Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om eftergift af Kronans rätt till danaarf efter Klockaren C. P. Éerqstedts aflidna hustru, Anna Maria Bergstedt, född Reis.

1871-02-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion om eftergift af Kronans rätt till danaarf efter Klockaren C. P. Éerqstedts aflidna hustru, Anna Maria Bergstedt, född Reis.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

7

J%7:0 t.

Ank. till Riksd. Kansli d. 7 Febr. 1871, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om eftergift af Kronans

rätt till danaarf efter Klockaren C. P. Éerqstedts aflidna

hustru, Anna Maria Bergstedt, född Reis.

(I. A.)

Af den i detta ämne af Herr Friherre John Ericson inom Riksdagens

Andra Kammare väckta motion (N:o 63), som blifvit till Statsutskottet

remitterad, äfvensom af de motionen åtföljande handlingar

inhemtas hufvudsakligen följande förhållanden:

Inom Gerdhems socken af Wäne härad och Elfsborgs län alled

den 18 September 1860 Klockaren C. P. Bergstedts hustru, Anna Maria

Bergstedt, född Reis, icke efterlemnande några andra sterbhusdelegare

än sin man, Klockaren Bergstedt, hvilken, på grund af ett emellan maka*

ne Bergstedt den 3 Juli 1855 upprättadt inbördes testamente, under

sin återstående lifstid innehade hela qvarlåtenskapen. Under den 18

April 1863 afled jemväl Klockaren Bergstedt, efterlemnande såsom närmaste

arfvingar trenne brodersbarn. Emellan dessa och hustru Bergstedts

okända arfvingar blef qvarlåtenskapen genom arfskifte den 7 September

1864 sålunda fördelad, att dessa sednare deraf erhöllo 410 R:dr

8 öre. Genom beslut, som i behörig ordning kungjordes i allmänna

tidningarne, förelädes hustru Bergstedts okända arfvingar att sig anmäla,

men inom laga tid hade några sådana icke gifvit sig tillkänna.

1 anledning häraf instämde Kammar-advokatfiskals-embetet, å Kronans

vägnar, till vederbörlig domstol den person, som omhändertagit qval låtenskapen,

och yrkade det honom måtte åläggas att till Kronan såsom

danaarf redovisa ofvanberörda belopp jemte ränta. Den härom uppkomna

tvist är, så vidt handlingarne utvisa, ännu icke vid underdomstol

afgjord.

Nu har motionären anhållit, att Riksdagen måtte för sin del till

förmån för Gerdhems kommun afstå från Kronans möjliga rätt till ifrå
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

gavarande danaarfsmedel. Till stöd härför har motionären hufvudsakligen

anfört, att makarne Bergstedt af bemälda församling under lång

tid åtnjutit underhåll och, att ehuru detta af grannlagenhet för eu gammal

oförvitlig skollärare, som Bergstedt tillika varit, icke kallats fattigunderstöd,

det dock i sjelfva verket varit ett sådant. Bergstedt hade

nemligen intill år 1847, då folkskolan i socknen ordnades i enlighet

med föreskrifterna uti 1842 års stadga om folkundervisningen i riket,

skött en i församlingen inrättad så kallad sockenskola. Då han, såsom

född den 6 Oktober 1779, redan vid den tiden uppnått 67 års ålder

och saknade både förmåga att aflägga det examensprof, som folkskolelärare

voro underkastade och krafter att sköta en folkskola, upphörde

han med sin barnalärarebefattning, men fick, enligt sockenstämmobeslut,

sig beviljadt att under sin återstående lifstid fortfarande från sockenmagasinet

uppbära en lika qvantitet spanmål, som han i egenskap af

barnalärare åtnjutit, eller en tunna råg, en tunna korn och 12 funnor

hafre, löst mål, allt för år räknadt. Enligt motionen bilagda intyg uppbar

han denna spanmål in natura till och med år 1858, då magasinsinrättningen

i socknen upphörde, hvarefter han erhöll ett spanmålens

värde motsvarande penningebelopp, utgörande minst 100 R:dr R:mt

årligen. Härigenom sattes makarne Bergstedt i tillfälle att samla den

lilla förmögenhet, hvaraf ifrågavarande medel, hvarpå Kronan gjorde

anspråk, utgjorde en del.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, får, i öfverensstämmelse

med den åsigt som legat till grund för Riksdagens i flera likartade

frågor tillförene fattade beslut, Stats-Utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att den rätt,

Kronan kan ega till qvarlåtenskapen efter aflidna klockarehustrun

Anna Maria Bergstedt, född Reis, ma till

förmån för Gerdhems socken eftergifvas;

Och lärer, i händelse denna hemställan vinner Riksdagens bifall,

underdånig skrifvelse i ämnet böra till Kongl. Maj:t

aflåtas.

Stockholm den 7 Februari 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON PÖSSE.

Stockholm. Associations-Boktryckeriet, 1871.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.