Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. A£aj:ts nudiga Proposition, angående upplåtande af mark från Co.rlbergs och Haga kungsgårdar till utvidgning af nya kyrkogården utanför Stockholm.

1871-04-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:57, Utlåtande, i anledning af Kongl. A£aj:ts nudiga Proposition, angående upplåtande af mark från Co.rlbergs och Haga kungsgårdar till utvidgning af nya kyrkogården utanför Stockholm.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 57.

1

JXiO

Ank. till Riksd. Kansli d. 26 April 1871, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. A£aj:ts nudiga Proposition, angående upplåtande

af mark från Co.rlbergs och Haga kungsgårdar till utvidgning

af nya kyrkogården utanför Stockholm.

(I. A.)

Enligt hvad af ofvanberörda, den 10 sistlidne Mars afgifna och uti första

samlingen af bihanget till Riksdagens protokoll under N:o 27 intagna, nådiga Proposition

inhemtas, hade, — sedan, med bifall till en af Öfverståthållare-embetet gjord

framställning om att nödiga åtgärder borde vidtagas för att liks nedläggande i de

inom Stockholms stad belägna kyrkogårdar måtte kunna upphöra, Kongl. Maj:t

under den 15 Oktober 1858 anbefallt bemälda embete att inkomma med förslag

till anskaffande af tillräckliga begrafningsplatser utom staden,''och en för frågans

utredning hos Stadsfullmäktige nedsatt komité uti utlåtande den 27 Februari 1867

föreslagit, att en för hela hufvudstaden gemensam begrafningsplats, så belägen,

att sammanbindningsbanan genom staden kunde begagnas för liks ditforslande,

skulle anordnas och i sådant afseende den utanför Norrtull belägna nya kyrkogården,

på sätt som närmare utvisades af en vid komiterades utlåtande fogad karta,

utvidgas medelst förvärfvande dertill af omkring 125 tunnland mark, dels från

Stora Frösunda egendom, dels från Solna församlings fattighus och folkskola samt

kyrkoherde- och komministersboställen och dels från Carlbergs och Haga kungsgårdar,

— Stadsfullmäktige uti en af Öfverståthållare-embetet insänd och förordad

underdånig skrifvelse den 12 April sistnämnda år, jemte förmälan, att de till alla

delar gillat komiterades förslag och i följd deraf beslutat, att erforderlig mark

skulle anskaffas för beredande af en för hela hufvudstaden gemensam begrafningsplats

medelst nya kyrkogårdens utanför Norrtull utvidgning, åt öster till stora landsBih.

till Biksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 30 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.

vägen emellan Stockholm och Upsala med någon för vinnande af rätare sträckning

erforderlig jemkning deraf, åt norr till den i fortsättning af stora utfartsvägen

från Haga öfver nämnda landsväg och förbi lägenheten Hagalund till Brommavägen

ledande mindre körväg, åt vester till norra stambanan, och åt söder till

en å kartan utmärkt väg från nuvarande kyrkogårdsförvaltarebostället förbi Solna

kyrka rakt fram til! stambanan, tillika underdånigst anhållit, att den för berörda

utvidgning samt de östra och södra gränsvägarnes uträtande enligt hvad kartan

visade erforderliga mark, i hvad den tillhörde Solna kyrkoherde- och komministersboställen

samt Carlbergs och Haga kungsgårdar, måtte för ifrågavarande ändamål

varda till Stockholms stad upplåten på de vilkor, som kunde i nåder fastställas.

Efter det häröfver infordrade underdåniga utlåtanden biifvit afgifna af vederbörande

myndigheter, bland andra, af Ståthållare-embetet på Haga slott, af Guvernörs-embetet

vid krigsskolan å Carlberg samt af Kammar-kollegium, har Ofverståthållare-embetet

uti underdånig skrifvelse den 30 Maj 1868 anmält och till nådigt

bifall förordat en af Stockholms drätselnämnd gjord framställning, deruti, med

anledning deraf att Solna församling och dess kyrkoherde uti deras i målet afgifna

utlåtanden i fråga om upplåtelse till begrafningsplatsen för Stockholm af jord,

bland annat, från Solna församlings kyrkoherdeboställe yrkat, att en från församlingen

förut ingifven underdånig ansökning om att till utvidgande af dess egen

kyrkogård få använda erforderlig mark af nämnda boställe måtte i främsta rummet

bifallas, Nämnden föreslagit en sådan jemkning i den af Stadsfullmäktige

begärda upplåtelse af mark för nya kyrkogårdens utvidgning, att södra gränsen

för begrafningsplatsen och den väg, som skulle längs efter dess södra sida anläggas,

komrne att, på sätt en å omförmälda karta med brun färg utmärkt linie utvisade,

erhålla något nordligare riktning än den förut föreslagna, så att gränslinien

genom en punkt, belägen på 180 fots afstånd vinkelrätt från midten af Solna norra

kyrkogårdsmur, skulle framgå i rak sträckning till det ställe, der vägöfvergången

öfver norra stambanan borde enligt förslaget anbringas. •— Vid föredragning af

detta ärende den 9 nästlidna December hade Kong], Maj:t, beträffande det

för hufvudstaden oafvisliga behofvet af så tillräckligt utrymme utom staden för

jordande af lik, att begagnande för dylikt ändamål af de inom staden belägna

kyrkogårdarne må kunna upphöra, funnit det vara af synnerlig vigt att, i öfverensstämmelse

med den önskan Stadsfullmäktige och hufvudstadens territoriela församlingar

samstämmigt uttalat, åt staden bereddes en gemensam, för dess befolknings

alla klasser afsedd begrafningsplats, så belägen, att de derifrån mera aflägsna

stadsdelarnes behof af lätt och snabb liktransport kunde medelst den genom staden

ledande jernväg tillgodoses, samt att i öfrigt icke genom afståndet från staden

större svårighet mötte för dem af stadens innevånare, som önskade besöka begrafningsplatsen,

att dit och åter till fots färdas; och som genom de på Ofverståthållareembetets

och Stadsfullmäktiges föranstaltande verkställda undersökningar biifvit

utredt, att en så beskaffad och hufvudstadens framtida behof af utrymme för liks

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.

3

jordande motsvarande begrafningsplats icke i närheten af hufvudstaden kunde annorlunda

åstadkommas än genom den nuvarande s. k. Nya kyrkogårdens utvidgning,

bland annat, i sådan riktning, att densamma vesterut komme att sträcka sig

till den från hufvudstaden ledande norra stambanan, särskildt på det ställe, hvarest,

enligt hvad handlingarne utvisade, den enda lämpliga platsen för en anhaltstation

vore belägen, hade Kongl. Maj:t funnit godt bifalla att för utvidgning af Nya kyrkogården

"och i sammanhang dermed omläggning af den från nuvarande kyrkogårdsförvaltarebostället

förbi Solna kyrka till Bromma församling ledande vägen

skulle på de vilkor och i den ordning, nådiga Förordningen den 14 April 1866

angående jords och lägenhets afstående för allmänt behof stadgade eller eljest öfverenskommas

kunde, till Stockholms kommun för alltid upplåtas dels den tdl

Solna församlings kyrkoherde- och komministersboställen hörande jord, som vore

belägen mellan nämnda boställens egogränser i norr och öster samt Statens norra

stambana i vester och i söder begränsas af en linie, dragen vesterut från en punkt,

belägen 40 fot söder om den nuvarande Nya kyrkogårdens sydvestra hörn genom

en punkt på 180 fots afstånd vinkelrätt ut från midten af Solna kyrkogårds norra

mur och dels den Solna församling tillhöriga mellan Nya kyrkogården samt Solna

prestboställens egogränser belägna jordrymd, der nämnda församlings folksltoleoch

fattighus-byggnader vore uppförda; hvarjemte Kongl. Maj:t till den 1 Maj

18*72 bestämt tiden, då omförmälda egoområden skola vara för Stockholms kommun

att tillträda.

Hvad nu anginge frågan om upplåtande till den nya begrafningsplatsen af

jord jemväl från Carlbergs och Haga kungsgårdar, så inhemtades af handlingarne:

att det af Stadsfullmäktige begärda området för begrafningsplatsen omfattade:

af Carlbergs kungsgårds egor tillsammans 9 tunnland 10,2 kappland, hvaraf

1 tunnland 21,2 kappland vore inrösningsjord, samt af Haga kungsgård 1 tunnland

7,5 kappland afrösningsjord;

att genom den af Kongl. Maj:t godkända förändring i den ursprungligen föreslacrna

sträckningen af begrafningsplatsens södra gränslinie bortginge ofvanberörda

områdes sydvestra hörn, hvilket, innehållande 1 tunnland 16,5 kappland inrösningsjord,

här ofvan upptagits såsom tillhörande Carlbergs egor; men

att deremot af den i samma hörn belägna mark erfordrades ett jordstycke

af omkring 3,5 kappland för utläggande af sidospår från jernvägen till den föreslagna

anhaltstationen.

Af de till Carlbergs kungsgård hörande egor, som nu skulle komma att med

begrafningsplatsen införlifvas, vore genom Kongl. Brefvet den 3 Maj 1867 omkring

fem tunnland redan till begrafningsplatsen tills vidare upplåtna mot årlig afgäld

och vilkor att denna upplåtelse, i händelse dess bestånd för all framtid icke

blefve behörigen medgifvet, skulle upphöra och jorden till kungsgården utan godto-örelse

återställas 20 år efter derom från kronans sida skedd uppsägning.

C5

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57.

Under åberopande af hvad, på sätt här ofvan förmäles, Kongl. Maj:t rörande

den föreslagna nya begrafningsplatsens ändamålsenlighet den 9 nästlidne December

yttrat och då afträdande till densamma af de jemförelsevis obetydliga områden,

som dertill af Carl bergs och Haga kungsgårdars egor erfordrades, icke kunde

för dessa kungsgårdar medföra någon olägenhet, som icke genom skälig afgäld

af den afsöndrade marken till fullo godtgjordes, har Kongl. Maj:t äskat Riksdagens

medgifvande, att den mark, som, nu tillhörande nämnda kungsgårdars egor, kunde

erfordras för den s. k. Nya kyrkogårdens utvidgande och verkställande af de i

sammanhang dermed ifrågakomma vägomläggningar inom ett område, hvilket, i

enlighet med deröfver upprättad karta, vore i söder begränsadt af en linie, som

från en punkt 40 fot söder om den nuvarande kyrkogårdens sydvestra hörn droges

åt vester genom en punkt på 180 fots afstånd vinkelrätt från midten af Solna

kyrkogårds norra mur till den blifvande vägöfvergången öfver norra stambanan,

och i öfrigt öfverenstämmande med Stadsfullmäktiges förslag, äfvensom hvad som

derutöfver erfordrades för anläggning af ofvanberörda sidospår till anhaltstation

må för all framtid från kungsgardarne afsöndras och till Stockholms kommun för

omförmälda ändamål upplåtas under vilkor, att årlig afgäld derför, efter det kronofogden

och häradsskrifvaren i orten samt landtmätare med biträde af 2 nämndemän

i närvaro af ombud för vederbörande kungsgårdsinnehafvare och kyrkogårdsförvaltningen

på stället hållit undersökning, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Stockholms län, enligt grunderna i Kongl. Förordningen den 6 Augusti 1864, bestämdes

pa det sätt, att Stathallare-embetet å Haga kungsgård och Guvernörsembetet

å Carlberg erhölle ersättning för alla de genom afsöndringen förorsakade

förluster; att all skog, som å någon del af det afsöndrade området fälldes, skulle

till den kungsgård, samma del förut tillhört, nedköras enligt de föreskrifter, som

derom af kungsgårdens innehafvare lemnades; samt att särskilda kartor, en för

hvardera kungsgården, upptagande hela det derifrån afsöndrade området, jemte

beskrifning deröfver på stadens bekostnad upprättades och aflemnades till vederbörande

kungsgårdsinnehafvare.

Efter tagen kännedom af frågan rörande handlingar och kartor har StåtsUtskottet,

till hvilket ofvanberörda nådiga framställning blifvit hänvisad, ärendet

till behandling förehaft och dervid, pa de i den nådiga Propositionen anförda skäl,

funnit sig böra hemställa,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda

måtto behagat föreslå.

Stockholm den 26 April 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.