Sök i Ratio Lex

Bevillning»- Utskottet* Memorial N:o 12

1872-04-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1872:12, Bevillning»- Utskottet* Memorial N:o 12

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillning»- Utskottet* Memorial N:o 12.

Di\ nu omröstning- enligt 65 § Riksdags-ordningen i bevillningsfrågor icke

nul, i undra fall ega ruin »In, jornlikt, 71 § Regeringsformen, då Kamrarne sig icke

förena om grunderna för någon bevillning, sattet, för deras tillämpning eller bevillningens

fördelning till utgörande, samt, jemlikt förstnämnda § i Riksdagsordningen,

när i fråga om “bevillning" — hvarmed hår uppenbarligen afses någon

“inkomst" — Kamrarne fatta stridiga beslut, har jag, i öfverenstårriundse med

Bevillnings-Utskottets vid siatlidne riksdag i samma fråga uttalade och då af eu

Kammare godkända åsigt, äfven nu inom Utskottet hållit före, att frågan om ändring

i 9 och 27 §§ Bevillnings-förordningen för denna Riksdag förfallit; och hemställer

jag alltså:

att Riksdagen behagade afstå de af Utskottet i förevarande betänkande

framställda voteringspropositioner."

Häri instämma:

A. G: ton B eternell. E. V. A linguist.

Eric Håggströrn. C. v. Stoekenström.

Fndrik Heder stjerna..

N:o 12.

Ank. till Rikad. Kansli d. 16 April 1872, kl. 2 e. m.

Memorial, i följd af erhållen återremis af Bevillnings-Utskottets Betänkande

(No 7), i anledning af väckt motion angående införande

af bevillning s-taxering i Norrbottens- och Westerbottens

läns lappmarker.

Uti förenämnda betänkande hade Utskottet'',’ i ändamål att möjliggöra kornmunnlförfattningarnes

tillämpande inom lappmarkerna och bereda dessas inne
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillning#- Utskottets Memorial N:o 12.

byggare likställighet, i stålsmed borgerligt hänseende med landets i högt ån aro i

öfrigt, tillstyrkt att Riksdagen måtte på det sätt bifalla berörda motion, att Riksdagen

i underdånig skrifvelse anhåller, det Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga den

utredning och do förberedande åtgärder, som erfordras för att beviilningstaxering

må i Norr- och Westerbottens läns lappmarker kunna införas, samt derefter till

Riksdagen afgifva nådig proposition om de anordningar och inrättandet af de tjenstår,

som för genomförandet af den föreslagna förändringen lämna finnas af behofvot

påkallade.

Denna Utskottets framställning blot'' dock vid föredragning i Eamrame icke

bifallen, utan frågan af båda Knmrarno till Utskottet återförvisad, hufvudsakligen

af det skäl. att man ansåg skrifvelse!! endast böra innefatta ett uttalande af önskvärdheten

utaf kommunalförfattningarnes tillämpning i lappmarken, hvarigenom

dess innebyggare må Itömma i åtnjutande af enahanda kommunala och statsmedborgorliga

rättigheter och förmåner som landets innevånare i öfrigt, hvithet dock

ansågs böra bero ej mindre derå, huruvida de lappmarkernas innebyggare tid efter

annan förlänade friheter och förmåner icke lägga hinder i vägen för införande af

beviilningstaxering derstädes, hvilket utgör vilkoret för samma författningars tillämpning,

än oek på befolkningens egen uppfattning af de ifrågavarande förmånernas

betydelse, .jemförda med de nva. förpligtelse!-, hvilka måste utgöra vilkoret för

deras åtnjutande.

Under erinran derom att Utskottet vid afgifvande af sitt förra betänkande

icke förbisett de så kallade lappmarksfriheterna, ehuru Utskottet i de omständigheter,

att tid efter annan vissa förpligtelse!- blifvit lappmarksinnebyggarne till följd

af landets uppodlande, näringslifvets utveckling och befolkningens förökande ålagda,

såsom skjutsskyldighet, väghållning, erläggande af landstingsskatt och kurhusafgift

m. in., samt att hemman inom lappmarksgränsen blifvit med det så kallade nedre

landet införlifvado och med öfriga hemman derstädes i beskattningshänseende likställda,

velat finna ett bevis derför, att i nämnda friheter intet, hinder för den af

motionären föreslagna åtgärden förefunnes, får Utskottet anföra, att, på sätt det afgifna

betänkandet nogsamt gifver vid handen, Utskottet så väl som motionären

med sitt förslag allenast åsyftat att bereda lappmarkernas bebyggaro fördelar genom

att möjliggöra så väl kommunalförfattningarnes tillämpning i lappmarkskommunerna

som innevånarnos likställighet i statsborgerligt hänseende med landets öfriga

befolkning, fördelar dem, efter hvad i motionen blifvit upplyst, befolkningen inom

cn del lappmarkskommtiner tyckes till hela deras betydelse uppfatta. Då med den

nuvarande lagstiftningen ernåendet af nämnda båda önskningsmål icke synts Utskottet

stå att vinna utan införande af beviilningstaxering, men möjligen någon

svårighet för en sådan åtgärds genomförande kan anses möta i de så kallade lappmarksfriheterna,

och det dessutom torde befinnas lämpligt, att befolkningen inom

lappmarkerna berodes tillfälle att yttra sig i frågan, får Utskottet härigenom

hemställa.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 12. 5

att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det Kong! Maj:t täcktes

låta tillse, huruvida och på hvad sätt kommunalförfattningarne må

kunna i Norr- och Westerbottens läns lappmarker vinna tillämpning och

lappmarksbefolkningen derigenom göras likställd i kommunalt och statsmedborgerligt

hänseende med rikets öfrige innevånare, samt då detta icke

utan bevillningstaxerings införande i lappmarkerna lärer låta sig gorå,

jemväl låta verkställa den i sådant afseende erforderliga utredning; äfvensom

att Kongl. Maj:t derefter måtte till Riksdagen göra den nådiga

framställning, hvartill omständigheterna för ernående af ofvanberörda

ändamål kunna föranleda.

1

Stockholm den 16 April 1872.

Rå Ståts-Utskottets vägnar:

(Just. af Ugglas.

Bill. till Riksd. Prot. 1872. 5 Sand. 1 Åfd. 9 Håft.

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.