Sök i Ratio Lex

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 2

1872-02-12 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1872:2, Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 2.

1

J¥:o 2.

Ank. till Kiksd. Kansli den 12 Febr. 1872, kl. 1 e. m.

Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 2, angående

Herr C. A. Jönssons motion (N:o 36) om enkesäten

i Hallands och Bohus län.

Uti en i Riksdagens Andra Kammare afgifven motion (N:o 36), hvilken blifvit till

Utskottet remitterad, har Herr C. A. Jönsson omförmält, att i Bohuslän, på grund af

Konung Fredrik III:s af Danmark bref af den 29 Augusti 1648, och i Halland, på

grund af en dess presterskaps förening af den 1 Mars 1756, hvilken förening den 11

Augusti samma år af Kong!. Maj:t sanktionerats, stom- och mensalhemman, under benämning

af enkesäten, innehafvas af kyrkoherdarnes enkor, der sådana finnas, men annars

af pastor i församlingen, — och vidare, att dessa hemman, hvilka, enligt motionärens

uppgift, af enkorna sällan eller aldrig brukas, utan i stället för deras lifstid utarrenderas,

till följd af den ovisshet som derigenom uppstår, såväl med afseende på brukning som

byggnader mer och mer försämras. — Motionären framhåller derefter, att såväl representation

som regering under sednare tiden kommit till öfvertygelse om att boställen,

vare sig till staten indragna eller såsom lön åt indelningshafvare anslagna, böra utarrenderas

på bestämd längre tid, samt att i öfverensstämmelse med denna öfvertygelse lagstiftats,

anförande han såsom exempel härpå Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 12 November

1858, angående utarrendering på 20 år af annex- och mensalhemman i Skåne, Halland

och Blekinge, samt Kongl. brefvet af den 11 Juli 1862, angående utarrendering af all

till presterskapet anslagen jord, som icke utan olägenhet kan i förening med bostadsboställe

brukas. — Då emellertid, på sätt motionären omnämner, i båda dessa författningar

undantag gjorts för enkesäten, hvilka likväl, såväl som bostadsboställen, på

inneliafvares derom gjorda ansökningar blifvit medgifna att utarrenderas på 20 år, så

föreslår motionären Riksdagen att, alldenstund sådant såväl för innehafvare som för

Bih. till Riklä. Prof. 1872. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 2 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 2.

boställets skötsel skulle vara fördelaktigt, hos Kong!. Maj:t i underdånig skrifvelse anhålla,

att undantaget rörande enkesäte i Kong!, förordningarne af den 12 November 1858,

om utarrendering på 20 år af annex- och mensalhemman i Skåne, Halland och Blekinge,

och af den 11 Juli 1862, rörande utarrendering af till presterskapet anslagen jord, som

icke utan olägenhet kan i förening med bostadsboställe brukas, måtte upphäfvas, och

i stället förordnas, att ifrågavarande enkesäten skola efter enahanda grunder som

finnas föreskrifna för annex- och mensalhemman i nyssnämnda provinser på 20 år utarrenderas.

Uti underdånigt betänkande, afgifvet den 6 December 1861 af komiterade för

uppgörande af förslag till allmänt ordnande af presterskapets aflöning, yttras:

»Bland presterskapet anslagen jord undantagas i denna punkt från utarrendering

de i vissa orter, egentligen blott i Göteborgs stift, men der allmänt, befintliga enkesäten.

Med dessa är förhållandet sådant, att besittningsrätten deraf tillhör kyrkoherdarnes

enkor, hvilka, så länge sådan finnes, efterträda den ena den andra deruti, i samma ordning

som deras män innehaft pastoratet, hvaraf ömsom kan inträffa, att enka finnes,

som ännu ej fått tillträda enkesätet i afvaktan på innehafvarens afgång, ömsom åter,

att enka saknas, då kyrkoherden eger begagna enkesätet, intill dess en sådan lemnar

enka efter sig. Då nu en allmän reglering af presterskapets inkomster skall verkställas,

synes visserligen härmed föga förenligt, att fördelen af ett hemmans besittning stundom

och tillfälligtvis skulle kunna öka en kyrkoherdes redan för anständig bergning ansedda

aflöning, men då något annat användningssätt af enkesäten under ledigheten icke blifvit

förutsedt, torde vid denna kyrkoherdarnes rätt att då inträda i besittning få bero.»

Kongl. Kammar-kollegium, som genom nådig remiss af den 28 December 1861 anbefalldes

inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af komiterades betänkande,

yttrar bland annat rörande ofvanstående del af nämnda betänkande följande:

»Genom Kongl. resolution den 11 Augusti 1756 stadfästades eu af presterskapet i

Halland slutad öfverenskommelse, att till enkesäte använda den vid hvarje pastorat befintliga

stomgård, eller, der sådan icke fanns, mensalhemman på samma sätt som i

Bohuslän förut enligt Kongl. »stadfästelsebref af den 29 Augusti 1648» skett. En likartad

öfverenskommelse är af Kongl. Maj:t fastställd den 30 September 1761 för domprosteri!

och Marks kontrakter i Göteborgs stift, bestående det förra af alla pastorat dels i

Säfvedals, Åskhus och Ostra Hisings härader af Göteborgs och Bohus län eller de

härader, som af ålder tillhört Sverige, och dels i Wättle, Ale, Flundre och Bollebygds

härader af Elfsborgs län; — och det sednare eller Marks kontrakt af alla pastorat i

Marks härad, sistnämnda län. Det åberopade Kongl. Danska stadfästelsebrefvet af den

29 Augusti 1648, som uppgifvits angå det gamla Bohus län eller Elfsyssels Södra och

Norra Orousts och Tjörns samt Wikarnes kontrakter i Göteborgs stift, är icke tillgängligt

för Kollegium, som ej heller bär sig bekant, om några enkesäten äro anslagna uti Kinds

kontrakt, tillhörande samma stift men beläget i Elfsborgs län, eller uti någon annan del

af riket.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 2. 3

»1756 och 1761 års överenskommelser äro i fråga om hemmanens disposition åt

det innehåll komiterade uppgitvit. Från de uti Kongl. brefvet den 12 November 1858

meddelade föreskrifter, om utarrendering af annex- och mensalhemman, äro ibland andra

undantagna hemman och lägenheter, som i Hallands län äro till enkesäten anslagna,

likasom uti förevarande punkt af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers beslut skett

och i öfverensstämmelse dermed är i 5 § af författningsförslaget infördt.

»Komiterade hafva rätteligen erinrat, att det med nu ifrågavarande allmänna regleling

åt presterskapets inkomster är föga förenligt, att ett hemmans besittning stundom

och tillfälligtvis skulle kunna öka en kyrkoherdes redan för anständig bergning ansedda

ahön ing. Ett sätt linnes att undvika denna uppenbara oriktighet, och det är, att enke
satena,

lika med annan jord, enligt § 5, utarrenderades, på sätt och i särskild! fäll blifvit

åt Kong!. Magt i nåder tillåtet, såsom exempel hvarpå Kong], brefven den 25 September 1856

den 12 Februari 1858, den 24 Juli 1860 och den 13 September 1861 må i underdånighet

åberopa». Prestenkans rätt är behörigen iakttagen, då, på sätt i nämnde mål skett, bland

arrende vil koren införes: att, då hemmanet såsom enkesäte innehafves, nödiga rum böra

derstädes finnas att åt enkan bebos. För gifvet torde kunna antagas, att eu prestenka

är bäst belåten med att slippa och i de flesta fall saknar förmåga att vederbörligen

sköta ett hemmansbruk, hvaraf följden blifver, att hemmanet af henne sjelf utarrenderas

för den obestämda tid hon deraf är i besittning, till föga fromma för både henne sjelf

och hemmanet. Sker deremot utarrendering för den nu stadgade tiden af 20 år, icke

blott beredes enkan större fördel i förening dermed, att en arrendator kan bättre vårda

hemmanet utan ock åstadkommes, att inkomsten för de tider, då prestenka, till innehafvandet

berättigad, icke finnes, kan till aflöning af presterskapet användas, dertill hemmanet

ock ursprungligen är anslaget, ehuru det genom eu öfverenskommelse emellan vissa

kyrkoherdar blifvit detta sitt egentliga ändamål frånryckt. På dessa skäl hemställer

Kollegium underdånigst, om icke äfven enkesäten må få, med iakttagande af ofvanberörda

särskilda vilkor, utarrenderas och således 5 § i författningsförslaget i öfverensstämmelse

härmed ändras.»

Härvid har Kammarrådet Fehr yttrat:

»Lika med Kongl. Kollegium anser jag det i allmänhet vara förmånligast om enkesaten

äfven utarrenderas, men hemställer dock till Kong], Maj:ts nådiga pröfning, huruvida

en sådan åtgärd nu kan vidtagas, då den icke öfverensstämmer med Kongl. Maj:ts

och Rikets Ständers i ämnet redan fattade beslut.

På grund såväl af hvad motionären anfört, som af den utredning Kammar-kollegii

ofvan anförda yttrande i saken lemnar, och med fästadt afseende jemväl derå, att en

Kongl. förordning om reglering af presterskapets löner, efter det att nämnda yttrande atgafs,

träd t i gällande kraft, anser sig Utskottet på så sätt böra understödja den ifråga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4; Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande A :o 2.

varande motionen, att det föreslår Riksdagen att hos Kong!. Maj:t i underdånig skrif
-

velse anhålla:

det Kongl. Maj:t ville i nåder förordna, att kyrkoherdarnes i Kongl.

förordningarne af den 12 November 1858 och den 11 Juli 1862

berörda enkesäten skola, enligt samma grunder som för annex-och

mensalhemman i Skåne, Halland och Blekinge äro föreskrifna, ut- arrenderas, för så vidt och i den man sadant kan ske utan att

enskild rätt förnärmas.

,Stockholm den 12 Februari 1872.

På Utskottets vägnar:

Arvid Oumaelius.

STOCKHOLM, tryckt lios A. Holmbeug A Comp., 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.