Utlåtande, angående beräkning af statsverkets inkomster.
1871-03-28 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1871:41a, Utlåtande, angående beräkning af statsverkets inkomster.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o il a.
1
N:o 4fl a.
Ank. till Hikscl. Kansli den 29 Mars 1871, kl. 12 midd.
Utlåtande, angående beräkning af statsverkets inkomster.
(L Å.)
Enligt 53 § Regeringsformen och 39 § Riksdagsordningen åligger det
Stats-Utskottet att utreda och för Riksdagen uppgifva Stats- och Riksgäldsverkens
förvaltning, tillstånd och behof. Detta åliggande, såvidt det afser
beräkningen af statsverkets inkomster, går Utskottet nu att fullgöra och får
i sådant afseende, efter tagen kännedom af Kongl. Maj:ts nådiga proposition,
angående statsverkets tillstånd och behof, jemte Kongl. Statskontorets till
Kongl. Maj:t i ämnet afgifna underdåniga berättelse, härigenom till Riksdagens
pröfning afgifva förslag till beräkning i Riks-staten af statsverkets ordinarie
inkomster för nu förestående statsreglering, omfattande år 1872 och
intilldess derpå följande statsreglering vidtager.
På sätt tillförene varit öfligt, har, vid uppgörande af detta förslag, Utskottet
låtit utreda beloppen af hvad under de särskilda inkomsttitlarne till
statsverket influtit. Denna utredning omfattar i allmänhet åren 1866, 1867
och 1868, de sednaste, för hvilka rikshufvudboken hunnit afslutas, och äro
resultaten deraf, till undvikande af vidlyftighet samt för beredande af lättare
öfversigt, sammanförda uti bilagda tabell.
Yid innevarande riksdag, likasom under flera föregående, hafva framställningar
blifvit väckta, hvilkas bifallande skulle medföra väsendtliga rubbningar
i statsverkets ordinarie inkomster. Bland dessa må företrädesvis omförmälas
de väckta förslagen om grundskatternas ersättande genom bevillning
eller dessa skatters aflösning. Öfver dessa förslag har Utskottet afgifvit sär”
skildt utlåtande, och kommer, derest Riksdagen bifaller hvad Utskottet derutinBih.
till Biksd. Prof. 1871. i Sami. 1 Afd. 24 Häft. 1
2 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 41 a.
nan hemställt, någon rubbning i berörda inkomster för instundande statsreglering
ej att ega rum.
Innan Utskottet företager inkomstberäkningen, har Utskottet funnit sig
böra underställa Riksdagens pröfning frågan angående förslagspriset å Kronans
spanmål. Detta pris bestämdes vid 1856 —1858 årens riksmöte till 2
R:dr för kubikfoten, hvarvid det bibehölls, intilldess vid 1868 års riksdag beslöts,
att detsamma skulle till 2 R:dr 10 öre förhöjas; och enär någon anledning
till förändring i detta sednare pris icke sedermera förekommit, får Utskottet
hemställa,
att förslagspriset å Kronans spanmål för nästinstundande
statsreglering må, på sätt Kongl. Maj:t behagat föreslå,
bibehållas vid sednast bestämda belopp af 2 R:dr 10 öre
för kubikfoten.
Utskottet får härefter öfvergå till beräkningen af
Ordinarie eller ständiga inkomsterna.
l:o. Räntan, hvilken vid sednaste riksdag, med tillämpning af det
genom Kongl. Kungörelsen den 23 Juli 1869 bestämda omsättningspris, upptogs
till 4,491,000 R:dr, torde nu, derest Riksdagen bifaller hvad Utskottet
i fråga om upphörande af tackjernstionde och andra tackjernsafgifter föreslagit,
böra ökas med hälften af det belopp, hvartill bergslagens friheter i
afseende å ränta kunna antagas uppgå, utgörande enligt Kammar- och
Kommers-kollegiernas utredning 18,363 li:dr 44 öre, men hvilket belopp, i
anseende till den lindrigare förvandlingsgrund, som föranledes genom tillämpning
af den efter afgifvande af kollegiernas utlåtande utfärdade ofvanberörda
nådiga kungörelse, icke lärer med säkerhet kunna beräknas till mer än
15,000 R:dr, hvaremot, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, ifrågavarande inkomst
torde böra minskas med värdet dels af åtskilliga, jemlikt Kongl. Kungörelsen
den 30 December 1863, afskrifna mjöl- och sågqvarns-räntor och dels
af tväune till statsverket indragna landstatsboställen, tillsammans 675 R:dr
72 öre, samt följaktligen uppföras i jemnadt tal med .... 4,505,000: —
2:o. Tionden, hvilken vid sednaste riksdag likaledes
efter berörda omsättningspris beräknades till 1,582,800 R:dr,
torde nu, på sätt Kongl Maj:t föreslagit, få här upptagas
med samma belopp oförändradt. eller till........... 1,582,800: —
Transport 6,087,800: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 a.
B
Transport
3:o. Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter,
som vid sednaste riksdag beräknades till 55,000
R:dr i penningar och 166,000 kubikfot spanmål, lära nu,
i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, böra ökas
dels med den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters
förnyade utarrendering från midfastan 1869 och 1870 uppkommit
uti förut utgående afgifter, och dels med arrendena
för åtskilliga från samma tider för första gången
utarrenderade landstats- m. fl. boställen, utgörande tillsam
-
Penningar. K.-Jot spml.
mans................... — — 9,882,
och då denna förhöjning tillägges 1868
års uppbörd............R:dr 52,672: — 162,780,
torde efter jemnande af summorna R:dr 52,672: — 172,662.
inkomsten för år 1872 kunna beräknas till:
penningar..................R:dr 52,700: —
spanmål 173,000 kubikfot å 2 R:dr 10 öre
per kubikfot................ „ 363,300: —
eller tillsammans till....................R:dr
6,087,800: —
416,000: —
4:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit 1869 års Riksdag
att skyldigheten inom privilegierad bergslagsort till utgörande
af tackjernstionde skulle för framtiden upphöra, mot det att
de förmåner, som dylik ort af Kronan haft sig i egenskap af
jernbergslag förunnade, indrogos, och samma förslag sedermera
varit vid sednaste riksdag genom särskild motion förnyadt,
utan att vid någondera riksdagen hafva vunnit antagande,
så har Kongl. Maj:t, med anledning af en under
nästlidna år inkommen underdånig framställning från Westerbergslagen
om eftergift af den tackjernstionde, som kunde
samma bergslag åligga, nu återupptagit frågan om upphörande
för samtliga bergslag af omförmälda tionde. I sådant afseende
har Kongl. Maj:t föreslagit, att hyttorna inom bergslagen må
från utgörande af tackjernstionde befrias, utan att de räntor,
hvilka en gång inom bergslagen upphört, åter påföras, samt
att skattejern och hyttegälsjern äfven måtte upphäfvas; och
som, derest detta förslag af Riksdagen godkändes, tackjernstionden
konnne att från statsverkets inkomster uteslutas, har
Kongl. Maj:t ansett samma tionde, hvilken vid sednaste
Transport 6,503,800: —
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 a.
Transport 6,503,800: —
riksdag uppskattades till 42,000 R:dr, icke böra i förevarande
beräkning upptagas.
Öfver denna nådiga framställning har Utskottet funnit
lämpligt afgifva särskildt utlåtande, fogadt såsom bilaga till
detta betänkande. Under förutsättning att Riksdagen bifaller
hvad Utskottet uti detta särskilda utlåtande hemställt, skulle
någon tackjern stionde från och med år 1872 icke vidare
utgå.
Detta förhållande har Utskottet tagit i betraktande vid
behandling af den nya inkomsttitel, Kongl. Maj:t föreslagit
under benämning
Bergverkstionde. Under denna titel har Kongl. Maj:t
sammanfört ej mindre de förutvarande inkomsttitlarne: Silfvertionde,
Kopparränta och Svafvelbrukstionde, än äfven tionden
af nickel, bly och glete, hvilken hittills bokförts under Extra
uppbörd; och som i medeltal för åren 1866—1868 silfver
tionden
utgjort . ...............R:dr 14,826: —
samt tionden af nickel, bly och glete ... „ 3,977: —
och det icke funnes någon anledning att nu afvika
från den af sednaste Riksdag uppställda
beräkning af kopparräntan till.......R:dr 70,200: —
och af svafvelbrukstionden till....... „ 3,500: —
så ansåge Kongl. Maj:t bergverkstionden böra,
med jemnande af summan.........R:dr 92,503: —
upptagas till R:dr 93,000; och som Utskottet icke funnit något
att härvid erinra, torde denna inkomst få beräknas till
nämnda belopp.......................R:dr 93,000: —
5:o. Mantalspenningar ne hafva väl i medeltal för åren
1866—1868 lemnat allenast 568,265 R:dr, men med afseende
å den vid 1869 års riksdag i 88 § Bevillningsförordningen
vidtagna ändring, på grund hvaraf husbonde numera skall
ansvara äfven för sådana hos honom anställda tjenstehjons
eller arbetares personela utskylder, hvilka erlägga bevillning
efter 2:dra art., har Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, icke
funnit skäl att göra ändring i den vid de båda sednaste
riksdagarne antagna beräkning och torde således denna inkomst
böra äfven nu upptagas till............R:dr 575,000: —
Transport 7,171,800: —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 a.
5
Transport 7,171,800: —
6:o. JDå Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att den
genom Kongl. Kungörelsen den 13 Mars 1846 stadgade och
nu enligt Kongl. Kungörelsen den 17 Maj 1861 utgående,
hittills till församlingarne öfverlåtna folkskoleafgiften indrages
till statsverket emot uppförande af ett motsvarande anslag
under Åttonde hufvudtiteln, har Kongl. Maj:t, för den händelse
detta förslag vunne Riksdagens bifall, ansett här böra
upptagas och beräknas
Folkskoleafgiften, eller den afgift, hvilken, enligt nyssbemälda
kungörelse, i likhet med den s. k. personliga skyddsafgiften,
utgår med 40 öre för man och 20 öre för qvinna
af hvar och en i mantalslängd uppförd person, som enligt
gällande författningar erlägger mantalspenningar; och ansåge
Kongl. Maj:t denna afgift böra för år 1872 beräknas i rundt
tal till 600,000 R:dr.
Utskottet, som ännu icke till behandling förehaft den af
Kongl. Maj:t under den 3 sistlidne Februari aflåtna och till
Utskottet remitterade nådiga proposition, angående bidrag af
statsmedel till aflöning af lärare vid folkskolor och småskolor,
har af denna anledning icke funnit lämpligt att för
närvarande ingå i pröfning af frågan om eller till hvad belopp
denna afgift må böra bland statsverkets ordinarie eller
extra ordinarie inkomster upptagas; viljande dock Utskottet
framdeles till Riksdagen inkomma med förslag i detta hänseende
;
hvilket Utskottet får vördsamt anmäla.
7:o. Yidare och då Kongl. Maj:t uti särskild nådig
proposition om försvarsverkets organisation föreslagit, att, med
några vissa undantag, alla de, som antingen helt och hållet
befrias från den allmänna värnepligtens fullgörande eller ock
frikallas endast från vapenöfning i fredstid, skola åläggas en
s. k. värnskatt att betalas af de från värnepligten helt och
hållet frikallade i 7 år; samt af dem, som endast befriats
från vapenöfning under fredstid, i 3 år och att för båda
kategorierna utgå med minst 3 R:dr, men för en hvar, som erlägger
bevillning efter 2 alra art., med hälften af dess belopp,
dock icke med mindre än 3 R:dr, så ansåge Kongl. Maj:t,
.Transport 7,171,800: —
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 a.
Transport 7,171,800: —
att, under förutsättning det detta nådiga förslag varder af
Riksdagen gilladt, äfven
Värnskatten borde här upptagas och beräknas till
50,000 R:dr.
Då emellertid det särskilda Utskott, Riksdagen tillsatt
för behandling af frågan rörande landtförsvarets ordnande,
ännu icke till Riksdagen inkommit med förslag om och till
hvad belopp ifrågavarande nya afgift må böra utgå, bar Statsutskottet,
som ansett sig böra afvakta Riksdagens beslut i
anledning af hvad det särskilda Utskottet i detta ämne kan
komma att föreslå, innan beräkningen af berörda inkomst
företages, funnit sig för närvarande förhindradt att i denna
fråga afgifva yttrande;
hvilket Utskottet, under förbehåll att framdeles
få inkomma med förslag i ämnet,
får hos Riksdagen vördsamt anmäla.
8:o. Bötesmedel, som vid sednaste riksdag beräknades
till 170,000 R:dr och under åren 1866—1868 i medeltal utgjort
171,034 R:dr 33 öre, torde nu böra upptagas med oförändradt
belopp, eller till..................R:dr 170,000: —
9:o. Kavalleri-regementenas hästvakansspanmäl har väl
i medeltal för åren 1866—1868 inbringat 327,067 R:dr 67
öre, men torde, såsom grundande sig på kontrakter, böra
upptagas till 140,175 kub.-fot, hvilket, efter det_ antagna
spanmålspriset 2 R:dr 10 öre per kub.-fot, gör.....R:dr 294,367: 50.
10:o. Tillfälliga rotevakansafgifter hafva i medeltal
för åren 1866—1868 utgjort 7,639 R:dr 67 öre och torde derföre
nu likasom vid sednaste riksdagen böra upptagas till . 7,500: —
ll:o. Vakansafgifter af nyroterad jord beräknades
vid sednaste riksdag till 93,000 R:dr och hafva väl under
åren 1866—1868 i medeltal lemnat allenast 90,645 R:dr 67
öre; men, då de 1868 uppgått till 98,620 R:dr och det så
mycket mindre synes vara anledning antaga, att de skola
under detta belopp nedgå, som till följd af Kongl. Maj:ts beslut
om posthemmansskjutsens upphörande med nästlidna år,
Transport 7,6X3,667: 50.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o dl a.
7
Transport
dylika afgifter numera böra erläggas jemväl af posthemman,
som hittills varit derifrån befriade, har Utskottet, lika med
Kongl. Makt, ansett ifrågavarande inkomst nu kunna beräknas
till...........................R;dr
12:o. Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i
Halland, som vid sednaste riksdag beräknades till 20,000
R:dr, har utgjort: 1866 ...........R:dr 19,432: —
1867 ........... „ 22,801: —
1868 ........... „ 25,311: —
och anser Utskottet på grund häraf denna inkomst nu kunna,
på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, upptagas till......R:dr 24,000: —
13:o. I sammanhang med ofvan omförmälda nådiga
proposition om bergslagens befriande från tackjernstionde har
Kongl. Maj:t föreslagit, att hemman och lägenheter uti de
bergslag, som icke redan äro underkastade ordinarie rotering,
må efter det rotetal, till hvilket de äro extra roterade, åläggas
rotevakansafgifter till hälften emot annan roterad jord i samma
län; och då värdet af vanlig roteringsskyldighet för omförmälda
hemman och lägenheter skulle efter medeltalet af
1865 —1869 årens markegångspris utfallit med helt nära
36,000 R:dr syntes Kongl. Maj:t att den nya inkomsttitel,
Rotevakansafgifter af bergslag, som, derest berörda förslag
antoges, komme att bland de ordinarie statsinkomsterna
uppföras, kunde för år .1872 beräknas till 18,000 R:dr; och
ehuru Utskottet, med afseende å de upplysningar, som meddelas
uti den nådiga propositionen vidfogade tabeller, angående
beloppet af ifrågavarande afgifter, funnit desamma
temligen högt beräknade, har Utskottet likväl ansett tillräcklig
anledning icke förefinnas för beloppets nedsättande;
hvadan Utskottet, under förutsättning att dess utlåtande i
fråga om upphörande af tackjernstionden varder af Riksdagen
bifallet, hemställer att ifrågavarande rotevakansafgift må, på
sätt Kongl. Maj:t föreslagit, få beräknas till......R:dr 18,000: —
14:o. Trosspassevolansafgiften har under åren 1866
—1868 i medeltal inbringat 26,516 R:dr och synes alltså kunna
nu, likasom vid de 3 sednaste riksdagarne skett, beräknas, i
enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, eller till . . R:dr 26,500: —
Transport 7,810,167: 50.
7,643,667: 50.
98,000: —
8
Stats-Utskotteis Utlåtande N:o 41 a.
15:o. Båtsmansvakansafgiften har utgjort:
Transport 7,810,167: 50.
1866
1867
1868
60,943
62,609
74,353
Och anser Utskottet på grund häraf denna afgift, som vid
sednaste riksdag beräknades till 60,000 R:dr, nu kunna, på
sätt Ivongl. Maj:t föreslagit, upptagas till...........
16:o. KontroUstämpelmedel hafva väl i medeltal för
åren 1867 — 1869 uppgått till 13,316 R:dr 33 öre, men torde,
på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, ändock icke nu böra beräknas
högre än vid sednaste riksdag skedde, eller till.....
17:o. Fyr- och bäJcmedel, som år 1870 uppgått till
800,857 R:dr och i medeltal för åren 1868—1870 inbringat
760,975 R:dr, synes Utskottet derföre nu kunna, på sätt
Kongl. Maj:t föreslagit, beräknas till..............
18:o. Då, vid den utveckling och betydenhet Telegrafverket
numera ernått, något egentligt skäl synts icke vara
för handen att för detta verk, som bland rikets embetsverk
vore det enda, med hvars stat Riksdagen hittills icke tagit
befattning, fortfarande bibehölles ett sådant undantagsförhållande,
har Kongl. Maj:t väckt fråga om upptagande i Riksstaten
äfven af berörda verks inkomster och utgifter; och
jemte det i sådant afseende Kongl. Maj:t gjort framställning,
dels att för Telegrafverket ett reservationsanslag, till belopp
motsvarande verkets beräknade inkomster, må anvisas att
omedelbart af berörda inkomster utgå, och dels att möjligen
blifvande öfverskott å samma inkomster må af Kongl. Maj:t
få disponeras för verkets behof, har Kongl. Maj:t, under vilkor
att berörda framställning bifölles af Riksdagen, föreslagit
att Telegrafverkets inkomster må bland statsverkets ordinarie
inkomster upptagas under benämning af
Telegraf medlen. Dessa medel bestå enligt uppgift från
Telegrafstyrelsen af följande särskilda slags inkomster, hvilka
för år 1872 ansetts kunna beräknas sålunda, nemligen:
70,000: —
12,000: -
750,000: —
Transport 8.642,167: 50.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 a.
9
Transport 8,642,167: 50.
a) Behållna portomedel........... 732,000: —
b) Bidrag från kommuner eller enskilda per
soner
till underhåll af vissa stationer . 2,200: —
c) Hyresbidrag från kommuner eller en
skilda
personer............. 3,105: —
d) Hyresinkomster från Telegrafverkets fasta
egendom å Södermalm i Stockholm . . 1,470: —
e) Diverse smärre inkomster........ 1,225: —•
tillsammans R:dr 740,000: —
Då, med bifall till hvad Utskottet hemställt uti 3:dje
punkten af dess under N:o 16 afgifna utlåtande, i fråga om
regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde hufvudtitel,
Riksdagen godkänt Kongl. Maj:ts nådiga förslag om upptagande
i Riks-staten af Telegrafverkets inkomster och utgifter,
får Utskottet, som icke haft något att erinra vid beräkningen
af ifrågavarande inkomster, hemställa att desamma här måtte
få upptagas med......................... 740,000: —
l9:o. Jernvägstrafihuedlen, som vid de båda sednaste
riksdagarne beräknats till 6,500,000 R:dr, hafva visserligen
i medeltal för åren 1867—1869 endast uppgått till 6,133,136
R:dr; men då dessa medel under nästlidna år öfverstigit
6,700,000 R:dr, samt inom kort ej mindre sammanbindningsbanan
genom Stockholm än äfven nordvestra stambanan
komma att för trafik öppnas, får Utskottet, som vid beräkningen
af förevarande inkomst jemväl tagit i betraktande
den omständigheten, att, i anledning af enskild motionärs
framställning, nu församlade Riksdag beslutit, att hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla om utarbetande af en ny passageraretarif
för Statens jernvägar, grundad på förhöjning
af 3:e klassens afgift till 30 öre för milen, hemställa att
ifrågavarande inkomst må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, få
för år 1872 beräknas till.................... 7,000,000: —
20:o. Skogsmedlen beräknades vid 1870 års riksdag
till 236,300 R:dr. Då emellertid dessa medel de sednaste
åren varit stadda i en oafbruten och stark tillväxt, så att de
i runda tal utgjort:
Transport 16,382,167: 50.
Bih. till Riksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 24 Eäft. 2
10
Stats- JJtskottets Utlåtande N:o 41 a.
Transport 16,382,167: 50.
för 1866 ........R:dr 175,000: —
„ 1867 ........ „ 201,000: —
,,1868 ........ „ 245,000: —
och på grund dels af infordrade uppgifter från länsstyrelserna
i de Norrländska länen och dels af en medeltalsberäkning
för det öfriga riket kunna antagas hafva uppgått
för 1869 till mer än .........R:dr 300,000: —
och för 1870 till omkring......... „ 350,000: —
så och då derjemte borde tagas i betraktande, att de på sista
tiden afslutade kontrakter om upplåtelse af flerårig afverkningsrätt
å tillsammans 15 kronoparker i Gefleborgs och
"Wester-Norrlands län borde för framtiden lemna Kronan en
årlig inkomst af omkring 70,000 R;dr, ansåge sig Kongl.
Maj:t ega full anledning att för år 1872 beräkna skogsmed
len
till 400,000 R:dr. Och som Utskottet härvid icke funnit
något att erinra, torde denna inkomst få upptagas till . . 400,000: —
21:o. Extra uppbörd. Då det synts Kongl. Maj:t
icke vara lämpligt att fortfarande bibehålla observationsmedel
såsom en särskild inkomsttitel, utan både dessa medel och
den hittills med silfvertionden sammanslagna inkomsttiteln
myntarelön och slagskatt borde upptagas under nu förevarande
inkomsttitel Extra uppbörd, så och då i medeltal för åren
1866—1868 denna uppbörd utgjort .... R:dr 62,448: —
Observationsmedlen....... ,, 2,017: 67.
Myntarelön och slagskatt''. ... „ 3,433: —
samt från summan häraf..........R:dr 67,898: 67.
borde afdragas medeltalet för samma år af den
här ofvan under bergverkstionden beräknade tionden
af nickel, bly och glete, som hittills varit
upptagen bland Extra uppbörd.......... 3,977: —
R:dr 63,921: 67.
syntes, efter denna summas jemkande så, att beräkningen af
de ordinarie inkomsterna komme att sluta med jemn summa,
förevarande inkomsttitel kunna nu upptagas till 62,832 R:dr
50 öre. Och som Utskottet icke funnit anledning till någon
erinran emot hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende föreslagit,
hemställer Utskottet att ifrågavarande inkomst må få upptagas
till ..................... .... . . . 62,832: 50.
Summa ordinarie inkomster R:dr 16,845,000: —
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 41 a. 11
Då Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom egt rum, framdeles
vid behandling af de särskilda utgiftsanslagen torde finna anledning att
vidtaga sådana dispositioner, som kunna inverka på inkomsternas beräkning
och föranleda jemkning uti här ofvan föreslagna belopp, finner Utskottet sig
föranlåtet hemställa,
att de beslut Riksdagen, i anledning af förestående inkomstberäkning,
kommer att meddela, icke må utgöra hinder
för Ståts-Utskottet att framdeles, efter det de särskilda
utgiftsanslagen blifvit till alla delar fastställda, få iakttaga
den jemkning af en eller annan inkomsttitels belopp,
som vid Riks-statens uppgörande kan finnas nödig.
Extra ordinarie inkomster.
Som det tillkommer Bevillnings-Utskottet att uppgöra och till Riksdagen
afgifva förslag angående beräkningen af dessa inkomster, får Stats-Utskottet,
utan att ingå i pröfning af beloppen, här endast uppföra de särskilda
summorna, hvilka i Kongl. Maj:ts nådiga proposition blifvit föreslagna,
nemligen:
Tullmedel..........................R:dr 14,750,000: —
Postmedel............................. 2,230,000: —
Stämpelpappersmedel....................... 1,350,000: —
Bränvinstillverkningsafgift.................... 9,800,000: —
Summa extra ordinarie inkomster R:dr 28,130,000. —
uré.yTi. n .
Enligt förestående beräkning skulle Statsverkets ordinarie in
komster
utgöra....................... 16,845,000: —
Extra ordinarie dito....................... 28,130,000: —
hvadan samtliga statsinkomsterna beräknats uppgå till .... 44,975,000: —
Yid sednaste riksdag beräknades ordinarie
inkomsterna till...........R:dr 15,330,000: —
och de extra ordinarie inkomsterna till .... 27,350,000: — 42,680,000: —
hvadan, enligt förestående beräkningar, för nästa statsreglering
skulle uppkomma en höjning uti inkomsterna af
Stockholm den 28 Mars 1871.
2,295,000: —
På Stats-Utskottets vägnar:
Fredrik Alexander Funck.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.