Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vackt motion angående vidtagande af åtgärd för att åstadkomma större fullständighet af ”Svensk författningssamling” och om anslag för detta ändamål.

1871-04-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:48, Utlåtande, i anledning af vackt motion angående vidtagande af åtgärd för att åstadkomma större fullständighet af ”Svensk författningssamling” och om anslag för detta ändamål.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

7

N:o 48.

Ank. till Riksd. Kansli d. 12 April 1871, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af vackt motion angående vidtagande af åtgärd

för att åstadkomma större fullständighet af ”Svensk författningssamling”

och om anslag för detta ändamål.

(lista U. A.)

Till Stats-TJtskottets behandling har från Riksdagens Andra Kammare blifvit

remitterad en inom samma Kammare väckt motion (N:o 172), deruti Herr J.

Sjöberg fästat upmärksamheten på den ofullständighet, hvarmed, enligt motionärens

åsigt, Svensk författningssamling vore behäftad, — en ofullständighet, som likväl

icke härrörde af saknaden utaf föreskrifter till bestämmande af hvad författningssamlingen

borde innehålla, för att densamma må kunna motsvara sitt ändamål, utan

af åsidosättandet af de i detta afseende meddelade stadganden; och har motionären,

efter lemnad redogörelse för de till bestämmande af författnings-samlingens innehåll

meddelade föreskrifter, vidare anfört, hurusom den anmärkta ofullständigheten

förnämligast läge deruti, att, med undantag för de första åren af författnings-samlingens

utgifvande, uti denna samling icke blifvit intaget ett mycket stort antal

Kongl. cirkulärer, bref och resolutioner, hvilka antingen innefattade tillägg till eller

förklaring af förut allmängjorda Kongl. förordningar och kungörelser, utom det att

i författnings-samlingen äfven saknades åtskilliga af kollegierna och öfriga centrala

embetsverk utfärdade föreskrifter, hvilka väl hufvudsakligen voro till efterrättelse

för vederbörande tjensteman, men mången gång kunde vara af ganska stor vigt

för den enskilde att känna. Den nu anmärkta bristfälliga utgifningen af författnings-samlingen

borde således föranleda någon åtgärd ju förr dess heldre, så att

denna samling åtminstone för framtiden måtte kunna bringas till den fullständighet,

som för rättsvården och rättssäkerheten vore alldeles oundgänglig. I främsta rummet

syntes det tillhöra Riksdagen att på detta förhållande fästa Kongl. Majits uppmärksamhet.

Men en sådan åtgärd i och för sig vore, enligt motionärens åsigt,

icke tillräcklig. Den väsendtligaste anledningen till det förfall, hvaruti författnings-samlingen

råkat efter de första åren af densammas tillvaro, ansåge motionären

vara att söka uti den omständighet, att högsta tillsynen öfver samlingens utgifvande

varit anförtrodd åt myndigheter, som saknat intresse för saken eller insigt

om dennas nytta och nödvändighet. Efter det Hofkanslers-embetet upphört, hade

genom Kongl. Stadgan den 16 Maj 1840, angående fördelning af ärendena emellan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande JS/:o 48.

statsdepartementcn, frågor om författnings-samlingen blifvit öfvcrlemnadc till Ecklesiastik-departementet.

Att inom detta departement finna en med tillräcklig sakkunskap

utrustad person för att om händer hafva den så kallade redaktionen af

samlingen syntes icke i allmänhet kunna påräknas. Deremot borde en sådan sakkunskap

kunna finna s inom Justitie-departementet, hvarföre handläggningen af nyssnämnda

frågor också borde till det sistnämnda departementet öfverflyttas, och ibland

dess embetsman syntes den byråchef, som har till åliggande att bereda och i Högsta

Domstolen föredraga alla der förekommande frågor om stiftande, upphäfvande,

ändring eller förklaring af lagar och författningar, företrädesvis kunna anses lämplig

att bestrida den ifrågavarande redaktionen. Men ett särskildt arfvode syntes jemväl

erforderligt för det biträde bemälde byråchef kunde för utöfvandet af detta bestyr

behöfva; och motionären har derföre föreslagit, att Riksdagen måtte hos Kongl.

Maj:t anhålla, att frågor rörande värden om och tillsynen öfver författnings-samlingens

utgifvande måtte för ofvan angifna ändamål från Ecklesiastik-departementet

till Justitie-departementet öfverflyttas; och att Riksdagen måtte anvisa ett belopp

af 1,000 R:dr, att utgå från nästinstundande års början, till den person, som kunde

varda anställd att, biträda den embetsman inom detta sednare departement, åt hvilken

redaktionen af författnings-samlingen blefve uppdragen.

I hvad mån don af motionären framställda anmärkning om. ofullständigheten

af Svensk författningssamling må vara befogad, är Utskottet icke i tillfälle

att bedöma; men, äfven under antagande att en sådan ofullständighet, skulle förefinnas,

kan Utskottet svårligen föreställa sig at''t de af motionären till dess afhjelpande

föreslagna åtgärder, eller redaktionsbestyrets öfverflyttande från Ecklesiastiktill

Justitie-departementet och redaktionsarfvodets höjande från nuvarande beloppet,

900 R:dr, till 1,000 R,:dr, skulle kunna medföra den verkan, som synes vara af motionären

åsyftad. Redaktionsbestyret består för närvarande endast uti åliggandet

att från stat,sdepartementen och embetsverken mottaga de lagar, författningar och

föreskrifter, som, efter vederbörande departementschefs eller embetsverks bepröfvande,

böra i samlingen intagas, dem till trycket befordra samt öfver hvarje års

samling upprätta ett chronologiskt och ett sakregister. Att uti denna anordning

åstadkomma någon ändring synes motionären ej hafva afsett och det, torde väl ej

heller kunna ifrågasättas, att bestämmandet af hvad som borde i författnings-samlingen

intagas, eller icke, skulle åt redaktionen öfverlåtas; men om så är förhållandet,

hvilket Utskottet, finner ostridigt, lärer icke lätteligen kunna utfinnas något

skäl, hvarföre ej det intresse för saken och den insigt om samlingens nytta och

nödvändighet, hvilka egenskaper motionären ansett vara för den så kallade redaktionen

af vigt, skulle lika väl inom det ena stat,sdepartementet som inom det andra

kunna påräknas.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr Sjöbergs förevarande motion icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 12 April 1871.

På Stats-Utskottcts vägnar:

Arvid Freon Posse.

Stockholm, tryckt hos C. Wilh. Hagman, 1871.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.