Utlåtande, i anledning af väckt motion om, ejtergift af den rätt Kronan kan ega till qvarlåtenskapen efter af lidna Emma Ulrika Welin.
1871-03-16 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1871:36, Utlåtande, i anledning af väckt motion om, ejtergift af den rätt Kronan kan ega till qvarlåtenskapen efter af lidna Emma Ulrika Welin.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.
NfeO 36.
Ånk. till Riksd. Kansli d. 16 Mars 1871, kl. 2 s. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om, ejtergift af den
rätt Kronan kan ega till qvarlåtenskapen efter af lidna
Emma Ulrika Welin.
(I. A.)
Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt och till Stats-Utskottet
remitterad motion (N:o 18) har Herr S. Brolin föreslagit, att Riksdagen måtte
medgifva, att den å Kongl. Maj:ts och Kronans vägnät väckta klandertalan i
afseende å ett af ogifta Emma Ulrika Welin upprättadt testamente måtte få
förfalla, under vilkor att åklagaren tillkommande anmärkningsprocent finge ur
Welins bo utgå.
A.f motionen bilagda handlingar inhemtas hufvudsakligen, hurusom bemälda
Welin den 4 Juni 1867 utan kända arfvingar aflidit; att bouppteckning
efter henne blifvit i laga ordning förrättad, dervid sterbhusets behållning befunnits
uppgå till 3,761 R:dr 25 öre; att då öppnats ett med den aflidnas
sigill försegladt testamente af följande innehåll:
“Testamente.
Min yttersta vilja är: att efter min död min lilla qvarlåtenskap fördelas
på följande sätt: samt att löjtnant C. T. Ablberg ville hafva godheten utföra
den:
4
Stats-TJtshottets Utlåtande N-.o 36.
l:o) Löjtnant Ahlberg skall behålla 1,000 R:dr R:mt såsom ett litet tacksamhetsbevis
för allt det besvär, han haft för mig.
2:o) 300 R:dr R:mt skall kamrer C. Sandberg i Kammarkollegium i Stockholm
hafva, eller också hans familj, i händelse af hans frånfälle.
3:o) 200 R:dr R mt till mamsell Ulrika Schinkler i Stockholm.
4:o) 200 R:dr R:mt till mamsell Maria Tempelman i Stockholm.
5:o) 500 R:dr Runt till doktor G. Setterblad.
6:o) 500 R:dr R:mt till studenten Anders Bitzén.
7 o) 150 R:dr R:mt till begrafningsomkostnader.
8:o) 150 R:dr Runt till en svart klädning åt hvar och en af jungfrurna
och handskar åt drängarne på det ställe jag vistats.
9:o) 50 R:dr Runt till Petter’s på Härlingstorp.
10:o) 50 R:dr Runt till Sven’s, som nu äro hos Adelskölds.
ll:o) 50 R:dr R:mt till Ollonqvist på Husgärdet.
l2:o) 50 R.dr Runt till doktor Sylvén.
13:o) 50 R:dr Runt till Anna Majas mor.
14:o) 50 R:dr Runt till den som sköter mig medan jag är sjuk.
15:o) 300 R:dr Runt skall delas till de fattiga i Wåmbs socken.
16:o) Min sparbanksbok skall Olle och Hanna Carlander dela.
l7:o) Mina kläder få patron Andersons barn — utom
(Den svarta schalen till fru Ahlberg.
Den blå kjorteln till Anna A.
Den bästa svarta sidenklädningen till Hilma ("i all tysthet")
om hon vill ha den.
Löjtnant Ahlberg skall ha min silfverklocka.
Fru Ahlberg, sockertången.
Sven Ahlberg, silfvergräddskålen.
Anna Ahlberg, guldkedjan och bernstenshjertat.
Bia, silfvergarnityret, borsten med silfverbeslag och den lilla porslins
asken.
Carl, askarne med silfverlocken.
Ulla Ahlberg, guldbroschen. -. ■ -i i
Lille Gustaf, den lille silfverbägaren.
Hilma Sandeberg, hårarmbandet med guldlåset.
Kapten Sandeberg, ljussaxbrickan som jag sytt och ljus-saxen.
Tante Carlander, den lilla Christusbilden.
Christoffer C., en silfverslant sedan Ferdinand VII.
Marie Dafgård, min guldring som jag vanligtvis nyttjat.
Hilda Reuterman, min guldring med röda stenen.
Hanna Carlander, min bibel.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 36.
5
Olle Carlander, silfverslanten hvarpå står “Gud mitt hopp."
Algoth Carlander, en silfvermatsked.
Josef Carlander, en silfvermatsked.
Jungfrun Carin, silfverströskeden.
Emma Welin,
Att mamsell Emma Welin i vår gemensamma närvaro förklarat sig hafva
författat förestående handling, såsom innehållande hennes yttersta vilja, och att
vi såsom tillkallade testamentsvittnen, funnit henne detta gjort vid sundt förnuft
och med fri vilja intyga. Husgärdet den 28 Juni 1866.
Gust. Th. Setterblad A. Bitzén
Med. Cand. Stud.”
Vidare inhemtas, att detta testamente blifvit i behörig ordning bevakadt,
och de under testamentet tecknade vittnena inför domstol på ed afhörde, dervid
de intygat riktigheten af hvad vittnesmeningen innefattade i afseende å tillkomsten
af berörda testamente, hvars innehåll varit vittnena obekant; att advokatfiskal
i Kammarkollegium å Kronans vägnar till Kåkinds häradsrätt instämt
ofvanbemälda testamentstagare och yrkat testamentets ogillande på den
grund, att vid dess upprättande icke närvarit andra personer än förbemälde
Setterblad och Bitzén, hvilka, såsom sjelfva testamentstagare, varit jäfvige att
testamentet bevittna, samt att qvarlåtenskapen såsom danaarf måtte Kronan tillfalla;
att häradsrätten, genom utslag den 1 Mars 1869, på anförda skäl förklarat,
det Kronans klandertalan ej kunde till pröfning upptagas; men att
Göta Hofrätt, der advokatfiskalsembetet efter vad fullföljde Kronans talan, medelst
dom den 28 Januari 1870 upphäfde häradsrättens utslag och visade saken
åter till häradsrätten, hvilket domslut sedermera blifvit af Kongl. Maj:t
under den 31 sistlidne December gilladt; utvisande för öfrigt åtskilliga af motionären
till Utskottet ingifna intyg, att de fleste af testamentstagarne voro i
mer eller mindre behof af hvad dem blifvit genom testamentet tillagdt.
Uti en likartad fråga, som vid 1868 års riksdag behandlades, har dåvarande
Stats-Utskott (se dess Utlåtande N:o 23 lista punkten) bland annat
yttrat, att då full moralisk visshet vunnits derom, att testators vilja varit, det
hans qvarlåtenskap skulle tillfalla en viss uppgifven person, syntes det Utskottet,
hvilket det icke tillkomme att yttra sig i den på domstols pröfning beroende
rättsfrågan, att det icke kunde vara staten värdigt att beröfva testamentstagaren
berörda medel, om än testator icke förstått att åt sin vilja gifva en
uridiskt bindande form; hvadan och då under sådana förhållanden rättegån
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.
gens fortsättning syntes Utskottet böra undvikas, Utskottet hemställde, att Riksdagen
för sin del mätte medgifva, att den rätt Kronan kunde ega till testator»
qvarlåtenskap måtte till förmån för testamentstagaren eftergifvas.
Då denna hemställan blifvit af Riksdagens begge Kamrar bifallen, och
då enahanda förhållanden nu äro för handen, tvekar icke nuvarande Statsutskott,
som lifligt delar den åsigt, hvilken ligger till grund för Riksdagens
nyssberörda, af Kongl. Maj:t sedermera jemväl gillade beslut, att hemställa,
det Riksdagen måtte för sin del medgifva, att den rätt
Kronan kan ega till qvarlåtenskapen efter ogifta Emma
Ulrika Welin må, till förmån för de uti hennes testamente
omförmälde personer och ändamål, eftergifvas.
Stockholm den 16 Mars 1871,
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Frison Posse.
T
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1871:36 Skrifvelse, i anledning af väckt motion om eftergift af den rätt Kronan kan ega till qvarlåtenskapen efter aflidna Emma TJlrika Welin. s. 5 i texten