Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksdagens Nionde Hufvudtitel.

1871-03-09 · 28 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:18, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksdagens Nionde Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

1

N:o 18.

Ank. till Kiksd. Kansli den 9 Mars 1871, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksdagens

Nionde Hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

Af Nionde Hufvudtitelns tvärme afdelningår fastställdes den ena

eller Pensionsstaten vid sistlidne riksdag till 633,357 R:dr 99 öre. Den

andra aldelningen, innefattande Allmänna inuragningsstaten, beräknades

för innevarande år till 892,842 R:dr 1 öre, deruti inbegripna indelta

räntor och ersättning för indragna räntor 2,729 R:dr 72 öre, indelt

tionde och ersättning för indragna tionde-anslag 151 R:dr 75 öre samt

30 kubikfot 2 kannor oindelt spanmål, efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten,

utgörande 63 R:dr 42 öre; hvadan alltså denna hufvudtitels slutsumma

i nu gällande Riks-stat uppgår till 1,526,200 R:dr.

Pensionsstaten.

l:o. Sedan Rikets Ständer vid 1862—1863 årens riksdag, med

bifall till framstäldt nådigt förslag om bildande af en pensionsanstalt

för fartygsbefälhafvare, styrmän och annat sjöfolk, medgifvit, att till en

sådan pensionsanstalt finge af tullmedlen utgå ett emot den så kallade

föringen ungefärligen svarande belopp, hvilket skulle bestämmas i förhållande

till lästetalet af de fartyg, till hvilkas besättningar föring ut~

jBih. till Riksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 11 Raft. 1

Ang. förhöjning

af anslaget

till Handelsflottans

pensionsanstalt.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utslcottets Utlåtande N:u 18.

gatt och med detta efter vissa grunder ökas, så att, enär lästetalet af

de till utrikes sjöfart under de sistförflutna åren begagnade svenska fartyg

uppgått till emellan 110,000 och 120,000 läster, anslaget för det dåvarande

fastställdes till 24,000 R:dr, eller närmast det belopp, som

föringen vid denna tidpunkt utgjorde, men framdeles blefve ökadt, med

1,000 R:dr för hvarje fullt femtusental utöfver 120,000, hvarmed lästetalet

å sådana fartyg kunde komma att tillväxa; så och efter det Kong!.

Maj:t, som, på grund af Rikets Ständers ofvanberörda beslut, den 29

Januari 1864 förordnat om inrättande af en dylik pensionsanstalt och för

densamma utfärdat reglemente, vid 1865—1866 årens riksdag äskat, att

ofvannämnda belopp, 24,000 R:dr, måtte såsom förslagsanslag å Nionde

hufvudtiteln uppföras under rubrik: »Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt,

att af tullmedlen direkte utgå», blef denna nådiga framställning

af Rikets Ständer på det sätt bifallen, att beloppet, 24,000 R:dr, uti 1867

års Riks-stat uppfördes, men icke såsom förslagsanslag utan under benämning

af reservationsanslag, hvilken egenskap anslaget fortfarande bibehållit,

äfven sedan det till följd af indragning utaf anslaget till Handelsoch

sjöfartsfonden vid 1869 års riksdag höjdes med ett belopp af 50,000

R:dr, motsvarande det förut från nämnda fond till pensionsanstalten utgående

bidrag.

Enligt hvad nu af det den nådiga propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden

(Bil. n:o 6 pag. 61 och 62) inhemtas, hade Statskontoret hos Kongl.

Maj:t i underdånighet anmält, hurusom direktionen öfver pensionsanstalten,

hvilken för hvartdera af åren 1867 och 1868 från Generaltullstyrelsen

utbekommit hela det beviljade anslaget, 24,000 R:dr årligen, derjemte

under sistnämnda år uppburit ett belopp af 1,000 Rdr, så°om tillökning

i 1867 års anslag; och då pensionsanstalten. jemlikt detfördensainrna

utfärdade reglemente, tillförsäkrats att, i enlighet med ofvannämnda

beräkningsgrund, från statsverket utbekomma ifrågavarande

ersättning (för den s. k. föringen), men det för ändamålet i Riks-staten

uppförda reservationsanslag, såsom sådant, icke finge öfverskridas, hade

Statskontoret ansett den i 1867 års anslag uppkomna bristen böra öfverföras

till sådana förskott, hvilka borde hos Riksdagen till ersättande

anmälas; hvarjemte Statskontoret hemställt, det Kongl. Maj:t måtte hos

Riksdagen göra framställning derom, att ifrågavarande anslag i öfverensstämmelse

med de för dess beräknande af Riksdagen bestämda grunder

tinge uppföras såsom förslagsanslag.

Då lästetalet af de i utrikes sjöfart använda svenska fartyg på

de sednare aren sa tillvuxit, att berörda lästetal, som vid 1862—1863 årens

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Siats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

Riksdag antogs till 120,000 svåra läster (69,120 nyläster), enligt Kommerskollegii

berättelser, uppgått år 1868 till 73,438 nyläster och år

1869 till 81,196 dylika läster, så syntes ock den del af det för pensionsanstalten

nu uppförda anslag, som utgjordes af omförmälda, föringen

motsvarande belopp, efter beräkning af ofvannämnda lästetal för år

1869 böra förhöjas med 4,000 R:dr; och har Kongl. Maj:t derföre föreslagit,

att det för Handelsflottans pensionsanstalt nu uppförda, af tullmedlen

direkte utgående reservationsanslaget måtte med 4,000 Rd:r förhöjas

till 78,000 R:dr, och att samma anslag tillika måtte uppföras såsom

förslagsvis beräknadt i den mening, att den utbetalning till nämnda

pensionsanstalt, som på grund af anslaget må ega rum, skall, utöfver

de 50,000 R:dr, som vid 1869 års riksdag beviljades i stället för det

till pensionsanstalten förut utgående bidraget från Handels- och sjöfartsfonden,

utgöra, såsom motsvarande den s. k. föringen, dels 24,000 Ridrock

dels derjemte 1,000 R:dr för hvarje fullt tal af 2,880 nyläster (5,000

svåra läster), hvarmed lästetalet å svenska i utrikes sjöfart använda fartyg

öfverstiger 69,120 nyläster (120,000 svåra läster).

Då af den i statsrådsprotokollet meddelade utredning ådagalägges,

att det belopp, hvarmed Handelsflottans pensionsanstalt eger att,

från statsverket utbekomma ersättning för den s. k. föringen, är, enligt

Rikets Ständers af Kongl. Maj:t stadfästade beslut, beroende af lästetalet

utaf de i utrikes sjöfart använda svenska fartyg, har den benämning

af reservationsanslag, som hittills varit fästad vid ifrågavarande bidrag

till pensionsanstalten, synts Utskottet mindre lämplig, hvarföre Utskottet,

som funnit den nu föreslagna förhöjningen i anslagets belopp vara af

motsvarande tillökning i lästetalet af utrikes gående fartyg påkallad

hemställer, 01

att Riksdagen måtte Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga

framställning bifalla och alltså såsom bidrag till Handelsflottans

pensionsanstalt, att af tullmedlen direkte

utgå, å Nionde hufvudtiteln uppföra ett förslaqsanslaq

å 78,000 R:dr.

, 2;°. Under omförmälande, hurusom vid föregående riksdagar för- Ang.

slag blifvit framställda derom, att Staten skulle helt och hållet befrias väsendets ordfrån

skyldigheten att pensionera sina embets-och tjensteman, derigenom nandeatt

åt desse bereddes tillfälle till inträde i en allmän lifförsäkrings- och

pensionsanstalt, men att ett hinder för dessa förslags genomförande ansetts

förefinnas i den omständigheten, att någon på eikändt goda och pröfvade

grunder inrättad och under behöriga kontroller förvaltad anstalt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 18.

för lifräntors meddelande icke funnes att tillgå, har Herr J. A. Ilazelius

uti en inom Första Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion

(N:o 6) fästat uppmärksamhet å följande af motionären framställda

allmänna grunder, nemligen:

att det hitintills från statsverket utgående bidrag till Civilstatens

pensionsinrättning, eller dess tjenstemannafond, måtte fortfarande beviljas

endast under vilkor, att i nämnda inrättning bereddes delaktighet

jemväl för andra civila stater, som ej ega pensionsrätt;

att rätt till understöd för allmänna enke- och pupillfonden icke

vidare måtte tillkomma dem, som äro pensionsberättigade från enskilda

enke- och pupillfonden eller ega motsvarande tillgång till uppehälle;

att för de få, som sålunda komma i åtnjutande af denna fond,

nemligen enkor efter män, hvilka först vid framskriden ålder blifvit

civila embetsman och således ej delaktiga i den civila pensionskassan

— pensionen måtte bestämmas mera efter barnens antal och boets tillgångar

och mindre med afseende på mannens rang;

att den del af anslaget till »allmänna enke- och pupillfonden», som

således icke mera tages i anspråk till sitt hitintills varande ändamål,

må användas till grundfond för en lifränteanstalt för alla civila tjensteman

;

att inom Civilstatens pensionsinrättning en särskild lifränteanstalt

bildades för alla civila tjensteman, och att dess förvaltning af pensionsinrättningen

bekostades;

att alla, som till civil tjenst befordras, sedan en sådan lifränteanstalt

blifvit inrättad, skulle vara förbundne att der årligen insätta ett

visst belopp, exempelvis 3 procent, af lönen;

att de vid afgång iir statens tjenst berättigades, jemte nuvarande

pension från Civilstatens pensionsinrättning, åtnjuta den lifränta, hvartill

deras insatser genom ränta, andel i arfsvinst och grundfondens afkastning

lemnade tillgång; och

att, om tjensteman afgår ur tjenst före uppnådda 65 lefnadsår

eller inträde i lifränteklassen, han sjelf eller, om han med döden afgår,

hans arfvinge eller rättsinnehafvare måtte ega utbekomma det insatta

kapitalet, utan tillagd ränta;

hvarjemte motionären, för den händelse det sålunda utvecklade

förslaget lyckades tillvinna sig afseende, anhållit, att Riksdagen behagade

hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om ett sådant ordnande

af det civila pensionsväsendet, att, utan statens betungande, ernbets-

och tjensteman, i stället för pension å allmänna indragningsstaten,

måtte beredas tillfälle till en motsvarande lifränta i Civilstatens pen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

5

sionsinrättning; att de civila stater, som icke ega delaktighet i denna

pensionsinrättning, måtte vinna en sådan, samt att nämnda inrättning

måtte undergå ombildning efter de i motionen anförda grunder, som

Riksdagen funne för godt godkänna.

Härförutom har Utskottet från Andra Kammaren erhållit remiss

å tvänne motioner i samma ämne, den ena (N:o 41) af Herr Lars Persson

från Westmanlands län, som föreslagit, »att Riksdagen måtte i underdånighet

anhålla, det Ivongl. Maj:t behagade tillse, om icke staten

skulle kunna helt och hållet befrias från skyldigheten att pensionera

sina embets- och tjensteman, derigenom att åt desse bereddes tillfälle

att i en allmän lifförsäkrings- eller pensionsanstalt vinna inträde, dels

genom att för ändamålet använda befintliga besparingar i Civilstatens

pensionsinrättning, dels genom af embets- och tjenstemännen skeende

insättningar, hvilka insättningar må, om så befinnes oundgängligen nödigt,

till en början af staten bekostas, och att Kongl. Maj:t täcktes låta

utreda och för Riksdagen föreslå de åtgärder, som för det afsedda ändamålets

vinnande äro erforderliga»; och den andra (N:o 92) af Herr

Jöns Andersson från Malmöhus lån, hvilken hemställt, »att Riksdagen

måtte anhålla, att Kongl. Maj:t behagade tillse, om icke staten skulle

kunna helt och hållet befrias från skyldigheten att pensionera sina embets-

och tjensteman, och att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda lämpligaste

sättet för pensionsväsendets ordnande på sådant sätt, att pensioneringen

icke allt framgent blefve beroende af statsanslag, samt till

Riksdagen aflåta de förslag, som af en dylik utredning och af öfriga

förekommande omständigheter kunna föranledas.»

Sedan Rikets Ständer, i underdånig skrifvelse den 27 Februari

1858 anmält, att de, vid behandlingen af de till Nionde Hufvudtiteln hörande

frågor, funnit dittills gällande pensionsförfattningar, såsom i viss

mån bristfälliga, behöfva omarbetas, med anledning hvaraf och då

det syntes nödigt, att de i särskilda författningar spridda stadganden

angående pensionsväsendst blefve i en enda sammanförda, Rikets Ständer

anhållit, att en revision af nämnda stadganden måtte företagas och

förslag till ändamålsenligt ordnande af pensionsväsendet uppgöras och

för Rikets Ständer framläggas, tillsatte Kongl. Maj:t den 19 Juni 1858

en särskild komité, med uppdrag att, efter granskning af de stadganden,

som läge till grund för pensions erhållande af allmänna medel

eller af särskilda, utaf staten understödda pensionsinrättningar, uppgöra

och till Kongl. Maj:t i underdånighet aflemna förslag till ett ändamålsenligt

ordnande af pensionsväsendet i allmänhet. Den 27 September

1862 afgaf komitéen betänkande i ämnet, och sedan ej mindre civilsta
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 18.

tens fullmäktige än äfven direktionen för Civilstatens pensionsinrättning

häröfver inkommit med infordrade underdåniga utlåtanden, är denna

fråga på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning ännu beroende.

Beträffande tjenstemännens pensionering hafva sedermera vid de

tre senaste riksdagarne motioner blifvit väckta i helt olika syften. Sålunda

behandlades af Stats-Utskottet vid 1868 års riksdag trenne motioner,

innefattande följande förslag, nemligen, dels »att Riksdagen måtte

besluta, att de till pension från Civilstatens pensionsinrättning berättigade

embets- och tjensteman, hvilka hädanefter anmälde sig till erhållande

af pension från allmänna indragningsstaten, icke skulle af statsverket

utbekomma större del af den dem tillkommande pension, än det

belopp, hvarmed densamma öfversköte den pension, som för den pensionssökande

embets- eller tjenstemannen funnes i reglementet för Civilstatens

pensionsinrättning bestämd, och hvilken han skulle ega att uti

nämnda inrättning lyfta»; dels »att pensionsväsendet inom riket borde

ordnas på sådant sätt, att Riksdagen icke behöfde ingå i pröfning af

hvarje särskild persons behof utan i det ställe anslå en rund summa

årligen till understöd för de redan bildade eller framdeles uppkommande

pensionsföreningarne»; dels ock »att inga pensioner i framtiden skulle

utbetalas af statsmedlen, utan hvarje embets- och tjensteman åläggas

att till pensionsinrättningarne göra så stora inbetalningar under sin

tjenstetid, att såväl han sjelf som hans hustru och barn kunde komma

i åtnjutande af nödig pension, utan att staten dermed betungades vid

erhållande af afsked eller inträffadt dödsfall.» Med anledning deraf att

ofvanberörda komités förslag ännu var beroende på nådig pröfning, ansåg

dåvarande Stats-Utskottet, att någon förändring i förevarande hänseende

icke lämpligen borde ifrågasättas, förrän en allmän reglering af

pensionsväsendet kunde åstadkommas; och motionerna föranledde icke

heller någon åtgärd från Riksdagens sida.

Med anledning af åtskilliga vid 1869 års riksdag väckta motioner

hemställde Stats-Utskottet, att Riksdagen måtte anhålla, att Kongl.

Maj:t behagade tillse, om icke staten skulle kunna helt och hållet befrias

från skyldigheten att pensionera sina embets- och tjensteman, derigenom

att åt desse bereddes tillfälle att i en allmän lifförsäkringsoch

pensionsanstalt vinna inträde mot afgifter, som till en början borde

af staten bekostas, för att sedermera af tjenstemännen sjelfva utgöras

emot viss tillökning i aflöningen, och att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda

lämpligaste sättet för tillvägabringande af en sådan lifförsäkringsoch

pensionsanstalt, samt till Riksdagen aflåta de förslag, som af en

dylik utredning samt af öfriga förekommande omständigheter kunde

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 18.

7

föranledas. Detta förslag blef af Första Kammaren förkastadt, men af

Andra Kammaren godkändt, med den förändring att de deri förekommande

orden »emot viss tillökning i aflöningen» skulle ur förslaget utgå.

Vid sista riksdagen stannade äfven Kamrarne i olika beslut rörande

detta ämne, i det att Första Kammaren afslog åtskilliga motioner

derom att staten borde befrias från bestyret med civila tjenstemäns

pensionering, hvaremot Andra Kammaren godkände enahanda skrifvelseförslag,

som vid föregående riksdag af Kammaren beslutades.

Hvilka anledningarne till tjenstemännens pensionering af staten

rrån början må hafva varit-, torde väl icke kunna förnekas, att staten

genom beviljande af en dylik förmån kunnat undgå en högre aflöning

ti 1 tjenstemännen, då dessa icke behöft vara betänkte på sin utkomst

efter det de blifvit uttjente, likasom tjenstemännen af samma anledning

kunnat åtnöjas med en lägre aflöning.

Båda dessa synpunkter böra derföre tagas i betraktande, om man

afser at-t praktiskt lösa frågan om tjenstemännens pensionering och vill

undgå att, lemna den i dess nuvarande skick. Att, på sätt föreslaget

blifvit, bereda tjenstemännen tillfälle till inträde i en allmän lifförsäkringsoch

pensions-anstalt genom insättningar, hvilka skulle af staten bekostas,

skulle, enligt Utskottets förmenande, föranleda större utgifter, än dem

staten nu får för pensioneringen vidkännas. Att deremot ålägga tjenstemännen

att utom det bidrag till Civilstatens pensionsinrättning, som de

redan äro pligtige att utgifva, dessutom skatta till en ny lifränteanstalt,

s^1ne® äfven hafva sina betänkligheter. Utan att derför ifrågasätta någon

allt för stor rubbning i de nuvarande förhållanden, har Utskottet likväl

trött en lindring i. statens utgifter för pensioneringen kunna åvägabringas

derigenom, att Civilstatens pensionsinrättning så ordnades, att densamma

''unde öfvertaga hela bestyret med civila tjenstemäns pensionering. Af

den utredning angående nämnda inrättnings bildande, som ofvanbemälda

ormte meddelat, framgår äfven, att detta ursprungligen varit det

syftemål, som dervid varit afsedt. Enligt Kongl. Kungörelsen den 29

dum 1798 anslogs till denna inrättning »såsom en början och grundTäggning

derjemte för framtida fullständigare pensionsinrättning» ett beopp

af 15,000 R:dr årligen, att efter vissa föreskrifter användas. Civilstatens

pensionsinrättnings grundfond bildades ock af de från och med

ar 1802. uppkomna besparingar å berörda anslag, och utgjorde, enligt

uppgift i ofvannämnda komitébetänkande, den 3 Juni 1825, då densamma

af Statskontoret till inrättningen öfverlemnades, 397,014 R:dr 27 öre.

... Utom Tdet oegentliga deruti att tjensteman pensioneras dels från

Allmänna mdragningsstaten och dels från en särskild af statsmedel under
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående

understöd åt

soldaten Gustaf

Munter s

enka och barn.

stödd pensionsfond, är det otvifvelaktigt en misshushållning att, oaktadt

staten åtagit sig att från Allmänna indragningsstaten pensionera embetsoch

tjensteman, likväl på samma gång med statsbidrag understödja en

annan till en del på delegarnes bidrag grundad fond af den beskaffenhet,

att den i anseende till de derifrån utgående pensionernas otillräcklighet

allt mindre och mindre för sitt afsedda ändamål anlitas. Rättigheten

till pension från Civilstatens pensionsinrättning har nemligen, på sätt

komiterade upplyst, varit så föga begagnad, att. de årligen utgifna

pensionerna icke ens uppgått till beloppet af det inrättningen af statsmedel

beviljade anslag. En rättelse härutinnan torde ju förr desto

heldre böra vidtagas, då civilstatens pensionsfonder, enligt hvad revisionsberättelserna

gifva vid handen, årligen ökas med ganska betydliga belopp,

hvilka, enligt hvad nyss är näinndt, icke kunnat till sitt ursprungliga

ändamål användas. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes tillse, om och på hvad sätt

Civilstatens pensionsinrättning må kunna så ordnas,

att den sättes i stånd att helt och hållet öfvertaga

samtlige civila tjenstemäns pensionering, så att dylik

pensionering från Allmänna indragningsstaten korame

att upphöra.

Allmänna indragningsstaten.

3:o. Under åberopande af hvad uti bilagdt statsrådsprotokoll öfver

Justitieärenden (Bil. 1 pag. 1) funnes anfördt, har Kongl. Maj.t, uti

deri nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof,

föreslagit,0 att för soldaten vid Westgöta regemente Gustaf Munters

enka, *Maja Stina Svensdotter Munter måtte å Allmänna indragningsstaten

uppföras, dels en årlig pension af 50 R:dr, att utgå från innevarande

års början, så länge hon lefver ogift, och dels ytterligare till hvarje af

hennes och Munters tre minderåriga barn, dottren Cajsa Lisa, född

den 7 Juli 1865, samt sönerna Johan Ludvig, född den 1 Juli 1867,

och Gustaf Gottfrid, född den .21 Januari 1870, ett belopp af 25 R:dr,

att likaledes från början af innevarande år och framgent, intilldess

barnet uppnått 15 års ålder eller derförinnan med döden afgår, utbetalas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

t)

Af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas, bland annat, att

Munter, hvilken under tjenstgöring vid fångbevakningskommendering ä

Carlsborgs fästning af vederbörande befälhafvare tillkallats att i arrest

afföra tvänne kronoarbetskarlar, som voro af starka drycker öfverlastade

och uppförde sig i hög grad vildsint, blifvit vid utförandet af denna

befallning af den ene af dessa kronoarbetskarlar våldsamt misshandlad

och efter några ögonblick aflidit; att, enligt vederbörande läkares, efter

verkställd besigtning och liköppning afgifna attest, oinförmälda misshandel

vållat Munters död; samt att Munters efterlemnade tillgångar

allenast utgjordes af nödiga husgerådseffekter, hvaraf behållningen, enligt

bouppteckning, uppgått till 250 R:dr.

Då Munters död varit en omedelbar följd af det grofva våld, som

mot honom föröfvats, under det han i statens tjenst fullgjorde honom

anbefaldt uppdrag, synes billigheten fordra, att hans i fattigdom efterlemnade

enka och barn för sitt nödtorftiga uppehälle erhålla något understöd

af allmänna medel; och Utskottet hemställer alltså,

att de af Rongl. Maj:t för förre soldaten vid Westgöta

regemente Gustaf Munters enka, Maja Stina

Svensdotter Munter och hennes trenne minderåriga

barn, dottren Cajsa Lisa och sönerna Johan Ludvig

och Gustaf Gottfrid, å allmänna indragningsstaten

äskade belopp af 50 R:dr för enkan och 25 R:dr för

hvartdera af barnen, måtte af Riksdagen beviljas, att

årligen från och med innevarande års början utgå på

sätt Kongl. Maj:t föreslagit.

4: o. Uti särskild nådig proposition af den 20 sistlidne Januari

(N:o 19) har Kongl. Maj:t föreslagit, att Vaktknekten ,vid länsfängelset

i Linköping Nils Nilsson måtte berättigas att från och med månaden

näst efter den, då han erhåller afsked från vaktknektsbefattningen vid

berörda fängelse, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

för sin återstående lifstid till belopp af 400 R:dr; och är uti den nådiga

propositionen, bland annat, meddeladt, att Nilsson, som är född

den 24 Mars 1803, sedan 1847 varit såsom vaktknekt vid länsfängelset

anställd och sina åligganden vid befattningen utan anmärkning fullgjort;

att han är stadd i torftiga ekonomiska vilkor och alltsedan Februari

månad sistlidne år varit sjuk af gikt, samt att han till följd af ålder

och fortfarande sjuklighet är oförmögen att sin tjenstebefattning bestrida,

äfvensom att han åtnjutit i lön‘^400 R:dr, beklädnadsbidrag 48

R:dr jemte årlig gratifikation, som för år 1869 uppgått till 90 R:dr.

Bih. till Biksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 A/d. 11 Hä/t. 2

Angående pension

dt Vaktknekten

Nils

Nilsson.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående pension

åt Sergeanten

C. I.

A. Gyllenhammar.

Angående pension

för Löjtnanten

Ph. von

Krusenstjerna.

Med afseende å livad sålunda förekommit, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte den af Kongl. Maj:t för Vaktknekten

vid Linköpings länsfängelse Nils Nilsson begärda

pension, 400 R:dr årligen, bevilja.

5:o. Då genom vederbörligt läkarebetyg blifvit styrkt, att Furiren

vid Första lifgrenadier-regementet, Sergeanten Carl Isak Adolf Gyllen,- hammar lede af fullkomlig döfhet, som måste anses obotlig, och att han

derigenom vore till krigstjenst oduglig, har Kongl. Maj:t, med anledning

af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade förklarande i fråga

om obotlig ansedd, lam, blind eller sinnessvag tjenstemans skiljande

från ordinarie beställning i rikets tjenst, föresiagit, att. Sergeanten Gyi~

lenhammar måtte med månaden näst efter den, i hvilken han erhölle

afsked ur krigstjensten, på allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande

under sin återstående lifstid af en årlig pension till belopp al

300 Riksdaler, motsvarande i det närmaste hans nu innehafvande aflöningsförmåner;

dock med vilkor att Gyllenhammar, som^ redan vore

berättigad att mot expektansafgifters erläggande, efter afgång ur tjensten,

framdeles komma i åtnjutande af pension från Arméens pensionskassa,

skulle åligga att från den tidpunkt, då han sålunda egde uppbära

pension från berörda kassa, vidkännas en mot beloppet deraf svarande

minskning i pensionen på indragningsstaten.

Af statsrådsprotokollet (bil. 3 b pag. 29) och frågan rörande handlingar

har Utskottet inhemtat, att Gyllenhammar är född den 2 April

1826, inträdt i tjenst år 1842 samt med fem minderåriga barn befinner

sm i medellösa omständigheter, äfvensom att han, enligt läkares intyg,

lider af fullkomlig döfhet., som måste anses för obotlig, och att han

genom denna åkomma är fullkomligt oanvändbar vid all fälttjenstgöring

och således till krigstjenst oduglig.

Enär Gyllenhammar, som, enligt hvad af statsrådsprotokollet jemväl

inhemtas, är berättigad att från och med den 1 Maj 1876 tillträda

pension med 120 R:dr årligen i ll:te klassen från Arméens pensionskassa,

ehuru till fälttjenstgöring oanvändbar, utan synnerlig olägenhet

torde kunna i annan tjenstgöring vid regementet användas, intill dess

han af berörda pension kommer i åtnjutande, får Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts nådiga förslag om pension för Sergeanten

C. I. A. Gyllenhammar icke måtte af Riksdagen

bifallas.

6:o. Likaledes har Kongl. Maj:t föreslagit, att Löjtnanten vid Calmar

regemente Philip von Krusenstjerna måtte med månaden näst efter den,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

ii

hvari ha« erhåller afsked ur krigstjensten, få uppföras på Allmänna

indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af en

årlig pension till belopp af 450 Rdr, motsvarande von Krusenstjernas

lön enligt normalstat; dock med vilkor att han från tjensten afgår

innan han blifver till pension ur Arméens pensionskassa berättigad;

Varande i afseende å denna fråga uti statsråds-protokollet (Bil. 8 b pag. 31)

meddeladt, att von Krusenstjerna, som i flera år lidit af ett kongestions-tillstånd

med åtföljande blodöfverfyllnad i hjernan samt deraf förorsakad sinnesrubbning,

fortfarande ännu lider af dessa åkommor, och att hans sinnessjukdom

numera, enligt läkares intyg, ingått i det stadium, som anses obotligt.

Efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar får

Utskottet, i betraktande af ofvan anförda förhållande, hemställa,

att Riksdagen må den för Löjtnanten Philip von Krusenstjerna

äskade årliga pension af 450 Riksdaler bevilja.

7:o. Till understöd åt ännu qvarlefvande lanätvärnsmän har Kongl. gående ««■

Maj:t för år 1872 äskat enahanda belopp, sorn för innevarande ar be- landtvärnsviljats,

eiier 20,000 Riksdaler.

1 afseende å ifrågavarande anslagsbehof innehåller statsråds-protokollet

(Bil. 3 a pag. 27), dels att ett belopp af 25 R:dr kunnat till hvarje

understödstagare utdelas af det för år 1870 anvisade anslag af jemväl

20,000 Rdr, och dels att, ehuru under innevarande år understödsbeloppen,

i anseende till afgång bland understödstagarne, torde kunna i

någon mån förhöjas, anslaget likväl äfven för nästkommande år syntes

blifva till oförändradt belopp behöflig!, hvarjemte, enligt samma protokoll,

Chefen för Landtförsvars-departementet uttryckt den åsigt, att ifrågavarande

understöd icke borde öfverstiga 30 R:dr för hvarje person; hemställande

Utskottet,

att Riksdagen måtte till understöd åt sådane efter

1808 och 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsman,

sorn deraf äro i behof, å Allmänna indragningsstaten

till Kongl. Maj:ts disposition anvisa för år 1872 ett

belopp af 20,000 Riksdaler.

8:o. Beträffande Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att den nu å Femte Anj£%£H.nf

Hufvudtiteln uppförda indragningsstat. jemte de till densamma utgående m Nionde

afiöningar måtte till Allmänna indragningsstaten öfverflyttas, kommer

Utskottet att vid afgifvande af utlåtande angående regleringen af utgifterna

under Femte Hufvudtiteln meddela yttrande; hvilket Utskottet här

endast skolat

hufvudtiteln

af Femte Imf

vudtitclns nuvarande

indragningsstat.

anmäla.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Angående

pension åt

extra B otaljonsläkaren

J. G. M. Brovalls

enka.

Angående

pension åt

Professoren

J. 8. Bagges

enka.

9:o. Med anledning af en utaf extra Bataljonsläkaren vid Kongl.

Flottan J. G. M. Brovalls enka, Anna Lovisa Ulrika Brovall, född Svensson,

gjord, af Befälhafvaren vid Kongl. Flottans station i Carlskrona

förordad, underdånig ansökning om årligt understöd för hennes återstående

lifstid till det belopp Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt, har

Kongl. Maj:t, i betraktande deraf att extra Bataljonsläkaren Brovall, med

vitsord om nit och välförhållande, varit anställd i rikets tjenst i 28 år,

hvarunder han, såsom icke delegare i Amiralitets-krigsmanskassan, ej

kunnat bereda sin enka gratial ur nämnda kassa, samt att enkan Brovall,

som vore sjuklig och hade fyra barn, af hvilka två ännu voro

omyndiga, befunne sig i mycket behöfvande omständigheter, föreslagit,

att bemälda enka måtte uppföras å Allmänna indragningsstaten till åtnjutande

under sin återstående lifstid af årlig pension å 125 Riksdaler,

motsvarande beloppet af det gratial, som tillkommer Andre bataljonsläkares

enka från Amiralitets-krigsmanskassan.

Då emellertid extra Bataljonsläkaren Brovall icke varit såsom

ordinarie tjensteman i statens tjenst anställd, finner sig Utskottet böra

hemställa,

att den af Kongl. Maj:t, för enkan Anna Lovisa Ulrika

Brovall, född Svensson, äskade pension icke måtte af

Riksdagen beviljas.

10:o. I betraktande af ej mindre framlidne Professoren J. S. Bagges

långvariga och för Svenska bergshandteringen gagnande verksamhet såsom

lärare vid Bergsskolan i Falun, än ock den nödställda belägenhet,

hvaruti hans eftcrlemnade enka jemte en sjuklig dotter sig befunne,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att Professoren Bagges enka, Anna Margaretha

Odman måtte undfå en årlig pension af 500 Riksdaler, att från

och med år 1872 från Allmänna indragningsstaten utgå.

Af statsråds-protokollet (Bil. 5 a pag. 1) äfvensom af de till

frågan hörande handlingar inhemtas, att bemälda enka är född den 24

Februari 1804 och således numera uppnått en ålder af 67 år; att både

hon och hennes dotter äro sjukliga, den sednare, 30 år gammal, till

kropps- och själskrafter så försvagad att hon icke förmår sig sjelf vårda,

än mindre till sin bergning något bidraga; att qvarlåtenskapen efter

Professoren Bagge icke räckt till gäldens betäckande; samt att Statskontoret,

hvars underdåniga utlåtande i ämnet infordrats, -— enär Professoren

Bagge genom bildandet af Bergsskolans värderika samlingar af

modeller och ritningar jemte utgifvamlet af skrifter beredt. den Svenska

bergshandteringen stort gagn, — hemställt, att Kongl. Maj:t. måtte af

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

13

Riksdagen äska den nu för Professoren Bagges enka föreslagna pensionen

af 500 R:dr.

Med afseende såväl å ofvan anförda omständigheter, som äfven

derå, att Professoren Bagge, hvilken afled den 4 Februari 1870, endast

för något mer än ett år kommit i åtnjutande af den honom vid 1868

års riksdag beviljade pension till belopp af 2,850 R:dr, finner sig Utskottet,

böra hemställa,

att den af Kongl. Maj:t för Professoren J. S. Bagges

enka Anna Margaretha Ödman föreslagna årliga pension

af 500 R:dr måtte af Riksdagen beviljas.

•i ^‘°V y^are ^iar K°ngl. Maj:t föreslagit, att Länsmannen i norra Am/,en,h

distriktet af Walbo härad i Elfsborgs län Emanuel Sandberg måtte upp- Pe,,$ion

föras å Allmänna indragningsstaten, för att, från och med månaden näst ^Kmanlei”

efter erhållet afsked, för sin återstående lifstid derifrån komma i åt- ''SaiiJb^''j

njutande af en mot |:delar af länsmanslönen svarande årlig pension af

525 Riksdaler; och är, beträffande denna fråga, uti statsråds-protokollet,

(Bil. 5 a pag. 2 och 3), bland annat, meddeladt, att Sandberg, som är

född den 19 Oktober 1816 och den 23 September 1845 inträdt i Statens

tjenst, till följd af obotlig sjukdom är oförmögen att vidare bestrida sin

tjenstebefattning, från hvilken han i flera år åtnjutit ledighet; att han

med hustru och fem minderåriga barn befinner sig i alldeles utblottad

belägenhet; samt att han, enligt hvad Direktionen för Civilstatens pensionsinrättning

upplyst, icke kan af nämnda inrättning erhålla understöd

till högre belopp än 133 R:dr 33 öre.

I betraktande af dessa omständigheter, och då det icke kan vara

förenligt med god ordning eller det allmännas kraf å tjensteskyldigheternas

behöifiga fullgörande, att Sandbergs nu innehafvande länsmanstjenst

under längre tid af vikarie uppehälles, får, jemte erinran, att

det föreslagna pensionsbeloppet motsvarar hvad Sandberg är berättigad

att under tjenstledighet af lönen uppbära, Utskottet hemställa,

att den af Kong]. Maj: t för Länsmannen Emanuel Sandberg

begärda pension af 525 R:dr måtte af Riksdagen

beviljas.

,, 12:o. Då förre Underjägaren å kronoparken Vestra Kinneskogen An^endt

i Skaraborgs län Conrad Boos, som är född 1804 och sedan år 1828

eller under mer än 41 år tjenstgjort såsom skogsbetjent, till dess han c Roospå

derom framställd begäran i Januari 1870 erhållit afsked, under

tiden med utmärkt nit och ordentlighet skött sin befattning, har Kongl.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Maj:t föreslagit, att Roos måtte uppföras å Allmänna indragningsstaten

till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension a 150

R:dr; och får, med hänseende till Roos’ långvariga och väl vitsordade tjenstgöring,

Utskottet hemställa, _ o

att ifrågavarande nådiga framställning måtte af Riksdagen

bifallas.

Ang. ersättning

till ar

vendatoren of

indragna häradsskrifvarehos

tall et, Störa

11 jergetorp

genom

o

nådig

resolution den 6 Augusti

13:o. Sedan Kongl. Maj:t

1869 förklarat Arrendatoren Jonas Niklasson, hvilken, enligt kontrakt med

Kammarkollegium, på 30 år, räknade från midfastan 1848, arrenderat

numera till statsverket indragna håradsskrifvarebostället. Stora Hjerpetorp

N:o 1 i Elfsborgs län, berättigad att såsom ersättning för ett bofar

förlust af stä,llet tillhörigt qvarnfall, som genom sänkning af sjön Eldmörjan gått

tu qv,u,»tulle. förioradt, årligen utbekomma ett belopp af 37 ll:dr 50 öre, så har Kongl.

Maj:t nu begärt, att nämnda belopp måtte varda a Allmänna indrag

ningsstaten uppfördt, att under det återstående af arrendetiden från

och med år 1871 till Jonas Niklasson

visande till hvad statsråds-protokollet

fråga innehåller, Utskottet hemställa,

att omförmälda nådiga framställning måtte af Riksda

gen bifallas.

årligen utgå;

(Bil G

pag

64

och får, med hän—65)

rörande denna

Ang. pension 14:o. Sedan Domkapitlet i Wisby i underdånighet anmält, att

»t Adjunkten Adjunkten vid dervarande elementarläroverk Per Arvid Säve, som från

J''-A-Säl,e- de"'' 27 Januari 1834 varit anställd vid nämnda läroverk, men under

flera år varit af sjukdom hindrad att sin tjenst bestrida och icke^ egde

hopp att kunna åter inträda i tjenstgöring, anhållit om afsked från sin

befattning vid läroverket, med rättighet att af sin nuvarande lön, 3,000

R:dr, för sin återstående lefnad bibehålla 2,000 R:dr, samt Statskontoret,

öfver ifrågavarande ansökning hördt, bland annat anfört, att, ehuru Säve,

som vore 59 år gammal och varit i statens tjenst anställd inemot åt

år, icke uppfyllt de i afseende å lefnadsålder och tjensteår föi åtnju

tande af pension å Allmänna indragningsstaten stadgade vilkor, Statskontoret

likväl, då Säve vore af kronisk sjukdom oförmögen att fullgöra

sin undervisningsskyldighet, utan hopp att kunna sin tjenst återtaga,

samt det för undervisningen måste anses vara synnerligen önskvärdt,

att ifrågavarande adjunktsbeställning blefve med tjenstbar ordinarie

innehafvare försedd, ansåge sig af dessa och i öfrigt angifna giunder

ega anledning tillstyrka, att dylik pensionsförmån måtte Säve beviljas;

så har Kongl. Maj:t, med afseende å hvad sålunda förekommit, be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

15

gärt, att Adjunkten Säve, hvars framstående förtjenster om den antiqvariska

forskningen äfven syntes böra tagas i betraktande, måtte, efter erhållet

afsked, uppföras å Allmänna indragningsstaten till åtnjutande under

sin återstående lifstid af 2,000 Rd:r årlig pension.

Då det belopp, hvarmed den föreslagna pensionen understiger

Säves nu innehafvande lön, motsvarar en adjunktslön i första lönegraden,

och således statsverket för de första fem åren icke lärer komma

att genom pensioneringen vidkännas någon ökad utgift, får Utskottet,

med afseende jemväl å Säves förtjenstfulla verksamhet inom området

för den antiqvariska forskningen, hemställa,

att Riksdagen måtte för Adjunkten vid Wisby elementarläroverk

P. A. Säve å Allmänna indragningsstaten

uppföra en årlig pension af 2,000 R:dr, att utgå från

och med månaden näst efter den, hvarunder afsked

varder Säve beviljadt.

15:o. Likaledes har Kongl. Makt föreslagit, att Adjunkten vid Avg.re«sion

, , . . T . . ° ... . J . . T . , Q,. o All åt Adjunkten J.

elementarläroverket i Jönköping Johan August Lagerqvist matte a All- Lagerqvist.

manna indragningsstaten erhålla lifstidspension till belopp af 1,125 R:dr,

att utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked

från tjensten varder honom beviljadt; och är, i afseende härå, uti statsrådsprotokollet

(Bil. 7 pag. 32), bland annat, meddeladt, att Lagerqvist,

som är född den 21 Februari 1821, år 1854 förordnades till extra lärare

och år 1859 utnämndes till ordinarie adjunkt vid Jönköpings läroverk,

med skicklighet, nit och synnerlig samvetsgrannhet till läroverkets

sanna bästa skött sina åligganden, till dess han ifrån medlet af September

månad 1867 för sjukdom åtnjutit tjenstledighet, samt att han nu

vore lidande af obotlig hjernsjukdom och ej vidare komme att blifva

fullt duglig att ein tjenst bestrida, på grund af hvilka förhållanden, och

med hänsyn till vigten deraf, att adjunkts-befattningen af en fullt tjenstbar

ordinarie lärare innehades, Statskontoret, i frågan hördt, tillstyrkt

aflåtande af nådig proposition om berättigande för Lagerqvist att från

Allmänna indragningsstaten undfå pension, hvai’s belopp, i öfverensstämmelse

med hvad i flera likartade fall tillförene egt rum, Statskontoret

icke ansett böra bestämmas högre än till tre fjerdedelar af hans nuvarande

adjunktslön i andra lönegraden, eller till 1,125 R:dr.

Efter tagen kännedom af de till frågan hörande handlingar får

Utskottet, med afseende å hvad ofvan finnes anfördt, hemställa,

att Riksdagen må den af Kongl. Maj:t för Adjunkten

vid Jönköpings elementarläroverk J. A. Lagerqvist begärda

pension å 1,125 R:dr bevilja.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 18.

stillt ReHn 16:o. Med afseende å hvad i statsråds-protokollet (Bil. N:o 7,

ren c. Rauft påg. 33 34) finnes anfördt, beträffande ej mindre aflidne Rektoren vid

enka. elementarläroverket i Carlskrona Carl Rääfs långvariga och i högsta

måtto förtjenstfulla verksamhet såsom lärare och styresman för berörda

läroverk, än ock hans åldriga och sjukliga enka Henrietta Katarina Nordströms

medellöshet, har Kongl. Maj:t vidare föreslagit, att såsom understöd

för hennes återstående lifstid måtte å Allmänna indragningsstatenåtbemälda

enka uppföras ett belopp af 300 R:dr för år, räknadt från den 1 Maj

1871, då det henne tillkommande nådår går till ända; Och får Utskottet,

efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar och

med åberopande af hvad ofvanberörda statsråds-protokoll innehåller,

hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande

nådiga förslag, må för aflidne Rektoren C. Rääfs

enka, Henrietta Katarina Rääf, född Nordström, å Allmänna

indragningsstaten uppföra ett årligt understöd

af 300 R:dr, att, från den 1 Maj innevarande år, under

hennes återstående lifstid utgå.

Sui^Tekt!!- 17:o; Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet remit
dotter1//IXf

te,ra<* m°Uon (N:o 45) har Herr F. Asker, under åberopande bland annat

Gustaf va Juli- af det outtröttliga nit, som aflidne Rektorn vid f. d. elementarskolan i

ana- Oefle, C. F. Viereck, under utöfningen af sitt lärarekall, i lifstiden ådagalagt,

samt hans förtjenster om lärobokslitteraturen, föreslagit, att den

pension, som Rikets åren 1853—1854 församlade Ständer med 200 R:dr

Banko eller 300 R:dr Riksmynt gemensamt beviljat bemälde Vierecks

tvänne ogifta döttrar, Sofia Ulrika Wilhelmina och Hedvig Gustafva

Juliana, med 100 R:dr Banko till hvardera, måtte, sedan den äldre systern

numera aflidit, till oafkortadt belopp få utgå till den öfverlefvande

systern Hedvig Gustafva Juliana Viereck; men då vid de sednast förflutna

riksdagarne enskilde motionärers framställningar om beviljande

af pensioner städse blifvit af Riksdagen lemnade utan afseende, samt

Kongl. Maj:t icke lärer sakna medel att, derest behofvet hos Kongl.

Maj:t anmäles och befinnes trängande eller omständigheterna i öfrigt

dertill föranleda, bevilja det tillfälliga understöd, som må pröfvas lämpligt,

hemställer Utskottet,

att Herr Askers ifrågavarande motion icke må till någon

åtgärd föranleda.

18:o.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

it

18:o. Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1868, 1869 och

1870 utgjort i medeltal 2 R:dr 69 öre kubikfoten, motsvarande 16 R:dr

99 öre för tunnan, eller 6 R:dr 49 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50

öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1841 års statsreglering beräknades,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då

stadgade grunder, de embets- och tjensteman m. fl., som före vidtagandet

af berörda'' statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder

beräknad spanmål, äro tillförsäkrade, måtte af Riksdagen bestämmas

till nämnda prisskilnad, 6 R:dr 49 öre för tunnan, till utgående

från allmänna indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den

spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för

närvarande utgör 569 tunnor, skulle således till bestridande af ifrågavarande

utgift erfordras i jemnadt tal en summa af 3,700 R:dr.

Utskottet hemställer,

att för de tjensteman, hvilka äro berättigade till spanmålstillökning

utöfver det i staterna beräknade pris

af 7 R:dr Banko, denna tillökning måtte för hvarje

under lönerna beräknad tunna spanmål bestämmas till

6 R:dr 49 öre.

19:o. Enär det för allmänna indragningsstaten uppförda förslagsanslag,

hvilket nu utgör 892,842 R:dr 1 öre, i följd af föreslagen öfverflyttning

af den till Femte Hufvudtiteln nu hörande indragningsstat,

borde ökas med 20,799 R:dr 98 öre, hvaremot öfriga äskade anvisningar

kunde antagas blifva ungefärligen motsvarade af de besparingar, som

genom äldre pensionstagares afgång uppkomma, så har Kongl. Maj:t,

af denna anledning och för vinnande af jemn slutsumma å Riks-staten i

sin helhet, föreslagit att ifrågavarande anslag för nästa statsregleringsperiod

måtte bestämmas till 913,642 R:dr 1 öre; men då Utskottet, på

sätt här ofvan är omförmäldt, ännu icke till behandling förehaft frågan

om den föreslagna öfverfiyttningen från Femte Hufvudtiteln, har Utskottet

ansett sig för närvarande icke böra tillstyrka den förhöjning i

förevarande anslag, som af berörda öfverflyttning skulle föranledas; hemställande

alltså Utskottet,

att anslaget till Allmänna Indragningsstaten må tillsvidare

uppföras till oförändradt belopp dock med den

jemkning, som för jemnande af Riks-statens slutsummor

kan blifva erforderlig.

Bih. till Biksd. Frat. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 11 Höft.

Angående

spanmålstillökning

för 411

del äldre löner.

Angående Allmanna

Indrag

ninysstatens

anslagsbelopp.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Arméens pensionering.

Kongl. Maj:t har vidare gjort framställning om beviljande af nedannämnda

extra anslag för år 1872.

20:o. I och för arméens pensionering har Kongl. Maj:t äskat dels

föi upprätthållande af arméens pensionskassas egenpensionering en summa

af 85,500 R:dr, eller enahanda belopp, som för innevarande år finnes

anvisadt, och dels för fortfarande tillämpning af nu gällande pensions■stater

af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860 ett kreditiv

å 245,000 R:dr, att användas till betäckande af den skilnad, som för

arméens pensionskassa under år 1872 kan uppstå genom den ifrågavarande

pensioneringens tillämpning.

Beträffande det förstnämnda af ifrågavarande anslagsbehof får Utskottet

erinra, att, enligt hvad Statsråds-protokollet (Bil. 3 a pag. 26)

gifver vid handen, det för år 1869 beviljade bidrag till enahanda belopp

som det nu äskade, eller 85,500 R:dr, lera nät ett öfverskott af 18,743

R:dr 84 öre. hvilket komine att till statsverket återlevereras, samt att,

enligt hvad Utskottet inhemtat, jemväl å de närmast föregående årens

anslag af lika belopp uppkommit icke obetydliga öfverskott, uppgående

för år 1866 till .................................... R:dr 17,554: 74,

,, 1867 » » 19,794: 07,

» 1868 » » 25,327: 17,

och synes alltså någon nedsättning af ifrågarande anslag nu utan olägenhet

kunna ega rum.

Vidkommande åter det till fyllnadspensioner begärda kreditivet

lör tillämpning af nu gällande pensioneringsstater för arméens befäl och

tjensteman, har Utskottet icke haft något att anmärka vid den beräkning

öfver detta behof, som i statsråds-protokollet finnes framlagd;

hvadan Utskottet hemställer:

a) att, för upprätthållande af arméens pensionskassas

egen pensionering, må för år 1872 på extra stat

anvisas ett kreditiv å 70,000 Riksdaler, med skyldighet

för pensionskassan, att till Riksgälds-kontoret

afstå det för året pensionskassan tillkommande förhöjda

vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna

och under enahanda vilkor i öfrigt,

som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis

utbetalas, med förbindelse för pensionskassans

direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas,

behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

19

huru stor del deraf för ändamålet varit behöfligt,

samt att, i händelse det lyftadc beloppet icke åtgått,

öfverskottet återlemna; och

b) att för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater

af den 9 Februari 1858 och den 6 November

1860 måtte för år 1872 anvisas på extra

stat ett kreditiv af 245,000 Riksdaler, att användas

till betäckande af den skilnad, som för arméens

pensionskassa under samma år kan uppstå genom

den ifrågavarande pensioneringens tillämpning och

att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den

1 April och andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse

för direktionen att, vid reqvirerande af

första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper

redovisa föregående årets utgift.

21:o. Slutligen har Kongl. Maj:t äskat att följande kreditiv måtte

anvisas, nemligen,

dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan

i stånd att till sjöförsvarets em bets- och tjensteman samt betjente,

som söka afsked, genast utgifva pensioner, enligt de för kassan nu gällande

pensionsgrunder, än äfven utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade

fyllnadspensioners utbetalande ............................................ R:dr 75,000:

dels för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade

gemenskap förunnade förbättrade pensionering » 40,000:

eller tillhopa R:dr 115,000: —

med direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet att å berörda

kreditiv under loppet af år 1872 lyfta hvad för omförmälda behof Dlifver

erforderligt.

Till förberörda ändamål äro för innevarande år såsom kreditiv anvisade

72,000 R:dr för fortsatt tillämpning af staten för pensionering

af sjöförsvarets einbets- och tjenstemän samt betjente, och 40,000 R:dr

för upprätthållande af den gemenskapen vid sjöförsvaret förunnade förbättrade

pensionering, och Kongl. Maj:t har alltså i förstnämnda hänseende

för år 1872 äskat en förhöjning af 8,000 R:dr.

Rörande behofvet af denna förhöjning är i statsråds-protokollet

(Bil. 4 pag. 41) hufvudsakligen anfördt, att Kongl. Maj:t ansett den

form af kreditiv, under hvilken de nu ifrågavarande bidragen till pensioneringen

utginge, böra föranleda den förändring i de för desammas be
-

Angående

pensionering

af Sjöförsvarets

cmbels~

och tjensteman

samt gemenskap

.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlutande N:o 18.

gagnande hitintills föreskrifna vilkor, att hvad som å ett års kreditiv

ej behöfver för pensioneringen under samma år användas, icke vidare

finge till ett påföljande år reserveras, men att, i sådant fall, förstnämnda

kreditiv ej kunde anses för sitt ändamål tillräckligt, enär, enligt uppgift

från direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan, till pensionering af

sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente för år 1869 erfordrats

statsbidrag af 73,306 R:dr. Till samma kassa utginge dessutom, enligt

Kongl. Brefvet den 18 Januari 1853, från Femte Iiufvudtitelns allmänna

besparingar ett belopp af 1,905 R:dr, i afseende å hvilket statsbidrag

blifvit meddeladt, att, sedan vid 1850—1851 årens riksdag Rikets

Ständer — jemte det de, för sin del, medgifvit att de vakans- och

förslagsliggetids-löneinnehållningar, hvilka dittills, vid inträffade ledigheter,

tillfallit Civilstatens pensionskassa, Arméens pensionskassa och

Amiralitets-krigsmanskassan, finge upphöra — beviljat såsom bidrag till

ersättning för den förmån, hvaraf dessa kassor genom förändringen skulle

gå i mistning, ett årligt anslag af 5,000 R:dr Banko, att på Riks-statens

Nionde Hufvudtitel uppföras till Kongl. Maj:ts disposition, såvida Kongl.

Maj:t funne för godt att af de på hufvudtitlarne härigenom uppkommande

ökade besparingar anvisa de summor, hvilka utöfver dessa 5,000

R:dr Banko såsom ersättning åt förenämnda pensionskassor erfordrades;

så hade Kongl. Maj:t genom ofvanberörda nådiga bref förständigat Förvaltningen

af Sjö-ärendena att tillse, det af lönebesparingarne å Femte

Hufvudtiteln i första rummet från och med år 1852 beräknades och

utginge den ersättning, som, utöfver beviljad t anslag, borde tillkomma

Amiralitets-krigsmanskassan för de densamma förut anslagna, men frångångna

förslags-liggetidsbesparingar; och hade denna ersättning sedermera

utgått med omförmälda belopp af 1,905 R:dr.

Då emellertid en dylik anvisning på kommande tillfälliga besparingar

icke borde längre fortfara, har Kongl. Maj:t, med anledning häraf

och på grund af hvad ofvan är anfördt, föreslagit det först omförmälda

kreditivets förhöjning till 75,000 R:dr, i hvilket belopp då jemväl vore

inbegripen ersättning för ofvannämnda 1,905 R:dr, som i sådant fall

icke vidare skulle komma att från hufvudtitelns allmänna besparingar

för ändamålet utgå.

Jemlikt särskilda nådiga föreskrifter ingår omförmälda ersättning

för mistade löneinnehållningar till den under Amiralitets-krigsmanskassan

hörande enke- eller grati alfond en, och dd således dessa medel användas

för annat ändamål än det, hvartill ifrågavarande för uppehållande af

pensioneringen för sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente

beviljade kreditiv är afsedt, dä, på sätt ofvan är omförmäldt, Rikets

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

21

Ständer begärt att ersättningen måtte anvisas å hufvudtitlarnes allmänna

besparingar, dit de besparade lönerna numera ingå, samt dä enahanda

anvisning af samma anledning förefinnes å allmänna besparingarne under

Andra, Fjerde, Sjette, Sjunde och Åttonde Hufvudtitlarne, torde ofvanberörda

ersättningsbelopp, 1,905 R:dr, lämpligast böra äfven framgent

af Femte Hufvudtitelns allmänna besparingar utgå och således den af

Kongl. Maj:t äskade kreditivsumma 75,000 R:dr kunna med samma

belopp, eller i rundt tal 2,000 R:dr, nedsättas; hvadan Utskottet, som

vid det för gemenskapens pensionering begärda kreditiv icke haft något

att erinra, hemställer,

att Riksdagen måtte Kongl. Maj:ts förevarande nådiga

framställning på det sätt bifalla, att för år 1872 följande

två kreditiv på Statskontoret anvisas, nemligen:

för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan

i tillfälle att till sjöförsvårets embets- och

tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva

pension, enligt de för kassan gällande pensioneringsgrunder,

än äfven utgöra tillgång för de dem

tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande

..........................................................R:dr 73,000: —

samt för upprätthållande af den sjöförsvarets

afskedade gemenskap förunnade

förbättrade pensionering ...... » 40,000: —

tillhopa R:dr 113,000: —

med rättighet för direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan

att å dessa kreditiv under loppet af år

1872 lyfta hvad som för omförmälda behof blifver

erforderligt.

Stockholm den 9 Mars 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Reservationer:

Vid 2:dra punkten (angående pensionsväsendet):

af Herrar Carl Ifvarsson, Liss Olof Larsson, E. Key, Ola Bosson

Olsson och Sven Nilsson i Efveröd, hvilka, med liufvudsakligt biträdande

af det utaf 1869 års Riksdags Stats-Utskott i Utlåtandet N:o 40 punkten 1

uti enahanda ämne gjorda förslag och under åberopande af den der

intagna motivering, förenade sig om följande hemställan:

att Riksdagen måtte anhålla, att Kongl. Maj:t behagade

tillse, om icke Staten skulle kunna helt och hållet

befrias från skyldigheten att pensionera sina embetsoch

tjensteman derigenom, att åt desse bereddes tillfälle

att i en allmän lifförsäkrings- och pensionsanstalt

vinna inträde mot afgifter, som till en början må af

Staten bekostas, för att sedermera af tjenstemännen

sjelfva utgöras emot viss tillökning i aflöningen, der

sådant anses erforderligt, och att Kongl. Maj:t täcktes

låta utreda lämpligaste sättet för tillvägabringande af

en sådan lifförsäkrings-anstalt, samt till Riksdagen aflåta

de förslag, som af en dylik utredning samt af öfriga

förekommande omständigheter kunna föranledas, äfvensom

att Riksdagen måtte till bestridande af kostnaderna

för nämnda utredning anvisa ett extra anslag

för år 1872 af 10,000 R:dr.

Vid 5:te punkten (angående pension för Sergeanten C. J. A. Gyllenh

am mar):

af Herrar Friherre F. A. Funck, F. Brusewitz, E. af Klint och

Grefve L. af Ugglas.

Vid 9:de punkten (angående pension för extra Bataljonsläkaren

Brovalls enka):

af Herrar E. af Klint och Grefve C. Beckfriis.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Stcits-Utskottets Utlåtande N-.o 18.

Tabell öfver de ordinarie anslagen

1871 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Förslagsanslag:

Indelt ränta

och ersättning

för

indragna

räntor.

Indelt tionde

och

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis

k 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Summa |

Riksmynt.

R:dr.

98,48550

R:dr.

70,21950

193,058 98

46.295

3,239

5,000

74.000

16

ö. I R:dr.

Knb.f.

24,713

25,315

k.

H:dr. u.

R:dr.

98,48550

70,219

50

51,897

93i 244,956 91

—S 46,295 —

2j 53,161 92j 56,401

5,000

- 74,000 —

490,298 14

-1 50,028 5 105,0591851 595,357 99

Pensions- och Indrag
A.

Pensious
Civilstatens

Pensionskassa:

Peusiousstaten för civile emDito

för deras enkor och omyuErsättning

för mistade löneDito

för nådars- o. begrafningsFör

pensionering af kommite

dessa tjenstemäns enkor

Arméens Pensionskassa:

Pensionsstaten för militäre erasamt

underofficerares enkor

Ersättning för mistade löneinDito

för nådårs- och begrafgar

.......................................

Wadstena Krigsmanshuskassa ...

Amiralitets-krigsmanskassan:

Förra anslaget under denna

Ersättning för mistade löneDito

för nådårs- och begraf
gar

.......................................

Invalidhus fonden ........................

För blesserade Öfver- och UnBidrag

till handelsflottans pente

utgå, Förslagsanslag (förut

Nuvarande beloppet ...............

Tillkommer, förhöjning...........

under

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stais-Utskottels Utlåtande N:o 18.

85

under Riks-statens Nionde Hufvudtitel.

Förslag till blifvande Riks-stat:

F ö v s lags a n 8 l a g:

I Indclt ti
-

Pcnningar.

iiings-staterna:

staten.

bets- och tjensteman 37,500: —

diga barn.................. 45,000: —

innehållningar .......... 2,245: 50.

hjelpsbesparingar...... 6,540: —

sions-landtmätarejem
och

barn .................. 7,200: —

bets- och tjenstemäns

och barn.................. 37,500: —

nehållningnr ........... 4,639: 50.

ningshjelpsbesparin
.

........................... 28.080: —

titel......................... 43,100: —

innehållningar ......... 615: —

ningshjelpsbesparin

................................ 2,580: —

deroffieerare, Reservationsanslag,

sionsstat, att af tullmedlen direkReservationsanslag):
.

........ 74.000: —

................................ 4,000: — j

Indclt ränta

1 och ersättning

för

i indragna

i räntor.

onde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

K: dr.

H;dr. i ö. K:dr. j o.

Oindelt spanmäl.

Mått.

Värde förslagsvis

å 2

E:dr 10 öre

kubikfoten.

98,485:50

Kub.f. k. E:<lr.

70,219:50

193,058 981

46,295

3,239

5,000

24,713

16 —

78.000—,--

25,315

51,897

93

53,161

Summa

Riksmynt.

K: dr. o.

98,485 50

92;

Transport 1 494,29844;---|—|--j—| 50,028j 5| 105,059 85,

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 11 Rätt.

70,21950

244,95691

46,295!—

56,401 8

5,000

78,000- 599,357 j99

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Utlåtande N:o IS.

1871 års Iviks-stat anslår;

i

F ö r s l a g s a n sia g:

'' Indclt ti- I ~ ~ "

j Indelt ränta j onde och! Oindelt spanmäl.

Penningar, j och ersätt-j ersättning I.....

ning för j för in
-

indragpa

räntor.

R:dr.

; ö. I Rdr. I ii.

Tpt

490,298:14

30,000— —

2,000—: —

6,000— j —

dragna

tiondeanslag.

:

Mått.

Värde förslagsvis

k2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Sann ma

Riksmynt.

Bsdr. ö. Kub.f. i k. 1 R:dr.

i ö. R;dr.

— 50,028'' 5 105.059 85! 595,357 99

Ög.-r! 528.298''14!

: 30,000i—| Bidrag till folkskolelärares pen
2,

000—j Bidrag till folkskofelärarnes cnkei

-| 6,000—j Bidrag till Kongl. Theaterns phi
-

-150,028 5''105,059 85'' 633,357 99

889,897 12 2.729 72 151 75, 30, 2, 63 42 892,842 1

S:a 1,418,195 26 2,729 72 151 75 50,058! 7 105,123127! 1,526,200-

B. Allmänna

För diverse föremål, Turslags
2____

(ifr-C ti ''t- -i

* *" -----”''er** iMJtf

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stnts-Uiskottets Utlåtande N:o 18.

och pupillkassa

sionskassor .....

Förslag- till blifvande lliks-stat:

J<’ ii r & f a >j s a n .« / a >/:

In del t ti- j

i Indelt ränta i onde och I

Oindelt spamnål.

Penningar.

i

och ersätt- ning för

indragna

räntor.

ersättning

för in- dragna

tionde- anslag.

Män.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubik- foten.

Riksmynt.

)

R:dr. I ö.

R:dr. ; ö.

R:<lr.

Ö,

Kub.f.

k.

R:dr. ö.

K:dr. j ö.

494,29814

—...... —

—

—

50,028

5

105,059 85

599,357199

30,000 —

2,000 —

6,000 —

— i—

—

—

—

----- __

30,000 —

2,000 —

6,000 —

----—

—

—

—

----j

532,298)14

i

\

50,028

K

105,059185

637,357)99

''

0

lndragningsstaten.

j ] I

mtla9..................................... | 889,897 jiaj 2,729 72

Summa 1,422,195 26j 2,721*172

15175

30

6342) 892,842| lj

151 75 50,058 7 105.1232711,530,200-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stafs-UtsJcottets Utlåtande N:o 18.

Litt. B.

Allmänna Indragningsstaten.

Ny anvisning.

Statsutskottet

föreslår: j

R:dr. |öre.

Soldaten Gustaf Muntefs enka, Maja Stina Svensdotter Munter......... 50: —i

samt hvarje af hennes och Munters tre minderåriga barn. dottern

Cajsa Lisa, samt sönerna Johan Ludvig och Gustaf Gottfrid, ett

belopp af 25 R:dr att utgå intilldess de uppnått 15 års ålder ... 75: —

Vaktknekten vid Linköpings länsiangelse Nils Nilsson................................

Löjtnanten vid Valmar regemente Philip von Krusenstjema.....................

Till understöd åt qvarlefvande i behof stadde landtvärnsman .....................

Professoren J. S. Bagges enka, Anna Margaretha Ödman...........................

Länsmannen i norra distriktet af Walbo härad i Elfsborgs län Emanuel

Sandberg ......................................................................................................j

Förre underjägaren å kronoparken Vestra Kinneskogen i Skaraborgs län

Conrad Iloos............................................................................................ |

Ersättning åt arrendatorn af indragna häradsskrifvarebostället Störa Hjer-j

petorp N:o 1 i Elfsborgs län, Jonas Niclasson, att under återstående

arrendetiden från och med år 1871 utgå.....................................................j

Adjunkten vid elemeutarläroverket i Wisby,_ Per Arvid Säve.....................i

Dito „ dito i Jönköping, Johan August Lagerqvisv

Rektorn vid elementarläroverket i Carlskrona, Carls Rääfs enka, Henrietta

Katharina Nordstrom att utgå från den 1 Maj 1871 .................................

Summa

125 1 - 400 j —!

450 -I

20,000 j —

500 —!

525 —

150 —

37 50

2,000 i —

1,125! —

300 —

25,612

50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-TJtsleottets Utlutande N:» 18.

29

Litt. O.

Tabell öfver de extra ordinarie anslagen under Riksstatens

Nionde Hufvudtitel.

Pensionsstaten.

Arméens Pensionskassa:

Stnts
Utskottet
föreslår:
R:dr.

''öre.i

I

För upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering,

kreditiv ......................................................<0,000: !

„ fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater för

arméens befäl och tjensteman, kreditiv........................... 245,000: —.315,000

Ainiralitets-krigsinanskassan:

För fortsatt tillämpning af staten för pensionering af sjöförsvarets

embets- och tjensteman samt betjente, kreditiv 70,000:

„ upprätthållande af den gemenskapen vid sjöförsvaret förunnade

förbättrade pensionering, kreditiv....................... 40,000: -1113,000'' —

Snmma|428,000j —

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.