Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till stadganden i Eiksgälds-kontörets reglemente, angående statsfyllnadssumman jemte öfriga med ordinarie statsreglering en gemenskap egande utgifter samt de på Kontoret anvisade kreditiver och derifrån utgående riksdagsoch revisionskostnader, aflöning ar, fÖrvaltningsuter m. m.

1871-05-16 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1871:90, Memorial, med förslag till stadganden i Eiksgälds-kontörets reglemente, angående statsfyllnadssumman jemte öfriga med ordinarie statsreglering en gemenskap egande utgifter samt de på Kontoret anvisade kreditiver och derifrån utgående riksdagsoch revisionskostnader, aflöning ar, fÖrvaltningsuter m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

,4tats- Utskottets Memorial N:o 90.

1

X:o 90.

Ank. till Kiksd. Kansli den 16 Maj 1871, kl. 1 e. m.

Memorial, med förslag till stadganden i Eiksgälds-kontörets reglemente,

angående statsfyllnadssumman jemte öfriga med

ordinarie statsreglering en gemenskap egande utgifter samt

de på Kontoret anvisade kreditiver och derifrån utgående

riksdags- och revisionskostnader, aflöning ar, fÖrvaltningsuter

m. m.

(R. A.

Vid aflemnandet af förslag till ofvanuämnda reglementariska stadganden

för Riksgälds-kontoret får Stats-Utskottet här nedan angifva de

beslut och förhållanden, till följd af hvilka åtskilliga nya föreskrifter eller

ändringar och tillägg till förut meddelade blifvit föreslagna
-

3:o) Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap

egande utgifter.

§ 38, angående den på Riksgälds-kontoret vid sistlidna riksdag anvisade

statsfyllnadssumma, grundar sig på § 33 uti 1870 års reglemente.

§ 39, angående den statsfyllnadssumma, som vid innevarande riksdag

kommer att anvisas, har samma uppställning, som § 33 uti sistnämnda

reglemente; men som summans belopp ännu icke blifvit bestämd, har densamma

nu icke kunnat i §:n utsättas, utan skall Utskottet derom i särskildt

memorial afgifva förslag.

§ 40, angående rättighet för Statskontoret att, i händelse af behof,

utaf Riksgälds-kontoret erhålla medel till bestridande af sina utgifter, är

lika lydande med § 34 i nu gällande reglemente
§

41, angående brister och besparingar å förslagsanslagen, motsvarar

§ 35 i sistnämnda reglemente, och är uppgjord med iakttagande af de

bestämmelser rörande ifrågavarande anslag, som innefattas uti de särskilda

statsregleringarne.

§ 42, angående ersättning för utbetalningar till innehafvare af indelta

hemmansräntor och arrenden;

§ 43, angående ersättning för utbetald begrafningshjelp och nådårsbesparing;

samt

Bill. till Ililcsd. Prot. 1871. 4 Samt. 1 Afd. 47 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial, N:o 90.

§ 44, angående ersättande af kostnaden för båtsmansrotars sammanförande,

äro lika lydande med 36, 37 och 38 §§ i nu gällande reglemente.

4:o) På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.

§§ 45, 46 och 47, angående de så kallade stora och lilla kreditiven,

äro lika lydande med §§ 39, 40 och 41 i nuvarande reglemente, samt

öfverensstämma med Utskottets af Riksdagen bifallna Memorial N:o 63.

C “

9 48, angående förskott till bestridande af oförutsedda utgifter inom

Telegrafverket, grundar sig på Riksdagens bifall till Utskottets hemställan

uti 3:dje punkten af Utlåtandet N:o 16-

5:o) Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.

§ 49, angående riksdagskostnadernas bestridande af Riksgälds-kontoret,

är lika lydande med 42 § i nu gällande reglemente.

§ 50, angående bestridande af kostnaderna för underhåll af Riksgäldskontorets

och Riksdagens hus äfvensom påbyggnad af flyglarne till sistnämnda

hus, öfverensstämmer med 44 § i nu gällande reglemente samt

Utskottets af Riksdagen bifallna Memorial N:o 56.

§ 51, angående förändring af uppvärmnings- och luftvexlingsapparaterna

inom Första Kammarens sessionsrum, grundar sig på Riksdagens

i anledning af Utskottets Memorial N:o 82 fattade beslut.

§ 52, angående Riksdagens bibliothek;

§ 53, angående bestridande af kostnaderna för statsrevisioner;

§§ 54 och 55, angående aflöning och resekostnadsersättning för

Justitie-ombudsmannen;

§ 56, angående Fullmäktiges arfvoden;

§ 57, angående aflöningen vid Riksgälds-kontoret; äro lika lydande

med §§ 58, 59, 60, 61, 62 och 63 i nu gällande reglemente.

§ 64, angående belöning för extra arbeten, har samma uppställning

som § 51 uti sistnämnda reglemente; men som summans belopp är beroende

på Kamrarnes beslut i anledning af Utskottets Memorial N:o 87, har

densamma nu icke kunnat i §:n utsättas.

§§ 65 och 66, angående begrafningshjelp efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente samt anslag till Riksgälds-kontorets enke- och

pupillkassa; äro af samma innehåll som §§ 52 och 53 i nu gällande reglemente.

Stockholm den 16 Maj 1871.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:sou Posse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 90.

Förslag

till Riksgälds-kontorets Reglemente.

3:o. Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap

egande utgifter.

§ 38.

Den vid sistlidna riksdag för 1871 bestämda stats fyllnadssumma, Eu

million femhundratjugusju tusen Riksdaler, skall af Riksgälds-kontoret Kongl.

Statskontoret, uppå dess reqvisition, tillhandahållas
§

39.

Till fyllande af den brist, som vid den under innevarande riksdag

verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år 1872

uppkommer och hvilken brist, enligt antagna beräkningar, uppgår till

Riksdaler, har Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret

anvisat en häremot svarande stats fyllnadssumma af

Riksdaler, hvilket belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets

reqvisition, af Riksgälds-kontoret förskottsvis efter nästkommande års

ingång utbetalas.

§ 40.

1 händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till

det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats,

bör Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den

brist, som härigenom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas

bestridande anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa

sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess

utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att. sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets

underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla

Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner

för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart

dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda

förskjutit.

i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 90.

§ 41.

Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1869, 1870,1871

och 1872 i egenskap af förslagsanslag beviljade utgiftssummor skulle under

ett eller annat år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger

det Riksgälds-kontoret att bristen efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta;

hvaremot de besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma,

böra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas; — ankommande på

Kongl. Statskontoret, att antingen i den enligt nedanstående § 57 för samma

år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag, eller

ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid, rörande

de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och

besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som

enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan

reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse

för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.

Uti den vid 1868 års riksdag fastställda samt för år 1869 gällande

Riks-stat äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag, nemligen:

under Andra Hufvudtiteln:

till fångars vård och underhåll;

» mediko-legala besigtningar;

» skrifmaterialier och expenser, ved m. m.;

» rese- och traktamentspenningar:

» ersättning åt domare, vittnen och parter:

» ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem

genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar;

under Fjerde Hufvudtiteln:

till roteringsunderstöd;

» fouragering af artilleriets och pontonier-bataljonens samt värfvade kavalleriets

hästar;

» beväringsmanskapets vapenöfning;

» inqvarteringskostnader i Stockholm;

» inqvarteringskostnader i landsorterna;

» salpeter-uppköp;

» rese- och traktamentspenningar;

i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Ståts-Utskottets Memorial N:o 90.

till skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departemeiitets

kansliexpedition;

under Femte Hufvudtiteln:

tillskott i de för båtsmansindelningen uti Blekinge anslagna räntor;

till båtsmäns beklädnad, högst 138,200 R:dr;

» rese- och traktamentspenningar;

» skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementets;

kansliexpedition;

» skrifmaterialier m. m. för Flottans stationer och depot;

under Sjette Hufvudtiteln;

för landstaterna i länen: landshöfdingen i Wester-Norrlands län;

Statens järnvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen utgå:

till utflyttningshjelp efter skiften;

» odlingshjelp m. m, för krono-nybyggare;

» ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggningar;

» Handels- och Sjöfartsfonden, att utgå direkte af tullmedlen;

för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af till—

verkningsafgift för utfördt bränvin;

till skrifmaterialier och expenser m. m.;

» rese- och traktamentspenningar;

under Sjunde Hufvudtiteln:

till stämpelpappers-omkostnader;

» omkostnader för kontrollverket;

» Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen;

» Tullverket, att direkte utgå af tullmedlen;

» ersättning till städerna för mistad tolag;

» skogsplanteringskassan, ersättning för hemmausräntor och arrenden m. m.;

» belöning för rofdjurs dödande;

» lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm;

» städers friheter;

» transportkostnader för Statsverkets bergseffekter;

» observations- och uppbördsprocent^’ m m.;

» mantalsskrifnings-provision;

» restitutioner;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 90.

till uppköp af ved för Wisby kronokalkugn;

» rese- och traktamentspenningar;

» skrifmaterialier och expenser m. m.;

under Åttonde Hufvud titeln:

till bisk0pens på Gotland lön;

» lönetillökning åt 13 konsistorii-notarier: högst 3,510 Riksdaler;

» Lappmarks ecklesiastikverk:

” upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, uti

hvilka spanmål ingår;

» farsoters och smittosamma sjukdomars botande;

» fattigvården i allmänhet;

» rese- och traktamentspenningar;

» skrifmaterialier och expenser m. m.;

Under Nionde Hufvudtiteln:

till invalidhusfonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden; samt

hela det å Allmänna Indragningsstaten upptagna belopp.

Vid den för år 1870 uppgjorda statsreglering hafva följande förändringar

i afseende på förslagsanslagen blifvit vidtagna:

Från Sjette Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till »Handels- och Sjöfartsfonden,

att utgå direkte af tullmedlen», och äro i stället uppförda

tre nya anslag;

»till karantänsinrättningen på Känsö, högst 18,500 R:dr;

» aflösning af Oresundstullen;

» aflösning af Scheldetullen.»

Från Sjunde Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till »skogsplanteringskassan,

ersättning för hemmansräntor och arrenden m. m.»; och

från Nionde Hufvudtiteln har uteslutits anslaget till »invalidhusfonden,

ersättning för hemmansräntor och arrenden.»

Vid den för år 1871 uppgjorda statsregleringen har på Femte Hufvudtiteln

blifvit uppfördt ett nytt förslagsanslag under benämningen »Gemenskapens

vid Sjöförsvaret natura-underhåll.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 90.

7

Vid den under innevarande riksdag för år 1872 uppgjorda statsreglering

hafva följande förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit

beslutade :

Det på Fjerde Hufvudtiteln uppförda anslaget »till mathållning för

manskapet vid garnisonsregementena» har erhållit egenskap af förslagsanslag.

Från Femte Hufvudtiteln uteslutes anslaget »till skrifmaterialier m. m.

för Sjöförsvars-departementets Kansli-expedition och uppföres i stället'' till

skrifmaterialier och expenser m. m. för Departementets Kansli- och

Kommando-expedition».

Det på Nionde Hufvudtiteln uppförda anslaget till ''Handelsflottans

pensionsanstalt» uppföres såsom förslagsanslag.

§ 42.

Som, enligt de under 1850— 1851 ^amt 1853—1854 års riksdagar

fattade beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare

af indelta anslag utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande

af såväl deras dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in

natura utfordra, spm rättigheten att, då för räntorna och tionde lösen med

penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära forsellön, hållas skadeslöse

på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning med samma

belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits; så bör

Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra

sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af

detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.

§ 43.

Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851

vidtagna beslut, att de under namn af begrafningslijelps- eller nädärsbesparing

tillförene föreskrifna innehållningar å embets- och tjenstemäns

löner borde upphöra, men förut- gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar

till aflidne embets- och tjenstemäns sterbhus af de. löne-innehållningar,

hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen iakttagna, likväl

komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — böra de utgifter, som i

sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets medel

förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnes

upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade

liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoreu.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 9fl.

§ 44.

Uti ofvan omförmälda årliga liqvid böra jemväl till ersättning af

Riksgälds-kontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och

af statsmedlen blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet indelta

rotarnes sammanförande inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers

derom hos Kongh Maj:t under 1850—1851 års riksdag gjorda

anhållan.

4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.

§ 45.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en kreditiv-summa

af tre millioner Riksdaler, för att vid infallande krig af Konungen lyftas,

sedan han Stats-Rådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens

å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas

eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdags-kallelsen blifvit

i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 46.

Den kreditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grund!agsstadgande,

bör å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig,

då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål,

sedan hela Stats-Rådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner

den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till en million femhundra

tusen Riksdaler.

§ 47.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående

§§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,

de derutöfver erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets

obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången uppsägning; ägande Fullmäktige, att, med hänsigt till de

vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare än fem år eftér

deras utgifningsdag.

§ 48.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Stats-Utskottets Mentorial^N:o 90.

5 48.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som

för nppfvllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, bar Riksdagen

medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel

dertill icke lemna tillgång, i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott till

belopp af högst Etthundra femtiotusen Riksdaler.

5:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.

§ 49.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola,

intilldess annorlunda af Riksdag förordnas, utgå af Riksgålds-kontoiets

medel och, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Statsutskott

Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart

från detta verk till vederbörande utbetalas; hvarförutan sådana af riksdag

föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl- Maj:t godkända och a

Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anställd

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret

af Riksgälds-kontoret godtgöras.

§ 50.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll så väl af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af de

för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för. de

uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komp ettenng,

skola utaf Riksgälds-kontorets medel bestridas, i likhet med andra till sa

kallade kontor sexpenser vanligen hänförda utgifter.

Derjemte har Riksdagen beslutat åt Fullmäktige uppdraga, att, sa

snart nuvarande riksdag slutat, i hufvudsaklig öfverensstämmelse me upp

gjorda och af Öfverintendents-embetet granskade och godkända ritningar

jemte dertill hörande kostnadsförslag, låta verkställa ombyggna a

östra flygeln till f. d. Rikets Ständers hus och påbyggnad icke allenast åt

denna flygel, än ock af den sydvestra, jemte förändring af de bada mindre,

mellan flyglarne befintliga byggnader, äfvensom att låta anbiinga en täc ,

med nödig värmeledninglförsedd gång utefter hufvudbyggnadens långsida,

samt att, sedan dessa arbeten blifvit utförda, så att rummen kunna egagnas,

låta borttaga trappanji Första Kammarens sessionssal och indela

Bih. till Rilcscl. Vrot. 1871. 4 Sami. 1 Afä. 47 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utslwttets Memorial N:o 90.

rummen att användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad ritningarne

utvisa, dock med rättighet för Fullmäktige dels att, derest sadant lämpligen

kan ske, låta utvidga den mindre läktaren i Andra Kammarens sessionsrum,

dels att under arbetets utförande föreskrifva och låta vidtaga de jemkningar

i afseende på rummens inredning m. m., som kunna finnas iämpliga

och ändamålsenliga, utan att medföra någon egentlig rubbning af den

hufvudsakliga planen för ifrågavarande byggnads- och inredningsarbeten,

vid hvilkas utförande i (ifrigt bör iakttagas att, så vidt sig göra later, kostnaden

derför inskränkes inom det beräknade beloppet af omkring Femtiofem

tusen Riksdaler.

§ 51.

I anledning af de äfven uuder innevarande riksdag utaf ledamöter inom

Första Kammaren öfverklagade olägenheter vid begagnandet af den i Riksdagens

hus anbringade uppvärmnings- och luftvexlings-appurat, har Riksdagen

uppdragit åt Fullmäktige att genast efter innevarande riksdags slut låta

under * aolfvet i Första Kammarens sessionsrum anbringa ändamålsenliga

värmelednings- och luftvexlingsanstalter samt i öfrigt låta vidtaga de åtgärder,

som må finnas lämpliga för afhjelpande af de öfverklagade olägenheterna

i afseende på nämnda sessionsrums uppvärmning och ventilation.

§ 52 lika med § 45

§ 53

§ 54

§ 55

§ 56

§ 57

§ 46

§ 47

§ 48

§ 49

§ 50

i 1870 års reglemente.

§ 58.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att

använda Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets

lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål

användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid

Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i

aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 59 lika med § 52j j 1870 års reglemente.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.