Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående beräkning af statsverkets inkomster.

1871-03-28 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:41a, Utlåtande, angående beräkning af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o il a.

1

N:o 4fl a.

Ank. till Hikscl. Kansli den 29 Mars 1871, kl. 12 midd.

Utlåtande, angående beräkning af statsverkets inkomster.

(L Å.)

Enligt 53 § Regeringsformen och 39 § Riksdagsordningen åligger det

Stats-Utskottet att utreda och för Riksdagen uppgifva Stats- och Riksgäldsverkens

förvaltning, tillstånd och behof. Detta åliggande, såvidt det afser

beräkningen af statsverkets inkomster, går Utskottet nu att fullgöra och får

i sådant afseende, efter tagen kännedom af Kongl. Maj:ts nådiga proposition,

angående statsverkets tillstånd och behof, jemte Kongl. Statskontorets till

Kongl. Maj:t i ämnet afgifna underdåniga berättelse, härigenom till Riksdagens

pröfning afgifva förslag till beräkning i Riks-staten af statsverkets ordinarie

inkomster för nu förestående statsreglering, omfattande år 1872 och

intilldess derpå följande statsreglering vidtager.

På sätt tillförene varit öfligt, har, vid uppgörande af detta förslag, Utskottet

låtit utreda beloppen af hvad under de särskilda inkomsttitlarne till

statsverket influtit. Denna utredning omfattar i allmänhet åren 1866, 1867

och 1868, de sednaste, för hvilka rikshufvudboken hunnit afslutas, och äro

resultaten deraf, till undvikande af vidlyftighet samt för beredande af lättare

öfversigt, sammanförda uti bilagda tabell.

Yid innevarande riksdag, likasom under flera föregående, hafva framställningar

blifvit väckta, hvilkas bifallande skulle medföra väsendtliga rubbningar

i statsverkets ordinarie inkomster. Bland dessa må företrädesvis omförmälas

de väckta förslagen om grundskatternas ersättande genom bevillning

eller dessa skatters aflösning. Öfver dessa förslag har Utskottet afgifvit sär”

skildt utlåtande, och kommer, derest Riksdagen bifaller hvad Utskottet derutinBih.

till Biksd. Prof. 1871. i Sami. 1 Afd. 24 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 41 a.

nan hemställt, någon rubbning i berörda inkomster för instundande statsreglering

ej att ega rum.

Innan Utskottet företager inkomstberäkningen, har Utskottet funnit sig

böra underställa Riksdagens pröfning frågan angående förslagspriset å Kronans

spanmål. Detta pris bestämdes vid 1856 —1858 årens riksmöte till 2

R:dr för kubikfoten, hvarvid det bibehölls, intilldess vid 1868 års riksdag beslöts,

att detsamma skulle till 2 R:dr 10 öre förhöjas; och enär någon anledning

till förändring i detta sednare pris icke sedermera förekommit, får Utskottet

hemställa,

att förslagspriset å Kronans spanmål för nästinstundande

statsreglering må, på sätt Kongl. Maj:t behagat föreslå,

bibehållas vid sednast bestämda belopp af 2 R:dr 10 öre

för kubikfoten.

Utskottet får härefter öfvergå till beräkningen af

Ordinarie eller ständiga inkomsterna.

l:o. Räntan, hvilken vid sednaste riksdag, med tillämpning af det

genom Kongl. Kungörelsen den 23 Juli 1869 bestämda omsättningspris, upptogs

till 4,491,000 R:dr, torde nu, derest Riksdagen bifaller hvad Utskottet

i fråga om upphörande af tackjernstionde och andra tackjernsafgifter föreslagit,

böra ökas med hälften af det belopp, hvartill bergslagens friheter i

afseende å ränta kunna antagas uppgå, utgörande enligt Kammar- och

Kommers-kollegiernas utredning 18,363 li:dr 44 öre, men hvilket belopp, i

anseende till den lindrigare förvandlingsgrund, som föranledes genom tillämpning

af den efter afgifvande af kollegiernas utlåtande utfärdade ofvanberörda

nådiga kungörelse, icke lärer med säkerhet kunna beräknas till mer än

15,000 R:dr, hvaremot, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, ifrågavarande inkomst

torde böra minskas med värdet dels af åtskilliga, jemlikt Kongl. Kungörelsen

den 30 December 1863, afskrifna mjöl- och sågqvarns-räntor och dels

af tväune till statsverket indragna landstatsboställen, tillsammans 675 R:dr

72 öre, samt följaktligen uppföras i jemnadt tal med .... 4,505,000: —

2:o. Tionden, hvilken vid sednaste riksdag likaledes

efter berörda omsättningspris beräknades till 1,582,800 R:dr,

torde nu, på sätt Kongl Maj:t föreslagit, få här upptagas

med samma belopp oförändradt. eller till........... 1,582,800: —

Transport 6,087,800: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 a.

B

Transport

3:o. Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter,

som vid sednaste riksdag beräknades till 55,000

R:dr i penningar och 166,000 kubikfot spanmål, lära nu,

i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, böra ökas

dels med den förhöjning, som vid hemmans och lägenheters

förnyade utarrendering från midfastan 1869 och 1870 uppkommit

uti förut utgående afgifter, och dels med arrendena

för åtskilliga från samma tider för första gången

utarrenderade landstats- m. fl. boställen, utgörande tillsam
-

Penningar. K.-Jot spml.

mans................... — — 9,882,

och då denna förhöjning tillägges 1868

års uppbörd............R:dr 52,672: — 162,780,

torde efter jemnande af summorna R:dr 52,672: — 172,662.

inkomsten för år 1872 kunna beräknas till:

penningar..................R:dr 52,700: —

spanmål 173,000 kubikfot å 2 R:dr 10 öre

per kubikfot................ „ 363,300: —

eller tillsammans till....................R:dr

6,087,800: —

416,000: —

4:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit 1869 års Riksdag

att skyldigheten inom privilegierad bergslagsort till utgörande

af tackjernstionde skulle för framtiden upphöra, mot det att

de förmåner, som dylik ort af Kronan haft sig i egenskap af

jernbergslag förunnade, indrogos, och samma förslag sedermera

varit vid sednaste riksdag genom särskild motion förnyadt,

utan att vid någondera riksdagen hafva vunnit antagande,

så har Kongl. Maj:t, med anledning af en under

nästlidna år inkommen underdånig framställning från Westerbergslagen

om eftergift af den tackjernstionde, som kunde

samma bergslag åligga, nu återupptagit frågan om upphörande

för samtliga bergslag af omförmälda tionde. I sådant afseende

har Kongl. Maj:t föreslagit, att hyttorna inom bergslagen må

från utgörande af tackjernstionde befrias, utan att de räntor,

hvilka en gång inom bergslagen upphört, åter påföras, samt

att skattejern och hyttegälsjern äfven måtte upphäfvas; och

som, derest detta förslag af Riksdagen godkändes, tackjernstionden

konnne att från statsverkets inkomster uteslutas, har

Kongl. Maj:t ansett samma tionde, hvilken vid sednaste

Transport 6,503,800: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 a.

Transport 6,503,800: —

riksdag uppskattades till 42,000 R:dr, icke böra i förevarande

beräkning upptagas.

Öfver denna nådiga framställning har Utskottet funnit

lämpligt afgifva särskildt utlåtande, fogadt såsom bilaga till

detta betänkande. Under förutsättning att Riksdagen bifaller

hvad Utskottet uti detta särskilda utlåtande hemställt, skulle

någon tackjern stionde från och med år 1872 icke vidare

utgå.

Detta förhållande har Utskottet tagit i betraktande vid

behandling af den nya inkomsttitel, Kongl. Maj:t föreslagit

under benämning

Bergverkstionde. Under denna titel har Kongl. Maj:t

sammanfört ej mindre de förutvarande inkomsttitlarne: Silfvertionde,

Kopparränta och Svafvelbrukstionde, än äfven tionden

af nickel, bly och glete, hvilken hittills bokförts under Extra

uppbörd; och som i medeltal för åren 1866—1868 silfver
tionden

utgjort . ...............R:dr 14,826: —

samt tionden af nickel, bly och glete ... „ 3,977: —

och det icke funnes någon anledning att nu afvika

från den af sednaste Riksdag uppställda

beräkning af kopparräntan till.......R:dr 70,200: —

och af svafvelbrukstionden till....... „ 3,500: —

så ansåge Kongl. Maj:t bergverkstionden böra,

med jemnande af summan.........R:dr 92,503: —

upptagas till R:dr 93,000; och som Utskottet icke funnit något

att härvid erinra, torde denna inkomst få beräknas till

nämnda belopp.......................R:dr 93,000: —

5:o. Mantalspenningar ne hafva väl i medeltal för åren

1866—1868 lemnat allenast 568,265 R:dr, men med afseende

å den vid 1869 års riksdag i 88 § Bevillningsförordningen

vidtagna ändring, på grund hvaraf husbonde numera skall

ansvara äfven för sådana hos honom anställda tjenstehjons

eller arbetares personela utskylder, hvilka erlägga bevillning

efter 2:dra art., har Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, icke

funnit skäl att göra ändring i den vid de båda sednaste

riksdagarne antagna beräkning och torde således denna inkomst

böra äfven nu upptagas till............R:dr 575,000: —

Transport 7,171,800: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 a.

5

Transport 7,171,800: —

6:o. JDå Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att den

genom Kongl. Kungörelsen den 13 Mars 1846 stadgade och

nu enligt Kongl. Kungörelsen den 17 Maj 1861 utgående,

hittills till församlingarne öfverlåtna folkskoleafgiften indrages

till statsverket emot uppförande af ett motsvarande anslag

under Åttonde hufvudtiteln, har Kongl. Maj:t, för den händelse

detta förslag vunne Riksdagens bifall, ansett här böra

upptagas och beräknas

Folkskoleafgiften, eller den afgift, hvilken, enligt nyssbemälda

kungörelse, i likhet med den s. k. personliga skyddsafgiften,

utgår med 40 öre för man och 20 öre för qvinna

af hvar och en i mantalslängd uppförd person, som enligt

gällande författningar erlägger mantalspenningar; och ansåge

Kongl. Maj:t denna afgift böra för år 1872 beräknas i rundt

tal till 600,000 R:dr.

Utskottet, som ännu icke till behandling förehaft den af

Kongl. Maj:t under den 3 sistlidne Februari aflåtna och till

Utskottet remitterade nådiga proposition, angående bidrag af

statsmedel till aflöning af lärare vid folkskolor och småskolor,

har af denna anledning icke funnit lämpligt att för

närvarande ingå i pröfning af frågan om eller till hvad belopp

denna afgift må böra bland statsverkets ordinarie eller

extra ordinarie inkomster upptagas; viljande dock Utskottet

framdeles till Riksdagen inkomma med förslag i detta hänseende

;

hvilket Utskottet får vördsamt anmäla.

7:o. Yidare och då Kongl. Maj:t uti särskild nådig

proposition om försvarsverkets organisation föreslagit, att, med

några vissa undantag, alla de, som antingen helt och hållet

befrias från den allmänna värnepligtens fullgörande eller ock

frikallas endast från vapenöfning i fredstid, skola åläggas en

s. k. värnskatt att betalas af de från värnepligten helt och

hållet frikallade i 7 år; samt af dem, som endast befriats

från vapenöfning under fredstid, i 3 år och att för båda

kategorierna utgå med minst 3 R:dr, men för en hvar, som erlägger

bevillning efter 2 alra art., med hälften af dess belopp,

dock icke med mindre än 3 R:dr, så ansåge Kongl. Maj:t,

.Transport 7,171,800: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 a.

Transport 7,171,800: —

att, under förutsättning det detta nådiga förslag varder af

Riksdagen gilladt, äfven

Värnskatten borde här upptagas och beräknas till

50,000 R:dr.

Då emellertid det särskilda Utskott, Riksdagen tillsatt

för behandling af frågan rörande landtförsvarets ordnande,

ännu icke till Riksdagen inkommit med förslag om och till

hvad belopp ifrågavarande nya afgift må böra utgå, bar Statsutskottet,

som ansett sig böra afvakta Riksdagens beslut i

anledning af hvad det särskilda Utskottet i detta ämne kan

komma att föreslå, innan beräkningen af berörda inkomst

företages, funnit sig för närvarande förhindradt att i denna

fråga afgifva yttrande;

hvilket Utskottet, under förbehåll att framdeles

få inkomma med förslag i ämnet,

får hos Riksdagen vördsamt anmäla.

8:o. Bötesmedel, som vid sednaste riksdag beräknades

till 170,000 R:dr och under åren 1866—1868 i medeltal utgjort

171,034 R:dr 33 öre, torde nu böra upptagas med oförändradt

belopp, eller till..................R:dr 170,000: —

9:o. Kavalleri-regementenas hästvakansspanmäl har väl

i medeltal för åren 1866—1868 inbringat 327,067 R:dr 67

öre, men torde, såsom grundande sig på kontrakter, böra

upptagas till 140,175 kub.-fot, hvilket, efter det_ antagna

spanmålspriset 2 R:dr 10 öre per kub.-fot, gör.....R:dr 294,367: 50.

10:o. Tillfälliga rotevakansafgifter hafva i medeltal

för åren 1866—1868 utgjort 7,639 R:dr 67 öre och torde derföre

nu likasom vid sednaste riksdagen böra upptagas till . 7,500: —

ll:o. Vakansafgifter af nyroterad jord beräknades

vid sednaste riksdag till 93,000 R:dr och hafva väl under

åren 1866—1868 i medeltal lemnat allenast 90,645 R:dr 67

öre; men, då de 1868 uppgått till 98,620 R:dr och det så

mycket mindre synes vara anledning antaga, att de skola

under detta belopp nedgå, som till följd af Kongl. Maj:ts beslut

om posthemmansskjutsens upphörande med nästlidna år,

Transport 7,6X3,667: 50.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o dl a.

7

Transport

dylika afgifter numera böra erläggas jemväl af posthemman,

som hittills varit derifrån befriade, har Utskottet, lika med

Kongl. Makt, ansett ifrågavarande inkomst nu kunna beräknas

till...........................R;dr

12:o. Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i

Halland, som vid sednaste riksdag beräknades till 20,000

R:dr, har utgjort: 1866 ...........R:dr 19,432: —

1867 ........... „ 22,801: —

1868 ........... „ 25,311: —

och anser Utskottet på grund häraf denna inkomst nu kunna,

på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, upptagas till......R:dr 24,000: —

13:o. I sammanhang med ofvan omförmälda nådiga

proposition om bergslagens befriande från tackjernstionde har

Kongl. Maj:t föreslagit, att hemman och lägenheter uti de

bergslag, som icke redan äro underkastade ordinarie rotering,

må efter det rotetal, till hvilket de äro extra roterade, åläggas

rotevakansafgifter till hälften emot annan roterad jord i samma

län; och då värdet af vanlig roteringsskyldighet för omförmälda

hemman och lägenheter skulle efter medeltalet af

1865 —1869 årens markegångspris utfallit med helt nära

36,000 R:dr syntes Kongl. Maj:t att den nya inkomsttitel,

Rotevakansafgifter af bergslag, som, derest berörda förslag

antoges, komme att bland de ordinarie statsinkomsterna

uppföras, kunde för år .1872 beräknas till 18,000 R:dr; och

ehuru Utskottet, med afseende å de upplysningar, som meddelas

uti den nådiga propositionen vidfogade tabeller, angående

beloppet af ifrågavarande afgifter, funnit desamma

temligen högt beräknade, har Utskottet likväl ansett tillräcklig

anledning icke förefinnas för beloppets nedsättande;

hvadan Utskottet, under förutsättning att dess utlåtande i

fråga om upphörande af tackjernstionden varder af Riksdagen

bifallet, hemställer att ifrågavarande rotevakansafgift må, på

sätt Kongl. Maj:t föreslagit, få beräknas till......R:dr 18,000: —

14:o. Trosspassevolansafgiften har under åren 1866

—1868 i medeltal inbringat 26,516 R:dr och synes alltså kunna

nu, likasom vid de 3 sednaste riksdagarne skett, beräknas, i

enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, eller till . . R:dr 26,500: —

Transport 7,810,167: 50.

7,643,667: 50.

98,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskotteis Utlåtande N:o 41 a.

15:o. Båtsmansvakansafgiften har utgjort:

Transport 7,810,167: 50.

1866

1867

1868

60,943

62,609

74,353

Och anser Utskottet på grund häraf denna afgift, som vid

sednaste riksdag beräknades till 60,000 R:dr, nu kunna, på

sätt Ivongl. Maj:t föreslagit, upptagas till...........

16:o. KontroUstämpelmedel hafva väl i medeltal för

åren 1867 — 1869 uppgått till 13,316 R:dr 33 öre, men torde,

på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, ändock icke nu böra beräknas

högre än vid sednaste riksdag skedde, eller till.....

17:o. Fyr- och bäJcmedel, som år 1870 uppgått till

800,857 R:dr och i medeltal för åren 1868—1870 inbringat

760,975 R:dr, synes Utskottet derföre nu kunna, på sätt

Kongl. Maj:t föreslagit, beräknas till..............

18:o. Då, vid den utveckling och betydenhet Telegrafverket

numera ernått, något egentligt skäl synts icke vara

för handen att för detta verk, som bland rikets embetsverk

vore det enda, med hvars stat Riksdagen hittills icke tagit

befattning, fortfarande bibehölles ett sådant undantagsförhållande,

har Kongl. Maj:t väckt fråga om upptagande i Riksstaten

äfven af berörda verks inkomster och utgifter; och

jemte det i sådant afseende Kongl. Maj:t gjort framställning,

dels att för Telegrafverket ett reservationsanslag, till belopp

motsvarande verkets beräknade inkomster, må anvisas att

omedelbart af berörda inkomster utgå, och dels att möjligen

blifvande öfverskott å samma inkomster må af Kongl. Maj:t

få disponeras för verkets behof, har Kongl. Maj:t, under vilkor

att berörda framställning bifölles af Riksdagen, föreslagit

att Telegrafverkets inkomster må bland statsverkets ordinarie

inkomster upptagas under benämning af

Telegraf medlen. Dessa medel bestå enligt uppgift från

Telegrafstyrelsen af följande särskilda slags inkomster, hvilka

för år 1872 ansetts kunna beräknas sålunda, nemligen:

70,000: —

12,000: -

750,000: —

Transport 8.642,167: 50.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 a.

9

Transport 8,642,167: 50.

a) Behållna portomedel........... 732,000: —

b) Bidrag från kommuner eller enskilda per
soner

till underhåll af vissa stationer . 2,200: —

c) Hyresbidrag från kommuner eller en
skilda

personer............. 3,105: —

d) Hyresinkomster från Telegrafverkets fasta

egendom å Södermalm i Stockholm . . 1,470: —

e) Diverse smärre inkomster........ 1,225: —•

tillsammans R:dr 740,000: —

Då, med bifall till hvad Utskottet hemställt uti 3:dje

punkten af dess under N:o 16 afgifna utlåtande, i fråga om

regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde hufvudtitel,

Riksdagen godkänt Kongl. Maj:ts nådiga förslag om upptagande

i Riks-staten af Telegrafverkets inkomster och utgifter,

får Utskottet, som icke haft något att erinra vid beräkningen

af ifrågavarande inkomster, hemställa att desamma här måtte

få upptagas med......................... 740,000: —

l9:o. Jernvägstrafihuedlen, som vid de båda sednaste

riksdagarne beräknats till 6,500,000 R:dr, hafva visserligen

i medeltal för åren 1867—1869 endast uppgått till 6,133,136

R:dr; men då dessa medel under nästlidna år öfverstigit

6,700,000 R:dr, samt inom kort ej mindre sammanbindningsbanan

genom Stockholm än äfven nordvestra stambanan

komma att för trafik öppnas, får Utskottet, som vid beräkningen

af förevarande inkomst jemväl tagit i betraktande

den omständigheten, att, i anledning af enskild motionärs

framställning, nu församlade Riksdag beslutit, att hos Kongl.

Maj:t i underdånighet anhålla om utarbetande af en ny passageraretarif

för Statens jernvägar, grundad på förhöjning

af 3:e klassens afgift till 30 öre för milen, hemställa att

ifrågavarande inkomst må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, få

för år 1872 beräknas till.................... 7,000,000: —

20:o. Skogsmedlen beräknades vid 1870 års riksdag

till 236,300 R:dr. Då emellertid dessa medel de sednaste

åren varit stadda i en oafbruten och stark tillväxt, så att de

i runda tal utgjort:

Transport 16,382,167: 50.

Bih. till Riksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 24 Eäft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- JJtskottets Utlåtande N:o 41 a.

Transport 16,382,167: 50.

för 1866 ........R:dr 175,000: —

„ 1867 ........ „ 201,000: —

,,1868 ........ „ 245,000: —

och på grund dels af infordrade uppgifter från länsstyrelserna

i de Norrländska länen och dels af en medeltalsberäkning

för det öfriga riket kunna antagas hafva uppgått

för 1869 till mer än .........R:dr 300,000: —

och för 1870 till omkring......... „ 350,000: —

så och då derjemte borde tagas i betraktande, att de på sista

tiden afslutade kontrakter om upplåtelse af flerårig afverkningsrätt

å tillsammans 15 kronoparker i Gefleborgs och

"Wester-Norrlands län borde för framtiden lemna Kronan en

årlig inkomst af omkring 70,000 R;dr, ansåge sig Kongl.

Maj:t ega full anledning att för år 1872 beräkna skogsmed
len

till 400,000 R:dr. Och som Utskottet härvid icke funnit

något att erinra, torde denna inkomst få upptagas till . . 400,000: —

21:o. Extra uppbörd. Då det synts Kongl. Maj:t

icke vara lämpligt att fortfarande bibehålla observationsmedel

såsom en särskild inkomsttitel, utan både dessa medel och

den hittills med silfvertionden sammanslagna inkomsttiteln

myntarelön och slagskatt borde upptagas under nu förevarande

inkomsttitel Extra uppbörd, så och då i medeltal för åren

1866—1868 denna uppbörd utgjort .... R:dr 62,448: —

Observationsmedlen....... ,, 2,017: 67.

Myntarelön och slagskatt''. ... „ 3,433: —

samt från summan häraf..........R:dr 67,898: 67.

borde afdragas medeltalet för samma år af den

här ofvan under bergverkstionden beräknade tionden

af nickel, bly och glete, som hittills varit

upptagen bland Extra uppbörd.......... 3,977: —

R:dr 63,921: 67.

syntes, efter denna summas jemkande så, att beräkningen af

de ordinarie inkomsterna komme att sluta med jemn summa,

förevarande inkomsttitel kunna nu upptagas till 62,832 R:dr

50 öre. Och som Utskottet icke funnit anledning till någon

erinran emot hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende föreslagit,

hemställer Utskottet att ifrågavarande inkomst må få upptagas

till ..................... .... . . . 62,832: 50.

Summa ordinarie inkomster R:dr 16,845,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 41 a. 11

Då Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom egt rum, framdeles

vid behandling af de särskilda utgiftsanslagen torde finna anledning att

vidtaga sådana dispositioner, som kunna inverka på inkomsternas beräkning

och föranleda jemkning uti här ofvan föreslagna belopp, finner Utskottet sig

föranlåtet hemställa,

att de beslut Riksdagen, i anledning af förestående inkomstberäkning,

kommer att meddela, icke må utgöra hinder

för Ståts-Utskottet att framdeles, efter det de särskilda

utgiftsanslagen blifvit till alla delar fastställda, få iakttaga

den jemkning af en eller annan inkomsttitels belopp,

som vid Riks-statens uppgörande kan finnas nödig.

Extra ordinarie inkomster.

Som det tillkommer Bevillnings-Utskottet att uppgöra och till Riksdagen

afgifva förslag angående beräkningen af dessa inkomster, får Stats-Utskottet,

utan att ingå i pröfning af beloppen, här endast uppföra de särskilda

summorna, hvilka i Kongl. Maj:ts nådiga proposition blifvit föreslagna,

nemligen:

Tullmedel..........................R:dr 14,750,000: —

Postmedel............................. 2,230,000: —

Stämpelpappersmedel....................... 1,350,000: —

Bränvinstillverkningsafgift.................... 9,800,000: —

Summa extra ordinarie inkomster R:dr 28,130,000. —

uré.yTi. n .

Enligt förestående beräkning skulle Statsverkets ordinarie in
komster

utgöra....................... 16,845,000: —

Extra ordinarie dito....................... 28,130,000: —

hvadan samtliga statsinkomsterna beräknats uppgå till .... 44,975,000: —

Yid sednaste riksdag beräknades ordinarie

inkomsterna till...........R:dr 15,330,000: —

och de extra ordinarie inkomsterna till .... 27,350,000: — 42,680,000: —

hvadan, enligt förestående beräkningar, för nästa statsreglering

skulle uppkomma en höjning uti inkomsterna af

Stockholm den 28 Mars 1871.

2,295,000: —

På Stats-Utskottets vägnar:

Fredrik Alexander Funck.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.