Memorial, med förslag till stadganden i Eiksgälds-kontörets reglemente, angående statsfyllnadssumman jemte öfriga med ordinarie statsreglering en gemenskap egande utgifter samt de på Kontoret anvisade kreditiver och derifrån utgående riksdagsoch revisionskostnader, aflöning ar, fÖrvaltningsuter m. m.
1871-05-16 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1871:90, Memorial, med förslag till stadganden i Eiksgälds-kontörets reglemente, angående statsfyllnadssumman jemte öfriga med ordinarie statsreglering en gemenskap egande utgifter samt de på Kontoret anvisade kreditiver och derifrån utgående riksdagsoch revisionskostnader, aflöning ar, fÖrvaltningsuter m. m.
Dokumentets text
,4tats- Utskottets Memorial N:o 90.
1
X:o 90.
Ank. till Kiksd. Kansli den 16 Maj 1871, kl. 1 e. m.
Memorial, med förslag till stadganden i Eiksgälds-kontörets reglemente,
angående statsfyllnadssumman jemte öfriga med
ordinarie statsreglering en gemenskap egande utgifter samt
de på Kontoret anvisade kreditiver och derifrån utgående
riksdags- och revisionskostnader, aflöning ar, fÖrvaltningsuter
m. m.
(R. A.
Vid aflemnandet af förslag till ofvanuämnda reglementariska stadganden
för Riksgälds-kontoret får Stats-Utskottet här nedan angifva de
beslut och förhållanden, till följd af hvilka åtskilliga nya föreskrifter eller
ändringar och tillägg till förut meddelade blifvit föreslagna
-
3:o) Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap
egande utgifter.
§ 38, angående den på Riksgälds-kontoret vid sistlidna riksdag anvisade
statsfyllnadssumma, grundar sig på § 33 uti 1870 års reglemente.
§ 39, angående den statsfyllnadssumma, som vid innevarande riksdag
kommer att anvisas, har samma uppställning, som § 33 uti sistnämnda
reglemente; men som summans belopp ännu icke blifvit bestämd, har densamma
nu icke kunnat i §:n utsättas, utan skall Utskottet derom i särskildt
memorial afgifva förslag.
§ 40, angående rättighet för Statskontoret att, i händelse af behof,
utaf Riksgälds-kontoret erhålla medel till bestridande af sina utgifter, är
lika lydande med § 34 i nu gällande reglemente
§
41, angående brister och besparingar å förslagsanslagen, motsvarar
§ 35 i sistnämnda reglemente, och är uppgjord med iakttagande af de
bestämmelser rörande ifrågavarande anslag, som innefattas uti de särskilda
statsregleringarne.
§ 42, angående ersättning för utbetalningar till innehafvare af indelta
hemmansräntor och arrenden;
§ 43, angående ersättning för utbetald begrafningshjelp och nådårsbesparing;
samt
Bill. till Ililcsd. Prot. 1871. 4 Samt. 1 Afd. 47 Käft.
1
2
Stats-Utskottets Memorial, N:o 90.
§ 44, angående ersättande af kostnaden för båtsmansrotars sammanförande,
äro lika lydande med 36, 37 och 38 §§ i nu gällande reglemente.
4:o) På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.
§§ 45, 46 och 47, angående de så kallade stora och lilla kreditiven,
äro lika lydande med §§ 39, 40 och 41 i nuvarande reglemente, samt
öfverensstämma med Utskottets af Riksdagen bifallna Memorial N:o 63.
C “
9 48, angående förskott till bestridande af oförutsedda utgifter inom
Telegrafverket, grundar sig på Riksdagens bifall till Utskottets hemställan
uti 3:dje punkten af Utlåtandet N:o 16-
5:o) Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.
§ 49, angående riksdagskostnadernas bestridande af Riksgälds-kontoret,
är lika lydande med 42 § i nu gällande reglemente.
§ 50, angående bestridande af kostnaderna för underhåll af Riksgäldskontorets
och Riksdagens hus äfvensom påbyggnad af flyglarne till sistnämnda
hus, öfverensstämmer med 44 § i nu gällande reglemente samt
Utskottets af Riksdagen bifallna Memorial N:o 56.
§ 51, angående förändring af uppvärmnings- och luftvexlingsapparaterna
inom Första Kammarens sessionsrum, grundar sig på Riksdagens
i anledning af Utskottets Memorial N:o 82 fattade beslut.
§ 52, angående Riksdagens bibliothek;
§ 53, angående bestridande af kostnaderna för statsrevisioner;
§§ 54 och 55, angående aflöning och resekostnadsersättning för
Justitie-ombudsmannen;
§ 56, angående Fullmäktiges arfvoden;
§ 57, angående aflöningen vid Riksgälds-kontoret; äro lika lydande
med §§ 58, 59, 60, 61, 62 och 63 i nu gällande reglemente.
§ 64, angående belöning för extra arbeten, har samma uppställning
som § 51 uti sistnämnda reglemente; men som summans belopp är beroende
på Kamrarnes beslut i anledning af Utskottets Memorial N:o 87, har
densamma nu icke kunnat i §:n utsättas.
§§ 65 och 66, angående begrafningshjelp efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente samt anslag till Riksgälds-kontorets enke- och
pupillkassa; äro af samma innehåll som §§ 52 och 53 i nu gällande reglemente.
Stockholm den 16 Maj 1871.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:sou Posse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Memorial N:o 90.
Förslag
till Riksgälds-kontorets Reglemente.
3:o. Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap
egande utgifter.
§ 38.
Den vid sistlidna riksdag för 1871 bestämda stats fyllnadssumma, Eu
million femhundratjugusju tusen Riksdaler, skall af Riksgälds-kontoret Kongl.
Statskontoret, uppå dess reqvisition, tillhandahållas
§
39.
Till fyllande af den brist, som vid den under innevarande riksdag
verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år 1872
uppkommer och hvilken brist, enligt antagna beräkningar, uppgår till
Riksdaler, har Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret
anvisat en häremot svarande stats fyllnadssumma af
Riksdaler, hvilket belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets
reqvisition, af Riksgälds-kontoret förskottsvis efter nästkommande års
ingång utbetalas.
§ 40.
1 händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till
det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats,
bör Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den
brist, som härigenom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas
bestridande anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa
sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess
utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att. sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets
underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla
Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner
för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart
dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda
förskjutit.
i
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 90.
§ 41.
Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1869, 1870,1871
och 1872 i egenskap af förslagsanslag beviljade utgiftssummor skulle under
ett eller annat år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger
det Riksgälds-kontoret att bristen efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta;
hvaremot de besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma,
böra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas; — ankommande på
Kongl. Statskontoret, att antingen i den enligt nedanstående § 57 för samma
år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag, eller
ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid, rörande
de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och
besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som
enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan
reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse
för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.
Uti den vid 1868 års riksdag fastställda samt för år 1869 gällande
Riks-stat äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag, nemligen:
under Andra Hufvudtiteln:
till fångars vård och underhåll;
» mediko-legala besigtningar;
» skrifmaterialier och expenser, ved m. m.;
» rese- och traktamentspenningar:
» ersättning åt domare, vittnen och parter:
» ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem
genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar;
under Fjerde Hufvudtiteln:
till roteringsunderstöd;
» fouragering af artilleriets och pontonier-bataljonens samt värfvade kavalleriets
hästar;
» beväringsmanskapets vapenöfning;
» inqvarteringskostnader i Stockholm;
» inqvarteringskostnader i landsorterna;
» salpeter-uppköp;
» rese- och traktamentspenningar;
i
5
Ståts-Utskottets Memorial N:o 90.
till skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departemeiitets
kansliexpedition;
under Femte Hufvudtiteln:
tillskott i de för båtsmansindelningen uti Blekinge anslagna räntor;
till båtsmäns beklädnad, högst 138,200 R:dr;
» rese- och traktamentspenningar;
» skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementets;
kansliexpedition;
» skrifmaterialier m. m. för Flottans stationer och depot;
under Sjette Hufvudtiteln;
för landstaterna i länen: landshöfdingen i Wester-Norrlands län;
Statens järnvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen utgå:
till utflyttningshjelp efter skiften;
» odlingshjelp m. m, för krono-nybyggare;
» ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggningar;
» Handels- och Sjöfartsfonden, att utgå direkte af tullmedlen;
för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af till—
verkningsafgift för utfördt bränvin;
till skrifmaterialier och expenser m. m.;
» rese- och traktamentspenningar;
under Sjunde Hufvudtiteln:
till stämpelpappers-omkostnader;
» omkostnader för kontrollverket;
» Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen;
» Tullverket, att direkte utgå af tullmedlen;
» ersättning till städerna för mistad tolag;
» skogsplanteringskassan, ersättning för hemmausräntor och arrenden m. m.;
» belöning för rofdjurs dödande;
» lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm;
» städers friheter;
» transportkostnader för Statsverkets bergseffekter;
» observations- och uppbördsprocent^’ m m.;
» mantalsskrifnings-provision;
» restitutioner;
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 90.
till uppköp af ved för Wisby kronokalkugn;
» rese- och traktamentspenningar;
» skrifmaterialier och expenser m. m.;
under Åttonde Hufvud titeln:
till bisk0pens på Gotland lön;
» lönetillökning åt 13 konsistorii-notarier: högst 3,510 Riksdaler;
» Lappmarks ecklesiastikverk:
” upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, uti
hvilka spanmål ingår;
» farsoters och smittosamma sjukdomars botande;
» fattigvården i allmänhet;
» rese- och traktamentspenningar;
» skrifmaterialier och expenser m. m.;
Under Nionde Hufvudtiteln:
till invalidhusfonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden; samt
hela det å Allmänna Indragningsstaten upptagna belopp.
Vid den för år 1870 uppgjorda statsreglering hafva följande förändringar
i afseende på förslagsanslagen blifvit vidtagna:
Från Sjette Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till »Handels- och Sjöfartsfonden,
att utgå direkte af tullmedlen», och äro i stället uppförda
tre nya anslag;
»till karantänsinrättningen på Känsö, högst 18,500 R:dr;
» aflösning af Oresundstullen;
» aflösning af Scheldetullen.»
Från Sjunde Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till »skogsplanteringskassan,
ersättning för hemmansräntor och arrenden m. m.»; och
från Nionde Hufvudtiteln har uteslutits anslaget till »invalidhusfonden,
ersättning för hemmansräntor och arrenden.»
Vid den för år 1871 uppgjorda statsregleringen har på Femte Hufvudtiteln
blifvit uppfördt ett nytt förslagsanslag under benämningen »Gemenskapens
vid Sjöförsvaret natura-underhåll.»
Stats-Utskottets Memorial N:o 90.
7
Vid den under innevarande riksdag för år 1872 uppgjorda statsreglering
hafva följande förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit
beslutade :
Det på Fjerde Hufvudtiteln uppförda anslaget »till mathållning för
manskapet vid garnisonsregementena» har erhållit egenskap af förslagsanslag.
Från Femte Hufvudtiteln uteslutes anslaget »till skrifmaterialier m. m.
för Sjöförsvars-departementets Kansli-expedition och uppföres i stället'' till
skrifmaterialier och expenser m. m. för Departementets Kansli- och
Kommando-expedition».
Det på Nionde Hufvudtiteln uppförda anslaget till ''Handelsflottans
pensionsanstalt» uppföres såsom förslagsanslag.
§ 42.
Som, enligt de under 1850— 1851 ^amt 1853—1854 års riksdagar
fattade beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare
af indelta anslag utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande
af såväl deras dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in
natura utfordra, spm rättigheten att, då för räntorna och tionde lösen med
penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära forsellön, hållas skadeslöse
på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning med samma
belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits; så bör
Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra
sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af
detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.
§ 43.
Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851
vidtagna beslut, att de under namn af begrafningslijelps- eller nädärsbesparing
tillförene föreskrifna innehållningar å embets- och tjenstemäns
löner borde upphöra, men förut- gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar
till aflidne embets- och tjenstemäns sterbhus af de. löne-innehållningar,
hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen iakttagna, likväl
komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — böra de utgifter, som i
sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets medel
förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnes
upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade
liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoreu.
8
Stats-Utskottets Memorial N:o 9fl.
§ 44.
Uti ofvan omförmälda årliga liqvid böra jemväl till ersättning af
Riksgälds-kontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och
af statsmedlen blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet indelta
rotarnes sammanförande inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers
derom hos Kongh Maj:t under 1850—1851 års riksdag gjorda
anhållan.
4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.
§ 45.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en kreditiv-summa
af tre millioner Riksdaler, för att vid infallande krig af Konungen lyftas,
sedan han Stats-Rådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens
å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas
eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdags-kallelsen blifvit
i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.
§ 46.
Den kreditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grund!agsstadgande,
bör å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig,
då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål,
sedan hela Stats-Rådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner
den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till en million femhundra
tusen Riksdaler.
§ 47.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående
§§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de derutöfver erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande Fullmäktige, att, med hänsigt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare än fem år eftér
deras utgifningsdag.
§ 48.
9
Stats-Utskottets Mentorial^N:o 90.
5 48.
Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som
för nppfvllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, bar Riksdagen
medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel
dertill icke lemna tillgång, i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott till
belopp af högst Etthundra femtiotusen Riksdaler.
5:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.
§ 49.
Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola,
intilldess annorlunda af Riksdag förordnas, utgå af Riksgålds-kontoiets
medel och, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Statsutskott
Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart
från detta verk till vederbörande utbetalas; hvarförutan sådana af riksdag
föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl- Maj:t godkända och a
Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anställd
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret
af Riksgälds-kontoret godtgöras.
§ 50.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll så väl af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af de
för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för. de
uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komp ettenng,
skola utaf Riksgälds-kontorets medel bestridas, i likhet med andra till sa
kallade kontor sexpenser vanligen hänförda utgifter.
Derjemte har Riksdagen beslutat åt Fullmäktige uppdraga, att, sa
snart nuvarande riksdag slutat, i hufvudsaklig öfverensstämmelse me upp
gjorda och af Öfverintendents-embetet granskade och godkända ritningar
jemte dertill hörande kostnadsförslag, låta verkställa ombyggna a
östra flygeln till f. d. Rikets Ständers hus och påbyggnad icke allenast åt
denna flygel, än ock af den sydvestra, jemte förändring af de bada mindre,
mellan flyglarne befintliga byggnader, äfvensom att låta anbiinga en täc ,
med nödig värmeledninglförsedd gång utefter hufvudbyggnadens långsida,
samt att, sedan dessa arbeten blifvit utförda, så att rummen kunna egagnas,
låta borttaga trappanji Första Kammarens sessionssal och indela
Bih. till Rilcscl. Vrot. 1871. 4 Sami. 1 Afä. 47 Haft. 2
10
Stats-Utslwttets Memorial N:o 90.
rummen att användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad ritningarne
utvisa, dock med rättighet för Fullmäktige dels att, derest sadant lämpligen
kan ske, låta utvidga den mindre läktaren i Andra Kammarens sessionsrum,
dels att under arbetets utförande föreskrifva och låta vidtaga de jemkningar
i afseende på rummens inredning m. m., som kunna finnas iämpliga
och ändamålsenliga, utan att medföra någon egentlig rubbning af den
hufvudsakliga planen för ifrågavarande byggnads- och inredningsarbeten,
vid hvilkas utförande i (ifrigt bör iakttagas att, så vidt sig göra later, kostnaden
derför inskränkes inom det beräknade beloppet af omkring Femtiofem
tusen Riksdaler.
§ 51.
I anledning af de äfven uuder innevarande riksdag utaf ledamöter inom
Första Kammaren öfverklagade olägenheter vid begagnandet af den i Riksdagens
hus anbringade uppvärmnings- och luftvexlings-appurat, har Riksdagen
uppdragit åt Fullmäktige att genast efter innevarande riksdags slut låta
under * aolfvet i Första Kammarens sessionsrum anbringa ändamålsenliga
värmelednings- och luftvexlingsanstalter samt i öfrigt låta vidtaga de åtgärder,
som må finnas lämpliga för afhjelpande af de öfverklagade olägenheterna
i afseende på nämnda sessionsrums uppvärmning och ventilation.
§ 52 lika med § 45
§ 53
§ 54
§ 55
§ 56
§ 57
§ 46
§ 47
§ 48
§ 49
§ 50
i 1870 års reglemente.
§ 58.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att
använda Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets
lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål
användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid
Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i
aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.
§ 59 lika med § 52j j 1870 års reglemente.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.