Sök i Ratio Lex

Memorial, angående uppkomna besparingar å medel, afsedda för inlösning af Riksgälds-kontorets obligationer och räntekuponer.

1871-04-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:51, Memorial, angående uppkomna besparingar å medel, afsedda för inlösning af Riksgälds-kontorets obligationer och räntekuponer.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 51.

5

N:o 51.

Ank till Riksd. Kansli d. 12 April 1871, kl. 2 e. m.

Memorial, angående uppkomna besparingar å medel, afsedda för inlösning

af Riksgälds-kontorets obligationer och räntekuponer.

(R. A.)

Enligt innehållet af de med vederbörande öfvertagare af 1858, 1860, 1861,

1864 och 1866 års jernvägslån afslutade kontrakt, äfvensom de för dessa lån

utfärdade obligationer och räntekuponer hafva innehafvare af obligationer, hvilkas

kapitalbelopp icke inom 15 år efter deras förfallotid blifvit uttaget, likasom innehafvare

af de för obligationerna utfärdade räntekuponer, som icke inom 10 år från

förfallodagen blifvit till inlösen företedda, förlorat all rätt att för dem erhålla betalning;

och eger samma förhållande rum i afseende på obligationer och räntekuponer

för 1868 års jernvägslån, endast med den skilnad att preskriptionstiden för räntekupouernas

inlösbarhet är utsträckt till 15 år från förfallodagen.

1 sammanhang med bestämmelsen af den tid, vid hvars förlopp rättigheten

att få förfallna obligationer och räntekuponer infriade, upphört, har i alla lånekontrakten

äfvensom i sjelfva obligationerna förklarats, att de medel, hvarmed sådana

obligationer, i händelse de innan preskriptionstiden lilländagått blifvit till inlösen

företedda, skulle hafva infriats, komma alt hemfalla till Riksgälds-kontoret; men

huruvida dessa sålunda för Riksgälds-kontoret besparade medel skola återgå till de

för omförmälda låns jemte derå upplupna räntors liqviderande bildade särskilda fonder

eller om desamma, i likhet med andra uppkomna besparingar, skola utgöra en för

Riksdagen disponibel tillgång och i sådant ändamål tillgodoföras Riksgälds-kontorets allmänna

kassa, finnes deremot icke bestämdt hvarken genom de beslut, som föregått

ifrågavarande obligationers och kuponers utgifning, eller genom de rörande de fonderade

statslånen i Riksgälds-kontorets reglementen meddelade stadganden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Stats-Utskottets Memorial N:o 51.

Vid nu anförda förhållande och då redan mer än 10 år förflutil efter första

förfallodagarne för de för 1858 års jernvägslån utfärdade räutekuponer samt fråga alltså

förekommit om bokföringen och användandet af de belopp utaf annuitetsanslaget för

sagde lån, som genom uraktlåtet företeende till inlösen af då förfallna kuponer besparats

och till Riksgälds-kontoret hemfallit, hafva Fullmäktige i Riksgälds-kontoret uti

en till Stals-Utskotlet den 10 sisllidne Mars aflåten skrifvelse hemställt, alt Riksdagen

måtte meddela erforderlig föreskrift huruvida dylika, till följd af ofvanberörda preskriptionsstadganden,

uppkomna besparingar i annuitetsanslagen skola tillgodoföras

den för hvart och ett lån bildade särskilda liqvidations- och amortissementsfond,

eller om desamma, på sätt Fullmäktige funne med beskaffenheten af ifrågavarande

medel mest öfverensstämmande, skola, i likhet med andra besparingar eller innehållningar

utaf de anslag, som å Riksgälds-kontoret anvisats, ingå till detta verk och

sålunda blifva till dess utgifter för Riksdagen disponibla; och hafva Fullmäktige

upplyst, att beloppet af de till 1858 års obligationer hörande, icke inlösta räntekuponer,

för hvilka all betalningsrält redan före sisllidne års slut upphört, utgjorde

105 Tillr 22 gr. (i pl. samt alt, efter hvad redan kunde antagas, de annuitets
medel,

som under de fonderade lånens hela återbetalningstid, till följd af preskrip
tionsbestämmelsen

och i synnerhet genom dess tillämpning på 1880 års premie
obligationer,

varda besparade, sannolikt komma att uppgå till icke obetydliga belopp.

I anledning af hvad sålunda blifvil anfördt, hemställer Utskottet,

att uti det reglemente för Riksgälds-kontoret, som vid innevarande

Riksdag kommer alt utfärdas, måtte under den afdelning,

som angår Riksgäldskonlorels inkomster och de till delta verk

särskildi anslagna tillgångar, få införas en så lydande

§:

Då obligationer och räntekuponer för de af Riksgäldskontoret

upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande

bestämda preskriptionstid hos Riksgälds-kontoret företedda, skola

de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponer

innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amorlissementsfonder,

öfverföras till Riksgälds-kontorels allmänna kassa,

lör att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

Stockholm den 12 April 1871.

På Stats-Utskottels vägnar:

Arvid Frrson Posse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.