Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om grundskatternas aflösning m. m.

1871-03-21 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:39, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om grundskatternas aflösning m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

1

N:o 39.

Ank. till Riksd. Kansli d. 21 Mars 1871, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om grundskatternas aflösning

m. m.

(I. A.)

I detta ämne hafva inom Riksdagens Andra Kammare blifvit väckta fyra

särskilda, till Stats-TJtskottet hänvisade motioner, nemligen:

l:o af Herr S. Johnsson från Jönköpings län, hvilken (se motionen N:o 24)

hemställt, att ordinarie räntan och kronotionden må aflösas genom kapitalisering

och årlig amortering, på sätt ett af motionären uppgjordt förslag utvisade, eller

på ännu bättre sätt, och att amorteringen finge taga sin början redan med år

1872, eller, om sådant ej kunde ske, så snart möjligt vore.

2:o af Herrar Anders Andersson, J. V. Lundqvist, S. Magnusson, Magnus

Svensson och Joh. Jonson, alla från Skaraborgs län (se motionen N:o 94), hvilka föreslagit,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t behagade

infordra såväl allmänna hypotheksbankens som de särskilda hypotheksföreningarnes

yttranden, huruvida dessa skulle finnas benägna att, emot det att

Staten öfverläte förmånsrätten till grundräntornas och tiondens uppbärande af

skattehemman och lägenheter inom riket, till Statsverket utfärda emot deras kapitalvärde

svarande obligationer med 5 procents ränta och vanlig utlottning samt till

Riksdagen göra den framställning, hvartill dessa yttranden kunde föranleda.

3:o af Herr Pehr Benjaminsson från Elfsborgs län, som, på sätt motionen

N:o 48 utvisar, föreslagit, att Riksdagen måtte besluta:

a) att alla utaf Svenska jorden utgående grundräntor och kronotionde

skola aflösas, enligt den förvandling i penningar, som bestämmes i Kongl. Kungörelsen

den 23 Juli 1869, på det sätt att 6 procent af deras kapitalbelopp årligen

inbetalades, hvaraf 5 procent utgjorde ränta och en procent amortering;

b) att öfverenskommelse träffades med allmänna hypotheksbanken och de

särskilda hypotheksföreningarne i riket, att denna hank utfärdade obligationer till

Statsverket, motsvarande grundräntornas och kronotiondens kapitalvärde, löpande

Bih. till Riksd. Brot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 22 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

med 5 procents ränta och vanlig utlottning, emot det att Staten öfverläte förmånsrätten

till grundräntornas och kronotion.dens uppbärande på hypotheksbanken, på

det sätt, som kunde öfverenskommas; och

c) att dessa obligationer till Riksgälds-kontoret öfverlemnades, för att göras

fruktbärande på det sätt, Riksdagen bestämde.

4:o af Herr Jons Fehrsson från Kronobergs län, (se motionen N:o 36), hvilken

yrkat:

a) att Riksdagen måtte besluta, att grundskatt af hvad slag som helst skall

med 1S71 års slut upphöra att utgå och att ur Riks-statens ordinarie inkomster

för år 1872 och framgent uteslutes det belopp, 6,367,167 R:dr 50 öre, hvartill

räntan, tiondcn och kavalleri-vakansspanmålen voro beräknade i Kongl. Maj:ts nådiga

Proposition till innevarande riksdag;

b) att en motsvarande summa beslutades skola utgå efter bevillning och

påföras endast fast egendom efter andra artikeln bevillnings-förordningcn och efter

taxeringsvärdet, lika för alla såväl jordbruks-som icke jordbruks-stads och fabrikslägenheter

på landet eller i stad;

c) att, för den lindring en del af jorden erhölle enligt motionärens förslag,

den, som utgjort några slags grundskatter, skulle under vissa år med en viss

procent af grundskattebeloppet aflösa desamma; föreslående motionären denna aflösning

till 10 å 15 procent uti 10 å 15 års tid och att ifrågavarande ailösningssumma

må i främsta rummet användas till ett kraftigt nationalförsvar;

d) att med görligaste första måtte ändras och förenklas debiterings- och

uppbördsverken till enkelhet och kostnads besparande och förberedas så att endast

tvänne jordnaturer i en framtid borde nämnas, all af enskilde egande jord blifva

frälsejord och all Statens eller Kronans egendom kronojord, samt att detta såsom

en beskattnings- och titelfråga ej det ringaste inverkade på eganderättsfrågan.

Hå den vigtiga fråga, hvilken genom motionärernes ofvanberörda förslag nu

åter blifvit bragt å bane, utgjort föremål för grundlig utredning af en utaf Kongl.

Maj:t under den 30 December 1861 i nåder utsedd komité, som under den 18 Juni

1866 i ämnet afgifvit underdånigt utlåtande, livilket finnes intaget uti Bihangot till

Riksdagens protokoll för år 1869, torde någon vidare utredning af frågan för närvarande

icke vara erforderlig. Åberopande såväl hvad berörda utlåtande som Statsutskottets

betänkanden N:o 68 vid 1869 års riksmöte och N:o 76 vid 1870 års

riksdag i anledning af då väckta likartade förslag innehålla, får nuvarande Statsutskott,

i likhet med hvad förut egt rum, erinra om angelägenheten deraf, att den

år 1869 beslutade grundskatternas omsättning i penningar bringas till verkställighet,

innan frågan om deras aflösning, derest en sådan åtgärd befinnes lämplig, företages

till afgörande; och då berörda omsättning först kommer att tillämpas vid utgörandet

af 1871 års grundskatter, hvilka vid uppbördsstämmorna år 1872 inflyta, samt

dertill kommer att frågan om indelningsverkets aflösning, med hvilken den förevarande

i visst afseende egor nära sammanhang, ännu icke blifvit afgjord, lärer

tiden ännu ej vara inne att taga frågan om grundskatternas aflösning under en

sådan ompröfning, som måste föregå fattandet af ett hufvudsakligt beslut i ett så

vigtigt ämne.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

Ehuru Utskottet af denna anledning ansett mindre lämpligt att för närvarande

ingå i granskning af de olika förslag, som nu blifvit framställda, hör Utskottet,

som ansett i hög grad önskvärdt att den ständigt återkommande frågan

snart kunde erhålla en ändamålsenlig lösning, likväl icke dölja den tanke, att

sådant, enligt Utskottets åsigt, svårligen kan ske på annat sätt, än genom en

verklig aflösning, på det Statsverket må erhålla det vederlag för grundskatterna,

som för dess behof nu mera i högre grad än förr torde vara oundgängligt.

En förenkling i uppbörds- och redogörelseverket finner visserligen Utskottet

äfven vara önskvärd; men om de åtgärder, en af motionärerne i sådant

syftemål föreslagit, kunna vara ändamålsenliga och verkställbara, torde icke utan skäl

böra ifrågasättas; hvadan, och då hvarje förenkling i berörda hänseende lärer böra

föregås af grundskatternas omsättning i penningar samt indelta ränte- och tiondeanslags

indrag till Statsverket, tiden ännu icke heller torde vara inne för genomförande

härutinnan af lämpliga reformer.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, får Utskottet hemställa,

att motionärernes ofvanberörda framställningar icke för närvarande må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 Mars 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Posse.

Rerservationer i afseende å motiveringen af:

Herrar J. Rundbäck och O. Thorell.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.