Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående skjutsningsbesvärets ordnande m. m.

1871-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:58, Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående skjutsningsbesvärets ordnande m. m.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 58.

5

N:o 58.

Ank. till Riksd. Kansli den 26 April 1871, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående skjutsningsbesvärets ordnande

m. m.

(L A.)

Från Riksdagens Andra Kammare hafva i detta ämne 3:ne särskilda motioner

blifvit till Stats-Utskottets handläggning remitterade. Dessa motioner äro

väckta af:

A) Herr R. Elirenborg (se motion N:o 3), hvilken framställt följande förslag:

»l:o. All skjuts, med undantag af kungs- och kronoskjuts, ordnas af Staten

länsvis medelst å hvarje skjutsstation upprättad entreprenad.

2:o. De hittills skjutsskyldiges åligganden att utgöra gästgifveri-, håll- och

reservskjuts, vare sig in natura eller genom penningebidrag, upphöra med afslutade

kontrakters tilländagående.

3:o. Hvar och en, som af skjuts begagnar sig, vidkännes den lega per häst

och per mil, hvilken vid hvarje station blifvit enligt lägsta entreprenad-anbudet

eller derefter af Kongl. Maj:t förordnad nedsättning bestämd.

4:o. Skjutsentreprenad-auktion hålles under sommaren näst före det år, då

kontrakt skall taga sin början. Utrop och åtagande sker per häst och per mil,

samt utan inskränkning till beloppet. Länsstyrelsen lemnas den frihet i afseende

på val eller flyttning af skjutsstation, utan eller i förening med gästgifverirörelse,

som fordras för framkallande af täflan om skjutsens åtagande.

5:o. Der i brist på lägre anbud skjutsentreprenad-kontrakt måst afslutas om

lega, som mer eller mindre öfverstiger den nu såsom den högsta bestämda af 1,50

i stad och 1,20 på landet per häst och mil, åligger det Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

att derom inom Augusti månads utgång före det år, då entreprenaden

skall taga sin början, till Kongl. Maj:t inkomma med underdånig anmälan jemte

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 58.

utlåtande om och i hvad mån samfärdselns behof å orten anses påkalla understöd

till legans nedsättande. Finner Kong]. Maj:t dertill skäl, så beviljas för sådant

ändamål, af medel, ställda till Kongl. Maj:ts disposition, en summa beräknad sålunda,

att skilnaden mellan den lega per häst och mil, mot hvilken åtagande vid

entreprenad-auktion skett, och den lega, som af Kongl. Maj:t bestämmes, multipliceras

med antalet af de hästar, som, enligt af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

meddelad uppgift, under nästföregående år vid samma eller, i fråga om ny skjutsstation,

vid dermed jemförlig närbelägen station utgått. Sådant understöd tilldelas

på lämpliga tider entreprenören, hvars förbindelse vid kontraktets afslutande bör

omfatta såväl det fall att understöd till legans nedsättande blifver på nyssnämnda

grund beviljadt, som det fall att legan enligt lägsta anbudet kommer att till oförminskadt

belopp erläggas.

6:o. Riksdagen ställer, för det i föregående punkt angifna ändamål, fortfarande

till Kongl. Majrts förfogande ett reservationsanslag, som efter hand kan minskas, i

den mån de hittills skjutsskyldiges bidrag upphöra.

7:o. Tryckta uppgifter å skjutslegan vid hvarje särskild station inom riket

hållas årligen allmänheten till handa.

8:o. Kungs- och kronoskjuts utgöres fortfarande in natura, men mot ersättning

förhöjd till ett belopp, som ungefärligen motsvarar medeltalet af den för annan

skjuts vid rikets särskilda entreprenad-stationer bestämda lega.

9:o. Riksdagen anhåller att Kongl. Maj:t täcktes till densamma afgifva den

nådiga framställning, hvartill ett godkännande af i förestående punkter innefattade

förslag kan föranleda.»

B) Herr Ola Jönsson, som uti motionen N:o 143 föreslagit, att Riksdagen

måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes genom vederbörande

låta undersöka på hvilka vilkor bestyret med resandes fortskaffande kunde,

åtminstone till större delen, och å de vägar, der en betydligare rörelse egde rum,

öfverflyttas på postverket, samt derefter till Riksdagen göra den framställning i

detta ämne, som af omständigheterna påkallades.

C) Herr Magnus Jonsson från Gcfleborgs län, hvilken (se hans motion N:o

50) hemställt, att Riksdagen för sin del måtte bestämma, att legan för kronoskjuts

skulle så snart ske kan, i likhet med entreprenad-skjutslegan å landet, höjas från

80 öre till 1 R:dr 20 öre per mil, samt att erforderliga medel för ändamålet måtte

anvisas.

Den fråga, hvars behandling nu åter påkallar Riksdagens uppmärksamhet, är

såsom bekant ingalunda ny. Från äldsta tider har nemligen klagan från den jordbrukande

befolkningens sida förts öfver dess betungande för de resandes fortskaffande

och beqvämlighet. Dessa klagomål hafva i lagstiftningsväg föranledt talrika

åtärder , om hvilka upplysning meddelas uti Allmänna Besvärs- och Ekonomi
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats--Utskottets Utlåtande A:o 68.

7

Utskottets Utlåtande N:o 110 vid 1856—1858 årens riksmöte samt Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 72 vid 1867 års riksdag. Hänvisande till den utredning, dessa sakrika

utlåtanden innehålla, går Utskottet, som ansett mindre lämpligt att här återgifva

hvad i dessa utlåtanden omförmäles, nu att i korthet yttra sig angående de

olika förslag, hvilka till behandling föreligga.

Hvad då först angår frågan om gästgifveri-, håll- och reservskjutsens ordnande,

så synas de förslag, hvilka i sådant hänseende blifvit väckta, visserligen

icke vara oförtjenta af uppmärksamhet, men likväl icke vara af beskaffenhet att

under närvarande förhållanden från Riksdagens sida böra föranleda någon åtgärd.

Herr Ehrenborgs förslag om skjutsningsbesvärets ordnande länsvis har, ehuru i något

olika form och syftemål, tillförene utgjort föremål för behandling. EttafKongl.

Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län väckt förslag, hvarigenom afsågs skjutsens

ordnande länsvis och införande af ovilkorlig entreprenad vid alla skjutsstationer,

mot det att de bidrag, som för sådant ändamål erfordrades, skulle för den del

de icke kunde af statsmedel betäckas utgå till lika belopp af alla skjutsskyldiga

hemman inom länet, ansåg nemligen Kongl. Maj:t vara förtjent af närmare öfvervägande

och föreskref fördenskull att samtliga landstingen i riket skulle i frågan

höras och deri afgifva yttranden. Förslaget afstyrktes emellertid af 11 landsting,

tillstyrktes oförändradt blott af 4 och förordades med vissa modifikationer af 10

landsting. Vid flera riksdagar har visserligen den åsigt blifvit af representationen

uttalad, att jordbruket borde, så snart sig göra läte, från skjutsningsbesväret befrias,

men i afseende å medlet härför hafva tankarne varit temligen delade. Emellertid

har en icke oväsendtlig lättnad i skjutsningstungan på sednare tiden egt rum

genom fortgående på den sedan år 1840 beträdda banan att befrämja entreprenaders

uppkomst och utbildning; genom skjutslegans succesiva förhöjande, så att den

numera för entreprenadsskjuts får för milen uppgå till 1 R:dr 50 öre i stad och 1

R:dr 20 öre på landet; genom anvisande af ett numera till 125,000 R:dr årligen

uppgående reservationsanslag till lättnad för skjutsningstungan, der den medelst

entreprenad bestrides och befinnes särdeles tryckande; genom införande af postdiligensförbindelser

å allmännare trafikerade farvägar och slutligen genom de alltjemt

fortgående jernvägsanläggningarne i olika delar af landet. Nekas kan väl

icke att skjutsningstungan, företrädesvis i de delar af landet, der jernvägsförbindelser

icke kommit till stånd, likväl ännu är ganska tryckande; dock är, enligt den

utredning, som vid nästlidet års riksdag i frågan meddelades, missförhållandet de

olika orterna emellan i sjelfva verket icke så stort, som de höga entreprenadsbidragen

för mantal vid första påseendet synes antyda. Till en del beroende af lokala

och andra med näringslifvet å dessa orter i samband stående omständigheter,

äro dessa missförhållanden dessutom ofta af beskaffenhet att svårligen kunna genom

lagstiftningens mellankomst undanrödjas.

Af uppgifter, som uti länsstyrelsernas s. k. femårsberättelser meddelas angående

antalet af hästar, utgångna gästgifveri-, håll- och reservskjuts, inhemtas, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 58.

detta antal utgjorde: år 1855 för samtliga länen 1,366,352 st., år 1860 för samtliga

länen, med undantag af Södermanlands, för hvilket uppgift saknas, 647,581 st. och

år 1865 för samtliga länen 495,012 st. På ett tiotal af år, nemligen från 1855 till

och med 1865 hade således hästantalet minskats med nära 2/3:delar. I hvad mån

minskning derefter egt rum. är väl ännu icke bekant, men antagligen har i följd

af de städse fortgående jernvägsanläggningarne samt de utvidgade postdiligensförbindelserna

äfvensom den år 1866 förhöjda entreprenadskjutslegan en icke oväsendtlig

ytterligare förminskning i hästantalet sedan år 1865 egt rum.

Vid sådant förhållande och då de pågående jernvägsanläggningarne samt utvidgade

postdiligensförbindelserna, i den mån de fortgå, komma att underlätta

skjutsningsväsendets ordnande utan så betydliga kostnader, som för närvarande

skulle erfordras, derest staten allena skulle öfvertaga skjutsningsbestyret, och hvilka

kostnader, på sätt vid föregående riksdagar blifvit utredt, antagligen skulle blifva

så stora, att jordbrukaren, sedan andra samhällsklasser fått vidkännas sin behöriga

andel af tungan, skulle i form af beskattning träffas af drygare utgifter, än hela

skjutsningsbesväret för närvarande medför, torde tiden icke nu vara lämplig för

skjutsningsbesvärets skiljande från jordbruket, desto mindre som statens tillgångar

mer än vanligt tagas i anspråk för sådana behof, hvilkas afhjelpande icke tål uppskof.

Hvad särskildt angår Herr Ola Jönssons motion bör Utskottet meddela, att

postdiligensförbindelser för närvarande underhållas alla dagar i veckan å linierna

Göteborg—Halmstad, Helsingborg—Halmstad, Karlstad—Arvika, Linköping—Skenningo,

Norrköping—Linköping, Nässjö—Eksjö, Sköfde—Hjo, Sköfde—Lidköping

och Upsala—Gefle; fyra dagar i veckan å linierna Borås—Ulricehamn, Gefle—

Sundsvall, Gnesta—Nyköping, Karlskrona—Kristianstad, Sundsvall—Hernösand,

Upsala—Westerås och Wexiö—Karlskrona; tre dagar i veckan å linierna Halmstad—Wieslanda,

Höör-—Aby, Jönköping—Halmstad, Jönköping—Wernamo, Kalmar—Karlskrona,

Kristinehamn—Filipstad, Linköping—Wirnmerby, Moheda—Wernamo,

Norrköping—Westervik, Oskarshamn—Kalmar, Skenninge—Jönköping. Sparreholm—Eskilstuna,

Södertelje—Eskilstuna, Westervik—Eksjö, Westerås—Falun,

Wexiö—Kalmar och Wretstorp—Skenninge; två dagar i veckan å linierna Stockholm—

Grisslehamn, Svenstorp — Cimbritshamn och Westerås—Köping; samt en

gång i veckan å linierna Kalmar—Wirnmerby, Karlstad—Amål, Skenninge—Eksjö,

Wenersborg—Åmål och Wirnmerby—Oskarshamn. Då nu, enligt hvad kändt är,

General-poststyrelsen, i den mån postverkets medel sådant medgifva, rastlöst framgår

på den sedan flera år beträdda banan för dessa nyttiga kommunikationsmedels

införande, och då Riksdagen genom indragning af det å Riks-statens sjunde hufvudtitel

förut uppförda anslag 70,000 R:dr till postdiligensers fortskaffande på sådan!

sätt, att de skjutsskyldige ej dermed betungades, icke visat benägenhet att i

vidsträcktare mån, än postverkets egna tillgångar sådant medgifva, uppmuntra utvecklingen

af ifrågavarande kommunikationsmedel, vågar Utskottet, i anledning af

denne motionärs framställning, icke föreslå Riksdagen någon åtgärd.

O'' O ö o

På

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 58.

9

På grund af hvad Utskottet anfört, får Utskottet hemställa,

l:o att hvad i afseende å gästgifveri-, håll- och reservskjutsens

ordnande blifvit föreslaget för närvarande icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Beträffande deremot den gjorda framställningen, att legan för kungs- och

kronoskjuts, som, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 11 December 1857, nu utgör 80

öre milen för hvarje häst, måtte höjas till 1 R:dr 20 öre för milen; så, enär detta

slags skjuts är oberoende af entreprenaders inrättande, och dess verkställande i

allmänhet torde vara förenadt med större besvär och olägenheter, än den vanliga

gästgifveri-, håll- och reservskjutsen, för hvilken, efter entreprenads införande, den

föreslag-na legan 1 R:dr 20 öre för milen på landet likväl kan erhållas, har Ut
O

O *•

skottet funnit billigheten kräfva, att legan för kungs- och kronoskjuts, för att i

någon mån utgöra skälig vedergällning för den stora tidspillan och öfriga olägenheter,

som med detta slags skjuts vanligen äro förenade, höjes till sistnämnda belopp,

äfven om entreprenadskjutslegan, såsom fallet synes vara vid flera gästgifvaregårdar,

är lägre. Då emellertid denna åtgärd, om den utan dröjsmål trädde i

verkställighet, skulle medföra förhöjning uti flera vid denna riksdag redan reglerade

utgiftsanslag, och Utskottet saknar tillräcklig ledning för utredande af de belopp,

hvarmed ifrågavarande anslag må i följd af berörda åtgärd behöfva förhöjas,

får Utskottet hemställa,

2:o att de gjorda framställningarne i afseende å kungs- och kronoskjutsen

må på det sätt bifallas, att Riksdagen uti underdånig

skrifvelse anhåller, det Kongl. Maj:t, så fort sådant

lämpligen kan ske, må, med ändring af hittills gällande stadgande,

i nåder föreskrifva, att legan för nyssnämnda skjuts

skall utgöra 1 R:dr 20 öre milen för hvarje häst, samt att

Kongl. Maj:t till näst sammanträdande Riksdag täcktes aflåta

nådig framställning, angående den tillökning i åtskilliga, å

Riks-staten uppförda utgiftsanslag, som af berörda förhöjning i

skjutslegan för kungs- och kronoskjuts må föranledas.

Stockholm den 26 April 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Reservation:

af Herr Liss Olof Larsson i afseende å l:sta punkten.

Bih. till Riksd. Prot. 1871. 4 Sami. t Afd. 30 Håft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1871:59 Skrifvelse, angående förhöjning i iegan för kungsoch kronoskjuts. s. 10 i texten