Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, i fråga om afskrifning ur Kronans jordebok och räkenskaper af Böle bys skattelaxfiske.

1871-03-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:26, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, i fråga om afskrifning ur Kronans jordebok och räkenskaper af Böle bys skattelaxfiske.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

13

N:o 26.

Ank, till Riksd, Kansli d. 7 Mars 1871, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, i fråga om afskrifning

ur Kronans jordebok och räkenskaper af Böle bys skattelaxfiske.

(I- A.)

Sedan, i anledning deraf att Umeå eif, som fordom flutit midt emellan Ytterhiske

och Böle byar i Umeå socken, sedermera småningom tagit annan riktning

emot förstnämnda bys land och derstädes förorsakat utskärningar, hvarigenom byamännen

förlorat en högst betydlig del af sin odalåker, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Westerbottens län, medelst utslag den 20 December 1862, tillåtit Ytterhiske

byamän att, för strömfårans ledande i dess ursprungliga riktning till förekommande

af vidare utskärningar, upptaga en kanal öfver Bölesören och Boställsören

samt utrifva det till Böle by hörande skattelaxfiske, emot skyldighet att till

Böle byamän utgifva ersättning derför 3,500 R:dr Riksmynt ; så hade, enligt hvad af

ofvanberörda, den 26 sistlidne Januari afgifna och under N:o 13 i l:a samlingen af Bihanget

till Riksdagens protokoll intagna, nådiga Proposition inhemtas, A. Schildt

och Kaptenen L. A. von Hedenberg med flera Ytterhiske byamän, hvilka åtagit

sig utförandet af berörda kanalarbete och genom särskild afhandling med Böle

byamän förbundit sig att från och med år 1869 ansvara för den för nämnda fiske

utgående ränta af 1 tunna 15 marker saltad lax, motsvarande 54 R:dr 9 öre R:mt

ständig penningeränta, för egen del och såsom ombud för Böle byamän, uti en till

Kongl. Maj:t ställd och af dess Befallningshafvande insänd och förordad ansökning,

underdånigst anhållit, att enär fiskets raseraude varit nödvändigt för utförande af

förutnämnda arbete, som vore af så allmän nytta, att Ytterhiske byamän, hvilka

redan under den förflutna tiden lidit mycket genom förstörelsen af deras bästa och

nästan enda åker, borde befrias från andra kostnader än dem, som arbetets fullbordande

och framtida underhåll förorsakade utöfver det genom Kongl. Brefvet den 6

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.

November 1868 dertill beviljade statsanslag af 10,000 R:dr R:mt, samt sökänderna

sålunda billigtvis icke borde vara för framtiden ansvarige för ifrågavarande fiskeränta,

sedan fisket blifvit utrifvet, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig

Proposition derom, att Böle byamän måtte varda befriade från nämnda fiskeräntas

erläggande.

Uti häröfver på nådig befallning afgifvet underdånigt utlåtande af den 4 April

1870 hade Kammar-kollegium dels upplyst, att ifrågavarande fiske blifvit genom

Kollegii skattebref den 14 Oktober 1851 till skatte upplåtet åt Böle byamän emot

en köpeskilling af 33 R:dr 16 sk. Banko samt en årlig ränta afl tunna 15 skålpund

salt lax, motsvarande 54 R:dr 9 öre R:mt, enligt ränteförvandlingsuträkningen, hvaruti

fisket, på grund af Kollegii jordeboks-divisions beslut den 23 Juni 1869, upptagits

såsom en särskild lägenhet utan fördelning af räntan på hemmanen i Böle by; dels

ock anfört, att, då fisket vore onyttiggjordt för Böle byamän, och Ytterhiske hemmansegare,

som åtagit sig att ansvara för räntans utgörande, måste i och för vattenafledningen,

som afsåge att återföra elfven i dess ursprungliga strömfåra, vidkännas

stora kostnader utöfver statsanslaget, Kollegium ansåge sig i underdånighet

böra tillstyrka, att ifrågavarande fiske med dess ränta finge afskrifvas ur Kronans

jordebok och räkenskaper; och har Kongl. Maj:t, med afseende på hvad i

ärendet förekommit, föreslagit Riksdagen att för dess del medgifva, att ifrågavarande

fiske med dess ränta må från och med år 1872 är Kronans jordebok och räkenskaper

afskrifvas.

Yid behandling af ofvanberörda, till Stats-Utskottet remitterade nådiga framställning

har, efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar, Utskottet

funnit anledning att inhemta Fiskeri-intendentens yttrande, huruvida, efter det

ifrågavarande laxfiske blifvit utrifvet och förstörd t, Böle eller Ytterhiske byamän

kunde antagas hafva blifvit urståndsatte att draga sådan fördel af den egarne till

Böleå f. d. kronofiske tillkommande fiskerätt, att desamma skäligen icke vidare borde

betungas med den ränta för nämnda fiske, som för närvarande till Kronan utginge;

och har till följd häraf, bland annat, följande blifvit Utskottet meddeladt:

»Efter det Böleå kronofiske blifvit bortrifvet, kommer den fisk, som i detta

fiske skulle blifvit fångad, om fisket fått qvarstå, de fiskvattensegare till godo,

hvilka ega fiskerätt och hafva fiskeställen invid och närmast ofvanför det ställe,

hvarest kronofisket förut var beläget. Huruvida å Böle och Ytterhiske byars vattenområde

sådana fiskeställen finnas, att dessa byamän, sedan kronofisket blifvit

bortrifvet, kunna med nät, not, laxryssjor, tinor eller andra fiskebragder, genom

hvilkas utsättande ingen förändring af strömmens riktning förorsakas, utöfva fiske

invid sina stränder och sålunda äfven i afseende på laxfångst tillgodogöra sig fördelarne

af kronofiskets bortrifvande, kan med full bestämdhet och visshet icke afgöras,

annat än efter undersökning på stället; men då af Konungens Befallningshafvandes

utslag af den 20 December 1862 framgår, att Böle byamän, såsom vilkor

för sitt medgifvande till den företagna strömregleringen, fordrat bland annat att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stat s-Ut ikottets Utlåtande N:o 26.

15

fortfarande få idka fiske vid sin strand utan dambyggnad, och då af Majoren Adelskölds

i Konungens Befallningshafvandes utslag intagna utlåtande i ämnet inhemtas,

att äfven å norra stranden funnits antagligen Ytterhiske byamän tillhöriga fisken,

hvilka man vid strömregleringen måhända icke behöft förstöra, finnas skäl

att antaga, att såväl Ytterhiske som Böle byamän äro i tillfälle att äfven efter

strömregleringen utöfva en lönande fiskfångst och sålunda kunna fortfarande i främsta

rummet tillgodogöra sig den fiskerätt, som förr tillkommit egarne till Böleå

kronofiske.»

Deremot har af förekommen anledning följande intyg jemväl blifvit Utskottet

meddeladt:

»Att det å s. k. Böle örn uti Umeå eif af Böle byamän begagnade laxfiske,

hvilket, till följe af sagde örs genomgräfning, numera blifvit oanvändbart, icke kan

med hopp om framgång till annan del af byns strand förflyttas, emedan såväl vattnets

djup och bottnens beskaffenhet som hufvudsakligen den riktning längs motsatta

stranden strömfåran här tager ingenstädes erbjuder lämplig lokal för sådant

fiskes anläggande; det varder härmed intygadt. Umeå den 11 Februari 1871.

J. O. Hamrin. Axel Orstadius.

Kronofogde. Kom. Landtm.; föreståndare för

Umeå laxodlingsanstalt.”

Då för närvarande icke med säkerhet kan utrönas, huruvida vederbörande

strandegare blifvit för all framtid urståndsätta att medelst begagnande af sådan fiskeredskap,

genom hvars utsättande någon uppdämning eller förändring af strömmens

riktning icke förorsakas, eller ock annorledes, i mer eller mindre mån draga

fördel af den fiskerättighet, som åtföljt det förra kronolaxfisket i nämnda eif, har

Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka, att berörda fiske finge, på sätt Kongl.

Maj:t föreslagit, ur Kronans jordebok och räkenskaper för alltid afskrifvas; men

enär, genom hvad i ärendet förekommit, synes vara ådagalagdt, att i följd af de

åtgärder, som för strömfårans ledande i sin ursprungliga riktning blifvit vidtagna,

hinder för vederbörande strandegare uppstått att åtminstone för den närmaste framtiden

draga fördel af den fiskerättighet, för hvars begagnande ifrågavarande ränta

blifvit åsatt, får Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning endast i så

måtto må bifallas, att Riksdagen för sin del medgifver, att den

ofvannämnda fiske åsätta ränta får, från och med år 1872, så

långe den fisket åtföljande fiskerättighet icke utöfvas, i Kronans

räkenskaper afkortas.

Stockholm den 7 Mars 1871.

På Stats-Utskottets vägnar;

Arvid Fr:son Posse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.