Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtande åt Calmar landsförsamling under ständig besittningsrätt af en jordrymd från landshöfding ebo stället Skälby till skolhusplan och plantering sland fast folkskola.

1871-02-07 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:5, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtande åt Calmar landsförsamling under ständig besittningsrätt af en jordrymd från landshöfding ebo stället Skälby till skolhusplan och plantering sland fast folkskola.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N-;o 5.

Blidö sockens vanlottade tillstånd i ekonomiskt hänseende, på de af

sökanderne anförda skäl, i underdånighet tillstyrkt bifall till deras ifrågavarande

ansökning; hvarefter Kong!. Maj:t, i betraktande af hvad dess

Befallningshafvande i ämnet vitsordat och tillstyrkt, i nåder föreslagit

Riksdagen att för dess del medgifva, att den rätt till ifrågavarande

qvarlåtenskap, som må Kronan tillhöra, finge på Blidö församlings fattigvård

öfverlåtas.

Stats-Utskottet, till hvilket förevarande nådiga framställning blifvit

remitterad, har, efter erhållen kännedom af frågan rörande handlingar,

tagit densamma i öfvervägande, och får, med afseende å hvad

sålunda förekommit, hemställa,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda

måtto behagat föreslå.

Stockholm den 7 Februari 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSF.

IX:0 Ö.

Ank. till Riksd. Kansli d. 7 Febr. 1871. kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående

upplåtande åt Calmar landsförsamling under

ständig besittningsrätt af en jordrymd från landshöfding

ebo stället Skälby till skolhusplan och plantering sland

fast folkskola. (1. A.)

Sedan beslut blifvit fattadt att i Calmar landsförsamling inrätta en

fast folkskola i trakten af det Landshöfdingen i Calmar län på lön an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 5.

3

slagna bostället Skälby i nämnda församling af Norra Möre härad, samt

dertill förordnad landtmätare med biträde af gode män uppmätt och å

karta affattat en till skolhusplan och planteringsland utsedd jordrymd

om 11,2 qvadratrefvars ytinnehåll på egorna till nämnda boställe, hade,

enligt hvad af ofvanberörda, den 16 sistlidne December till Riksdagen

aflåtna och uti Första Samlingen af Bihanget till des protokoll under

N:o 2 intagna nådiga Proposition hufvudsakligen inhemtas, Calmar landsförsamling,

uti en till Kongl. Maj:t ställd, af Landshöfdinge-embetet i

länet insänd och förordad samt af indelningshafvaren understödd ansökning

anhållit, att Kongl.'' Maj:t täcktes låta afsöndra berörda jordlägenhet

för omförmälda ändamål, emot den årliga afgäld som Kongl.

Maj:t med afseende å det allmännyttiga ändamålet och församlingens

ringa tillgångar kunde finna skäligt bestämma; å hvilken anhållan Kammarkollegium,

uti deröfver infordradt utlåtande, jemväl tillstyrkt nådigt

bifall, dock att afgäld å lägenheten af Landshöfdinge-embetet fastställdes

i den ordning Kongl. Förordningen den 6 Augusti 1864 föreskrefve.

Landshöfdinge-embetet i länet, som erhållit nådig befallning att,

efter vederbörandes hörande, inkomma med förslag till den årliga afgäld,

hvilken, derest den ifrågasatta jordafsöndringen bifölles, borde af församlingen

till indelningshafvaren af bostället Skälby utgöras, hade i underdånig

skrifvelse den 9 Juli 1870, jemte eget utlåtande i ämnet, till

Kongl. Maj:t öfverlemnat ej mindre ett i berörda hänseende af Landskontoret

upprättad t förslag, än äfven yttranden af såväl landsförsamlingen

som Landshöfdingen m. m. Friherre K. E. Sköldebrand.

Den af Landskontoret verkställda utredninger utvisade, att de af

bostället Skälby utgående räntor och allmänna utskylder uppginge till

ett belopp af 1,754 R:dr 76 öre, samt att boställets egoområde omfattade

omkring 1,330 tunnland eller 7,748 qvadratref, af beskaffenhet jemngod

med den till afsöndring ifrågasatta lägenheten, utgörande skidel af hela

egoområdet, hvadan på samma lägenhet i räntor och utskylder skulle

belöpa en summa af 2 R:dr 63 öre, som i närmaste helt tal motsvarade

7 kannor råg och 7 kannor korn; och som derjemte till boställets innehafvare

borde utgifvas ersättning för lägenhetens afkastning, hvilken

syntes böra^ beräknas till minst 8 kubikfot 6 kannor spanmål, hälften

råg och hälften korn, så hade Landskontoret funnit sig böra för berörda

jordafsöndring föreslå en åidig afgäld af tillsammans 5 kubikfot råg och

5 kubikfot korn, att erläggas med penningar efter tio års medelmarkegångspr53.

Calmar landsförsamling hade, uti ofvanåberopade yttrande, erbjudit

sig att erlägga den af Landskontoret föreslagna årliga afgäld 7 kannor

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

råg och 7 kannor korn, men deremot begärt befrielse från ersättning

till indelningshafvare!! för afsaknaden af lägenhetens afkastning, enär,

utom det att samma afkastning vore för högt beräknad, största delen

af jordlägenheten i dess närvarande skick vore utan synnerlig nytta för

boställsinnehafvare:! samt, i händelse skola der komme att byggas, de

på Skälby område boende skulle åtnjuta största fördelen deraf, hvarjemte

församlingen slutligen förklarat, att det högsta belopp, församlingen såsom

årlig ersättning för lägenhetens afkastning kunde bevilja, vore allenast 2

kubikfot 8 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, i följd hvaraf

sammanräknade beloppet af årlig afgäld och årlig ersättning skulle uppgå

till 4 kubikfot 2 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn.

Landshöfdingen, Friherre Sköldebrand, hade, oaktadt Landskontorets

förslag enligt hans åsigt vore fotadt på riktig beräkningsgrund, likväl

förklarat sig nöjd med den nedsättning, som Kong], Maj:t kunde

finna för godt och skäligt att i nåder medgifva.

På grund af hvad sålunda i denna fråga upplyst och anfördt blifvit,

har Kongl. Maj:t föreslagit, det Riksdagen för sin del måtte medgifva,

att ifrågavarande jordstycke, elfva qvadratrefvar tjugo qvadratstänger,

af den landshöfdingebostället Skälby tillhörande mark finge från bostället

afsöndras och af Calinar landsförsamling för ofvanomförmälda ändamål

användas mot förbindelse för församlingen dels att allt framgent

ansvara för hvad af boställets räntor och öfriga allmänna utskylder på

afsöndrade lägenheten sig belöpte och förty till boställets innehafvare

erlägga en årlig afgäld af 7 kannor råg och 7 kannor korn, hvilken

afgäld till följd af hvad i nådiga Förordningen den 23 Juli 1869 angående

förändring af grundräntor och kronotionde vore stadgadt derom,

att grundräntepersedlar och kronotiondespanmål skola omsättas i penningar

efter beräkning af medelvärdet mellan 1834—1853 årens medelpris

samt 1862 års medelmarkegångspris och med detta värde framgent

utgöras, borde efter samma grund till penningar omsättas och med vederbörligen

uträknadt belopp utgå, dels ock att, så länge Friherre Sköldebrand

såsom landshöfding i Calmar län på lön innehade ifrågavarande

boställe, såsom ersättning för den afsöndrade lägenhetens afkastning till

honom årligen utgifva det af församlingen i sådant hänseende erbjudna

belopp 2 kubikfot 8 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, att

erläggas i penningar efter tioårigt medelmarkegångspris; hvaremot församlingen,

som, enligt hvad vitsordadt blifvit, vore medellös, skulle,

enär en blifvande indelningshafvares löneförmåner genom mistning af

föreslagna ersättning i högst obetydlig mån komme att lida minskning,

befrias från skyldighet att till denna utgifva omförmälda ersättning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o G.

Stats-Utskottet, till hvilket förevarande nådiga framställning blifvit

remitterad, har, efter erhållen kännedom af frågan rörande handlingar,

tagit densamma i öfvervägande, och får, med afseende å hvad sålunda

förekommit, hemställa,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kong!. Maj:t i ofvanberörda

måtto behagat föreslå.

Stockholm den 7 Februari 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

W:0 6.

Ank. till Rik*d. Kansli d. 7 Febr, 1871, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning, af Kongl. Maj:ts nådiga; Proposition, angående

eftergift till förmån för staden Halmstad af

Kronans rätt till danaarf efter enkan L. Sundeil, född

Grundben/.

(I. A.)

Sedan Hattmakaren J. Sundeils enka Lovisa Sundell, född Grundberg,

aflidit i Halmstad den 21 Augusti 1845 och hennes till namn och

vistelseort okände arfvingar till följd af Rådstufvurättens i nämnda stad

beslut den 26 Januari 1850 blifvit genom kungörelse, som samma år

varit i Post- och inrikes tidningar införd, förelagdt att inom viss, numera

tilländalupen, tid sig anmäla, vid äfventyr att varda från arfvet

skiljda, der de ej visade laga förfall, utan att det oaktadt några arfvingar

efter enkan Sundell gifvit sig till känna, så hade, på sätt af ofvannämnda,

den 26 nästlidne Januari till Riksdagen aflåtna och uti första

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1871:26 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Prosition angående upplåtande åt Calmar landsförsamling under ständig besittningsrätt af en jordrymd från landsh s. 17 i texten