2 Ändra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Betänkande N:o 4
1872-02-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 2TU 1872:4, 2 Ändra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Betänkande N:o 4
Dokumentets text
2 Ändra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Betänkande N:o 4.
fenhet, man ej gerna bör, af fruktan att träda den enskilda rätten för
nära, genom en allmän lagbestämmelse, på sätt motionären föreslagit,
låta vägunderhåll af denna beskaffenhet bero på enskild delegares uppfattning
och yrkande.
Deremot lärer intet hinder möta för enskild person, byalag eller
kommun att göra framställning hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
om åläggande för kronobetjening att lemna det äskade biträdet, derest
motvillighet i någotdera hänseendet skulle uppstå.
På grund häraf får Utskottet hemställa,
det Herr ''C. F. Appeltoffts motion icke måtte till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 12 Februari 1872.
På Utskottets vägnar:
Arvid Gumcelius.
JXf:0 4,
Ank. till Riksd. Kansli den 13 Febr. 1872, kl. 1 e. m.
Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Betänkande N:o
4, i anledning af väckt motion om ändring i Kongl. Förordningen
den 30 November 1855 rörande expeditionslösen.
Till Utskottets handläggning har blifvit öfverlemnad eu af Herr
Jöns Andersson inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 79), hvaruti
motionären föreslagit: att vid bouppteckningars ingifvande till domstol
den i Kongl. Förordningen af den 30 November 1855 stadgade, så kallade
inregistreringsafgift måtte utgå endast af den aflidnes efterlemnade
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Betänkande K:o 4. 3
egendom, men att befrielse derifrån måtte ega rum för efterlefvande
makes giftorätt, hvilken, ehvad den är större eller mindre, måtte beräknas
till hälften af behållningen.
Till stöd för anförda framställningen har motionären åberopat de
skäl, som föranledde 1862—1863 årens Riksdag att vid bouppteckningar
bevilja befrielse från erläggande af stämpelpappers-afgift för efterlefvande
makes giftorätt.
Äfven vid 1867 års läksdag väcktes en motion i samma syfte
och blef tillstyrkt af Andra Kammarens Tillfälliga Utskott N:o 2 uti
dess betänkande N:o 28, hvilket jemväl bifölls af Andra Kammaren,
hvaremot detsamma i Första Kammaren förföll i följd af betänkligheter,
yttrade af tvänne talare, hvilka dock ej förnekade, att den gjorda
framställningen mindre än nuvarande stadgande i ämnet lider af brist
på följdriktighet.
Utskottet, som anser de af motionären och de i det åberopade
Utskottsbetänkandet anförda skäl ega giltighet, får härmed vördsamt
hemställa:
att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
begära den ändring i nu gällande förordning angående
expeditionslösen den 30 November 1855, att, vid
beräkning af lösen för domstols bevis om boupptecknings
inlemnande och inregistrering, undantag skall
ega rum för efterlefvande makes giftorätt, hvilken,
ehvad den utgör mer eller mindre, må beräknas till
hälften af behållningen.
Stockholm den 12 Februari 1872.
På Utskottets vägnar:
Arvid Gumcdius.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.