Sök i Ratio Lex

Andra Kammarens 7'Ulf ätlig a Utskott» N:o 2 Utlåtande N:o 21

1872-03-12 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1872:21, Andra Kammarens 7'Ulf ätlig a Utskott» N:o 2 Utlåtande N:o 21

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens 7''Ulf ätlig a Utskott» N:o 2 Utlåtande N:o 21

l

AV» tfS.

Ant. till Riksd. Kansli den 13 Mars 1872, kl. 2 e. in.

Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 8, i fråga om

anhållan till Kongl. Maj:t derom, att ledigblifvande fenster inom

Stats-departementenas expeditioner och de förvaltande embetsverken

icke måtte annorledes ån på förordnanden återbesättas.

I motion N:o 57 har Herr O. B. Olsson yrkat, att Riksdagen måtte i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes förordna, att tills vidare, och

intill dess frågan om åtgärder för en förenklad anordning af görornålen i de till

statsförvaltningen hörande embetsverk och myndigheter blifvit slutligen handlagd,

ledigblifvande tjänster inom statsdepartementenas expeditioner samt hos öfriga till

förvaltningen hörande embetsverk och myndigheter icke måtte tillsättas, utan endast

förordnande att sköta nämnda tjenster meddelas.

Motionären synes hafva med sitt förslag afsett att undanrödja eller förminska

eu del hinder och kostnader, förbundna med genomförandet af sådana reformer i

statsförvaltningen, som afse» i Riksdagens skrivelser i detta ämne till Kongl. Maja

åren 1868 och 1871. För sin framställning bär han haft en anledning deruti, att den

dd numera ej gerna kan vara aflägsen, då de i nyssnämnda skrivelser ifrågastälida

förändringar, för liv il kas syftning jemväl Kong!. Maj:t mer an en gång uttalat sin

nitälskan, må kunna vinna sin lösning. ’

Såsom stöd för sitt förslag skulle motionären hafva kunnat åberopa ett, föregående

fall för vid pass ett hälft århundrade sedan. Också i den tiden stod denna

fråga på dagordningen; också då ifrågasattes vid Riksdagen en framställning till

Kongl. Maj:t om, att en del tjenster tillsvidare icke måtte vid inträffande ledigheter

återbesättas annat än tillfälligtvis. Det torde vara af intresse att erinra sig,

huru frågan då behandlades.

Bill. till Riksd. Prot. 1872. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 13 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskott» Sto 2 Utlåtande N:o 21,

Innan Utskottet öfvergår till redogörelse för här åsyftade fall från åren 1818

och 1823, torde det tillåtas Utskottet kasta eu blick något längre tillbaka, till tiden

för det konstitutionel» statsskickets pånyttfödelse i vårt land, år 1809. Dä

var det Kongl. Maj:t, som genom sin Proposition till Riksens Ständers Stats-Utskott

5 Juli 1809 väckte frågan om förenklingar i statsmaskineriet till lif» i det

Kongl. Maj:t uttalade benägenhet att sorgfälligt iakttaga alla utvägar till indragningar

i statsverkets utgifter, som vore förenliga med riksstyrelsens tillbörliga handhafvande,

och uppdrog åt Ståts-Utskottet att uppgifva de besparingar, som enligt

dessa grunder kunde finnas nyttiga och rättvisa; hvarvid Kong!. Maj:t tillika yttrade

den förmodan, att vid en förbättrad gång af de allmänna ärendena dessa skulle,

med lindring i statens kostnad, kunna lika noggrant»! som förut vårdas och behandlas

af färre, dock till en de) bättre lönade em bets- och tjensteman.

Denna framställning af Kongl. Maj:t föranledde en Riksens Ständers skrifvelse

af 3 Januari 1810 till Kongl. Maja; med hemställan om tillsättande af en komité

af nitiske, driftige och kunnige män för att, med iakttagande af de i den Kong!.

Propositionen angifna grunder, utarbeta en fullständig plan till förändringar och

förenklingar, och gingo Riksens Ständer ända derhän i frikostigt nit för saken, att

de anslogo två belöningar, den ena å 500 och den andra a 250 riksdaler, för dem,

som ingåfve tjenligaste förslag till reglering af arbetet inom rikets hofrätter, kollegier

och styrelseverk, om hvitten nationalbelöningar Kongl. Maj:t lät införa underrättelser

i tidnirigarne. I afvaktan på sådana förslag och infordrade utlåtanden

dröjde Kongl. Maj:t till Oktober 1811 med den begärda komitens tillsättande,

hvarmed i sin tid sä tillgick, att Statsministern för utrikes ärendena blef ordförande,

och att till ledamöter förordnades sju presidenter i verk, som voro i fråga att reformeras,

med åläggande för kollegiernas presidenter att sjelfve utse. ytterligare er»

ledamot från hvarje kollegium att i komitén inträda.

Med anmärkningsvärd skyndsamhet utförde denna komité silf uppdrag. Efter

att ha granskat en inkommen prisskrift och mänga utlåtanden, afgaf korniten redan

i Maj 1812 ett betänkande till Kongl. Maj:t. som 12 påföljande Juni meddelade

detsamma till Stats-Utskottet. Förslaget befanns emellertid icke vara säflant, som

Riksdagen förväntat. Några ändringar voro visserligen tillstyrkta, men föga betydande,

och flertalet af komiterade hade till protokollet uttalat den mening, att kollegiernas

och ernbetsverkens bibehållande i deras dåvarande skick vore i grundlagen

försäkradt. Riksens Ständer, som hade en annnan uppfattning af denna sak,

gjorde 24 Juli 1812 i skrifvelse till Kongl. Maj:t den hemställan, att, då komiterade

saknat, både tid och ledighet ifrån andra embetspligter för att kunna ingå i

den utförligare behandling af sitt uppdrag, som ämnet fordrat, en särskild komité

till utarbetande af en fullständig plan för en enklare-, säkrare och mindre kostsam

förvaltning af rikets allmänna ärenden m. m. måtte tillförordnas, bestående af någre

om de åtskilliga styrelseverken kunnige och i allmänna hushållningen erfarne män

hviska skulle ega|att, utan hinder af gällande lagar och författningar, fullgöra sitt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra Kammaren* Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 21. 3

uppdrag, för b vars befrämjande Riksens Ständer utanordnade 3,000 riksdaler och

dertill anhöllo, att Kougl. Maj:t om denna summa befunnes för komitén otillräcklig,

ville af inkomsttitlarnas öfverskott förskjuta ytterligare medel. ♦

Men ehuru Kong!. Maja i December 1812 i bref till statsberedningen omtalade

sin afsigt att tillsätta den af Riksens Ständer begärda nya komitén, hade

detta af någon anledning ännu icke kommit att ske, då 1815 års Riksdag sammanträdde,

hvadan denna Riksdag fann sig föranlåten ytterligare begära förordnande för

en komité att utarbeta förslag till eu allmän riy reglering af statens embetön och

tjenstår, tjänsters indragande, tjenstemännens lönesätt och pensionerande samt befordririgelagarnes

förbättring, hvarjemte Riksens Ständer uttalade den önskan, att

komitén icke måtte komma att bestå af blott embetsman, som Kongl. Magt i

nåder förordna)*, utan ock ai Riksens Ständers ledamöter, dem de sjelfve dertill utse

bland sina fullmäktige i Banken och Riksgälds-kontoret, en af hvart stånd från

hvardera verket.

Kongl. Maj.t synes emellertid icke längre med samma intresse hafva omfattat

denna fråga. Äfven 1817—1818 års Riksdag sammanträdde utan att annat än

förberedande åtgärder vidtagits, och utan att den begärda komitén ännu var tillsatt.

Då beslöto Riksens Ständer sjelfva öfverlemna åt ett sitt särskilda Utskott

att utarbeta och uppgifva allmänna grunder, icke allenast för indragning och sammanslående

af öfverflödiga em beten och tjenstår, utan ock för en förbättrad arbetsmetod.

I sitt mycket märkliga utlåtande kritiserade Utskottet det skadliga förtrögnirigssystemet

med dess af motvigter ytterligare betungade maskineri och sökte

vinns »flen minst sammantrasslade utgrening af styrelsemakten ifrån dess medelpunkt

till alla delar åt statskroppen» genom återgång i lämpliga delar till 1634 års

anordningar af kollegierna eller, såsom do då hette, Riksens Contilia såsom särskilda

aidelningar af Rådet, handlande under ministers ledning å Konungens vägnar,

sedan kollegiernas domsrätt blifvit Överflyttad till domstolar^. Det var sålunda

ett byråsystem, 1818 års särskilda Utskott ville införa, med måttligt antal

tillräckligt aflönade och för sina tjensters behöriga skötande påräkneliga tjenstemän;

och Utskottets utförliga förslag jemte anmärkningar, sort) deremot framställts

inom Ridderskap^ och Adeln, samt Utskottets å dessa anmärkningar afgifna, ganska

bestämda. svar öfverlemnades i Juli 1818 till Kongl. Maja med anhållan? att

eu komité måtte förordnas »för att genast och verksamt företaga en ny reglering

af rikets embeten och fenster jemte eu förbåttradt arbetssätt, så att komiténs

förslag kan vid nästa riksdag för Riksens Ständer framläggas».

Denna framställning tillvann sig regeringens bifall. Kongl. Majit tillsatte

nemligen 2 Februari 1819 en komité, som i Juni 1822 blef färdig med ett

förslag, hvilket med bilagor — deribland dåvarande Kanslirådet von Hartmansdörffs

vidlyftigt framställda särskilda mening förtjenar att såsom ett märkligt aktstycke

nämnas — af Kongl. Maj:t den 4 Mars 1823 öfverlemnades till Riksens Ständer med

hemställan, att Riksdagen äfven då måtte i och för den störa frågans grundliga be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra Kammaren* Tillfällig Ultkott* Nio 2 Utlåtande, N:o 21.

handling tillsätta ett särskild! utskott, hvilket och skedde; hvarefter Riksens-Ständer

straxt före jul samma är (22 December) i skrifvelse till Kongl. Maja anhöllo, att

de delar af strama förslag måtte befordras till verkställighet, hvilka Kongl. Maja

funne leda till styrelsens förenkling och till inskränkning i embetsmännens antal.

På grund af dessa förarbeten, hvilka Utskottet ansett lämpligt återföra i namnet,

följde, efter ytterligare utredningar 1828 och 1829 årens reformer och indragningar,

hvilka förtjena allt erkännande såsom förbättringar, ehuru de visserligen icke blefvo

sä genomgående, som Kongl. Magt år 1809 antydde och 1818 års Riksdag tänkte

sig. utan läte åtskilliga af den tidens önskningsmål qvarstå olösta, somliga ända

till våra dagar, ehuruväl tid efter annan särskilda grenar af förvaltningen reformerats,

exempelvis åren 1833, 1840, 1845 och 1858.

Men det ingår icke i denna framställnings syfte att vidare följa denna mvecklina*

såna från01820-talet till våra dagar. Det var den särskildt på nu föreliggande

detaljfråga tillämpliga erfarenheten från 1818 och 1823. som Utskottet v,lie

I det hår ofvan omnämnda betänkande, som afsats åt 1818 ars Riksdag* barskilda

Utskott, yfrar Utskottet bland annat: »Slutligen torde Riksens HOglofl. Ständer

finna anledning att hos Kongl. Maja derom göra underdånig anhållan, att når

natron af de till indragning föreslagna plister blifver ledig, densamma ej mätte

återbesättas, förr än den allmänna regleringen blifvit antagen; .men om en sådan

ledighet inträffade, att tjensten cj kali vara vacant utan hinder för ärendenas gång,

Kongl. Maj:t då i nåder vide provisionel!, eller med arfvode, som ej öfverstiger

lönebeloppet, constitmra eu dertill tjenlig person, på det den blifvande mdragninasstaten

ej må blifva för hardt tryckande; hvarjemte torde kunna hemställa-,

om°icke de vacanta Tjensters löner, som under tiden kunde besparas, finge tillfalla

den blifvande Pensionsinrättningens fond». Denna framställning föranledde icke

någon särskild åtgärd af 1818 års. Riksdag; men då Riksdagen vid sin förut omformälda

skrifvelse till Kongl. Maja med begäran om en komité tillsättande bifogade

det Särskilda Utskottets betänkande med derå handlingar »att till uen bhfvan e

komitén öfverlemna*,, så erhöll Kongl. Maj:t på detta sätt kännedom om eu utskottshemställan,

mot hvilken ständerna icke hatt något att invända.

Ehuruväl det icke skolat kunna förvåna, om Kongl. Maj:t under nyssnämn a

förhållanden lemna! Utskottets hemställan om uppskof med tjänstetillsättningar utan

afseende, blef detta ingalunda händelsen. Tvärtom erfar man af 1823 års Särskilda

Utskotts betänkande, hurusom Kongl. Maja i Januari 1821 —»för att så mycket mera

bereda tillfälle för de indragningar af ämbeten och tjenster, hvilka andeligen kunde

blifva eu följd af de förändringar i nu varande Styrelseverk, som kunde komma att

framdeles beslutas, utan att belasta Stats-Verket med fortfarande Löneanslag till personer,

som under tiden, till erhållande af slike tjenster, koinmo i fråga, i nåder

berföt att intill detta Riksmöte icke återbesätta de. ämbeten och tjenster, hvilka

Kongl. Maja ansåge kunna blifva föremål för framdeles indragningar, och att eu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 21. 6

däst till sådana, som Kong!. Maj:t funne för ärendernes jemna gång ovilkorligen

böra bestridas, provisionel förordna skicklige personer att, emot tillgodonjutande

af de tjensferna anslagne löner, såsom arfvode!», desamma under ledigheterne förrätta.

»

Samma påtagliga skål, som vid nyssnämnda tid gjorde en åtgärd, sådan som

den af motionären nu föreslagna, gagnelig, synas Utskottet äfven för närvarande

förefinnas, önskningar att minska de hinder, som uppställa sig mot en nödig'' och

nyttig förändring, samt att i någon mån nedbringa de med densamma förknippade

kostnader och ersättningsanspråk. Under förutsättning att Riksdagen delar denna

mening, tillåter sig Utskottet föreslå en framställning i motionens syfte från Riksdagen

till Kong!. Maja, dock med den begränsning, att endast sådana tjenstår,

hvilka Kong!. Maj:t finner ifrågakomma att vid en omorganisation väsendtligen förändras

eller möjligen försvinna, må vid uppkommande ledigheter tillsättas blot''

tills vidare och på förordnande.

Utskottet tillåter sig alltså vördsamt hemställa:

att Riksdagen så tillrida måtte bifalla herr O, B. Olssons ifrågavarande

framställning, att Riksdagen beslutar i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande, om och i hvilka fall ledigblifvande

tjenster inom statsdepartementenas expeditioner samt inom öfrig»

.till statafurvaltningea. hörande.

dare och intill dess frigöra» om förenklade ar»årdhingar af statsförvaltningen

blifvit slutligen handlagda, lämpligen må kunna endast genom

förordnanden uppehållas.

Stockholm den 12 Mars 1872.

På Utskottets vägnät

G. S. Akerhielin.

Bill. till Riksd. Prot. 1872. 8 Sami 2 Afd. 2 Band. 13 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.