Stats-Utskottets Utlåtande N:o él b
1871-03-28 · 17 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1871:41b, Stats-Utskottets Utlåtande N:o él b
Dokumentets text
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o él b.
N:o 41 b.
Ank. till Kiksd. Kansli den 29 Mars 1871, kl. 12 midd.
Utlåtande, i fråga om upphörande af taclcjernstionde och andra
tachjernsafgifter. (I. A.)
Sedan Kongl. Kammar- och Kommers-kollegierna under den 31 December
1867 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, angående de vilkor,
hvarunder tackjernsskatten i de privilegierade bergslagen må kunna upphöra,
har, uti nådig proposition till 1869 års Riksdag, Kongl. Maj:t, på de afbemälda
kollegier anförda skäl och i öfverensstämmelse med kollegiernas hemställan,
föreslagit, att skyldigheten inom privilegierad bergslagsort till utgörande
af tackjernstionde äfvensom af skattejern och hyttegälsjern, der någondera
af dessa 2:ne sednare afgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstode, måtte
för framtiden upphöra emot det att de förmåner, som dylik ort af Kronan
haft sig i egenskap af jernbergslag förunnad, indroges; att i följd häraf och
med hufvudsaklig tillämpning af hvad kollegierna rörande grunderna och
sättet för berörda förändrings genomförande förordat och hemställt, hvarje
lägenhet inom dylik ort, som i sin egenskap af att tillhöra tackjernsbergslag,
åtnjöte någon frihet i afseende å ränta eller rotering, eller bådadera, måtte,
på ofvan angifna vilkor och i de fall, som vederborde, åsättas de skyldigheter
härutinnan, som, efter vederbörandes hörande, funnes med författningarne
öfverensstämma; att hvad sålunda blifvit föreslaget i fråga om orter, privilegierade
med direkt afseende på tackjernstillverkning, måtte gälla äfven för
Ryeds bergslag i Wermlands län äfvensom för den del af Skinnskattebergs
bergslag i Westmanlands län, som bestode af Gunnilbo och Heds socknar,
samt att de nya rättsförhållanden, som af den ifrågaställa förändringen
kunde blifva en följd, måtte komma att inträda med början af år 1871.
Uti häröfver afgifvet Utlåtande (N:o 82) tillstyrkte dåvarande Statsutskott
bifall till Kongl. Maj:ts nådiga proposition i ämnet, utom hvad be
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 b.
13
träffade Nyeds bergslag samt Heds och Gunnilbo socknar, i afseende å hvilka
hemställdes, att dessa orter icke vidare måtte utgöra bergslag, men att likväl
någon förändring i deras rotering eller beskattning derför icke borde
ega rum.
Vid behandling af detta utlåtande blef emellertid detsamma af Riksdagens
begge Kamrar afslaget.
Genom enskild motionärs framställning blef under nästlidet års riksdag
frågan åter bragt å bane. Dåvarande Stats-Utskott afgaf under N:o 58
deröfver Utlåtande, hvaruti Utskottet vidhöll till alla delar det förslag, nästförutgångna
års Stats-Utskott utan framgång afgifvit till frågans lösning.
Äfven detta sednare utlåtande blef af Riksdagens begge Kamrar afslaget,
hvarvid dock Första Kammaren för sin del beslöt en underdånig skrifvelse,
hvari bland annat uttalades den åsigt, att beräkningen af de förmåner bergslagen
haft sig i sådan egenskap förunnade, borde ske efter lindrigare grunder,
än kollegierna föreslagit.
I anledning af en under nästlidet år till Kongl. Maj:t inkommen underdånig
framställning från Westerbergslagen om eftergift af den tackjernstionde,
som kunde samma bergslag åligga, har Kongl. Maj:t ansett sig nu
åter böra upptaga frågan om upphörande för samtliga bergslag af omförmälda
tionde. I sådant hänseende har Kongl. Maj:t, på de skäl, som i protokollet
för Finansärenden för den 9 sistlidne Januari finnas närmare utvecklade
(se sid. 6—15 af berörda protokoll), föreslagit, att hyttorna inom bergslagen
må från utgörande af tackjernstionde befrias, utan att de räntor, hvilka
en gång inom bergslagen upphört, åter påföras, samt att skattejern, som blott
inom vissa bergslag utginge såsom ersättning för upphörd blåsningsskyldighet,
hvarifrån bergslagen redan i allmänhet vore fria, och hyttegälsjern, som
vore en, utan motsvarighet på andra orter, vissa hyttor tillhörande, men af
misstag hemman påförd afgift, äfven måtte upphäfvas, samt att hemman och
lägenheter uti de bergslag, som icke redan vore underkastade ordinarie rotering,
måtte efter det rotetal, till hvilket de vore extra roterade, åläggas rotevakansafgifter
till hälften emot annan roterad jord i samma län.
Herr Grefve C. G. Mörner har åter, uti en inom Riksdagens Första
Kammare väckt motion (N:o 20), föreslagit ratt, med afslag å det af Kongl.
Maj* i dess nådiga proposition framställda förslag till tackjernstiondens upphörande,
Riksdagen behagade godkänna det af Kongl. Maj:t vid 1869 års
riksdag i detta ämne framställda samt af Stats-Utskottet så väl vid nämnda
riksdag som vid sistlidet års riksdag godkända och vidhållna förslag.”
Vidare har inom samma Kammare Herr C. Hammarlijelm väckt en
motion (N:o 11), innefattande förslag ”att Kongl. Maj:ts nådiga proposition
om åläggande af rotevakansafgifter för rikets bergslager icke må vinna
tillämpning för Nyeds beigslag.”
14
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o il b.
Slutligen har Herr B. Bengtsson uti en inom Andra Kammaren väckt
motion (N:o 177) föreslagit ”att Riksdagen ville uttala den åsigt, att Nyeds
bergslag i Wermlands län framdeles som hittills blifver befriad från omnämnda
rotevakansafgift.”
Uti den fråga, hvars afgörande Stats-Utskottet nu åter går att Riksdagens
pröfning underställa, saknas ingalunda utredning. Genom kollegiernas
ofvanberörda underdåniga utlåtande, genom de betänkanden nästförutgångna
årens Riksdagars Stats-Utskott i ämnet afgifvit och genom det yttrande
Herr Statsrådet och Chefen för Finans-departementet meddelat till
protokollet för Finansärenden den 9 sistlidne Januari synes nemligen ämnet
i det närmaste uttömdt. Hänvisande till innehållet af dessa handlingar, som
äro för vidlyftiga att här återgifvas, går Utskottet nu att yttra sig angående
de särskilda förslag, som till frågans lösning för närvarande föreligga.
Hvad först angår Grefve Mörners ofvanberörda motion, så lärer svårligen
kunna förnekas att, derest frågan betraktas endast ur strängt rättslig
synpunkt, man icke gerna kan finna frågans lösning på annan väg, än den,
som anvisas uti Kongl. Maj:ts till 1869 års Riksdag aflåtna nådiga proposition
i ämnet jemte Stats-Utskottets vid de 2:ne sednaste riksdagarne i hufvudsaklig
öfverensstämmelse dermed afgifna utlåtanden, hvadan och då Grefve
Mörners motion, på sätt ofvan förmäles, anslutit sig till dessa, framställningen
ur denna synpunkt torde vara beaktansvärd. Ett vidhållande af det förslag,
nästförutgångna årens Stats-Utskott i ämnet tvenne gånger framställt, synes
emellertid vara mindre lämpligt, äfven om, hvilket dock icke är fallet, nuvarande
Stats-Utskott i allo skulle dela de åsigter, hvilka ligga till grund
för förutvarande Utskotts beslut, då Riksdagens begge Kamrar båda gångerna
afslagit Utskottets hemställan, och Utskottet vid sådant förhållande väl
torde anses böra foga sig efter de åsigter, som kunna antagas hafva grundlagt
Kamrarnes nyssberörda beslut.
Af dessa åsigter, som icke med lätthet kunna utrönas, synes emellertid
företrädesvis framgå, hvad ock Riksdagens Första Kammare uttryckligen
förklarat, nemligen den önskan, att beräkningen af de förmåner, bergslagen
i denna egenskap haft sig förunnade, borde ske efter lindrigare grunder,
än kollegierna föreslagit.
Detta har föranledt Utskottet att jemväl ur billighetens synpunkt betrakta
frågan. Härvid har det icke kunnat undgå Utskottets uppmärksamhet,
att, då det ifrågasatta vederlaget för tackjernstiondes upphörande numera
till väsendtlig del skulle träffa andra än dem, som af denna tiondes
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 b.
15
afskaffande hemtade fördel, det måste kännas härdt för de förra att för all
framtid få vidkännas ökade utlagor, hvilka, med anledning af föreskriften i
Kongl. Förordningen den 20 September 1859, angående utsträckt frihet i
bergshand teringen, vid derefter skedda köp och öfverlåtelser af bergslagshemman
väl bort tagas i betraktande, men i verkligheten oftast torde hafva
blifvit förgätna, så att köpeskillingen antagligen blifvit i allmänhet bestämd
med afseende å de onera, som förefunnits den tid, öfverlåtelsen egt rum.
Detta förhållande måste i högre grad kännas hårdt och orättvist för dem,
som redan före år 1859 förvärfvat sig bergslagshemman med befrielse från
tillverkning af tackjern och värmningsskyldighet i hytta, och hvilka följaktligen
icke kunde hemta den ringaste fördel af den utsträckta frihet, bergshandteringen
i följd af nyssberörda nådiga förordning erhöll. För öfrigt bör
icke förgätas svårigheten, för att icke säga omöjligheten för den enskilde
att, innan kollegiernas underdåniga utlåtande i frågan afgafs, ens tillnärmelsevis
beräkna beloppet af de ökade utskylder, hvilka såsom vederlag för de
erhållna friheterna borde drabba hemman inom bergslagen och inverka på
priset för dessa hemman, en svårighet så mycket större som under de sekler,
hvilka förflutit, sedan de utlagor och hjelper, som förut utgingo, blefvo emot
tionde utbytta, såväl skattläggningsbestämmelsen som skattepersedelsvärden
undergått otaliga förändringar. Med anledning häraf torde ock, äfven efter
den utredning frågan numera vunnit, tvekan ännu kunna uppstå om vederlagets
belopp i särskilda speciela fäll, hvarom Utskottet under frågans handläggning
erhållit kännedom, såsom då ökning i hemmantalet egt rum i anledning
af lindring i vissa delar af räntan. Bedömandet af dessa specialiteter
kan dock lämpligen icke tillkomma Riksdagen, utan de administrativa
myndigheterna.
En vigtig synpunkt återstår, hvarur tiondefrågan af Riksdagen torde
företrädesvis böra bedömas, nemligen ur den statsekonomiska. Sedd från
denna synpunkt kräfver det allmännas fördel en snar lösning af frågan på
det sätt, att tackjernstillverkningen inom bergslag befrias från en tryckande
och i högsta måtto olämplig beskattning, som hämmar dess utveckling och
hindrar handteringen i bergslagsorterna, inom hvilka flertalet af de utmärkta
jernmalmsgrufvor, hvarmed vårt land blifvit i rikt mått välsignadt, äro
belägna, att uthärda täflan såväl med orter, belägna utom bergslag inom
landet, som med andra nationer, hvilka uppträda å den stora verldsmarknaden,
der största delen af det svenska jernet ock måste söka sin afsättning.
Olägenheterna häraf måste blifva större i samma mån jernhandteringen,
för att fördelaktigt kunna bestå, kräfver att drifvas i stort, hvilket
med nu varande beskattningssystem icke är möjligt inom bergslag, och i
samma mån lättade kommunikationer inom dessa orter för öfrigt möjliggöra
jernhandteringens drifvande i det vidsträckta omfång, handteringen kräfver.
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 b.
Det allmännas fördel är i detta hänseende nära förenadt med handteringen3
intresse, och från denna synpunkt sed t, lärer det väl icke kunna förnekas att,
om staten, för att bereda jernhandteringen inom bergslag en behöflig utveckling,
vid regleringen af tiondefrågan gjorde någon uppoffring, sådant icke
borde blifva utan frukt för det allmänna eller vara främmande för dess
egen fördel.
Denna uppoffring beböfde derföre icke, enligt Utskottets tanke, vara
så stor, som ett rent bifall till Kongl. Maj:ts sednast framställda nådiga förslag
skulle medföra. På grund af de upplysningar, vidfogade tabeller innehålla
i afseende å bergslagshemmans taxeringsvärden och beskattningsförhållanden
m. m., synas nemligen dessa hemman utan olägenhet kunna åtaga sig,
förutom den föreslagna halfva rotevakansafgiften, äfven hälften af den frihet i
afseende å ränta, som dessa, i egenskap af att tillhöra bergslagsort, nu åtnjuta.
Härigenom synes billighetens gräns icke hafva biifvit trädd för nära, särdeles
om jemförelse anställes emellan beskattningsförhållandena för hemman inom
och utom bergslag och hemmanens taxeringsvärden, hvaraf jemväl synes att
den nya beskattningen för hemman inom bergslag alldeles icke bör blifva så
tryckande, som under frågans behandling vid föregående riksdagar ofta biifvit
yttradt. Denna jemförelse bör dock ske med varsamhet och under aktgifvande
på den omständigheten, att bergslagshemman i allmänhet torde vid
deras skattläggning hafva varit mindre odlade än landslagshemmanen och
derföre biifvit åsätta mindre grundränta, samt att de å bergslagshemmanen
sedermera verkställda odlingar och andra förbättringar, som kunnat bidraga
till det höga taxeringsvärdet, författningsenligt icke få föranleda till grundskatternas
förhöjande. Vid återinförande af dylik skatt å hemman inom
bergslag, hvarifrån dessa under sekler varit befriade, lärer väl dessutom från
det allmännas sida böra iakttagas all den varsamhet och billighet, som erfordras
för att vid utjemnande af sådana förhållanden, hvartill staten sjelf i
lagstiftningsväg medverkat, den enskildes bördor icke skola blifva för tryckande.
Härigenom anser Utskottet sig hafva besvarat så väl Grefve Mörners
motion som Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet till innevarande års
Riksdag. Det återstår att afgifva yttrande i anledning af Herrar Hammarhjelms
och Bengtssons särskilda, i samma syfte väckta motioner.
Det är visserligen förhållandet, att Nyeds bergslag, jemlikt Kongl.
Brefvet den 31 Mars 1649, ursprungligen erhållit sina privilegier på den
grund, att denna bergslag icke hade annat att uppehålla sig med än, såsom
orden i privilegiibrefvet lyda, ”allenast strömmar och skog” samt att tackjernstillverkning
i denna bergslag af ålder icke egt rum. Vidare förekommer,
Stats-IJtskottets Utlåtande N:o 41 b.
17
mer, att, sedan denna bergslag genom flera Kongl. Bref under förra seklet
erhållit bekräftelse å sina privilegier, fråga väl uppstått om deras indragning,
men att Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 11 Februari 1830 förklarat
sig för det dåvarande icke hafva funnit skäl till en sådan åtgärd.
De skäl och grunder, hvilka föranledt tillkomsten och betingat fortvaron af
dessa privilegier hafva emellertid, enligt hvad Kollegiernas utredning ådagalägger,
numera helt och hållit bortfallit. Yid sådant förhållande synes anledning]
icke förefinnas att från deltagande i ett från synpunkten af det allmännas
väl tillkommet onus frikalla nämnda ort, hvilken af den ifrågaställda
förändringen icke skulle erhålla någon tillökning i räntan, men väl komma
att, lika med andra bergslagsorter, få vidkännas half rotevakansafgift.
På grund af hvad sålunda förekommit får Utskottet hemställa,
att, med afslag å de enskilda motionärernes framställningar
i ämnet, Kongl. Maj:ts förevarande nådiga proposition
må på det sätt bifallas, att Riksdagen för sin del medgifver,
att skyldigheten inom privilegierad bergslagsort till
utgörande af tackjernstionde, äfvensom af skattejern och
hyttegälsjern, der någondera af dessa sednare afgiftsposter
blifvit åsatt och ännu qvarstår, må för framtiden upphöra,
emot det att hemman och lägenheter uti de bergslag,
som icke redan äro underkastade ordinarie rotering,
må efter det rotetal, till hvilket de äro extra roterade,
åläggas rotevakansafgifter till hälften emot annan roterad
jord i samma län, och att, med hufvudsaklig tillämpning
af hvad Kammar- och Kommers-kollegierna rörande grunderna
och sättet för berörda förändrings genomförande
förordat och hemställt, hvarje hemman och lägenhet inom
privilegierad bergslagsort, som i sin egenskap att tillhöra
sådan ort åtnjuter någon frihet i afseende å ränta, må, på
ofvan angifna vilkor och i de fall, som vederbör, till hälften
åsättas de skyldigheter härutinnan, som, efter vederbörandes
hörande, finnas med författningar ne öfverensstämma,
samt att de nya rättsförhållanden, som af omförmälda
förändring kunna varda en följd, må komma att
inträda från och med början af år 1872, äfvensom att
Riksdagen vid anmälan af detta beslut må i underdånighet
anhålla, att, derest vid de sålunda bestämda skyldigheternas
påförande någon ytterligare lindring skulle i särBih.
till Biksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 24 Häft. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 b.
skilda fall visa sig af omständigheterna påkallad, Kongl.
Maj:t behagade derom till Riksdagen göra nådig framställning.
Stockholm den 28 Mars 1871.
På Stats-Utskottets vägnar:
Fredrik Alexander Flin ek.
Reservationer:
af Herr Brusewitz, F., som yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i frågan
sednast aflåtna nådiga Proposition;
af Herr Nordenfelt, L. M., i hvad frågan angår Nyeds bergslag samt
Heds och Gunnilbo socknar;
af Herr Casparsson, G. E.: “Instämmande med Utskottet deruti, att det “lärer
svårligen kunna förnekas att, derest frågan betraktas endast ur strängt rättsligsynpunkt,
man icke gerna kan finna frågans lösning på annan väg, än den till 1869
års Riksdag aflåtna nådiga Proposition i ämnet, jemte Stats-Utskottets vid de
tvänne sednaste riksdagarne i hufvudsaklig öfverensstämmelse dermed afgifna
utlåtanden anvisa,“ skiljer jag mig från Utskottets pluralitet derutinnan, att
jag icke anser skäl vara förhanden att nu öfvergifva denna väg och beträda
en ny — godtyckets —, hvars slutliga mål ej är svårt att förutse. Deremot
tror jag att, med bibehållande af den rättsliga grunden, man vid tillämpningen
kan och bör göra de lindringar och eftergifter, hvartill i särskilda
fall billighetsskäl kunna föranleda.
Genom den approximativa utredning, Stats-Utskottet sökt åstadkomma
af beskattningsförhållanden och taxeringsvärden i bergslagen, äfvensom af
bilagda tabell, synesmig varaådagalagdt, att, genom de hittills åtnjutna friheternas
påförande, bergslagshemmanen icke i allmänhet skulle ådragas någon, hvarken
i och för sig eller med hänsyn till förhållandena i landslagen, hård och
tryckande beskattning. Det synes mig då ej välbetänkt att frånträda en på
”strängt rättslig” grund hvilande princip, och att som regel uppställa hvad
som efter mitt förmenande blott i enskilda fall må såsom undantag tillämpas.
Ivonseqvenserna häraf skola tvifvelsutan komma att åberopas i andra beskattningsfrågor,
men den moraliska kraften att tillbakavisa godtyckets an
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 41 b.
19
språk är då bruten; och der denna saknas är den lagliga makten af underordnadt
värde.
Jag förenar mig derföre i det yrkande, Herr Odelberg i sin afgifna
reservation härutinnan framställt.
Beträffande Nyeds bergslag samt Gunnilbo och Heds socknar får jag
äfven anmäla min från Utskottets pluralitet afvikande mening; och finner
jag det redan i och för sig anmärkningsvärdt att, då 1869 och 1870 årens
Stats-Utskott, som betraktat frågan endast ur ”strängt rättslig” synpunkt,
likväl ansett någon förändring i dessa orters rotering eller beskattning icke
böra ega rum, innevarande års Stats-Utskott, som ställt sig på billighetens
ståndpunkt, kommit till ett motsatt resultat.
Redan den 11 November 1840 anförde Rikets Ständer, uti underdånig
skrifvelse, rörande Gunnilbo och Heds socknar: ”att, då det icke vid den i
Kammar-kollegium verkställda arkivundersökningen kunnat utredas, att den
bergslagsfrihet, nämnda socknar af ålder njutit, blifvit beviljad för tackjernsblåsning,
Rikets Ständer ansåge allt detta utvisa, att bergslagsfriheten för
dessa socknar grundats, icke på hyttebruk, utan på det biträde vid bergverken
i orten, som af dem blifvit lemnadt, samt att förhållandet således
vore enahanda som med Nyeds bergslag, hvilken Rikets Ständer, enligt underdånig
skrifvelse den 11 Februari 1830, ansett böra vid dess bergslagsprivilegier
bibehållas, hvadan och då för öfrigt sådana förändringar, som kunde
leda till förökning i de skattebidrag, hvilka af ålder blifvit utgjorda och
grundlagt de värden, hvarefter afhandlingar om hemmanen egt rum, icke
utan de mest giltiga och ostridiga skäl borde tillvägabringas, Rikets Ständer
för sin del förklarade att skäl till indragning af de bergslagsprivilegier, Gunnilbo
och Heds socknar af ålder åtnjutit, icke förekomme“. När sedermera
åren 1846 och 1850 kolhandeln frigafs utan vilkor, hvilken frigörelse hade
ett direkt sammanhang med dessa orters privilegier, anser jag det icke vara
Staten fullt värdigt att nu i detta afseende komma med efterräkningar, som
skulle mer eller mindre rubba de egendomsvärden, statsmakterna genom
föregående uttalanden och beslut bidragit att grundlägga, och att således den
stränga rätten här bör vika för de billighetsskäl, som vid enskilda aftals ingående
bruka göra sig gällande.
Åberopande i öfrigt de skäl, som i den till statsråds-protokollet öfver
Finans-ärenden den 19 Mars 1869 af fyra bland Stats-Rådets ledamöter afgifna
reservation och uti 1869 års Stats-Utskotts Utlåtande N:o 82 finnas anförda,
hemställer jag vördsamt, att, i öfverensstämmelse med hvad Statsutskottet
vid näst föregående årens riksdagar tillstyrkt, Riksdagen måtte för
sin del besluta:
att Nyeds bergslag i Wermlands län samt den del af
Skinnskattebergs bergslag i Westmanlands län, som består
20
Stats- Utskottets Utlåtande N:o ål b.
af Gunnilbo och Heds socknar, icke vidare må utgöra
bergslag, men att likväl någon förändring i dessa orters
rotering eller beskattning derför icke må ega rum“;
af Herr O delbar g, A,: “Så vidt jag kan döma är denna fråga temligen
enkel, om man blott håller sig inom rättvisans område och icke låter förleda
sig att beträda de irrvägar, hvartill en förment billighet kunna föra.
Under förflutna tider har Staten åt bergslagsorterna gjort åtskilliga
eftergifter uti befrielse dels från vissa grundskatter, dels från rotering, hvaremot
bergslagerna åtogo sig vissa skyldigheter, utaf hvilka ännu qvarstår
skyldigheten att, enligt verkställd uppskattning af hvarje masugns produktion,
betala en viss afgift, under namn af tionde, för det tackjern, som tillverkas
inom orten, såväl vid redan befintliga, som vid framdeles tillkommande
hyttor och masugnar.
Staten finner nu att denna för bergslagsorterna betungande skyldighet
bör afskaffas, emedan den icke allenast tynger på tackjernstillverkningen,
sådan denna nu bedrifves, och hufvudsakligen emedan den försvårar och nära
nog gör det omöjligt för bergslagens innevånare, att, uti dessa för tackjerns
tillverkning förnämligast lämpade orter, på ett tidsenligt och mot ändamålet
svarande sätt inrätta nya hyttor. Het är således icke en eftergift åt nuvarande
hyttebrukare allenast, som med tackjernstiondens afskaffande afses,
utan det är fastmera en bergslagsorternas befrielse från ett på samtlige jordegare
inom desamma hvilande näringstvång och deras likställighet med
andra delar af landet, som utgör syftet med ifrågavarande förändring.
Kronan afstår således till förmån för bergslagsorterna dels den skatt,
dessa orter för närvarande utgöra under benämning tackjemstionde, dels sin
rättighet att lägga samma skatt på de hyttor och masugnar, som framdeles
anläggas inom bergslag; och då Kongl. Maj:t och Kronan, genom såväl
denna, som genom flera vid föregående tillfällen lemnade eftergifter, sätta
bergslagerna i full likställighet med angränsande landsorter, finnes, enligt
min åsigt, icke någon hållbar anledning hvarföre Kronan skall, annorlunda
än undantagsvis, eftergifva någon af de skatter och allmänna besvär, som
dessa orter skolat vara underkastade, i händelse de icke varit skyddade
bakom bergslagsprivilegiet. Till sådan eftergift saknas skäl äfven derföre,
att, såsom de betänkandet åtföljande tabeller nogsamt antyda, bergslagshemmanen
i allmänhet äro stora och hafva ett värde vida öfverstigande värdet
å motsvarande hemman i angränsande landsbygd, ehuru äfven derstädes kan
undantagsvis finnas hemman af svagare natur.
På anförda skäl yrkar jag i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts till
1869 års Riksdag aflåtna nådiga Proposition i ämnet:
l:o att skyldighet inom privilegierad bergslagsort till utgörande
af bergslagstionde äfvensom af skatte- och hytte
-
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 41 b.
21
gälsjern må för framtiden upphöra, emot det att de förmåner,
som dylik ort af Kronan haft sig i egenskap af
bergslag förunnade, indragas;
2:o att förändringen må genomföras medelst hufvudsaklig
tillämpning af de grunder derför, som Kongl. Kammaroch
Kommers-kollegierna uti sitt den 31 December 1867
afgifna underdåniga utlåtande föreslagit, dock så att lindring
må kunna medgifvas i öfverensstämmelse med de för
hemmans förmedling gällande grunder;
3:o att de nya rättsförhållanden, som af denna förändring
kunna nu blifva en följd, må komma att inträda med början
af år 1872;
4:o att vid anmälan af detta beslut Riksdagen må i underdånighet
anhålla att, derest vid de sålunda bestämda
skyldigheternas påförande, någon ytterligare lindring skulle
i enskilda fall visa sig af omständigheterna påkallad,
Kongl. Maj:t täcktes derom till Riksdagen göra nådig
framställning;”
af Herrar Ekman, C. och af Klint, E.y hvilka instämde i Herr Odelbergs
förslag;
af Herr Leijonanckery F. W., samt af Herrar Liss Olof Larsson och
Jonas Jonasson i Gullaboås.
Herr Grefve af Ugglas, L.y har i frågans afgörande icke deltagit.
Bih. till Riksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afä. 24 Höft.
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättelse
i
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
Sid. 58, rad 7 nedifr. står: 2 rekognosceringsfar-tyg — läs
STOCKHOLM, TRYCKT HOS I SA A C MAR C US, 1871.
1 rekognosceringsfartyg.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell öfver Statsverkets Inkomster.
Ordinarie Inkomster.
Kanta.....................
Tionde....................
Arrendemedel........j PenninSar
) bpanmai
Silfvertionde, myntarelön och slagskatt .
Kopparränta.................
Tiondetackjern................
Svafvelbrukstionde.............
Bergverkstionde...............
Mantalspenningar..............
Folkskoleafgift................
Värnskatt...................
Bötesmedel..................
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål
Tillfälliga rotevakansafgifter.......
Vakansafgifter af nyroterad jord.....
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman
i Halland..............
Vakansafgifter af bergslag........
Trosspassevolansafgift ...........
Båtsmansvakansafgift............
Kontrollstämpelmedel............
Fyr- och båkmedel.............
Telegrafmedel................
Jernvägstrafikmedel ............
Skogsmedel.................
Observationsmedel.............
Extra uppbörd...............
Beräknade inkomster enligt 1871
års Riks-stat.
166,000 k. f.å2R:dr 10 öre
1,300 c:r ä 54 R:dr.
17,500 c:r å 2 R:dr 40 öre
140,175 k.-f.ä2R:drl0öre
S:gr Ordinarie eller ständiga Inkomster
Extra ordinarie Inkomster.
Tullmedel .........
Postmedel .........
Stämpel pappersmedel . . .
Brän vinstill verkningsafgift
R:dr.
4,491,000
1,582,800
55.000
348,600
18.000
70,200
42,000
3,500
575,000
170.000
294,367|50
7,500
93.000
20.000
26,500
60,000
12,000
650.000
6,500,000
236,300
2,000
72,232
50
15,330,000
14,000,000
2,200,000
1.350.000
9.800.000
S:gr Extra ordinarie Inkomster ............... 27,350,000;
Summa j..............|42,680,000j
Beräkningen
af dessa inkomster är uppskjuten.
Enligt räkenskaperna för:
Kongl. Stats- kontorets
förslag.
Kongl. Maj:ts
nådiga
Proposition.
1866.
1867.
1868.
1869.
Medium.
R:dr.
Ö.
R:dr.
5.
R:dr.
Ö.
—
—
-- —
_
—
—
—
—
—
4,490,000
—
4,490,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,582,800
—
1,582,800
—
54,951
—
40,480
—
52,672
—
—
—
49,367
67
52,700
—
52,700
—
325,022
—
431,265
—
427,233
—
—
—
394,506
67
363,300
—
363,300
—
17,988
—
17,104
—
19,685
—
—
—
18,259
—
—
—
—
77.783
—
79,704
—
76,286
—
—
—
77,924
33
—
—
—
42,955
—
43,562
—
45,874
—
—
44,130
33
—
—
5,629
—
2,327
—
4,672
—
—
4,209
33
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
135,000
—
93,000
—
575,882
—
567,850
—
561,062
—
—
568,264
67
565,000
—
575,000
—
---
—
—
—
—
—
—
—
—
_
600,000
/^n nnn
—
187,178
_
162,793
_
163,132
_
__
—
171,034
33
170,000
_
170,000
_
301,385
—
332,558
—
347,260
—
—
327,067
67
294,367
50
294,367
50
8,581
—
7,553
—
6,785
—
—
—
7,639
67
7,500
—
7,500
—
80,003
—
93,314
—
98,620
—
—
—
90,645
67
95,000
—
98,000
—
19,432
—
22,801
—
25,311
—
—
22,514
67
24.000
—
24,000
i q Ann
—
26,511
_
26,443
_
26,594
_
__
—
26,516
_
26,500
_
lo,UUU
26,500
z
60,943
—
62,609
—
74,353
—
—
—
65,968
33
70,000
—
70,000
—
—
—
13,565
—
12,986
—
13,398
—
13,316
33
12,000
—
12,000
—
—
—
656,926
_
744,602
—
740,467
—
713,998
33
700,000
—
750,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
740,000
—
—
—
6,017,049
—
6,161,079
—
6,221,280
—
6,133,136
—
7,000,000
—
7,000,000
_
175,122
—
201,020
—
245,079
—
—
207,073
67
250,000
—
400,000
1,608
—
1,919
—
2,526
—
—
—
2,017
67
—
—
—
58,476
—
72,468
—
56,400
—
——
—
62,448
—
61,832
50
62,832150
—
—
—
—
—
—
—
—
15,900,000
—
17,480,000
—
12,785,579
14,632,095
13,992,024
13,803,232
66
14,000,000
14,750,000
—
—
2,177,313
—
2,188,793
—
2,254,434
—
2,206,846
67
2,200,000
—
2,230,000
—
—
—
1,336,044
—
1,353,041
—
1,408,579
—
1,365,888
—
1,350,000
—
1,350,000
—
—
—
8,029,289
—-
7,158,196
—-
8,543,663
—
7,910,382
67
9,800,000
—
9,800,000
—
27,350,000
—
28,130,000
—
—
—
—-
—
—
—
—
43,250,000
—
45,610,000 —
Stats-Utskottets förslag.
173,000 k.-f.å 2 RrdrlOöre
50140,175 k.-f. k 2 R:dr 10 öre
R:dr.
4,505,000
1,582,800
52,700
363,300
50
93,000
575,000
170.000
294,367
7,500
98.000
24.000
18.000
26,500
70.000
12.000
750.000
740.000
7,000,000
400.000
62,832 50
JPå framtida beslut
beroende:
16,845,000 -
S;gr
14,750,000
2.230.000
1.350.000
9.800.000
28,130,000
28,130,000| 16,845,000
=*44^975^000
Hör till Stats-Utskottets Uti. 1871, N:o 41 a.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uppgifter angående de privilegierade tackjernsbergslagerna i riket, grundade dels på Kongl. Kammar- och. Kommers-kollegiernas underdåniga Utlåtande den 31 December 1867, dels på bilagorna till Kong!.
Maj:ts nådiga Proposition N:o 1 om Statsverket år 1871 och dels äfven på taxeringslängder, jordeböcker och ränteförvandlings-uträkningar samt roteringsverk.
Bergslager. »)
Mantal.
Till penningar uppskattade
friheter.
Summa.
Ränta.
Rotering-.
jFrilieter peri
| mantal i j
I medeltal. I
Hela. Halfva;
Taxeringsvärde
år
18(12.
Taxeringsjvärde
per
mantal i
j medeltal.
Till''penningar uppskattade,
nu utgående
utskylder. 4)
Ränta. j Rotering.
_ cj
W
.M
Summa. I §
<r
; O.S3
jVärde å taekjernsI
tionde, skatte- och
hyttegälsjern.
Till penningar uppskattade
såväl friheter
som nu utgående
utskylder.
Summa.
För hel
bergslag.
För t
mantal i
medeltal
Ränta. ’
Rotering.
r+ PT* ,
'' < 1
S i
CD ,
r 1-0 ''
p® (
® 2 !
^ y ’
P 8=
y
Värde å half
rotefrihet. 5)
För hel
bergslag.
För t
mantal i
Till penningar uppskattade
nu utgående ränta och
rotering samt tackjerns- tionde, skatte- och
hyttegälsjern.
nu utgående ränta och |
rotering samt åtnju- |
tande friheter i
denna senare.
För hel
bergslag.
För 1
mantal i
medeltal.
i? ■ i i För 1
b or hel , , •
, , , mantal i
bergslag-, ln,,,„ital_
Skinuskattebergs
Norbergs.....
Nora....... . .
Hjulsjö......
Lindes .......
Ramsbergs . . . .
Grythytte.....
Hellefors .....
Carlskoga.....
Lekebergs.
{ Lerbäcks...........2)
| Nya Kopparbergs.......
Philipstads..........s)
Nyeds..............
Tabergs.............
"Westerbergslagen
O Ivan sjö och Thorsåkers . . .
77.4 2
97.5 0
221,4 9
28.5 7
176,54
71,52
42.4 4 j
31,281
73,30
105,08
119,92
40.5 s
153,3 3
30,75
43,2 5
182,73
90,85
1,384
3,165
7,029
360
5.515
1,396
910.91
82 33
2,522 45
1,774
1,646
5,527
734
4,236
439
50
55
75
05
59
58
47
4,768 46
79S 28
3,081:33
1,507:28
1,353 55
82021
2,803(45
2,676|12
4,629 82
2,716
2,589
2,131
1,919
82|
66
07
71
1,38461
I
3,165 01
11,797 77
1,158 81
8,596
2,904
2,264
902
5,325
4,450
6,276
2,717
8,116
2,131
53127
40
48
40 61
23
20:63
i.
20i28
2437
20130
46!53l36|2Gi68|
54:28
l
90172
62|42
85|]4|42j
C6j36j33|
35 21 ! i
37 52 31 26. 17
48
47
07169 30 34:65
57|66 97 33
-i |
71152 94 26
439 47! 4 84 2|42i
S u m m a
1586, s 5
i 1 : |
36,726881 31.795 70. 68,522 64 -
2,848,500
36,792
82
3,912
71
3,619
61
7,532
32
97
29
1,822 54
23
54
|
5,29732
3,619
61
8,91093
115
17
_
_
__
|
9,35486
1
120
83
7,532
32
97
29
3,721,800
—
38,172
31
4,463
02
5,0S4
34
9,547
36
97
92
6,166
63
24
7,628
03
5,084
34
12,712 37
130
38
—
—
-
—
15,713
36
161
16
9,547
36
97
92
5,113,500
—
23,086
82
7,677
92
11
83
7,689
75
34
72
6,903
96
31
17
14,707
23
4,780
29
19,487
52
87
99
2,527
93
11 41
14,593
71
65
89
12,458
21
5625
1,615,800
—
56,555
83
1,167
37
—
—
1,167
37
40
86
1,616
23
56
57
1,527
90
798
28
2,326
18
81
42
424
47
14 86
2,783
60
97
43
1,965
65
68
80
4,097,712
23,237
56
6,329
50
——
—
6,329
50
35
89
1,244
11
705
11,344
84
3,081
33
14,926
17
84
64
1,633
58
9
26
7,573
61
42
94
9,410
83
53
37
1,813,390
—
25,355
—
2,875
-
34
—
—
2,S75
34
40
20
2,426
48
33 93
4,272
24
1,507
28
5,779
52
80
81
799
48
11
18
5,301
82
74
13
4,382
62
61
28
2,361,600
—
55,645
61
82996
—
—
829
96
1956
2,097
01
4941
1,740
87
1,353
55
3,094
42
72
92
717
19
16
90
2,926
97
68
97
2,183
51
51
45
1,503,600
—
48,069
05
1,335 23
—
—
1,335
23
4269
1,243
39
39175
1,417
56
820
21
2,237
77
71
54
434
81
13
90
2,578
62
82
44
2,155
44
68
90
5,988,500
81,698
50
4,22014
—
—
4,22014
57
57
5,09840
69
55
6,74259
2,803
45
9,546
04
130
23
1,486
09
20
27
9,318
54
127
12
7,023
59
95
82
2,782,198
26,47695
2,586
01
—
—
2,586 01
21
61
1,25061
11 90
4,360|51
2,67612
7,036
63
6696
1,416
70 13
48
3,836
62
36
51
5,262 13
5008
4,862,577
40,548 51
!
4,136
95
—
4,13695
34
50
989
90
825
5,78350
4,629
82
10,413
32
8684
2,451
12
20
44
5,126 85
42
75
8,766
77
73
11
3,719,070
91,647
85
3,282
76
—
3,282
76
80
90
2,379
37
58|63
3,283
51
2,716
82
6,000
33
147
87
1,064
32
26
23
5,66213
139
53
5,999
58
147
85
7,707,546
50,267
70
2,898
81
387
88
3,286
69
21
43
14,760
66
9ö|o7
8,425
86
2,977
54
11,403
40
74
37
2,227
89
14
53
18,047
35
11750
5,876
35
38
32
2,743,300
89,213
01
3,106
01
-----
—
3,106
01
101
01
—
—
—
_
3,10601
3,131
07
5,237
08
170
31
1,832
99
59
61
3,106
01
101101
5,237
08
170
31
1,295,983
__
29,964
93
2,927
23
■--
—
2,927
23
67
68
1,648
79
38 12
3,66182
j -
1,919,71
5,581
53
1.29
05
937
—
21
66
4,576
02
105 80
4,846
94
112
07
9,553,100
52,279
871 11,634124
1 1
5,472
03
17,106
27
93
61
11,930
15
65
29
15,87082
5,47203
21,342
85
116
79
_
—
—
—
29,036
42
15890
17,106
27
93
61
2,834,421 -
31,198
91
9,46858
5,259
73
14,728
31
162
12
605
05
666
9,90805
5,259173
15,167
78
166
96
—
''-
—
15,333
36
16878
14,728
31
162
12
64,562,597
—
—
72,85178
19,83542
92,68720
_
62,18265
—
—
109,578 66 51,631 18
161,209 84
__
—
—
_''_
154,869]85
__
—
124,482
96
_
Stockholm den 3 Mars 1871..
J. LöfdaM.
*) Hå här till jemförelse förekomma ej mindre agande friheter än ock taxeringsvärden samt. åliggande utskylder af ränta, rotering och tackjernsskatt, äfvensom hemman af olika naturer och jemväl, ehuru af samma natur, med
ändock olika friheter och onera, b vil ka hvar lör sig för ett noggrannare bedömande af medeltalet fordrat ett särskildt mantal, hvars uttagande åter skulle betingat ett arbete, som öfverskridit den derför medgifna tiden,
har här, utom hvad särskildt år anmärkt, begagnats det mantal, hvarje bergslag enligt det underdåniga utlåtandet upptager; dock hänvisas dels till en utredning denna dag, särskiljande friheten i rän ta uti f. d. jordeboksoeh
f. d. mantalsränta, hvilken exakt angifver det mantal som derutinnan njuter frihet, med medeltal blott i afseende på f. d. jordeboksräutan, hvars påförande derföre ock möter stora svårigheter, samt dels äfven till
den i nästa not omförmälda bilagan, som rigtigt upptager de hemman tn. in., som för bergsbruk njuta rotefrihet.
s) Mantalet är här upptaget, enligt Bil. N:o 6 till Kongl. Majtts Proposition N:o 1 om Statsverket 1871, “Bil. Litt. C“.
3) I detta mantal ingå jemväl hyttor och berarstorp, de förra efter 4 mantal per hytta och de sednare efter eu beräkning af 64 L<tt Osmnndsjernskatt på helt mantal.
4) Uppskattningen äfven här gjord efter enahanda års inarkegångar, som användts vid beräkningarne i det underdåniga utlåtandet.
5) Rotefriheten är beräknad efter medeltalet af 1865—1869 årens medoltnarkegåugsvärden.
Hör till Stuts- Utskottets Uti. 1871, N:o il b.
1
Utredning, grundad på Kongl. Kammar- och Kommers-kollegiernas
underdåniga utlåtande den 31 December 1867, i fråga om de privilegierade
tackjernsbergslagerna i riket, och utvisande hvad af hemmanens och lägenheternas
för bergsbruk egande friheter i ränta motsvarar dels för detta jordeboks-
och dels för detta mantalsränta!!.
Mantal.
f. d.
jordeboks-
f. d.
mantals-
Summa
Anmärkningar.
ränta.
ränta.
;
SIdnnsJcattebergs bergslag.
.
30*
\
a
16
20
16
69
32
89
231
å
S:gr 53fJ mantal.
—
—
16
69
16
69
Norbergs bergslag.
78*
å
22
32
16
69
39
01
9*
å
S:gr 88 mantal.
—
—
16
69
16
69
Nora bergslag.
208|
å
8
72
24
93
33
65
6*
J
å
S:gr 215f mantal.
--
—
75
75
r-
Hjulsjö bergslag.
10*
å
8
72
24
93
33
65
n
å
—
75
—
75
i
S:gr 2 Of mantal.
—
—
37
''
37
Lindes bergslag.
163*
å
8
72
24
93
33
65
10*
å
S:gr 174* mantal.
—
_
—
75
1
75
Hör till Stats-Utskottets Uti. 1871, N:o 41 b.
i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mantal.
f. d.
jordeboks-
ränta.
f. d.
mantals- ränta.
Summa
ränta.
Anmärkningar.
Ramsbergs bergslag.
41*
\
a..............
8
72
24
93
33
65
713
\
£L..............
——
_
75
_____
75
• Y¥
1
37
37
S:gr 49-?- mantal.
Orythytte bergslag.
m
\
a..............
8
72
24
93
33
65
7
nr T - - .......
75
75
\
s\. ............
45
83
45
83
-*-4
3
a .............
21
75
21
75
6
eller hytta, mantalet å
7
51
33
40
40
91
2
ii i v v a
—
— -
33
40
33
40
a .........
37
37
S:gr 38f mantal.
Hellefors bergslag.
¥
å..............
2
18
6
23
8
41
91
a .........
75
75
2
eller \ hytta, mantalet å .
—
—
33
40
33
40
S:gr 111 mantal.
Carlskoga bergslag.
55
a .............
45
83
45
83
å ......
37
37
S:gr 59f mantal.
Lehebergs bergslag.
844
\
a ......
21
21
Lerbäcks bergslag.
374
\
fl, . ..........
38
58
38
58
O 1 -g
4i
å ..............
—
36
87
36
87
3
Mantal.
f. d.
jordeboks-
ränta.
f. d.
mantals-
ränta.
Summa
ränta.
164
234
\
a
\
a
75
75
37
37
S:gr 82tV mantal.
1
Nya Kopparbergs bergslag.
75
75
117
ii
Philipstads bergslag.
eller 29| hyttor, mantalet å
.........
9
72
35
20
52
44
45
20
24
44
1
19
19
¥
7
å
20
81
20
81
i
4
92
4
92
4
S:gr 1284f mantal.
33f
å
Tabergs bergslag.
20
62
20
62
86f
å
å
Westerbergslagen.
23
04
19
87
42
91
26|
19
87
19
87
S:gr 113f mantal.
9044
å
1
Ofvansjö och Thorsåkers
bergslag.
i
—
4
84
4
84
Anmärkningar.
Enär cchemman»
och ((mantal»
här ej äro liktydiga
och motstående
frihet
åtnjutes efter
((hemman», är
medium pr mantal
nu utfördt.
Stockholm den 3 Mars 1871.
J. Löfdahl.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bergslager:
Man-
Taxerings-
värde
Till penningar uppskattade friheter
per mantal:
Summa af friheter
Summa af friheter pr
mantal i procent af
tax.-värdet i medeltal.
tal.
i medeltal
Ränta.
1
Rotering
per mantal.
pr mantal.
Maxim.
Medium.
Minim.
| Maxim.
| Medium.
Minim.
Maxim.
| Medium.
| Minim.
Maxim.
| Medium
Minim.
Skinnskattebergs....................
77,42
R:dr.
36,792
öre.
82
R:dr.
32
öre.
89
R:dr.
17
Öre.
88
R:dr.
16
öre
69
11: dr.
öre
R:dr.
öre
R:dr.
öre.
R:dr.
32
jöre
89
R:dr.
17
öre
88
R:dr.
16
löre
69
0,09
0,0 4
0,04
Norbergs........................
97,5 0
38,172
31
39
01
32
46
16
69
—
—
—
—
—
—
39
0i
32
46
16
69
0,10
0,0 8
0,0 4
Nora............................
221,4 9
23,086
82
33
65
31
73
—
75
51
38
23
96
18
35
85
03
55
69
19
10
0,8 6
0,2 4
0,0 8
Hjulsjö..........................
28,5 7
56,555
83
33
65
12
61
—
75
51
38
30
41
17
26
85
03
43
02
18
01
0,15
0,0 7
0,03
Lindes ..........................
176,34
23,237
56
33
65
31
22
—
75
26
29
19
07
13
83
59
94
50
29
14
58
0,2 5
0,21
0,0 6
Ramsbergs........................
71,52
25,355
—
33
65
19
53
—
37
71
94
23
62
14
88
105
59
43
15
15
25
0,41
0,17
0,0 6
Grythytte.........................
42,4 4
55,645
61
45
83
21
46
—
37
50
52
37
78
28
82
96
35
59
24
29
19
0,1 7
0,10
0,0 5
Hellefors.........................
31,2 8
48,069
05
33
65
2
63
—
75
39
96
27
83
17
42
73
61
30
46
18
17
0,15
0,0 6
0,03
Carlskoga........................
73,30
81,698
50
45
83
34
41
—
37
83
26
45
64
32
70
129
09
80
05
33
07
0,15
0,0 9
0,0 4
Lekebergs........................
105,08
26,476
95
21
21
—
21
—
89
93
27
15
21
16
110
93
48
15
42
16
0,41
0,18
0,15
Lerbäcks.........................
119,92
40,548
51
38
58
13
73
—
37
89
93
40
87
31
77
128
51
54
60
32
14
0,31
0,13
0,0 7
Nya Kopparbergs....................
40,5 8
91,647
85
—
75
—
75
—
75
85
64
53
30
30
90
86
19
54
05
31
65
0,0 9
0,05
0,0 3
Filipstads.........................
153,33
50,267
70
45
25
36
04
—
38
—
—
35
19
—
—
—
71
23
—
—
0,14
—
Nyeds...........................
30,7 5
89,213
01
—
—
—
—
-
334
05
126
41
70
62
334
05
126
41
70
62
0,3 7
0,14
0,0 7
Tabergs ..........................
43,25
29,964
93
20
62
20
62
20
62
61
95
44
88
36
62
82
57
65
50
57
24
0,2 7
0,21
0,1 9
W esterbergslagen....................
182,7 3
52,279
87
42
91
23
18
19
87
—
—
—
—
—
—
42
91
23
18
19
87
0,0 8
0,04
0,0 4
Ofvansjö och Thorsåkers...............
90,85
31,198
91
4
84
4
84
4
S4
—
—
—
—
—
—
4
84
4
84
4
84
0,01
0,01
0,01
An''in, Roteringsfriheterna äro beräknade med ledning af Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts proposition om Statsverket 1871, “Bil. Litt. C“. Öfriga uppgifter
äro grundade dels på Kongl. Kammar- och Kommers-kollegiernas utlåtande den 31 December 1867, dels på de Stats-Utskottets utlåtande bifogade
tabeller.
Hör till Stats-Utskottets Uti. 1871, N:o 11 b (Bilaga till Herr Gaspar ssons reservation).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.