Utlåtande, i anledning af väckt motion om eftergift af Kronans rätt till danaarf efter Klockaren C. P. Éerqstedts aflidna hustru, Anna Maria Bergstedt, född Reis.
1871-02-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1871:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion om eftergift af Kronans rätt till danaarf efter Klockaren C. P. Éerqstedts aflidna hustru, Anna Maria Bergstedt, född Reis.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
7
J%7:0 t.
Ank. till Riksd. Kansli d. 7 Febr. 1871, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om eftergift af Kronans
rätt till danaarf efter Klockaren C. P. Éerqstedts aflidna
hustru, Anna Maria Bergstedt, född Reis.
(I. A.)
Af den i detta ämne af Herr Friherre John Ericson inom Riksdagens
Andra Kammare väckta motion (N:o 63), som blifvit till Statsutskottet
remitterad, äfvensom af de motionen åtföljande handlingar
inhemtas hufvudsakligen följande förhållanden:
Inom Gerdhems socken af Wäne härad och Elfsborgs län alled
den 18 September 1860 Klockaren C. P. Bergstedts hustru, Anna Maria
Bergstedt, född Reis, icke efterlemnande några andra sterbhusdelegare
än sin man, Klockaren Bergstedt, hvilken, på grund af ett emellan maka*
ne Bergstedt den 3 Juli 1855 upprättadt inbördes testamente, under
sin återstående lifstid innehade hela qvarlåtenskapen. Under den 18
April 1863 afled jemväl Klockaren Bergstedt, efterlemnande såsom närmaste
arfvingar trenne brodersbarn. Emellan dessa och hustru Bergstedts
okända arfvingar blef qvarlåtenskapen genom arfskifte den 7 September
1864 sålunda fördelad, att dessa sednare deraf erhöllo 410 R:dr
8 öre. Genom beslut, som i behörig ordning kungjordes i allmänna
tidningarne, förelädes hustru Bergstedts okända arfvingar att sig anmäla,
men inom laga tid hade några sådana icke gifvit sig tillkänna.
1 anledning häraf instämde Kammar-advokatfiskals-embetet, å Kronans
vägnar, till vederbörlig domstol den person, som omhändertagit qval låtenskapen,
och yrkade det honom måtte åläggas att till Kronan såsom
danaarf redovisa ofvanberörda belopp jemte ränta. Den härom uppkomna
tvist är, så vidt handlingarne utvisa, ännu icke vid underdomstol
afgjord.
Nu har motionären anhållit, att Riksdagen måtte för sin del till
förmån för Gerdhems kommun afstå från Kronans möjliga rätt till ifrå
-
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
gavarande danaarfsmedel. Till stöd härför har motionären hufvudsakligen
anfört, att makarne Bergstedt af bemälda församling under lång
tid åtnjutit underhåll och, att ehuru detta af grannlagenhet för eu gammal
oförvitlig skollärare, som Bergstedt tillika varit, icke kallats fattigunderstöd,
det dock i sjelfva verket varit ett sådant. Bergstedt hade
nemligen intill år 1847, då folkskolan i socknen ordnades i enlighet
med föreskrifterna uti 1842 års stadga om folkundervisningen i riket,
skött en i församlingen inrättad så kallad sockenskola. Då han, såsom
född den 6 Oktober 1779, redan vid den tiden uppnått 67 års ålder
och saknade både förmåga att aflägga det examensprof, som folkskolelärare
voro underkastade och krafter att sköta en folkskola, upphörde
han med sin barnalärarebefattning, men fick, enligt sockenstämmobeslut,
sig beviljadt att under sin återstående lifstid fortfarande från sockenmagasinet
uppbära en lika qvantitet spanmål, som han i egenskap af
barnalärare åtnjutit, eller en tunna råg, en tunna korn och 12 funnor
hafre, löst mål, allt för år räknadt. Enligt motionen bilagda intyg uppbar
han denna spanmål in natura till och med år 1858, då magasinsinrättningen
i socknen upphörde, hvarefter han erhöll ett spanmålens
värde motsvarande penningebelopp, utgörande minst 100 R:dr R:mt
årligen. Härigenom sattes makarne Bergstedt i tillfälle att samla den
lilla förmögenhet, hvaraf ifrågavarande medel, hvarpå Kronan gjorde
anspråk, utgjorde en del.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, får, i öfverensstämmelse
med den åsigt som legat till grund för Riksdagens i flera likartade
frågor tillförene fattade beslut, Stats-Utskottet vördsamt hemställa,
att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att den rätt,
Kronan kan ega till qvarlåtenskapen efter aflidna klockarehustrun
Anna Maria Bergstedt, född Reis, ma till
förmån för Gerdhems socken eftergifvas;
Och lärer, i händelse denna hemställan vinner Riksdagens bifall,
underdånig skrifvelse i ämnet böra till Kongl. Maj:t
aflåtas.
Stockholm den 7 Februari 1871.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FR:SON PÖSSE.
Stockholm. Associations-Boktryckeriet, 1871.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.