Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksdagens Nionde Hufvudtitel.
1871-03-09 · 28 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1871:18, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksdagens Nionde Hufvudtitel.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
1
N:o 18.
Ank. till Kiksd. Kansli den 9 Mars 1871, kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksdagens
Nionde Hufvudtitel.
(2:dra U. A.)
Af Nionde Hufvudtitelns tvärme afdelningår fastställdes den ena
eller Pensionsstaten vid sistlidne riksdag till 633,357 R:dr 99 öre. Den
andra aldelningen, innefattande Allmänna inuragningsstaten, beräknades
för innevarande år till 892,842 R:dr 1 öre, deruti inbegripna indelta
räntor och ersättning för indragna räntor 2,729 R:dr 72 öre, indelt
tionde och ersättning för indragna tionde-anslag 151 R:dr 75 öre samt
30 kubikfot 2 kannor oindelt spanmål, efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten,
utgörande 63 R:dr 42 öre; hvadan alltså denna hufvudtitels slutsumma
i nu gällande Riks-stat uppgår till 1,526,200 R:dr.
Pensionsstaten.
l:o. Sedan Rikets Ständer vid 1862—1863 årens riksdag, med
bifall till framstäldt nådigt förslag om bildande af en pensionsanstalt
för fartygsbefälhafvare, styrmän och annat sjöfolk, medgifvit, att till en
sådan pensionsanstalt finge af tullmedlen utgå ett emot den så kallade
föringen ungefärligen svarande belopp, hvilket skulle bestämmas i förhållande
till lästetalet af de fartyg, till hvilkas besättningar föring ut~
jBih. till Riksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 11 Raft. 1
Ang. förhöjning
af anslaget
till Handelsflottans
pensionsanstalt.
2
Stats-Utslcottets Utlåtande N:u 18.
gatt och med detta efter vissa grunder ökas, så att, enär lästetalet af
de till utrikes sjöfart under de sistförflutna åren begagnade svenska fartyg
uppgått till emellan 110,000 och 120,000 läster, anslaget för det dåvarande
fastställdes till 24,000 R:dr, eller närmast det belopp, som
föringen vid denna tidpunkt utgjorde, men framdeles blefve ökadt, med
1,000 R:dr för hvarje fullt femtusental utöfver 120,000, hvarmed lästetalet
å sådana fartyg kunde komma att tillväxa; så och efter det Kong!.
Maj:t, som, på grund af Rikets Ständers ofvanberörda beslut, den 29
Januari 1864 förordnat om inrättande af en dylik pensionsanstalt och för
densamma utfärdat reglemente, vid 1865—1866 årens riksdag äskat, att
ofvannämnda belopp, 24,000 R:dr, måtte såsom förslagsanslag å Nionde
hufvudtiteln uppföras under rubrik: »Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt,
att af tullmedlen direkte utgå», blef denna nådiga framställning
af Rikets Ständer på det sätt bifallen, att beloppet, 24,000 R:dr, uti 1867
års Riks-stat uppfördes, men icke såsom förslagsanslag utan under benämning
af reservationsanslag, hvilken egenskap anslaget fortfarande bibehållit,
äfven sedan det till följd af indragning utaf anslaget till Handelsoch
sjöfartsfonden vid 1869 års riksdag höjdes med ett belopp af 50,000
R:dr, motsvarande det förut från nämnda fond till pensionsanstalten utgående
bidrag.
Enligt hvad nu af det den nådiga propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden
(Bil. n:o 6 pag. 61 och 62) inhemtas, hade Statskontoret hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmält, hurusom direktionen öfver pensionsanstalten,
hvilken för hvartdera af åren 1867 och 1868 från Generaltullstyrelsen
utbekommit hela det beviljade anslaget, 24,000 R:dr årligen, derjemte
under sistnämnda år uppburit ett belopp af 1,000 Rdr, så°om tillökning
i 1867 års anslag; och då pensionsanstalten. jemlikt detfördensainrna
utfärdade reglemente, tillförsäkrats att, i enlighet med ofvannämnda
beräkningsgrund, från statsverket utbekomma ifrågavarande
ersättning (för den s. k. föringen), men det för ändamålet i Riks-staten
uppförda reservationsanslag, såsom sådant, icke finge öfverskridas, hade
Statskontoret ansett den i 1867 års anslag uppkomna bristen böra öfverföras
till sådana förskott, hvilka borde hos Riksdagen till ersättande
anmälas; hvarjemte Statskontoret hemställt, det Kongl. Maj:t måtte hos
Riksdagen göra framställning derom, att ifrågavarande anslag i öfverensstämmelse
med de för dess beräknande af Riksdagen bestämda grunder
tinge uppföras såsom förslagsanslag.
Då lästetalet af de i utrikes sjöfart använda svenska fartyg på
de sednare aren sa tillvuxit, att berörda lästetal, som vid 1862—1863 årens
3
Siats- Utskottets Utlåtande N:o 18.
Riksdag antogs till 120,000 svåra läster (69,120 nyläster), enligt Kommerskollegii
berättelser, uppgått år 1868 till 73,438 nyläster och år
1869 till 81,196 dylika läster, så syntes ock den del af det för pensionsanstalten
nu uppförda anslag, som utgjordes af omförmälda, föringen
motsvarande belopp, efter beräkning af ofvannämnda lästetal för år
1869 böra förhöjas med 4,000 R:dr; och har Kongl. Maj:t derföre föreslagit,
att det för Handelsflottans pensionsanstalt nu uppförda, af tullmedlen
direkte utgående reservationsanslaget måtte med 4,000 Rd:r förhöjas
till 78,000 R:dr, och att samma anslag tillika måtte uppföras såsom
förslagsvis beräknadt i den mening, att den utbetalning till nämnda
pensionsanstalt, som på grund af anslaget må ega rum, skall, utöfver
de 50,000 R:dr, som vid 1869 års riksdag beviljades i stället för det
till pensionsanstalten förut utgående bidraget från Handels- och sjöfartsfonden,
utgöra, såsom motsvarande den s. k. föringen, dels 24,000 Ridrock
dels derjemte 1,000 R:dr för hvarje fullt tal af 2,880 nyläster (5,000
svåra läster), hvarmed lästetalet å svenska i utrikes sjöfart använda fartyg
öfverstiger 69,120 nyläster (120,000 svåra läster).
Då af den i statsrådsprotokollet meddelade utredning ådagalägges,
att det belopp, hvarmed Handelsflottans pensionsanstalt eger att,
från statsverket utbekomma ersättning för den s. k. föringen, är, enligt
Rikets Ständers af Kongl. Maj:t stadfästade beslut, beroende af lästetalet
utaf de i utrikes sjöfart använda svenska fartyg, har den benämning
af reservationsanslag, som hittills varit fästad vid ifrågavarande bidrag
till pensionsanstalten, synts Utskottet mindre lämplig, hvarföre Utskottet,
som funnit den nu föreslagna förhöjningen i anslagets belopp vara af
motsvarande tillökning i lästetalet af utrikes gående fartyg påkallad
hemställer, 01
att Riksdagen måtte Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga
framställning bifalla och alltså såsom bidrag till Handelsflottans
pensionsanstalt, att af tullmedlen direkte
utgå, å Nionde hufvudtiteln uppföra ett förslaqsanslaq
å 78,000 R:dr.
, 2;°. Under omförmälande, hurusom vid föregående riksdagar för- Ang.
slag blifvit framställda derom, att Staten skulle helt och hållet befrias väsendets ordfrån
skyldigheten att pensionera sina embets-och tjensteman, derigenom nandeatt
åt desse bereddes tillfälle till inträde i en allmän lifförsäkrings- och
pensionsanstalt, men att ett hinder för dessa förslags genomförande ansetts
förefinnas i den omständigheten, att någon på eikändt goda och pröfvade
grunder inrättad och under behöriga kontroller förvaltad anstalt
4
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 18.
för lifräntors meddelande icke funnes att tillgå, har Herr J. A. Ilazelius
uti en inom Första Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion
(N:o 6) fästat uppmärksamhet å följande af motionären framställda
allmänna grunder, nemligen:
att det hitintills från statsverket utgående bidrag till Civilstatens
pensionsinrättning, eller dess tjenstemannafond, måtte fortfarande beviljas
endast under vilkor, att i nämnda inrättning bereddes delaktighet
jemväl för andra civila stater, som ej ega pensionsrätt;
att rätt till understöd för allmänna enke- och pupillfonden icke
vidare måtte tillkomma dem, som äro pensionsberättigade från enskilda
enke- och pupillfonden eller ega motsvarande tillgång till uppehälle;
att för de få, som sålunda komma i åtnjutande af denna fond,
nemligen enkor efter män, hvilka först vid framskriden ålder blifvit
civila embetsman och således ej delaktiga i den civila pensionskassan
— pensionen måtte bestämmas mera efter barnens antal och boets tillgångar
och mindre med afseende på mannens rang;
att den del af anslaget till »allmänna enke- och pupillfonden», som
således icke mera tages i anspråk till sitt hitintills varande ändamål,
må användas till grundfond för en lifränteanstalt för alla civila tjensteman
;
att inom Civilstatens pensionsinrättning en särskild lifränteanstalt
bildades för alla civila tjensteman, och att dess förvaltning af pensionsinrättningen
bekostades;
att alla, som till civil tjenst befordras, sedan en sådan lifränteanstalt
blifvit inrättad, skulle vara förbundne att der årligen insätta ett
visst belopp, exempelvis 3 procent, af lönen;
att de vid afgång iir statens tjenst berättigades, jemte nuvarande
pension från Civilstatens pensionsinrättning, åtnjuta den lifränta, hvartill
deras insatser genom ränta, andel i arfsvinst och grundfondens afkastning
lemnade tillgång; och
att, om tjensteman afgår ur tjenst före uppnådda 65 lefnadsår
eller inträde i lifränteklassen, han sjelf eller, om han med döden afgår,
hans arfvinge eller rättsinnehafvare måtte ega utbekomma det insatta
kapitalet, utan tillagd ränta;
hvarjemte motionären, för den händelse det sålunda utvecklade
förslaget lyckades tillvinna sig afseende, anhållit, att Riksdagen behagade
hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om ett sådant ordnande
af det civila pensionsväsendet, att, utan statens betungande, ernbets-
och tjensteman, i stället för pension å allmänna indragningsstaten,
måtte beredas tillfälle till en motsvarande lifränta i Civilstatens pen
-
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
5
sionsinrättning; att de civila stater, som icke ega delaktighet i denna
pensionsinrättning, måtte vinna en sådan, samt att nämnda inrättning
måtte undergå ombildning efter de i motionen anförda grunder, som
Riksdagen funne för godt godkänna.
Härförutom har Utskottet från Andra Kammaren erhållit remiss
å tvänne motioner i samma ämne, den ena (N:o 41) af Herr Lars Persson
från Westmanlands län, som föreslagit, »att Riksdagen måtte i underdånighet
anhålla, det Ivongl. Maj:t behagade tillse, om icke staten
skulle kunna helt och hållet befrias från skyldigheten att pensionera
sina embets- och tjensteman, derigenom att åt desse bereddes tillfälle
att i en allmän lifförsäkrings- eller pensionsanstalt vinna inträde, dels
genom att för ändamålet använda befintliga besparingar i Civilstatens
pensionsinrättning, dels genom af embets- och tjenstemännen skeende
insättningar, hvilka insättningar må, om så befinnes oundgängligen nödigt,
till en början af staten bekostas, och att Kongl. Maj:t täcktes låta
utreda och för Riksdagen föreslå de åtgärder, som för det afsedda ändamålets
vinnande äro erforderliga»; och den andra (N:o 92) af Herr
Jöns Andersson från Malmöhus lån, hvilken hemställt, »att Riksdagen
måtte anhålla, att Kongl. Maj:t behagade tillse, om icke staten skulle
kunna helt och hållet befrias från skyldigheten att pensionera sina embets-
och tjensteman, och att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda lämpligaste
sättet för pensionsväsendets ordnande på sådant sätt, att pensioneringen
icke allt framgent blefve beroende af statsanslag, samt till
Riksdagen aflåta de förslag, som af en dylik utredning och af öfriga
förekommande omständigheter kunna föranledas.»
Sedan Rikets Ständer, i underdånig skrifvelse den 27 Februari
1858 anmält, att de, vid behandlingen af de till Nionde Hufvudtiteln hörande
frågor, funnit dittills gällande pensionsförfattningar, såsom i viss
mån bristfälliga, behöfva omarbetas, med anledning hvaraf och då
det syntes nödigt, att de i särskilda författningar spridda stadganden
angående pensionsväsendst blefve i en enda sammanförda, Rikets Ständer
anhållit, att en revision af nämnda stadganden måtte företagas och
förslag till ändamålsenligt ordnande af pensionsväsendet uppgöras och
för Rikets Ständer framläggas, tillsatte Kongl. Maj:t den 19 Juni 1858
en särskild komité, med uppdrag att, efter granskning af de stadganden,
som läge till grund för pensions erhållande af allmänna medel
eller af särskilda, utaf staten understödda pensionsinrättningar, uppgöra
och till Kongl. Maj:t i underdånighet aflemna förslag till ett ändamålsenligt
ordnande af pensionsväsendet i allmänhet. Den 27 September
1862 afgaf komitéen betänkande i ämnet, och sedan ej mindre civilsta
-
6
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 18.
tens fullmäktige än äfven direktionen för Civilstatens pensionsinrättning
häröfver inkommit med infordrade underdåniga utlåtanden, är denna
fråga på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning ännu beroende.
Beträffande tjenstemännens pensionering hafva sedermera vid de
tre senaste riksdagarne motioner blifvit väckta i helt olika syften. Sålunda
behandlades af Stats-Utskottet vid 1868 års riksdag trenne motioner,
innefattande följande förslag, nemligen, dels »att Riksdagen måtte
besluta, att de till pension från Civilstatens pensionsinrättning berättigade
embets- och tjensteman, hvilka hädanefter anmälde sig till erhållande
af pension från allmänna indragningsstaten, icke skulle af statsverket
utbekomma större del af den dem tillkommande pension, än det
belopp, hvarmed densamma öfversköte den pension, som för den pensionssökande
embets- eller tjenstemannen funnes i reglementet för Civilstatens
pensionsinrättning bestämd, och hvilken han skulle ega att uti
nämnda inrättning lyfta»; dels »att pensionsväsendet inom riket borde
ordnas på sådant sätt, att Riksdagen icke behöfde ingå i pröfning af
hvarje särskild persons behof utan i det ställe anslå en rund summa
årligen till understöd för de redan bildade eller framdeles uppkommande
pensionsföreningarne»; dels ock »att inga pensioner i framtiden skulle
utbetalas af statsmedlen, utan hvarje embets- och tjensteman åläggas
att till pensionsinrättningarne göra så stora inbetalningar under sin
tjenstetid, att såväl han sjelf som hans hustru och barn kunde komma
i åtnjutande af nödig pension, utan att staten dermed betungades vid
erhållande af afsked eller inträffadt dödsfall.» Med anledning deraf att
ofvanberörda komités förslag ännu var beroende på nådig pröfning, ansåg
dåvarande Stats-Utskottet, att någon förändring i förevarande hänseende
icke lämpligen borde ifrågasättas, förrän en allmän reglering af
pensionsväsendet kunde åstadkommas; och motionerna föranledde icke
heller någon åtgärd från Riksdagens sida.
Med anledning af åtskilliga vid 1869 års riksdag väckta motioner
hemställde Stats-Utskottet, att Riksdagen måtte anhålla, att Kongl.
Maj:t behagade tillse, om icke staten skulle kunna helt och hållet befrias
från skyldigheten att pensionera sina embets- och tjensteman, derigenom
att åt desse bereddes tillfälle att i en allmän lifförsäkringsoch
pensionsanstalt vinna inträde mot afgifter, som till en början borde
af staten bekostas, för att sedermera af tjenstemännen sjelfva utgöras
emot viss tillökning i aflöningen, och att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda
lämpligaste sättet för tillvägabringande af en sådan lifförsäkringsoch
pensionsanstalt, samt till Riksdagen aflåta de förslag, som af en
dylik utredning samt af öfriga förekommande omständigheter kunde
Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 18.
7
föranledas. Detta förslag blef af Första Kammaren förkastadt, men af
Andra Kammaren godkändt, med den förändring att de deri förekommande
orden »emot viss tillökning i aflöningen» skulle ur förslaget utgå.
Vid sista riksdagen stannade äfven Kamrarne i olika beslut rörande
detta ämne, i det att Första Kammaren afslog åtskilliga motioner
derom att staten borde befrias från bestyret med civila tjenstemäns
pensionering, hvaremot Andra Kammaren godkände enahanda skrifvelseförslag,
som vid föregående riksdag af Kammaren beslutades.
Hvilka anledningarne till tjenstemännens pensionering af staten
rrån början må hafva varit-, torde väl icke kunna förnekas, att staten
genom beviljande af en dylik förmån kunnat undgå en högre aflöning
ti 1 tjenstemännen, då dessa icke behöft vara betänkte på sin utkomst
efter det de blifvit uttjente, likasom tjenstemännen af samma anledning
kunnat åtnöjas med en lägre aflöning.
Båda dessa synpunkter böra derföre tagas i betraktande, om man
afser at-t praktiskt lösa frågan om tjenstemännens pensionering och vill
undgå att, lemna den i dess nuvarande skick. Att, på sätt föreslaget
blifvit, bereda tjenstemännen tillfälle till inträde i en allmän lifförsäkringsoch
pensions-anstalt genom insättningar, hvilka skulle af staten bekostas,
skulle, enligt Utskottets förmenande, föranleda större utgifter, än dem
staten nu får för pensioneringen vidkännas. Att deremot ålägga tjenstemännen
att utom det bidrag till Civilstatens pensionsinrättning, som de
redan äro pligtige att utgifva, dessutom skatta till en ny lifränteanstalt,
s^1ne® äfven hafva sina betänkligheter. Utan att derför ifrågasätta någon
allt för stor rubbning i de nuvarande förhållanden, har Utskottet likväl
trött en lindring i. statens utgifter för pensioneringen kunna åvägabringas
derigenom, att Civilstatens pensionsinrättning så ordnades, att densamma
''unde öfvertaga hela bestyret med civila tjenstemäns pensionering. Af
den utredning angående nämnda inrättnings bildande, som ofvanbemälda
ormte meddelat, framgår äfven, att detta ursprungligen varit det
syftemål, som dervid varit afsedt. Enligt Kongl. Kungörelsen den 29
dum 1798 anslogs till denna inrättning »såsom en början och grundTäggning
derjemte för framtida fullständigare pensionsinrättning» ett beopp
af 15,000 R:dr årligen, att efter vissa föreskrifter användas. Civilstatens
pensionsinrättnings grundfond bildades ock af de från och med
ar 1802. uppkomna besparingar å berörda anslag, och utgjorde, enligt
uppgift i ofvannämnda komitébetänkande, den 3 Juni 1825, då densamma
af Statskontoret till inrättningen öfverlemnades, 397,014 R:dr 27 öre.
... Utom Tdet oegentliga deruti att tjensteman pensioneras dels från
Allmänna mdragningsstaten och dels från en särskild af statsmedel under
-
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Angående
understöd åt
soldaten Gustaf
Munter s
enka och barn.
stödd pensionsfond, är det otvifvelaktigt en misshushållning att, oaktadt
staten åtagit sig att från Allmänna indragningsstaten pensionera embetsoch
tjensteman, likväl på samma gång med statsbidrag understödja en
annan till en del på delegarnes bidrag grundad fond af den beskaffenhet,
att den i anseende till de derifrån utgående pensionernas otillräcklighet
allt mindre och mindre för sitt afsedda ändamål anlitas. Rättigheten
till pension från Civilstatens pensionsinrättning har nemligen, på sätt
komiterade upplyst, varit så föga begagnad, att. de årligen utgifna
pensionerna icke ens uppgått till beloppet af det inrättningen af statsmedel
beviljade anslag. En rättelse härutinnan torde ju förr desto
heldre böra vidtagas, då civilstatens pensionsfonder, enligt hvad revisionsberättelserna
gifva vid handen, årligen ökas med ganska betydliga belopp,
hvilka, enligt hvad nyss är näinndt, icke kunnat till sitt ursprungliga
ändamål användas. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt,
hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes tillse, om och på hvad sätt
Civilstatens pensionsinrättning må kunna så ordnas,
att den sättes i stånd att helt och hållet öfvertaga
samtlige civila tjenstemäns pensionering, så att dylik
pensionering från Allmänna indragningsstaten korame
att upphöra.
Allmänna indragningsstaten.
3:o. Under åberopande af hvad uti bilagdt statsrådsprotokoll öfver
Justitieärenden (Bil. 1 pag. 1) funnes anfördt, har Kongl. Maj.t, uti
deri nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof,
föreslagit,0 att för soldaten vid Westgöta regemente Gustaf Munters
enka, *Maja Stina Svensdotter Munter måtte å Allmänna indragningsstaten
uppföras, dels en årlig pension af 50 R:dr, att utgå från innevarande
års början, så länge hon lefver ogift, och dels ytterligare till hvarje af
hennes och Munters tre minderåriga barn, dottren Cajsa Lisa, född
den 7 Juli 1865, samt sönerna Johan Ludvig, född den 1 Juli 1867,
och Gustaf Gottfrid, född den .21 Januari 1870, ett belopp af 25 R:dr,
att likaledes från början af innevarande år och framgent, intilldess
barnet uppnått 15 års ålder eller derförinnan med döden afgår, utbetalas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
t)
Af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas, bland annat, att
Munter, hvilken under tjenstgöring vid fångbevakningskommendering ä
Carlsborgs fästning af vederbörande befälhafvare tillkallats att i arrest
afföra tvänne kronoarbetskarlar, som voro af starka drycker öfverlastade
och uppförde sig i hög grad vildsint, blifvit vid utförandet af denna
befallning af den ene af dessa kronoarbetskarlar våldsamt misshandlad
och efter några ögonblick aflidit; att, enligt vederbörande läkares, efter
verkställd besigtning och liköppning afgifna attest, oinförmälda misshandel
vållat Munters död; samt att Munters efterlemnade tillgångar
allenast utgjordes af nödiga husgerådseffekter, hvaraf behållningen, enligt
bouppteckning, uppgått till 250 R:dr.
Då Munters död varit en omedelbar följd af det grofva våld, som
mot honom föröfvats, under det han i statens tjenst fullgjorde honom
anbefaldt uppdrag, synes billigheten fordra, att hans i fattigdom efterlemnade
enka och barn för sitt nödtorftiga uppehälle erhålla något understöd
af allmänna medel; och Utskottet hemställer alltså,
att de af Rongl. Maj:t för förre soldaten vid Westgöta
regemente Gustaf Munters enka, Maja Stina
Svensdotter Munter och hennes trenne minderåriga
barn, dottren Cajsa Lisa och sönerna Johan Ludvig
och Gustaf Gottfrid, å allmänna indragningsstaten
äskade belopp af 50 R:dr för enkan och 25 R:dr för
hvartdera af barnen, måtte af Riksdagen beviljas, att
årligen från och med innevarande års början utgå på
sätt Kongl. Maj:t föreslagit.
4: o. Uti särskild nådig proposition af den 20 sistlidne Januari
(N:o 19) har Kongl. Maj:t föreslagit, att Vaktknekten ,vid länsfängelset
i Linköping Nils Nilsson måtte berättigas att från och med månaden
näst efter den, då han erhåller afsked från vaktknektsbefattningen vid
berörda fängelse, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
för sin återstående lifstid till belopp af 400 R:dr; och är uti den nådiga
propositionen, bland annat, meddeladt, att Nilsson, som är född
den 24 Mars 1803, sedan 1847 varit såsom vaktknekt vid länsfängelset
anställd och sina åligganden vid befattningen utan anmärkning fullgjort;
att han är stadd i torftiga ekonomiska vilkor och alltsedan Februari
månad sistlidne år varit sjuk af gikt, samt att han till följd af ålder
och fortfarande sjuklighet är oförmögen att sin tjenstebefattning bestrida,
äfvensom att han åtnjutit i lön‘^400 R:dr, beklädnadsbidrag 48
R:dr jemte årlig gratifikation, som för år 1869 uppgått till 90 R:dr.
Bih. till Biksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 A/d. 11 Hä/t. 2
Angående pension
dt Vaktknekten
Nils
Nilsson.
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Angående pension
åt Sergeanten
C. I.
A. Gyllenhammar.
Angående pension
för Löjtnanten
Ph. von
Krusenstjerna.
Med afseende å livad sålunda förekommit, får Utskottet hemställa,
att Riksdagen måtte den af Kongl. Maj:t för Vaktknekten
vid Linköpings länsfängelse Nils Nilsson begärda
pension, 400 R:dr årligen, bevilja.
5:o. Då genom vederbörligt läkarebetyg blifvit styrkt, att Furiren
vid Första lifgrenadier-regementet, Sergeanten Carl Isak Adolf Gyllen,- hammar lede af fullkomlig döfhet, som måste anses obotlig, och att han
derigenom vore till krigstjenst oduglig, har Kongl. Maj:t, med anledning
af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade förklarande i fråga
om obotlig ansedd, lam, blind eller sinnessvag tjenstemans skiljande
från ordinarie beställning i rikets tjenst, föresiagit, att. Sergeanten Gyi~
lenhammar måtte med månaden näst efter den, i hvilken han erhölle
afsked ur krigstjensten, på allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande
under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp al
300 Riksdaler, motsvarande i det närmaste hans nu innehafvande aflöningsförmåner;
dock med vilkor att Gyllenhammar, som^ redan vore
berättigad att mot expektansafgifters erläggande, efter afgång ur tjensten,
framdeles komma i åtnjutande af pension från Arméens pensionskassa,
skulle åligga att från den tidpunkt, då han sålunda egde uppbära
pension från berörda kassa, vidkännas en mot beloppet deraf svarande
minskning i pensionen på indragningsstaten.
Af statsrådsprotokollet (bil. 3 b pag. 29) och frågan rörande handlingar
har Utskottet inhemtat, att Gyllenhammar är född den 2 April
1826, inträdt i tjenst år 1842 samt med fem minderåriga barn befinner
sm i medellösa omständigheter, äfvensom att han, enligt läkares intyg,
lider af fullkomlig döfhet., som måste anses för obotlig, och att han
genom denna åkomma är fullkomligt oanvändbar vid all fälttjenstgöring
och således till krigstjenst oduglig.
Enär Gyllenhammar, som, enligt hvad af statsrådsprotokollet jemväl
inhemtas, är berättigad att från och med den 1 Maj 1876 tillträda
pension med 120 R:dr årligen i ll:te klassen från Arméens pensionskassa,
ehuru till fälttjenstgöring oanvändbar, utan synnerlig olägenhet
torde kunna i annan tjenstgöring vid regementet användas, intill dess
han af berörda pension kommer i åtnjutande, får Utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts nådiga förslag om pension för Sergeanten
C. I. A. Gyllenhammar icke måtte af Riksdagen
bifallas.
6:o. Likaledes har Kongl. Maj:t föreslagit, att Löjtnanten vid Calmar
regemente Philip von Krusenstjerna måtte med månaden näst efter den,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
ii
hvari ha« erhåller afsked ur krigstjensten, få uppföras på Allmänna
indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en
årlig pension till belopp af 450 Rdr, motsvarande von Krusenstjernas
lön enligt normalstat; dock med vilkor att han från tjensten afgår
innan han blifver till pension ur Arméens pensionskassa berättigad;
Varande i afseende å denna fråga uti statsråds-protokollet (Bil. 8 b pag. 31)
meddeladt, att von Krusenstjerna, som i flera år lidit af ett kongestions-tillstånd
med åtföljande blodöfverfyllnad i hjernan samt deraf förorsakad sinnesrubbning,
fortfarande ännu lider af dessa åkommor, och att hans sinnessjukdom
numera, enligt läkares intyg, ingått i det stadium, som anses obotligt.
Efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar får
Utskottet, i betraktande af ofvan anförda förhållande, hemställa,
att Riksdagen må den för Löjtnanten Philip von Krusenstjerna
äskade årliga pension af 450 Riksdaler bevilja.
7:o. Till understöd åt ännu qvarlefvande lanätvärnsmän har Kongl. gående ««■
Maj:t för år 1872 äskat enahanda belopp, sorn för innevarande ar be- landtvärnsviljats,
eiier 20,000 Riksdaler.
1 afseende å ifrågavarande anslagsbehof innehåller statsråds-protokollet
(Bil. 3 a pag. 27), dels att ett belopp af 25 R:dr kunnat till hvarje
understödstagare utdelas af det för år 1870 anvisade anslag af jemväl
20,000 Rdr, och dels att, ehuru under innevarande år understödsbeloppen,
i anseende till afgång bland understödstagarne, torde kunna i
någon mån förhöjas, anslaget likväl äfven för nästkommande år syntes
blifva till oförändradt belopp behöflig!, hvarjemte, enligt samma protokoll,
Chefen för Landtförsvars-departementet uttryckt den åsigt, att ifrågavarande
understöd icke borde öfverstiga 30 R:dr för hvarje person; hemställande
Utskottet,
att Riksdagen måtte till understöd åt sådane efter
1808 och 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsman,
sorn deraf äro i behof, å Allmänna indragningsstaten
till Kongl. Maj:ts disposition anvisa för år 1872 ett
belopp af 20,000 Riksdaler.
8:o. Beträffande Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att den nu å Femte Anj£%£H.nf
Hufvudtiteln uppförda indragningsstat. jemte de till densamma utgående m Nionde
afiöningar måtte till Allmänna indragningsstaten öfverflyttas, kommer
Utskottet att vid afgifvande af utlåtande angående regleringen af utgifterna
under Femte Hufvudtiteln meddela yttrande; hvilket Utskottet här
endast skolat
hufvudtiteln
af Femte Imf
vudtitclns nuvarande
indragningsstat.
anmäla.
12
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Angående
pension åt
extra B otaljonsläkaren
J. G. M. Brovalls
enka.
Angående
pension åt
Professoren
J. 8. Bagges
enka.
9:o. Med anledning af en utaf extra Bataljonsläkaren vid Kongl.
Flottan J. G. M. Brovalls enka, Anna Lovisa Ulrika Brovall, född Svensson,
gjord, af Befälhafvaren vid Kongl. Flottans station i Carlskrona
förordad, underdånig ansökning om årligt understöd för hennes återstående
lifstid till det belopp Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt, har
Kongl. Maj:t, i betraktande deraf att extra Bataljonsläkaren Brovall, med
vitsord om nit och välförhållande, varit anställd i rikets tjenst i 28 år,
hvarunder han, såsom icke delegare i Amiralitets-krigsmanskassan, ej
kunnat bereda sin enka gratial ur nämnda kassa, samt att enkan Brovall,
som vore sjuklig och hade fyra barn, af hvilka två ännu voro
omyndiga, befunne sig i mycket behöfvande omständigheter, föreslagit,
att bemälda enka måtte uppföras å Allmänna indragningsstaten till åtnjutande
under sin återstående lifstid af årlig pension å 125 Riksdaler,
motsvarande beloppet af det gratial, som tillkommer Andre bataljonsläkares
enka från Amiralitets-krigsmanskassan.
Då emellertid extra Bataljonsläkaren Brovall icke varit såsom
ordinarie tjensteman i statens tjenst anställd, finner sig Utskottet böra
hemställa,
att den af Kongl. Maj:t, för enkan Anna Lovisa Ulrika
Brovall, född Svensson, äskade pension icke måtte af
Riksdagen beviljas.
10:o. I betraktande af ej mindre framlidne Professoren J. S. Bagges
långvariga och för Svenska bergshandteringen gagnande verksamhet såsom
lärare vid Bergsskolan i Falun, än ock den nödställda belägenhet,
hvaruti hans eftcrlemnade enka jemte en sjuklig dotter sig befunne,
har Kongl. Maj:t föreslagit, att Professoren Bagges enka, Anna Margaretha
Odman måtte undfå en årlig pension af 500 Riksdaler, att från
och med år 1872 från Allmänna indragningsstaten utgå.
Af statsråds-protokollet (Bil. 5 a pag. 1) äfvensom af de till
frågan hörande handlingar inhemtas, att bemälda enka är född den 24
Februari 1804 och således numera uppnått en ålder af 67 år; att både
hon och hennes dotter äro sjukliga, den sednare, 30 år gammal, till
kropps- och själskrafter så försvagad att hon icke förmår sig sjelf vårda,
än mindre till sin bergning något bidraga; att qvarlåtenskapen efter
Professoren Bagge icke räckt till gäldens betäckande; samt att Statskontoret,
hvars underdåniga utlåtande i ämnet infordrats, -— enär Professoren
Bagge genom bildandet af Bergsskolans värderika samlingar af
modeller och ritningar jemte utgifvamlet af skrifter beredt. den Svenska
bergshandteringen stort gagn, — hemställt, att Kongl. Maj:t. måtte af
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
13
Riksdagen äska den nu för Professoren Bagges enka föreslagna pensionen
af 500 R:dr.
Med afseende såväl å ofvan anförda omständigheter, som äfven
derå, att Professoren Bagge, hvilken afled den 4 Februari 1870, endast
för något mer än ett år kommit i åtnjutande af den honom vid 1868
års riksdag beviljade pension till belopp af 2,850 R:dr, finner sig Utskottet,
böra hemställa,
att den af Kongl. Maj:t för Professoren J. S. Bagges
enka Anna Margaretha Ödman föreslagna årliga pension
af 500 R:dr måtte af Riksdagen beviljas.
•i ^‘°V y^are ^iar K°ngl. Maj:t föreslagit, att Länsmannen i norra Am/,en,h
distriktet af Walbo härad i Elfsborgs län Emanuel Sandberg måtte upp- Pe,,$ion
föras å Allmänna indragningsstaten, för att, från och med månaden näst ^Kmanlei”
efter erhållet afsked, för sin återstående lifstid derifrån komma i åt- ''SaiiJb^''j
njutande af en mot |:delar af länsmanslönen svarande årlig pension af
525 Riksdaler; och är, beträffande denna fråga, uti statsråds-protokollet,
(Bil. 5 a pag. 2 och 3), bland annat, meddeladt, att Sandberg, som är
född den 19 Oktober 1816 och den 23 September 1845 inträdt i Statens
tjenst, till följd af obotlig sjukdom är oförmögen att vidare bestrida sin
tjenstebefattning, från hvilken han i flera år åtnjutit ledighet; att han
med hustru och fem minderåriga barn befinner sig i alldeles utblottad
belägenhet; samt att han, enligt hvad Direktionen för Civilstatens pensionsinrättning
upplyst, icke kan af nämnda inrättning erhålla understöd
till högre belopp än 133 R:dr 33 öre.
I betraktande af dessa omständigheter, och då det icke kan vara
förenligt med god ordning eller det allmännas kraf å tjensteskyldigheternas
behöifiga fullgörande, att Sandbergs nu innehafvande länsmanstjenst
under längre tid af vikarie uppehälles, får, jemte erinran, att
det föreslagna pensionsbeloppet motsvarar hvad Sandberg är berättigad
att under tjenstledighet af lönen uppbära, Utskottet hemställa,
att den af Kong]. Maj: t för Länsmannen Emanuel Sandberg
begärda pension af 525 R:dr måtte af Riksdagen
beviljas.
,, 12:o. Då förre Underjägaren å kronoparken Vestra Kinneskogen An^endt
i Skaraborgs län Conrad Boos, som är född 1804 och sedan år 1828
eller under mer än 41 år tjenstgjort såsom skogsbetjent, till dess han c Roospå
derom framställd begäran i Januari 1870 erhållit afsked, under
tiden med utmärkt nit och ordentlighet skött sin befattning, har Kongl.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Maj:t föreslagit, att Roos måtte uppföras å Allmänna indragningsstaten
till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension a 150
R:dr; och får, med hänseende till Roos’ långvariga och väl vitsordade tjenstgöring,
Utskottet hemställa, _ o
att ifrågavarande nådiga framställning måtte af Riksdagen
bifallas.
Ang. ersättning
till ar
vendatoren of
indragna häradsskrifvarehos
tall et, Störa
11 jergetorp
genom
o
nådig
resolution den 6 Augusti
13:o. Sedan Kongl. Maj:t
1869 förklarat Arrendatoren Jonas Niklasson, hvilken, enligt kontrakt med
Kammarkollegium, på 30 år, räknade från midfastan 1848, arrenderat
numera till statsverket indragna håradsskrifvarebostället. Stora Hjerpetorp
N:o 1 i Elfsborgs län, berättigad att såsom ersättning för ett bofar
förlust af stä,llet tillhörigt qvarnfall, som genom sänkning af sjön Eldmörjan gått
tu qv,u,»tulle. förioradt, årligen utbekomma ett belopp af 37 ll:dr 50 öre, så har Kongl.
Maj:t nu begärt, att nämnda belopp måtte varda a Allmänna indrag
ningsstaten uppfördt, att under det återstående af arrendetiden från
och med år 1871 till Jonas Niklasson
visande till hvad statsråds-protokollet
fråga innehåller, Utskottet hemställa,
att omförmälda nådiga framställning måtte af Riksda
gen bifallas.
årligen utgå;
(Bil G
pag
64
och får, med hän—65)
rörande denna
Ang. pension 14:o. Sedan Domkapitlet i Wisby i underdånighet anmält, att
»t Adjunkten Adjunkten vid dervarande elementarläroverk Per Arvid Säve, som från
J''-A-Säl,e- de"'' 27 Januari 1834 varit anställd vid nämnda läroverk, men under
flera år varit af sjukdom hindrad att sin tjenst bestrida och icke^ egde
hopp att kunna åter inträda i tjenstgöring, anhållit om afsked från sin
befattning vid läroverket, med rättighet att af sin nuvarande lön, 3,000
R:dr, för sin återstående lefnad bibehålla 2,000 R:dr, samt Statskontoret,
öfver ifrågavarande ansökning hördt, bland annat anfört, att, ehuru Säve,
som vore 59 år gammal och varit i statens tjenst anställd inemot åt
år, icke uppfyllt de i afseende å lefnadsålder och tjensteår föi åtnju
tande af pension å Allmänna indragningsstaten stadgade vilkor, Statskontoret
likväl, då Säve vore af kronisk sjukdom oförmögen att fullgöra
sin undervisningsskyldighet, utan hopp att kunna sin tjenst återtaga,
samt det för undervisningen måste anses vara synnerligen önskvärdt,
att ifrågavarande adjunktsbeställning blefve med tjenstbar ordinarie
innehafvare försedd, ansåge sig af dessa och i öfrigt angifna giunder
ega anledning tillstyrka, att dylik pensionsförmån måtte Säve beviljas;
så har Kongl. Maj:t, med afseende å hvad sålunda förekommit, be
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
15
gärt, att Adjunkten Säve, hvars framstående förtjenster om den antiqvariska
forskningen äfven syntes böra tagas i betraktande, måtte, efter erhållet
afsked, uppföras å Allmänna indragningsstaten till åtnjutande under
sin återstående lifstid af 2,000 Rd:r årlig pension.
Då det belopp, hvarmed den föreslagna pensionen understiger
Säves nu innehafvande lön, motsvarar en adjunktslön i första lönegraden,
och således statsverket för de första fem åren icke lärer komma
att genom pensioneringen vidkännas någon ökad utgift, får Utskottet,
med afseende jemväl å Säves förtjenstfulla verksamhet inom området
för den antiqvariska forskningen, hemställa,
att Riksdagen måtte för Adjunkten vid Wisby elementarläroverk
P. A. Säve å Allmänna indragningsstaten
uppföra en årlig pension af 2,000 R:dr, att utgå från
och med månaden näst efter den, hvarunder afsked
varder Säve beviljadt.
15:o. Likaledes har Kongl. Makt föreslagit, att Adjunkten vid Avg.re«sion
, , . . T . . ° ... . J . . T . , Q,. o All åt Adjunkten J.
elementarläroverket i Jönköping Johan August Lagerqvist matte a All- Lagerqvist.
manna indragningsstaten erhålla lifstidspension till belopp af 1,125 R:dr,
att utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked
från tjensten varder honom beviljadt; och är, i afseende härå, uti statsrådsprotokollet
(Bil. 7 pag. 32), bland annat, meddeladt, att Lagerqvist,
som är född den 21 Februari 1821, år 1854 förordnades till extra lärare
och år 1859 utnämndes till ordinarie adjunkt vid Jönköpings läroverk,
med skicklighet, nit och synnerlig samvetsgrannhet till läroverkets
sanna bästa skött sina åligganden, till dess han ifrån medlet af September
månad 1867 för sjukdom åtnjutit tjenstledighet, samt att han nu
vore lidande af obotlig hjernsjukdom och ej vidare komme att blifva
fullt duglig att ein tjenst bestrida, på grund af hvilka förhållanden, och
med hänsyn till vigten deraf, att adjunkts-befattningen af en fullt tjenstbar
ordinarie lärare innehades, Statskontoret, i frågan hördt, tillstyrkt
aflåtande af nådig proposition om berättigande för Lagerqvist att från
Allmänna indragningsstaten undfå pension, hvai’s belopp, i öfverensstämmelse
med hvad i flera likartade fall tillförene egt rum, Statskontoret
icke ansett böra bestämmas högre än till tre fjerdedelar af hans nuvarande
adjunktslön i andra lönegraden, eller till 1,125 R:dr.
Efter tagen kännedom af de till frågan hörande handlingar får
Utskottet, med afseende å hvad ofvan finnes anfördt, hemställa,
att Riksdagen må den af Kongl. Maj:t för Adjunkten
vid Jönköpings elementarläroverk J. A. Lagerqvist begärda
pension å 1,125 R:dr bevilja.
16
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.
stillt ReHn 16:o. Med afseende å hvad i statsråds-protokollet (Bil. N:o 7,
ren c. Rauft påg. 33 34) finnes anfördt, beträffande ej mindre aflidne Rektoren vid
enka. elementarläroverket i Carlskrona Carl Rääfs långvariga och i högsta
måtto förtjenstfulla verksamhet såsom lärare och styresman för berörda
läroverk, än ock hans åldriga och sjukliga enka Henrietta Katarina Nordströms
medellöshet, har Kongl. Maj:t vidare föreslagit, att såsom understöd
för hennes återstående lifstid måtte å Allmänna indragningsstatenåtbemälda
enka uppföras ett belopp af 300 R:dr för år, räknadt från den 1 Maj
1871, då det henne tillkommande nådår går till ända; Och får Utskottet,
efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar och
med åberopande af hvad ofvanberörda statsråds-protokoll innehåller,
hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande
nådiga förslag, må för aflidne Rektoren C. Rääfs
enka, Henrietta Katarina Rääf, född Nordström, å Allmänna
indragningsstaten uppföra ett årligt understöd
af 300 R:dr, att, från den 1 Maj innevarande år, under
hennes återstående lifstid utgå.
Sui^Tekt!!- 17:o; Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet remit
dotter1//IXf
te,ra<* m°Uon (N:o 45) har Herr F. Asker, under åberopande bland annat
Gustaf va Juli- af det outtröttliga nit, som aflidne Rektorn vid f. d. elementarskolan i
ana- Oefle, C. F. Viereck, under utöfningen af sitt lärarekall, i lifstiden ådagalagt,
samt hans förtjenster om lärobokslitteraturen, föreslagit, att den
pension, som Rikets åren 1853—1854 församlade Ständer med 200 R:dr
Banko eller 300 R:dr Riksmynt gemensamt beviljat bemälde Vierecks
tvänne ogifta döttrar, Sofia Ulrika Wilhelmina och Hedvig Gustafva
Juliana, med 100 R:dr Banko till hvardera, måtte, sedan den äldre systern
numera aflidit, till oafkortadt belopp få utgå till den öfverlefvande
systern Hedvig Gustafva Juliana Viereck; men då vid de sednast förflutna
riksdagarne enskilde motionärers framställningar om beviljande
af pensioner städse blifvit af Riksdagen lemnade utan afseende, samt
Kongl. Maj:t icke lärer sakna medel att, derest behofvet hos Kongl.
Maj:t anmäles och befinnes trängande eller omständigheterna i öfrigt
dertill föranleda, bevilja det tillfälliga understöd, som må pröfvas lämpligt,
hemställer Utskottet,
att Herr Askers ifrågavarande motion icke må till någon
åtgärd föranleda.
18:o.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
it
18:o. Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1868, 1869 och
1870 utgjort i medeltal 2 R:dr 69 öre kubikfoten, motsvarande 16 R:dr
99 öre för tunnan, eller 6 R:dr 49 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50
öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1841 års statsreglering beräknades,
har Kongl. Maj:t föreslagit, att den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då
stadgade grunder, de embets- och tjensteman m. fl., som före vidtagandet
af berörda'' statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder
beräknad spanmål, äro tillförsäkrade, måtte af Riksdagen bestämmas
till nämnda prisskilnad, 6 R:dr 49 öre för tunnan, till utgående
från allmänna indragningsstaten.
Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den
spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för
närvarande utgör 569 tunnor, skulle således till bestridande af ifrågavarande
utgift erfordras i jemnadt tal en summa af 3,700 R:dr.
Utskottet hemställer,
att för de tjensteman, hvilka äro berättigade till spanmålstillökning
utöfver det i staterna beräknade pris
af 7 R:dr Banko, denna tillökning måtte för hvarje
under lönerna beräknad tunna spanmål bestämmas till
6 R:dr 49 öre.
19:o. Enär det för allmänna indragningsstaten uppförda förslagsanslag,
hvilket nu utgör 892,842 R:dr 1 öre, i följd af föreslagen öfverflyttning
af den till Femte Hufvudtiteln nu hörande indragningsstat,
borde ökas med 20,799 R:dr 98 öre, hvaremot öfriga äskade anvisningar
kunde antagas blifva ungefärligen motsvarade af de besparingar, som
genom äldre pensionstagares afgång uppkomma, så har Kongl. Maj:t,
af denna anledning och för vinnande af jemn slutsumma å Riks-staten i
sin helhet, föreslagit att ifrågavarande anslag för nästa statsregleringsperiod
måtte bestämmas till 913,642 R:dr 1 öre; men då Utskottet, på
sätt här ofvan är omförmäldt, ännu icke till behandling förehaft frågan
om den föreslagna öfverfiyttningen från Femte Hufvudtiteln, har Utskottet
ansett sig för närvarande icke böra tillstyrka den förhöjning i
förevarande anslag, som af berörda öfverflyttning skulle föranledas; hemställande
alltså Utskottet,
att anslaget till Allmänna Indragningsstaten må tillsvidare
uppföras till oförändradt belopp dock med den
jemkning, som för jemnande af Riks-statens slutsummor
kan blifva erforderlig.
Bih. till Biksd. Frat. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 11 Höft.
Angående
spanmålstillökning
för 411
del äldre löner.
Angående Allmanna
Indrag
ninysstatens
anslagsbelopp.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Arméens pensionering.
Kongl. Maj:t har vidare gjort framställning om beviljande af nedannämnda
extra anslag för år 1872.
20:o. I och för arméens pensionering har Kongl. Maj:t äskat dels
föi upprätthållande af arméens pensionskassas egenpensionering en summa
af 85,500 R:dr, eller enahanda belopp, som för innevarande år finnes
anvisadt, och dels för fortfarande tillämpning af nu gällande pensions■stater
af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860 ett kreditiv
å 245,000 R:dr, att användas till betäckande af den skilnad, som för
arméens pensionskassa under år 1872 kan uppstå genom den ifrågavarande
pensioneringens tillämpning.
Beträffande det förstnämnda af ifrågavarande anslagsbehof får Utskottet
erinra, att, enligt hvad Statsråds-protokollet (Bil. 3 a pag. 26)
gifver vid handen, det för år 1869 beviljade bidrag till enahanda belopp
som det nu äskade, eller 85,500 R:dr, lera nät ett öfverskott af 18,743
R:dr 84 öre. hvilket komine att till statsverket återlevereras, samt att,
enligt hvad Utskottet inhemtat, jemväl å de närmast föregående årens
anslag af lika belopp uppkommit icke obetydliga öfverskott, uppgående
för år 1866 till .................................... R:dr 17,554: 74,
,, 1867 » » 19,794: 07,
» 1868 » » 25,327: 17,
och synes alltså någon nedsättning af ifrågarande anslag nu utan olägenhet
kunna ega rum.
Vidkommande åter det till fyllnadspensioner begärda kreditivet
lör tillämpning af nu gällande pensioneringsstater för arméens befäl och
tjensteman, har Utskottet icke haft något att anmärka vid den beräkning
öfver detta behof, som i statsråds-protokollet finnes framlagd;
hvadan Utskottet hemställer:
a) att, för upprätthållande af arméens pensionskassas
egen pensionering, må för år 1872 på extra stat
anvisas ett kreditiv å 70,000 Riksdaler, med skyldighet
för pensionskassan, att till Riksgälds-kontoret
afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda
vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna
och under enahanda vilkor i öfrigt,
som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis
utbetalas, med förbindelse för pensionskassans
direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas,
behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
19
huru stor del deraf för ändamålet varit behöfligt,
samt att, i händelse det lyftadc beloppet icke åtgått,
öfverskottet återlemna; och
b) att för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater
af den 9 Februari 1858 och den 6 November
1860 måtte för år 1872 anvisas på extra
stat ett kreditiv af 245,000 Riksdaler, att användas
till betäckande af den skilnad, som för arméens
pensionskassa under samma år kan uppstå genom
den ifrågavarande pensioneringens tillämpning och
att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den
1 April och andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse
för direktionen att, vid reqvirerande af
första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper
redovisa föregående årets utgift.
21:o. Slutligen har Kongl. Maj:t äskat att följande kreditiv måtte
anvisas, nemligen,
dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan
i stånd att till sjöförsvarets em bets- och tjensteman samt betjente,
som söka afsked, genast utgifva pensioner, enligt de för kassan nu gällande
pensionsgrunder, än äfven utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade
fyllnadspensioners utbetalande ............................................ R:dr 75,000:
dels för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade
gemenskap förunnade förbättrade pensionering » 40,000:
eller tillhopa R:dr 115,000: —
med direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet att å berörda
kreditiv under loppet af år 1872 lyfta hvad för omförmälda behof Dlifver
erforderligt.
Till förberörda ändamål äro för innevarande år såsom kreditiv anvisade
72,000 R:dr för fortsatt tillämpning af staten för pensionering
af sjöförsvarets einbets- och tjenstemän samt betjente, och 40,000 R:dr
för upprätthållande af den gemenskapen vid sjöförsvaret förunnade förbättrade
pensionering, och Kongl. Maj:t har alltså i förstnämnda hänseende
för år 1872 äskat en förhöjning af 8,000 R:dr.
Rörande behofvet af denna förhöjning är i statsråds-protokollet
(Bil. 4 pag. 41) hufvudsakligen anfördt, att Kongl. Maj:t ansett den
form af kreditiv, under hvilken de nu ifrågavarande bidragen till pensioneringen
utginge, böra föranleda den förändring i de för desammas be
-
Angående
pensionering
af Sjöförsvarets
cmbels~
och tjensteman
samt gemenskap
.
20
Stats-Utskottets Utlutande N:o 18.
gagnande hitintills föreskrifna vilkor, att hvad som å ett års kreditiv
ej behöfver för pensioneringen under samma år användas, icke vidare
finge till ett påföljande år reserveras, men att, i sådant fall, förstnämnda
kreditiv ej kunde anses för sitt ändamål tillräckligt, enär, enligt uppgift
från direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan, till pensionering af
sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente för år 1869 erfordrats
statsbidrag af 73,306 R:dr. Till samma kassa utginge dessutom, enligt
Kongl. Brefvet den 18 Januari 1853, från Femte Iiufvudtitelns allmänna
besparingar ett belopp af 1,905 R:dr, i afseende å hvilket statsbidrag
blifvit meddeladt, att, sedan vid 1850—1851 årens riksdag Rikets
Ständer — jemte det de, för sin del, medgifvit att de vakans- och
förslagsliggetids-löneinnehållningar, hvilka dittills, vid inträffade ledigheter,
tillfallit Civilstatens pensionskassa, Arméens pensionskassa och
Amiralitets-krigsmanskassan, finge upphöra — beviljat såsom bidrag till
ersättning för den förmån, hvaraf dessa kassor genom förändringen skulle
gå i mistning, ett årligt anslag af 5,000 R:dr Banko, att på Riks-statens
Nionde Hufvudtitel uppföras till Kongl. Maj:ts disposition, såvida Kongl.
Maj:t funne för godt att af de på hufvudtitlarne härigenom uppkommande
ökade besparingar anvisa de summor, hvilka utöfver dessa 5,000
R:dr Banko såsom ersättning åt förenämnda pensionskassor erfordrades;
så hade Kongl. Maj:t genom ofvanberörda nådiga bref förständigat Förvaltningen
af Sjö-ärendena att tillse, det af lönebesparingarne å Femte
Hufvudtiteln i första rummet från och med år 1852 beräknades och
utginge den ersättning, som, utöfver beviljad t anslag, borde tillkomma
Amiralitets-krigsmanskassan för de densamma förut anslagna, men frångångna
förslags-liggetidsbesparingar; och hade denna ersättning sedermera
utgått med omförmälda belopp af 1,905 R:dr.
Då emellertid en dylik anvisning på kommande tillfälliga besparingar
icke borde längre fortfara, har Kongl. Maj:t, med anledning häraf
och på grund af hvad ofvan är anfördt, föreslagit det först omförmälda
kreditivets förhöjning till 75,000 R:dr, i hvilket belopp då jemväl vore
inbegripen ersättning för ofvannämnda 1,905 R:dr, som i sådant fall
icke vidare skulle komma att från hufvudtitelns allmänna besparingar
för ändamålet utgå.
Jemlikt särskilda nådiga föreskrifter ingår omförmälda ersättning
för mistade löneinnehållningar till den under Amiralitets-krigsmanskassan
hörande enke- eller grati alfond en, och dd således dessa medel användas
för annat ändamål än det, hvartill ifrågavarande för uppehållande af
pensioneringen för sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente
beviljade kreditiv är afsedt, dä, på sätt ofvan är omförmäldt, Rikets
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
21
Ständer begärt att ersättningen måtte anvisas å hufvudtitlarnes allmänna
besparingar, dit de besparade lönerna numera ingå, samt dä enahanda
anvisning af samma anledning förefinnes å allmänna besparingarne under
Andra, Fjerde, Sjette, Sjunde och Åttonde Hufvudtitlarne, torde ofvanberörda
ersättningsbelopp, 1,905 R:dr, lämpligast böra äfven framgent
af Femte Hufvudtitelns allmänna besparingar utgå och således den af
Kongl. Maj:t äskade kreditivsumma 75,000 R:dr kunna med samma
belopp, eller i rundt tal 2,000 R:dr, nedsättas; hvadan Utskottet, som
vid det för gemenskapens pensionering begärda kreditiv icke haft något
att erinra, hemställer,
att Riksdagen måtte Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
framställning på det sätt bifalla, att för år 1872 följande
två kreditiv på Statskontoret anvisas, nemligen:
för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan
i tillfälle att till sjöförsvårets embets- och
tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva
pension, enligt de för kassan gällande pensioneringsgrunder,
än äfven utgöra tillgång för de dem
tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande
..........................................................R:dr 73,000: —
samt för upprätthållande af den sjöförsvarets
afskedade gemenskap förunnade
förbättrade pensionering ...... » 40,000: —
tillhopa R:dr 113,000: —
med rättighet för direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan
att å dessa kreditiv under loppet af år
1872 lyfta hvad som för omförmälda behof blifver
erforderligt.
Stockholm den 9 Mars 1871.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FR:SON POSSE.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
Reservationer:
Vid 2:dra punkten (angående pensionsväsendet):
af Herrar Carl Ifvarsson, Liss Olof Larsson, E. Key, Ola Bosson
Olsson och Sven Nilsson i Efveröd, hvilka, med liufvudsakligt biträdande
af det utaf 1869 års Riksdags Stats-Utskott i Utlåtandet N:o 40 punkten 1
uti enahanda ämne gjorda förslag och under åberopande af den der
intagna motivering, förenade sig om följande hemställan:
att Riksdagen måtte anhålla, att Kongl. Maj:t behagade
tillse, om icke Staten skulle kunna helt och hållet
befrias från skyldigheten att pensionera sina embetsoch
tjensteman derigenom, att åt desse bereddes tillfälle
att i en allmän lifförsäkrings- och pensionsanstalt
vinna inträde mot afgifter, som till en början må af
Staten bekostas, för att sedermera af tjenstemännen
sjelfva utgöras emot viss tillökning i aflöningen, der
sådant anses erforderligt, och att Kongl. Maj:t täcktes
låta utreda lämpligaste sättet för tillvägabringande af
en sådan lifförsäkrings-anstalt, samt till Riksdagen aflåta
de förslag, som af en dylik utredning samt af öfriga
förekommande omständigheter kunna föranledas, äfvensom
att Riksdagen måtte till bestridande af kostnaderna
för nämnda utredning anvisa ett extra anslag
för år 1872 af 10,000 R:dr.
Vid 5:te punkten (angående pension för Sergeanten C. J. A. Gyllenh
am mar):
af Herrar Friherre F. A. Funck, F. Brusewitz, E. af Klint och
Grefve L. af Ugglas.
Vid 9:de punkten (angående pension för extra Bataljonsläkaren
Brovalls enka):
af Herrar E. af Klint och Grefve C. Beckfriis.
opaginerad Kontrollera mot PDF
u
Stcits-Utskottets Utlåtande N-.o 18.
Tabell öfver de ordinarie anslagen
1871 års Riks-stat anslår:
Penningar.
Förslagsanslag:
Indelt ränta
och ersättning
för
indragna
räntor.
Indelt tionde
och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
k 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
Summa |
Riksmynt.
R:dr.
98,48550
R:dr.
70,21950
193,058 98
46.295
3,239
5,000
74.000
16
ö. I R:dr.
Knb.f.
24,713
25,315
k.
H:dr. u.
R:dr.
98,48550
70,219
50
51,897
93i 244,956 91
—S 46,295 —
2j 53,161 92j 56,401
5,000
- 74,000 —
490,298 14
-1 50,028 5 105,0591851 595,357 99
Pensions- och Indrag
A.
Pensious
Civilstatens
Pensionskassa:
Peusiousstaten för civile emDito
för deras enkor och omyuErsättning
för mistade löneDito
för nådars- o. begrafningsFör
pensionering af kommite
dessa tjenstemäns enkor
Arméens Pensionskassa:
Pensionsstaten för militäre erasamt
underofficerares enkor
Ersättning för mistade löneinDito
för nådårs- och begrafgar
.......................................
Wadstena Krigsmanshuskassa ...
Amiralitets-krigsmanskassan:
Förra anslaget under denna
Ersättning för mistade löneDito
för nådårs- och begraf
gar
.......................................
Invalidhus fonden ........................
För blesserade Öfver- och UnBidrag
till handelsflottans pente
utgå, Förslagsanslag (förut
Nuvarande beloppet ...............
Tillkommer, förhöjning...........
under
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stais-Utskottels Utlåtande N:o 18.
85
under Riks-statens Nionde Hufvudtitel.
Förslag till blifvande Riks-stat:
F ö v s lags a n 8 l a g:
I Indclt ti
-
Pcnningar.
iiings-staterna:
staten.
bets- och tjensteman 37,500: —
diga barn.................. 45,000: —
innehållningar .......... 2,245: 50.
hjelpsbesparingar...... 6,540: —
sions-landtmätarejem
och
barn .................. 7,200: —
bets- och tjenstemäns
och barn.................. 37,500: —
nehållningnr ........... 4,639: 50.
ningshjelpsbesparin
.
........................... 28.080: —
titel......................... 43,100: —
innehållningar ......... 615: —
ningshjelpsbesparin
................................ 2,580: —
deroffieerare, Reservationsanslag,
sionsstat, att af tullmedlen direkReservationsanslag):
.
........ 74.000: —
................................ 4,000: — j
Indclt ränta
1 och ersättning
för
i indragna
i räntor.
onde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
K: dr.
H;dr. i ö. K:dr. j o.
Oindelt spanmäl.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2
E:dr 10 öre
kubikfoten.
98,485:50
Kub.f. k. E:<lr.
70,219:50
193,058 981
46,295
3,239
5,000
24,713
16 —
78.000—,--
25,315
51,897
93
53,161
Summa
Riksmynt.
K: dr. o.
98,485 50
92;
Transport 1 494,29844;---|—|--j—| 50,028j 5| 105,059 85,
Bill. till Riksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 11 Rätt.
70,21950
244,95691
46,295!—
56,401 8
5,000
78,000- 599,357 j99
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stals-Utskottets Utlåtande N:o IS.
1871 års Iviks-stat anslår;
i
F ö r s l a g s a n sia g:
'' Indclt ti- I ~ ~ "
j Indelt ränta j onde och! Oindelt spanmäl.
Penningar, j och ersätt-j ersättning I.....
ning för j för in
-
indragpa
räntor.
R:dr.
; ö. I Rdr. I ii.
Tpt
490,298:14
30,000— —
2,000—: —
6,000— j —
dragna
tiondeanslag.
:
Mått.
Värde förslagsvis
k2
R:dr 10 öre
kubikfoten.
Sann ma
Riksmynt.
Bsdr. ö. Kub.f. i k. 1 R:dr.
i ö. R;dr.
— 50,028'' 5 105.059 85! 595,357 99
Ög.-r! 528.298''14!
: 30,000i—| Bidrag till folkskolelärares pen
2,
000—j Bidrag till folkskofelärarnes cnkei
-| 6,000—j Bidrag till Kongl. Theaterns phi
-
-150,028 5''105,059 85'' 633,357 99
889,897 12 2.729 72 151 75, 30, 2, 63 42 892,842 1
S:a 1,418,195 26 2,729 72 151 75 50,058! 7 105,123127! 1,526,200-
B. Allmänna
För diverse föremål, Turslags
2____
(ifr-C ti ''t- -i
* *" -----”''er** iMJtf
I
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stnts-Uiskottets Utlåtande N:o 18.
och pupillkassa
sionskassor .....
Förslag- till blifvande lliks-stat:
J<’ ii r & f a >j s a n .« / a >/:
In del t ti- j
i Indelt ränta i onde och I
Oindelt spamnål.
Penningar.
i
och ersätt- ning för
indragna
räntor.
ersättning
för in- dragna
tionde- anslag.
Män.
Värde för- slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubik- foten.
Riksmynt.
)
R:dr. I ö.
R:dr. ; ö.
R:<lr.
Ö,
Kub.f.
k.
R:dr. ö.
K:dr. j ö.
494,29814
—...... —
—
—
50,028
5
105,059 85
599,357199
30,000 —
2,000 —
6,000 —
— i—
—
—
—
----- __
30,000 —
2,000 —
6,000 —
----—
—
—
—
----j
532,298)14
i
\
50,028
K
105,059185
637,357)99
''
0
lndragningsstaten.
j ] I
mtla9..................................... | 889,897 jiaj 2,729 72
Summa 1,422,195 26j 2,721*172
15175
30
6342) 892,842| lj
151 75 50,058 7 105.1232711,530,200-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stafs-UtsJcottets Utlåtande N:o 18.
Litt. B.
Allmänna Indragningsstaten.
Ny anvisning.
Statsutskottet
föreslår: j
R:dr. |öre.
Soldaten Gustaf Muntefs enka, Maja Stina Svensdotter Munter......... 50: —i
samt hvarje af hennes och Munters tre minderåriga barn. dottern
Cajsa Lisa, samt sönerna Johan Ludvig och Gustaf Gottfrid, ett
belopp af 25 R:dr att utgå intilldess de uppnått 15 års ålder ... 75: —
Vaktknekten vid Linköpings länsiangelse Nils Nilsson................................
Löjtnanten vid Valmar regemente Philip von Krusenstjema.....................
Till understöd åt qvarlefvande i behof stadde landtvärnsman .....................
Professoren J. S. Bagges enka, Anna Margaretha Ödman...........................
Länsmannen i norra distriktet af Walbo härad i Elfsborgs län Emanuel
Sandberg ......................................................................................................j
Förre underjägaren å kronoparken Vestra Kinneskogen i Skaraborgs län
Conrad Iloos............................................................................................ |
Ersättning åt arrendatorn af indragna häradsskrifvarebostället Störa Hjer-j
petorp N:o 1 i Elfsborgs län, Jonas Niclasson, att under återstående
arrendetiden från och med år 1871 utgå.....................................................j
Adjunkten vid elemeutarläroverket i Wisby,_ Per Arvid Säve.....................i
Dito „ dito i Jönköping, Johan August Lagerqvisv
Rektorn vid elementarläroverket i Carlskrona, Carls Rääfs enka, Henrietta
Katharina Nordstrom att utgå från den 1 Maj 1871 .................................
Summa
125 1 - 400 j —!
450 -I
20,000 j —
500 —!
525 —
150 —
37 50
2,000 i —
1,125! —
300 —
25,612
50
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-TJtsleottets Utlutande N:» 18.
29
Litt. O.
Tabell öfver de extra ordinarie anslagen under Riksstatens
Nionde Hufvudtitel.
Pensionsstaten.
Arméens Pensionskassa:
Stnts
Utskottet
föreslår:
R:dr.
''öre.i
I
För upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering,
kreditiv ......................................................<0,000: !
„ fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater för
arméens befäl och tjensteman, kreditiv........................... 245,000: —.315,000
Ainiralitets-krigsinanskassan:
För fortsatt tillämpning af staten för pensionering af sjöförsvarets
embets- och tjensteman samt betjente, kreditiv 70,000:
„ upprätthållande af den gemenskapen vid sjöförsvaret förunnade
förbättrade pensionering, kreditiv....................... 40,000: -1113,000'' —
Snmma|428,000j —
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.