhet bestridas af en

och samma person, såsom ock för närvarande, på grund af förordnande,

sker å tvänne orter, Åmål och Dalarö;

att härigenom ofelbart borde kunna besparas någon del af de nu

utgående löningsmedlen;

att,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:p 16.

33

att, om äfven billigheten påkallade, att för deri gemensamma postoch

telegraf-tjenstemannen aflöningen fastställdes till något högre belopp

än som någondera af de särskilda befattningarnes innehafvare förut åtnjutit,

, det dock alltid borde anses fördelaktigare att tjenstgöringen bestrides

af en person, hvilken deraf hemtar tillräckliga medel till sitt

uppehälle, än att göromålen fördelas på två personer, af hvilka ingendera

kan aflönas så, att han deraf eger sin fulla bergning;

att det blefve en förmån särskildt för postverket att, då å en och

annan ort, der nu posttjensten uppehälles af endast en person, utan

tvifvel nödigt befunnes att för telegramvexlingen bibehålla ytterligare

en tjensteman, tillfälle derigenom skulle beredas att åtminstone vid större

och vigtigare posters afsändande och mottagande påkalla närvaro af

tvänne tjensteman: varande det nemligen en bland de största olägenheterna

af det i allmänhet ringa antalet tjensteman, som finnas vid landsortspostkontoren

anställde, att, då innehållet af en ankommen post uppgifves

icke hafva öfverensstämt med den posten åtföljande karta, någon

bevisning sällan kan åstadkommas, huruvida de felande försändelserna

antingen aldrig afgått från inlemningsorten, eller blifvit under vägen förskingrade

eller möjligen gått förlorade först efter ankomsten till adresspostanstalten,

hvadan och då störa penningeremisser ofta åtfölja posterna,

det vore i hög grad önskligt, att kontrollerna härvid må kunna blifva

så fullständiga, som omständigheterna det möjligen medgåfve.

b) af Telegraf styrelsen:

att, enär på en telegrafstation af något slags betydenhet tjenstcmännens

tid är ständigt upptagen af tjenstebestyr, som icke i ringaste

mån få eftersättas för främmande göromål, en dylik stations förening

med ett postkontor, i stället för att kunna åstadkomma någon besparing

medelst indragning af en eller annan tjenst, tvärtom skulle genom det

samtidiga skötandet af fullkomligt olikartade ärenden, för hvilket tillräcklig

tid saknades, skadligt inverka på handläggningen af dem alla;

att deremot på de obetydliga telegrafstationer, hvarest telegramvexlingen

är ringa och föreståndarens tid i följd deraf föga upptagen,

något hinder från telegrafverkets sida i allmänhet icke borde kunnajnöta

att låta föreståndarebefattningen, såsom nu tillfälligtvis eger rum i Amål,

vara förenad med postförvaltaretjensten, dock alltid under bestämd förutsättning,

dels att den gemensamme innehafvaren af dessa begge tjenstår

besitter alla de för en telegrafstationsföreståndare nödiga egenskaper,

dels ock att postgöromålen icke äro af den beskaffenhet, att de hindra

honom från att egna all erforderlig uppmärksamhet åt telegrafstationen,

Bill. till Bilcsd. Prof. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.

så att alla dithörande göromål må med ordning och skyndsamhet blifva

uträttade, hvartill å vissa stationer jemväl hörer att öfvervaka de till

stationen ledande linierna och afhjelpa derå uppkommande fel.

Till hvad i General-poststyrelsens åberopade underdåniga skrifvelse

den 7 nästlidne Januari blifvit anfördt rörande frågan om Post- och

Telegrafverkens förenande under en gemensam styrelse, anser sig undertecknad,

General-postdirektör, endast böra i underdånighet foga den anmärkning,

att uppgörandet af ett organisationsförslag af den beskaffenhet

att, i händelse af verkens framtida sammanslående, detsamma skulle

kunna läggas till grund för en gemensam normalstat för Post-och Telegrafverken,

näppeligen kan anses möjligt innan ännu till slutlig pröfning

förekommit frågorna om upphörande till största delen af sportelafiöningen

för postpersonalen och om införande, i sammanhang dermed, af

väsendtligt förändringar i sättet för posttjenstens bestridande; hvilka

frågor komma att, jemte det underdåniga förslaget till ny Allmän Poststadga,

underställas Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning innan ännu förevarande

ämne — förslaget om Post- och Telegrafverkens förenande under

en gemensam styrelse — kan hafva förekommit till behandling hos Riksdagen.

Likaledes får till hvad Telegrafstyrelsen i sitt ofvanåberopade underdåniga

utlåtande af den 30 December 1867 anfört, undertecknad

chef för telegrafverket tillägga, att en särskild svårighet för en förening

af begge styrelserna ligger deruti, att hvartdera embetsverket för

närvarande har och fortfarande lärer komma att hafva sin särskilda

lokal, och att, i anseende till deras redan vunna och årligen fortgående

betydliga utvidgning, dessa embetsverk icke skulle kunna sammanföras

i en gemensam byggning utan så betydliga kostnader för statsverket,

att desamma måhända öfvervägde de möjliga fördelarne af föreningen.

Denna omständighet måste göra det ytterst svårt för en gemensam chef

öfver begge embetsverken att å dem utöfva den oafbrutna dagliga tillsyn,

som borde honom åligga.

Den besparing i utgifter, som — oberoende af mera genomgripande

förändringar — skulle genom den föreslagna omorganisationen

kunna beredas statsverket, vore att söka dels i någon minskning af

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

35

styrelsernas personal, dels ock i möjligheten att å vissa orter genom

samma person få bestridda befattningar ne både såsom postexpedient

och telegrafist.

Den besparing, som i förstnämnda afseende kunde uppkomma,

anser för sa vidt sannolikhetsberäkning deröfver kan i förväg uppgöras

undertecknad General-postdirektör böra antagas uppgå till ne
danstående

belopp.

Då för den sous-chef för telegrafförvaltningen, som allestädes

ansetts behöflig, der, mer eller mindre fullständigt, Telegrafverkets styrelse

är eller varit förenad med den för Postverket, löningsförmånerna

icke rimligtvis kunde fastställas till mindre än 6,000 R;dr, men lönen

för Telegrafverkets chef för närvarande icke uppgår till mer än 7,000

R:dr, blefve besparingen härvid icke större än .................. R:dr 1,000: —

Derest för användande inom den gemensamma styrelsens

kansli- och kameraldepartementer blefve att tillgå ungefärligen

samma belopp, omkring 3,300 E:dr, som nästlidne år

disponerats till extra biträden inom Telegrafstyrelsens afdelningar,

samt till kameral-intendenten för telegraf-ärenden,

hvilken, med afseende å den utvidgade verksamhet, som komme

att honom tilldelas, torde lämpligai-e böra benämnas byråchef,

öfverflyttades den befattning med telegraftaxornas uppgörande,

som sedan längre tid tillbaka ålegat Telegrafverkets sekreterare,

torde, åtminstone till en början, inom det gemensamma

kansliet göromålen kunna bestridas, derest utöfver den nu för

postgöromålens handläggning afsedda personal anställdes:

en notarie med aflöning af.............................. R:dr 2,200:___

och en kanslist » » ............................. » 1,000: —

hvarförutan dock torde befinnas nödigt att

äfven för sous-chefen uppfördes ett särskildt

skrifvarebiträde å ......................................................... » 1,000:_

samt vid registratorskontoret anställdes en

kanslist å ...................................................................... » 1,000:_

R:dr 5,200: —

då, om från nu varande löneanslag å Telegrafverkets stat

för en sekreterare, 4,000 R:dr, en registrator 2,000 R:dr, och

tvänne kanslister, en å 1,500 och en å 1,000 R:dr, tillsam
-

mans .........................

droges förenämnda

R:dr 8,500: —

» 5,200: —

uppkomme en behållning af

R:dr 3,300.-

Transport R:dr 4,300: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.

Transport R:dr 4,300;—-

■ Inom kameralafdelningen lärer icke kunna undvaras biträdet.

af en bokhållare för telegrafräkenskaperna, likasom också

svårligen verkens förenande under eu gemensam styrelse kunde

göra en särskild materialförvaltare eller den vid förrådet anställde

assistent umbärlige. Och då granskningen af de med

hvart år växande räkenskaperna lärer taga i fullt anspråk samtliga

de inom hvartdera verkets revisionskontor anställde personer,

kunde också icke genom den ifrågaställa förändringen beredas

någon minskning uti de nu för revisionsgöromålens bestridande

uppförda anslag,utgörande för Postverket 12,400 och för telegrafverket

5,700 R:dr.

____... j Deremot synes utan olägenhet förvaltningen af både .- v

Postverkets och Telegrafverkets medel kunna besörjas af en

kassör, hvilken dock för sådant ändamål borde ega påräkna

biträde af en kontorsskrifvare.

Genom indragning af nu .varande kassörstjensten vid

Telegrafverket skulle beredas en besparing af R:dr 2,20(b -

hvilken dock komme att minskas med lönen

för förenämnde kontorsskrifvare.............................. » 1,000:

eller till ......................................................................................... K:(lr 1 >2()0: “

Om från förenämnda besparingar, tillsammans ..... R:dr 5,500:

dragés den förhöjning i nu varande kameralintendentens allo- .■

ning från 3,500 till 5,000 R:dr, eller ................................... R:dr 1,500: —

som torde påkallas med afseende å den tillökning i göromål,

som byråchefen för telegraf-ärenden komme att vidkännas genom

åliggandet att föredraga äfven alla de ärenden, som nu •

handläggas af sekreteraren hos Telegrafstyrelsen, bland hvilka

särskildt alla frågor, som röra telegramtaxeringen,

skulle besparingen i utgift till aflöning för Telegrafverkets

chef och de vid verkets kansli- och kameralafdelningar anställde

tjensteman komma att inskränkas till ..................... R:dr 4,000:

En ytterligare besparing skulle emellertid, enligt undertecknad

General-postdirektörs åsigt, kunna åvägabringas genom indragning af åtminstone

en af de tvänne linieintendentsbefattningarne. Någon synnerlig

olägenhet antages nemligen icke böra härigenom uppkomma, då

sous-chefen för Telegrafverket, befriad från väsendtligaste delen af de

nu Telegrafverkets chef åliggande göromål, borde kunna nästan uteslutande

egna sig åt tillsynen af linierim och öfver vakandet af det sätt,

hvarpå tjenstgöringen bestrides vid stationerna, helst sedan, pa grund af

Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 1 Februari 1867, blifvit,tillförordnade

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

37

tvänne linieingeniörer, hvilka öfvertagit en del af de ursprungligen

linieintendenterne åliggande göromål.

Om till den sålunda besparade linieintendentslö
nen

................................................................................................... R:dr 4,500: —

läggas förenämnda .............................................................. >>__4,000:

skulle minskningen i utgift till följd af Post- och

Telegrafverkens förenande under en gemensam styrelse

komma att, hvad angår aflöningen till styrelsernas personal,

uppgå till ......................................................................... Hulr 8,500: —

hvilken besparing emellertid kunde komma att i någon, ehuru antagligen

ringare, mån minskas, derest billigheten eller möjligtvis beskaffenheten

af innehafvande fullmakter ansåges påkalla att för några bland

verkens tjensteman den tillökning i göromål, som blefve en följd af embetsverkens

förening, ersättes genom någon förhöjning i dem nu tillkommande

aflöning.

Undertecknad chef för Telegrafverket kan icke biträda ofvanstående

reorganisationsförslag, hvilket är grundadt derpå, att Generalpostdirektören

borde icke blott ega öfverinsecndet å Telegrafverket, utan

jemväl sjelf, med nödigt kanslibiträde, handlägga en stor del af verkets

ärenden, hvaremot den öfriga delen skulle, med tillhjelp af en väsendtligen

inskränkt tjenstemannapersonal, skötas af en sous-chef, som derigenom

förmodades blifva i tillfälle att öfvertaga hvarjehanda göromål

i tekniskt hänseende och sålunda kunna möjliggöra indragningen af den

ena linieintendentsbefattningen.

En närmare granskning af Eders Kongl. Maj:ts under den 6 November

18G3 för General-postStyrelsen utfärdade nådiga instruktion kan

med allt skäl leda till den öfvertygelsen, att General-postdirektören, om

han på ett fullt tillfredsställande sätt skall kunna förvalta chefsembetet

öfver det vigtiga, år efter år allt vidlyftigare Postverket, måste sakna

tid och förmåga att derjemte i detalj handlägga den betydligaste delen

af chefskapet öfver det äfvenledes i stark utveckling stadda Telegrafverket,

der ärendena i flera afseendeu äro af helt olika natur mot Postverkets,

och der chefen ganska ofta måste med största skyndsamhet

fatta beslut och vidtaga nödiga åtgärder.

Men äfven om General-postdirektören förmådde åstadkomma allt

hvad af honom skulle fordras i afseende å handläggningen af telegrafärenden,

och äfven om det icke vore obestridligt, att ett embetsverk

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.

skötes bäst, när det har sin egen bestämda chef, som deråt kan egna

hela sin uppmärksamhet och alla sina krafter, och att deremot ett deladt

chefskap måste leda till hvarjehanda olägenheter, så qvarstår likväl

den väsendtliga anmärkningen mot ifrågavarande organisationsförslag,

att detsamma saknar hufvudvilkoret för all god förvaltning, nemligen

enhet. Det torde vara icke blott sannolikt, utan nästan säkert, att

den föreslagna delningen af telegraf-ärendenas handläggning mellan Generalpostdirektören

och Telegrafverkets sous-chef skulle åstadkomma de

största olägenheter, och att följden deraf inom kort blefve, såsom erfarenheten

visat i både Preussen och Danmark, att, till förekommande af

skadlig omgång och tidsutdrägt samt till förenkling och påskyndande af

ärendenas gång, sous-chefen skulle nödgas efterhand öfvertaga det ena

efter det andra af General-postdirektörens göromål i telegrafiskt hänseende,

tills den sistnämndes chefskap öfver Telegrafverket slutligen blefve

helt och hållet nominel!; och följden häraf skulle ofelbart blifva, att

den vidtagna organisationen måste tid efter annan rubbas, nya befattningar

skapas och den åsyftade besparingen uteblifva.

Då nu, efter all sannolikhet, en förening af Post- och Telegrafverken

icke skulle blifva till någon fördel utan snarare i viss mån till

olägenhet för telegraf-ärendenas ombesörjande, och ej heller medföra

någon afsevärd besparing i Telegrafverkets årliga utgifter, aldraminst

i hvad angår aflöningarne åt de tekniska tjenstemännen, på hvilkas nit

och skicklighet det så hufvudsakligen beror, huruvida Telegrafverket

motsvarar sitt ändamål eller icke, så finner undertecknad chef för samma

verk sig föranlåten att i underdånighet afstyrka all annan sammanblandning

af begge ifrågavarande embetsverk, än livad angår föreningen af

telegrafstationsföreståndare- och postexpedientsbefattningarne å vissa

smärre orter, der omständigheterna kunna sådant medgifva, en förening,

som dock lika litet kan gälla såsom skäl för begge styrelsernas sammanslagning,

som någon sammanslagning af styrelserna öfver Postverket

och Statens jernvägstrafik funnits påkallad af den omständigheten, att

befattningarne såsom postexpedient och stationsinspektor vid ett stort

antal jernvägsstationer numera äro förenade.

^ När den nuvarande styrelsen öfver Telegrafverket organiserades,

måste^ den till en del rättas efter personliga förhållanden och jemväl

med fästadt afseende å de vidlyftiga liniebyggnadsarbeten, som förehades

under de första aren af verkets tillvaro. Telegrafstyrelsen

har ingalunda förbisett, att en förändrad reglering af styrelsepersonalen

numera vore önskvärd, men likväl hittills tvekat att afgifva

underdånigt förslag i ämnet, emedan en förändring skulle hafva

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 16.

39

till följd, att vissa tjenster måste indragas och utbytas mot nya,

hvadan reformens verkställande blefve beroende af möjligheten

att bereda pension åt innehafvarne af de tjenster, som indroges.

Då nu emellertid denna fråga blifvit väckt, får undertecknad chef för

Telegrafverket i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte

i nåder anbefalla Telegrafstyrelsen: l:o. att inkomma med underdånigt

förslag till ny instruktion för nämnda styrelse, så uppgjordt, att

verket erhölle sin egen med tillräcklig myndighet, liksom nu, försedda

styrelse, på det ingenting må hindra ärendenas jemna och skyndsamma

gång, hvarken i fråga om den inre förvaltningen af embetsverket eller

i afseende å de i vigt och vidsträckthet årligen tilltagande förbindelserna

med illa främmande telegrafförvaltningar; och 2:o. att i sammanhang

härmed uppgöra förslag till aflöningsstat för Telegrafverkets styrelsepersonal,

med iakttagande af nödig sparsamhet.

Om emellertid framdeles den åsigt skulle af en eller annan anledning

göra sig gällande, att någon verklig fördel kunde ernås derigenom,

att högsta chefskapet öfver Telegrafverket uppdroges åt Generalpostdirektören,

så behöfde blott den förändring i Telegrafverkets styrelsepersonal

vidtagas, att dervarande Generaldirektör ersattes genom en med

något lägre lön lörsedd sous-chef, hvilken dock med i det närmaste

lika vidsträckt myndighet som den hittillsvarande Generaldirektören finge

skota verket, utom hvad anginge en del ärenden, t. ex. a) tillsättningen

af vissa tjenster, och b) organisationsfrågor; vid hvilka måls föredragning

General-postdirektören skulle intaga sin plats i styrelsen öfver Telegrafverket

och ensam ega beslutande rätt.

På sätt anmärkt blifvit i Telegrafstyrelsens underdåniga memorial

den 30 December nästlidne år, kunde svårligen någon fullständig förening

af postanstalt och tekgrafstation ifrågakomma å orter, der en betydligare

tclegrafk orr e sp o n cl ens eger rum eller der s. k. kontrollering

af transiterande tekgrammer eger lum; hval emot visserligen icke något

hinder kunde möta att å andra orter hos samma person förena befattningarr.

e såsom pcstexpedient och tekgrafstationsföreståndare. Derest

som grundsats antoges, att, der icke från någotdera verkets sida särskildt

hinder möter, till en början nämnda befattningar förenades å alla

de platser, der i medeltal ankomna och afgfingna postförsändelser icke

uppginge til] mer än 100 om dagen samt anlända och afsända telegrammer

icke öG erstege 10 för hvar dag, ceh der icke, på giund af kommunernas

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

åtagande, telegrafistbefattningen skötes utan någon utgift för det allmänna;

och om i allmänhet lönen för post- och telegraftjensteman å

dylika platser bestämdes till 2,000 Riksdaler årligen, der icke sammanslagna

nu varande inkomsterna af de särskilda befattningarne uppginge

till lägre belopp, skulle, derigenom att vid hvardera åt nedannämnda

femton stationer de ifrågavarande befattningarne förenades hos en peison,

beredas en besparing af 7,850 R:dr såsom närmaie inhemt-as af

efterföljande tabell:

i Borgholm utgöra

samtliga de nu

postförvaltaren

tillkommande

inkomster, deri

inberäknadt anslaget

till skrifvarebiträde,

men

ej till kontorshyra

och expenser. . R:dr 1,700: lönen för

tclegrafisten 800: hvadan uppkomme

en

besparing af R:dr

500

» Dalarö.............

))

900:

....... 1,700:

))

600

» Grenna ...........

))

2,000:

..................... 800:

»

800

» Grisslehamn, der ej

hinder härför mö-

ter genom anlägg-

ning af en under-

vattenskabel

mel-

lan Sverige

och

Finland ........

»

1,700

.......... 1,700

))

1,400

» Carlsborg........

))

950

.................. 1,700

»

650

» Mariefred.......

))

2,000

............ 800

))

800

» Mönsterås ...

»

1,700

......... 800

....................... »

500

» Råneå .............

»

900

.................. 1,700

............. ))

600

» Waxholm.......

))

1,700

.................. 800

........... »

500

» Åtvidaberg.....

))

1,300

................... 800

))

100

» öregrund.......

))

1,700

..................... 1,700

))

1,400

»^Fjellbacka ....

»

900

................... 800

» Furusund.......

»

300

..................... 1,700

»iKlintehamn .

»

900

..................... 800

• \T I

i Nyland

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

41

i Nyland .................. R:dr 1,100: ..................... 800:

» Trollhättan............ » 1,000: .................... 800:

Derest äfven för de jemförelsevis mindre ansträngande göromålen

vid sistnämnda fem stationer aflöningen borde utgå med samma belopp,

hvartill sammanlagda inkomsterna för nu varande postexpeditörer och

telegrafister å dessa orter uppgå, skulle således föreningen hos samma

person af befattningarne såsom postexpedient och telegrafstationsföreståndare

icke, hvad beträffar sistomförmälda stationer, leda till någon

besparing i utgifter.

Anmärkas bör i allmänhet att, om också föreningen hos samma

personer af befattningarne såsom postexpedient och telegrafist underlättas

derigenom att begge verken äro underordnade en gemensam

styrelse, denna omständighet dock ingalunda utgör något oeftergifligt

vilkor för att en dylik anordning i afseende å stationstjenstgöringen

skall kunna vidtagas.

Äfvenså bör icke lemnas oanmärkt, dels att i förestående tabell

postförvaltarnes inkomster blifvit upptagna till belopp, motsvarande

icke allenast anslagen å stat, utan äfven sportler, hvilka endast genom

den underdånigst omförmälda omregleringen af löningsvilkor och tjenstgöringsskyldighet

för postpersonalen skulle komma att till största delen

indragas till postkassan; hvarförinnan den här ofvan till 7,850 Riksdaler

beräknade besparingen komme att nedsättas med omkring 450

Riksdaler; dels ock att, å andra sidan, om — med afseende å nödvändigheten

att bereda postexpeditörerne i allmänhet, hvilkas årsinkomst

i de flesta fall icke öfverstiger 900 R:dr, en i ekonomiskt afseende

mera betryggad ställning, —- Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäligt

att, med nådigt bifall till General-poststyrelsens i underdånig skrifvelse

den 12 dennes gjorda framställning, äska förhöjning i postrexpeditörernes

aflöning med 200 R:dr för hvardera, och framställningen härom komme

att af Riksdagen bifallas, skilnaden emellan utgifterna för post- och

telegrafgöromålens bestridande af särskilda personer, och kostnaden för

anställande å vissa orter af endast en tjensteman till så väl postexpeditionens

som telegramvexlingens besörjande, blefve större än hvartill

densamma blifvit här ofvanför upptagen.

Samtliga de här ofvan beräknade besparingar så väl i afseende å

styrelsernas personal, som hvad beträffar tjenstemännen vid postanstalter

och telegrafstationer, kunde emellertid icke komma statsverket

till godo annat än i den mån, som genom nu varande tjensteinnehafvares

afgång tillfälle kan blifva beredt att utan särskild ersättning in~

Bih. till Biksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 9 Rätt. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

draga de tjenster, hvilka den ifrågaställda omregleringen kunde göra

öfverfiödiga.

Beträffande frågan om postanstalters och telegrafstationers sammanslagning,

torde undertecknad chef för telegrafverket få särskildt

fästa Eders Kong]. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på följande omständigheter,

nemligen:

l:o) att, till lindring i Telegrafverkets utgifter, så kallade privattelegrafstationer

under de sednare åren blifvit i stället för vanliga statsstationer

inrättade på flera sådana smärre orter, der blott en obetydlig

korrespondens varit att förvänta. Då nu såsom allmän regel gäller, att

den kommun eller det bolag, som på sin begäran får en privatstation

inrättad, måste sjelf bekosta stationslokalen, jemte dess uppvärmning

och belysning, samt aflöna både föreståndaren och budbäraren, mot

rättighet att åtnjuta ena hälften af portoinkomsten, och då Telegrafverket

således icke vidkännes någon annan årlig utgift för en dylik

station än den ringa kostnaden för underhållet af apparaterna och batteriet

samt anskaffandet af de för tjenstgöringen erforderliga artiklar,

men deremot erhåller andra hälften af portoinkomsten, så visar det sig

häraf såsom sannolikt att, i stället för besparing, en förlust skulle det

allmänna tillskyndas i fall en privatstation förvandlades till statsstation

och sainmansloges med postanstalten på orten;

2:o) att, till åstadkommande af besparing och jemväl för att så

vidt möjligt tillmötesgå den af Rikets Ständer för dera år sedan yttrade

önskan att tillfälle till fruntimmers försörjning måtte kunna genom

deras anställning i Telegrafverkets tjenst beredas, Telegrafstyrelsen begagnat

den af Eders Kongl. Maj:t nådigst medgifna rättigheten att icke

blott anställa fruntimmer till föreståndare på de desta stationer, som

under de sednare åren inrättats, utan äfven att åt dem anförtro redan

bedntliga smärre stationer i den mån dervarande manliga föreståndare

kunnat till andra stationer fördyttas. Den adöning, som enligt fastställd

stat utgår till qvinliga stationsföreståndare, är, ehuru tillräcklig för ett

ensamt fruntimmers bergning, likväl så måttlig, att Telegrafverket troligtvis

dnge vidkännas en större utgift i fall en dylik stations förening

med en postanstalt skulle hafva till följd, att den qvinliga föreståndaren

måste upphöra att derstädes tjenstgöra; och

3:o) att som på nästan alla orter här i riket, der statstelegrafstation

finnes, det åligger vederbörande kommun att kostnadsfritt till
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 16.

43

handahålla stationslokal eller åtminstone lemna något bidrag till hyran

för densamma, det torde i de fall, då kommunen sjelf anskaffat lokalen,

blifva nödvändigt att, innan stationsföreståndare- och posfcexpedientsbefattningar

förenas, erhålla kommunens samtycke till lokalens användande

jemväl för postgöromålens ombesörjande derstädes.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, anse vi oss böra i

underdånighet hemställa, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t skulle finna

skäligt i nåder förordna,

dels att till en början böra å de orter, der sådant befinnes lämpligt,

vid inträffande ledigheter, befattningarne såsom postexpeditör och

telegrafstationsföreståndare förenas hos samma person;

dels — och för den händelse att Eders Kongl. Maj:t funne en

fullständigare förening af Post- och Telegrafverken framdeles böra

ifrågakomma — att i utfärdande fullmakter och konstitutorialer å andra,

ledigblifvande embeten och tjenst,er inom de begge verken bör

intagas föreskrift om skyldighet för den utnämnde att underkasta sig

den utvidgade och förändrade tjenstgöring, som af Post- och Telegrafverkens

möjligen ifrågakommande förening framdeles under en gemensam

styrelse kunde komma att härflyta. Stockholm den 30 November

1868.

P. Brändström.

Wilhelm Roos.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

Litt.

Tabell öfver de ordinarie anslagen

Tpt

1871 års Riks-stat anslår:

Penningar.

R:dr

17,000 —

38,200''

117,450:

107,105 —

164,000!

30,700

5,400

126,426|94

25,400

2,200,000

Förslagsanslag:

Indelt ränta

och ersättning

för

indragna

räntor.

Indelt tionde

och

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

R:dr

2,881,68194

R:dr

Oindelt spanmål.

Mätt.

Kub.f.

34

113

34

— 113

Värde förslagsvis

å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Summa

Riksmynt.

R:dr

R:dr

Finans
-

238 14

17,000|—Departements-chefen............

38,200,—jDepartementets Expedition

117,450;—Kammar-kollegium..............

107,343 14 Statskontoret med kronomagasinerna

164,000

30,700;

5,400- 126,42694

25,400 —

2,200,034-

4j 238 (142,831,95408

Stämpelpappersomkostnader, FörMynt-

ock kontrollverken:

Löningar.........................................

Till Myntverkets drift ock underhåll,

Omkostnader för kontrollverket, För
Kammarrätten

...................................

Ofverintendents-embetet.....................

Postverket, kontanta anslaget, fördirekte

utgå:

Penningar:

Nuvarande beloppet.....................

Tillkommer, förhöjning...............

Indelt ränta och ersättning för in
Kiks-stat.

......................................

Telegrafverket, Reservationsanslag att

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

45

B.

under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Förslagsans l a g:

Summa

Riksmynt.

Indelt ränta

och ersätt- ning för

indragna

räntor.

Indelt ti- onde och

ersättning

för in- dragna

tionde- anslag.

Oindelt spanmål,

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubik- foten.

K: dr ö.

R:dr ö.

R:dr ö.

Kub.f. k.

E:dr ö.

R:dr ö.

Departementet.

samt vågstaten i Falun

slagsanslag......................

.Reservationsanslag.

slagsanslag.............

slagsvis beräknadt att af postmedlen

18,700:

12,000:

............... 2,200,000: —

............... IIOXKX): - 2,230,000: —

dragna räntor, såsom i 1871 års

............................................... 34:—'',2,230,000

af telegrafmedlen direkte utgå.........j 740,000''—

17,000- 38,200- 117,450 —

107,105''- 164,000-

30,700

5,400 —

126,42694

113 41 238

25,400—--

34

Transport |3,601,68194 34

14

— — 113! 4! 238 14

17,000

38,200

117,450

107,343

164,000

30,700

5,400

126,426

25,400

14

94

2,230,034- 740,000-

3,601,954;08

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utslcottets inlåtande N:o 16.

1871 års Riks-stat anslår:

För

slag

sans

7 a g:

Indelt ränta

Indelt ti- onde och

Oindelt

spanmål.

Summa

Penningar.

och ersätt- ning för

indragna

räntor.

ersättning

för in- dragna

tionde- anslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubik-

foten.

Riksmynt.

R:dr.

Tpt 2,831,68194

1,990,000''

1,040,000 —

337,67806

12,000 —

18,000 —

50,600 ■

70,300- 21,721 29

3.000 —

9,933 85

19,500 —

15.000- 4,000''-

6.000 —

18,596 94

46,500-

60.000-

Rdr.

U''-

900-

21,32452

R:dr.

66

ö.

Kub.f.

113

95

15

8 111

o | | |

I I

R:dr.

R:dr.

238142,831.95408

--—1,990,000-

6 1,070

I

S:a6,554,512|08i 22,258 52] 821 [lo| 623|—

16

1.040.000- 338,57806

12,000 —

18,000 —

50,600

70.300- 44,87092

3.000 —

10,000 —

19.500 —

15.000 —

4,000''—

6.000 —

18,59694

46,500!—

60.000 —

1,308.30 6,578,900 -

Tullverket, Förslagsanslag, att af

Nuvarande anslag...........................

Afgå ................................................

Ersättning till städerna för mistad

Skogsväsendet (af kontanta beloppet

Till belöningar för rofdjurs dödande,

Lyshållning m. fl. utgifter för Kro
slagsanslag

.................................

Byggnader och reparationer i StockByggnader

och reparationer i landsstäders

friheter, Förslagsanslag ......

Transportkostnader för Statsverkets

Observations- och uppbördsprocenter

Mantalsskrifniugsprovision, För slag s
Bestitutioner,

Förslagsanslag............

Uppköp af ved för Wisby s. k. kroRese-

och traktamentspenningar, FörSkrifmaterialier

och expenser, ved

Extra utgifter, Reservationsanslag ...

Kongl. Theatern................................

Anm. Tillökningen i Hufvudtiteln

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

47

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Förslagsanslag:

Indelt ränta

och ersättning

för

indragna

räntor.

Indelt tionde

och

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

tullmedlen direkte utgå:

tolag, Förslagsanslag ...................

90,000 R:dr såsom ''Reservationsanslag'')

Förslagsanslag................................

nans publika hus i Stockholm, För
-

R:dr.

Transport 3,601,681

1,990,000: —|

10,000: —! 1,980,000

1,040.000

337,678

12,000

holm, Reservationsanslag ...

orterna, Reservationsanslag

bergseffekter, Förslagsanslag.......

m. m., Förslagsanslag.................

anslag ........ .................................

nokalkugn, Förslagsanslug

slagsanslag..........................

m. m., Förslagsanslag.........

18,000

50,600

70,300

21,721

3.000

9,933

19.500

15.000

4.000

‘6,000

18,596

46.500

60.000

94''

06

R:dr.

34

R:dr.

900

21,32452

754

66

Oindelt spanmål.

Mått.

j Värde förslagsvis

å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Kub.f.

113

509

K: dr.

O.

Summa

Riksmynt.

K: dr. ö

14 3,601,954

1.980.000

1.040.000

338,578

12,000

1,07016

08

06

18,000

50,600

70,300

44,87092

3,000!

10,000''

19.500

15.000

4.000 —

6.000 —

18,596 94

46.500

60.000

Summa 7,314,512 08; 22,258,52, 821(10, 623 — ( 1,308(30 7,338,900-

blifver således 760,000 R:dr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.

Litt. C.

Tabell öfver de extra ordinarie anslagen under Riksstatens

Sjunde Hufvudtitel.

Finans-Departementet.

Kammar-kollegium:

För granskning af nya jordeböcker .......................................................

Skogsväsendet:

Till Skogsinstitutet.............................................................................................

Kolonien S:t Barthelemy:

Bidrag till koloniens förvaltningskostnader, Förslagsanslag ....................

Kongl._ Theatern:

Till inlösande för Statsverkets räkning af det s. k. Dramatiska theaterhuset

Stats-

utskottet

föreslår:

R:dr.

öre.

15,000

—,

13,100

—

25,000

H

90,000

—

Summa) 143,100! —

Stockholm. Associations-Boktryckeriet, 1871.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.