Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33

1871-03-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:33, Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

5

J¥:o 33.

Ank. till Riksd. Kansli den 16 Mars 1871, kl. 2 e. ra.

Utlåtande., i anledning af väckt motion, angående eftergift af den

Rådmannen L. 0. Peterson m. fl åliggande skyldighet att

erlägga ränta å ett Kronan tilld&mät ersättningsbelopp.

(I. A.)

Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt och till Stats-Utskottet remitteiad

motion (N:o 155) har Herr O. F. Brunberg föreslagit, att Riksdagen för sin del matte

medgifva, att Rådmannen L. O. Peterson i Carlskrona, Kapitenen vid flottans nya reservstat

V. Kleman och Majoren vid Skärgårdsartilleriet L. Andersson befriades från att

till Staten betala ränta å den summa af 10,992 R:dr 39 öre R:mt, som de i följd af felaktig

tillämpning af besigtningsreglementet blifvit dömde att till betäckande af Statens

förlust inbetala.

Enligt hvad uti en vid motionen fogad promemoria hufvudsakligen omförmäles,

hade sistnämnde tvenne personer i Juni månad 1860 verkställt besigtning på ett parti

hampa, bestående af 800 centner, som af handelsbolaget under firma Palander & Comp.

skulle till Kongl. Flottan levereras. Vid besigtningen blef hamppartiet godkändt och leverantören

erhöll sin betalning. Sedermera yppades felaktigheter vid besigtningen. 1 anledningen

deraf förordnades om ny besigtning, som verkställdes af andra personer. Dervid

godkändes blott 385 centner 27 skålp. af hamppartiet; återstoden deraf kasserades. Undersökning

om förhållandet egde rum vid Krigsrätt, hvarefter målet öfyerlemnades till

Krigshofrättens pröfning och afdömande. Genom utslag den 2 Augusti 1861 dömdes

besigtningsmännen vid den första besigtningen för dervid begångna felaktigheter till kriminelt

ansvar och förpligtades, eu för alla och alla för en, att godtgöra den förlust, som

Kronan kunde visas i följd af de utaf dem begångna felaktigheter hafva lidit eller framdeles

komma att vidkännas. Detta utslag blef af Kongl. Maj:t under den 4 Februari

1862 faststäldt. Sedermera utfördes å Kronans vägnar talan i fråga om ersättningsbeloppet,

först emot leverantören och besigtningsmännen gemensamt, men, sedan leve
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskotteta Utlåtande N:o 33.

rantoren blifvit frikänd, allena emot besigtningsmännen. Efter omvexlande domslut fingo

besigtningsman nen, genom Hofrättens öfver Skåne och Blekinge dom af den 21 Maj

1869, sig ålagd t att, mot de det berättigades att fritt förfoga öfver den kasserade delen

af hampen, som under rättegången förblef i Kronans vård, till Kronan utbetala hvad

denna för samma del af hamppartiet utgifvit med 10,992 R:dr 39 öre, jemte 6 procent

ranta från den dag utbetalningen egt rum, eller den 22 Juni 1860. Denna dom öfverklagades

af besigtningsmännen, dock endast så vidt det rörde den fastställda räntan

Derjemte anhöllo de hos Kongl. Maj:t att, derest Hofrättens dom i den fullföljda delen

skulle gillas, Kongl. Maj:t måtte täckas af gunst och nåd befria dem från utgifvande af

berörda råntebelopp. Genom utslag den 13 Januari 1870 förklarade Kongl. Maj:t

.e,"r.r,t,d’ att besigtningsmännen icke rätteligen iakttagit hvad för sakens underdåniga

fullföljd dem alegat och att till följd deraf hvad de anfört för vinnande af ändring i Hofrattens

dom icke kunde komma under pröfning; dock öfverlemnades nådeansökningen

jemte haiidlingarne i saken till Kongl. Sjöförsvars-departementet, på hvars underdåniga

oredragmng Kongl. Maj:t, i betraktande af hvad i saken förekommit, enligt nådigt Bref

en 11 November 1870, förklarade sig icke hafva funnit skäl att vid ansökningen fästa

naugt afseende. Denna utgång antages, enligt berörda promemoria, möjligen hafva varit

oranledd af det skal, att Kongl. Maj:t icke kunnat efterskänka hvad numera utgjorde

en Kronans genom domstols beslut fastställda fordran utan aflåtande af nådig Proposition

i ämnet till Riksdagen, hvarom dock uttrycklig anhållan icke blifvit i nådeansökningen

framställd.

Da emellertid fragan så nyligen utgjort föremål för Kongl. Majits pröfning i

nadevag, dervid alla de billighetsskäl, som till grund för motionärens framställning blifvit

anförda, tagits i öfvervägande tillika med hvad de för Utskottet ej tillgängliga handlngarne

i rattegangarne för öfrigt må innehålla, och då, i händelse den utgång frågan

erhållit skulle, pa sätt motionären antagit, hafva varit föranledd af ofvannämnda besigtningsmäns

underlåtenhet att uttryckligen anhålla om aflåtande till Riksdagen af nådig

Proposition i amnet, det lärer vara vederbörande obetaget att hos Kongl. Maj:t ånyo

framställa den underdåniga anhållan, hvartill billigt fog i saken kan förefinnas, hemställer

Utskottet,

att motionärens framställning i ämnet för närvarande icke må till

någon Riksdagen^ åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 Mars 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.